r Bilaga Skolinspektionen 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med järnställd hetvid förskolan Fasanen Skurups kommun
v HIS a n--1 Q.92s p, p g 1(12) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Fasanen, i Skurups kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Fasanen besöktes den 7-9 juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 9 juni 2016. Ansvariga utredare har varit Yrsa Alm Holmkvist och Agneta Eriksson. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010
Verksamhetsrapport 2(12) den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Fasanen Förskolan Fasanen är en kommunal förskola som ligger i centrala Skurup. I kommunen bor cirka 15 000 invånare. Det finns 12 förskolor i kommunen, varav två har fristående huvudmän. Ytterst ansvarar kommunfullmäktige för den kommunala verksamheten. Skol- och utbildningsberedningen bereder ärendena som omfattar bland annat förskola och grundskola. Förskolan Fasanen har 73 barn inskrivna fördelade på fyra avdelningar. På två av dem är barn i åldern 3-5 år placerade och på de två andra de yngre barnen. På förskolan finns sammanlagt drygt 13 heltidstjänster. Lite mer än hälften av personalen är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för två andra förskolor. Skolinspektionen har besökt avdelningen Duvan som vid besöket har 15 barn inskrivna i åldrarna 1-4 år. Två förskollärare och två barnskötare arbetar med barngruppen som består av 7 flickor och 8 pojkar. Lokalerna som avdelningen har tillgång till består av två stora rum och två mindre och i anslutning till detta
VerksamhetsrappoY'i 3(12) finns skötrum och hall. Förskolans utemiljö består av en stor gård och en lite mindre som är anpassad för de yngre barnen. Förskolechefen och arbetslaget uppger att de inte arbetat specifikt med frågor om jämställdhet eller gemensamt tolkat läroplanens mål för jämställdhetsuppdraget. I förskolans likabehandlingsplan finns diskrimineringsgrunderna angivna, men inga specifika mål för jämställdhetsarbetet. Det finns kommunövergripande formulerade mål för arbetet med jämställdhet i Skurups kommun, men inga specifika mål för förskolan som utgår från förskolans läroplan. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Både huvudman, förskolechef, intervjuad personal i fokusgruppen och arbetslaget beskriver i intervjuerna att förskolans arbete med jämställdhet inkluderas i deras arbete för att motverka kränkningar och främja likabehandling. De menar att den grundsyn som präglar verksamheten är att de sätter individen i fokus. De menar vidare att de arbetar för att erbjuda barnen en varierad verksamhet som ger möjligheter för alla barn, både flickor och pojkar, att utveckla att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster. Förskolechefen uppger i den verksamhetsredogörelse som Skolinspektionen begärt inför besöket att hon för diskussioner kring förskolans pågående arbete med likabehandling med personal vid personalmöten. "Likabehandlingsarbetet är återkommande i diskussioner vid personalmöten, enskilda samtal, till
Verksamhetsrappwj: 4(12) exempel medarbetarsamtal. På avdelningsplaneringar diskuteras det [det vill säga likabehandlingsarbetet, Skolinspektionens anmärkning] och dokumenteras i den digitala årsplan vi arbetar med och som jag som förskolechef har tillgång till" I den dokumentation som hittills gjorts innevarande år finns inga särskilda mål för järnställdhetsarbetet. I intervjun med fokusgruppen (representanter från övriga avdelningar på förskolan) säger personalen att förskolan inte har formulerat specifika mål för verksamheten vad gäller arbetet med jämställdhet. De beskriver att de arbetar med jämställdhet inom ramen för det arbete som sker inom ramen för likabehandlingsarbetet på förskolan. Förskolechefen uppger i intervjun att hon och personalen regelbundet har värdegrundsdiskussioner. Där diskuterar de