Allmänna val, valdeltagandeundersökningen

Relevanta dokument
Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen 2010

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen

Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen

Föreläsning G04: Surveymetodik

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2009

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Stokastiska variabler

Binomialsatsen och lite kombinatorik

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Befolkning per födelseland Reviderad metod vid framskrivningar. Version: 2

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv

Analys av polynomfunktioner

Multiplikationsprincipen

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

1. Test av anpassning.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC)

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

F10 ESTIMATION (NCT )

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

TRIBECA Finansutveckling

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Matematisk statistik

Tentamen i Envariabelanalys 1

Dataskyddsförordningen offentlig sektor

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

F3 Lite till om tidsserier. Statistikens grunder 2 dagtid. Sammansatta index 4. Deflatering HT Laspeyres index: Paasche index: Index.

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Introduktion till statistik för statsvetare

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

Betygsgränser: För (betyg Fx).

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

3-fastransformatorn 1

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

DELTA-samverkan januari - april 2003

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bilaga 1 Formelsamling

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Föreläsning 10: Kombinatorik

TRIBECA Finansutveckling

Undersökning av levnadsförhållanden 2010

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Förena Förbättra Förändra

Försöket med trängselskatt

Kundundersökning Kommuninfo/ Kuntainfo: Enkät om kommunens informationsverksamhet

Elevpaneler för longitudinella studier 2007 UF0501 Innehåll

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Avd. Matematisk statistik

Kompletterande kurslitteratur om serier

F19 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Hypotesprövning för en differens mellan två medelvärden

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram vid Humanistiska fakulteten

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Transkript:

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. (4) Allmäa val, valdeltagadeudersöige 0 ME005 Iehåll 0 Allmäa uppgifter... 0. Ämesområde... 0. Statistiområde... 0.3 SOS-lassificerig... 0.4 Statistiasvarig... 0.5 Statistiproducet... 0