hur förskolan ska arbeta för att varje barn ska känna sig sett och bekräftat och för att ingen ska känna sig kränkt eller mindre värd. Hon menar att det inte varit något tydligt fokus på att motverka traditionella könsroller utan mer förhindra att någon känner sig utsatt och att alla barn ska mötas individuellt. Skolinspektionen styrker att detta arbete är viktigt enligt skollag och läroplan för förskolan men vill understryka att jämställdhetsuppdraget kräver en aktiv och medveten strategi och handling. Förskolans personal berättar i intervjun att de vid något tillfälle haft gemensamma diskussioner kring jämställdhet på personalmöte eller arbetslagsplanering utifrån någon artikel som förskolechef eller annan personal uppmärksammat. De säger vidare att det inte känner till om det finns formulerade mål för förskolans jämställdhetsarbete på huvudmannanivå. Av intervjun med personal framgår vidare att de inte fått den kompetensutveckling som behövs för att på vetenskaplig grund genomföra uppdraget under de senaste åren. Även förskolechefen bekräftar i intervjun att det inte skett några gemensamma kompetensutvecklingsinsatser i syfte att skapa en gemensam grund för arbetet att motverka stereotypa könsroller. Förskolechefen menar dock att i diskussioner som de på förskolan har kring barnkonventionen och inför det EU-projekt som förskolan ska ingå i under hösten, kommer verksamheten att granskas, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv. Huvudmannen uppger i intervjun att man har identifierat skillnader avseende hur pojkar och flickor presterar och mår i skolan. Med anledning av detta har politikerna bland annat formulerat mål i den skolplan som också omfattar förskolans verksamhet, "Framtidens skola". Ett av målen lyder: "Ökad hänsyn till jämställdhet, likabehandling och mångfald tas vid planeringen av all verksamhet". Vidare säger politikerna att i budgetplanen för 2016 finns mål formulerade som innefattar ett jämställdhetsperspektiv. "Kommunen ska verka för jämställdhet" är ett
Verksamhetsrappoi 5 (12) av de övergripande målen och ett av inriktningsmålen är "Att rusta eleverna för vuxenlivet görs genom godkända betyg, ökad kunskap om arbetslivet och att en god självtillit utvecklas och bibehålls. En trygg skolgång med ordning och struktur där rättigheter och skyldigheter tydliggörs är en viktig faktor i denna målsättning." Dessa formulerade mål har arbetats fram tillsammans med företrädare för de olika verksamhetsformerna inom skol- och utbildningsberedningens område. Huvudmannen menar att i och med att förskolechefer varit med i arbetet med att ta fram målen så är de i viss mån tydliggjorda i förskolans verksamhet. Förskolechefen bekräftar i intervjun att hon i egenskap av förskolechef deltagit i gemensamma diskussioner med politiker om bland annat barns och elevers resultat och psykiska hälsa ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessa diskussioner var särskilt tydliga kring några av målen som finns i planerna, även om de kanske inte tydligt framgår av de skriftligt formulerade målen, säger förskolechefen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det på flera sätt saknas förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster. I de planer och dokument som Skolinspektionen tagit del av från huvudmannen är mål för förskolans arbete med jämställdhet inte tydligt formulerade i relation till läroplanen. De mål som diskuterats på förskolechefsnivå är inte kända av förskolans personal och granskningen visar att jämställdhet inte inkluderats i de mål som satts upp vid förskolan. Förskolechefen inkluderar inte jämställdhetsuppdraget i ett systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Fasanen. Personalens kompetens att på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller varierar och är personberoende. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget.
Verksamhabi-apporj: 6(12) Skolinspektionens granskning visar att all personal är involverad i det likabehandlingsarbete som är bedrivs vid förskolan. I intervjuer med personal från arbetslag och fokusgrupp uttrycker samtliga som deltar i intervjuerna att de i verksamheten försöker möta varje individuellt barns behov och intresse utan fokus på om det är en flicka eller pojke. De menar att de arbetar för att varje barn ska få möjlighet att leka och utveckla det barnet själv vill. Planeringen av verksamheten utgår från vilka förutsättningar de olika barnen har och inte huruvida innehållet riktar sig till pojkar eller flickor menar personalen vidare. Av den beskrivning som Skolinspektionen får av personalens arbete framgår dock att uppdraget att motverka stereotypa könsroller och könsmönster inte är framlyft, utan att det just är likabehandling som står i fokus. Personalen säger vidare att de inte har särskilda strategier för jämställdhetsarbetet utan att arbetet med jämställdhet sker naturligt i deras arbete för likabehandling och för att motverka kränkningar. Att varje barn blir sett och uppmärksammat gör att barnen bland annat får möjlighet att utvecklas utan begränsningar av traditionella könsroller och/eller könsmönster menar personalen. Arbetslaget beskriver i intervjun att de har diskussioner kring vilken roll de har som förebilder för barnen. Eftersom att all personal medverkar i de diskussioner som arbetslagen regelbundet för kring likabehandling, involveras också all personal på något sätt i arbetet med jämställdhet på förskolan, menar arbetslaget. Avdelningen Duvan har två stora öppna rum där det finns olika lekmiljöer uppbyggda och två andra rum, båda med fönster och dörr ut mot ett av de större rummen. Personalen uppger att de har stora möjligheter att påverka miljön och att de regelbundet förändrar lekmiljöerna på avdelningen efter vad barnen visar intresse för. De säger att de diskuterar förskolans olika miljöer och det material som finns tillgängligt för barnen. De framför vidare att de vill att materialet ska vara tillgängligt för alla och att de ifrågasätter varför miljöerna ser ut som de gör. Personalen säger dock att de inte gjort någon kartläggning av miljöer eller material ur ett jämställdhetsperspektiv. Däremot ser de regelbundet över miljöerna för att se till att de känns trygga för barnen och för att undvika att kränkningar kan ske. Skolinspektionen observerar att det finns få områden på avdelningen där leksaker som traditionellt riktar sig till flickor respektive pojkar finns blandade. Den kartläggning av förskolans material som Skolinspektionen gör under besöket visar att förskolan har ett varierat material som ger möjligheter att variera aktiviteter och väcka och bredda förmågor och intresse hos både flickor och poj-
Vam eappo[k 7(12) kar. Materialet inomhus är exponerat så att barnen till viss del själva kan nå leksakerna/materialet. I ett av de stora rummen finns flera olika sorters byggklossar i plastbackar på golv och hyllor. Flera fordon står uppställda på hyllor i höjd så att barnen kan nå dem. I rummet finns en golvyta som ger plats för samling och rörelse. I ett annat rum finns en köksmiljö inredd med spis, vask och köksmöbler i barnhöjd. Här finns också docksäng och dockvagn. Det finns en korg med lite utklädningskläder där det bland annat finns en spindelmarmendräkt, någon djurdräkt och några klärmingar och sjalar med paljetter. De böcker som finns tillgängliga för barnen har en jämn fördelning av flickor respektive pojkar som huvudkaraktärer. Några av böckerna har både en flicka och pojke som huvudkaraktärer och det finns också flera faktaböcker. Personalen uppger i intervjun att de har ett samarbete med biblioteket som förser förskolan med böcker. Det material barnen har tillgång till utomhus under Skolinspektionens observation består av spadar, hinkar, vattenkannor, silar, dockvagnar och olika fordon som såsom bilar och traktorer. På gården finns gungor, rutschkana, sandlådor, diskbänk och bord som ger möjlighet att sitta och leka. Längs staketen som avgränsar finns bilder på husväggen finns plaströr uppsatta för att inspirera barnens lek. Förskolechefen menar i intervjun att hon och arbetslaget regelbundet pratar om de olika miljöerna på förskolan. Detta får till följd att personalen och barnen flera gånger ändrar lekmiljöerna efter att de observerat och kartlagt barnens intresse och behov. Vidare uppger förskolechefen att de strävar efter att bredda urvalet av material. Detta för att berika barnens lek så att nya lekar uppstår och att det kan tilltala alla barn, både flickor och pojkar. De diskussioner som förs och de förändringar som görs dokumenteras, enligt förskolechefen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet genomsyrar delar av förskolans verksamhet för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Personalen är medveten om vilken roll de själva har som förebilder i förskolan. Materialet och en stor del av förskolans miljö som barnen har tillgång till ger möjlighet till breddning och variation. Däremot är förskolans miljö inomhus inte tillräckligt anpassat så att det motverkar traditionella könsmönster. Läroplanens mål för jämställdhetsarbetet är inte heller gemensamt tolkade av all personal på förskolan.
Verksamhetsrapport 8 (12) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Skolinspektionen ser under besöket flera exempel på hur personalen samspelar med barnen i deras lek. Personalen intresserar sig för barnens lek och deltar vid flera tillfällen i leken. Under den tid som Skolinspektionen observerar verksamheten får flickor och pojkar i lika hög grad hjälp med att ta fram nytt material till leken om de ber om det. Skolinspektionen observerar under besöket också tillfällen där personalen medvetet för in nytt material och utmanar barnen i deras lek så att deras möjligheter att pröva olika material breddas och varieras. Ett sådant exempel är när några barn leker med bilar i ett av rummen och en vuxen plockar ner några plastfigurer som vanligtvis används i samlingar för att utveckla barnens språk och för in dessa i billeken. Arbetslaget berättar i intervjun att de väljer att se barnen som individer och att de arbetar för att se vad var och en har för förmågor och behov. I de vardagliga situationer Skolinspektionen observerar, som när barnen äter, klär på eller tar av sig i samband med utevistelse eller vila bedömer Skolinspektionen att de barn som ber om hjälp får det i lika hög utsträckning oavsett kön. Både flickor och pojkar får fysisk närhet när de visar att de vill ha det, exempelvis när de vaknar efter vilan. Personalen ger också vid flera tillfällen spontant både flickor och pojkar en smekning över håret eller en klapp på kinden. Skolinspektionen observerar under besöket att personalen vid flera tillfällen samtalar med både flickor och pojkar i samband med olika aktiviteter. I samband med måltider är barnen uppdelade vid olika bord och alla barn blir uppmärksammade av de vuxna. Personalen uppger i intervjun att de är medvetna om hur de samtalar med barnen och att de är observanta på vilka ord de använder till flickor respektive pojkar. De säger att de regelbundet diskuterar om och i så fall på vilket sätt deras språkbruk
Verieg?i[ra - 9(12) skiljer sig när de samtalar med en flicka respektive en pojke. Även förskolechef och personal i fokusgruppen berättar i respektive intervju att de fört diskussioner kring hur personalen pratar med och till barnen. Fokusgruppen säger "hur vi benämner olika saker, kläder och så. Vi påpekar för varandra. ". Förskolechefen uttrycker "Vi har pratat mycket om begrepp och sätt att uttrycka oss. Vi har diskuterat att man kanske pratar mjukare med flickor än med pojkar." Vid de observationer som Skolinspektionen genomför utomhus leker pojkar och flickor vid flera tillfällen tillsammans och med samma material. Personalen rör sig mellan de olika barnens lek och interagerar enligt Skolinspektionens bedömning i flera olika leksituationer utan någon skillnad vad gäller flickornas eller pojkarnas lekar. Vid de observerade tillfällen då personalen leder en aktivitet bedömer Skolinspektionen att de riktar sig till alla barnen, till exempel när de har samling inomhus där barnen ett efter ett går fram till whiteboardtavlan för att sätta upp sin bild. Alla barn får sätta sin bild medan övriga sitter och lyssnar och tittar på. Under besöket leder personalen också en rörelseaktivitet riktad till alla barnen. De barn som visar lite tveksamhet inför aktiviteten lockas varsamt in i den av personalen. Skolinspektionens observerade inga situationer där personalen vägleder flickor och pojkar att pröva olika miljöer för att bredda och variera under besöket. Bedömning av detta är därför inte möjlig att göra. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan Fasanen erbjuder både pojkar och flickor samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är likvärdig. Personalen ger stöd till både flickor och pojkar i vardagliga situationer i lika hög utsträckning. Vidare vägleder personalen flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika material breddas och varieras, framför allt i de vuxenledda och strukturerade aktiviteterna. Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller.
Verk,vn m p d 10 (12) Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan 5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades 2016. 6 Ibid s. 29-30 7 Lpfö 98/2010, s. 16 8 SOU 2006:75 s. 125 ff
Verksamhetsrapport 11(12) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt". I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet." Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat." Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och irmehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är.14 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800).10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s. 58 12 Prop. 2004/05:11 s. 58 13 Ibid s. 16 14 SKOLFS 2013:179, sid. 27-28
"Vglf V p (.0 Ii 12 (12) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller." I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5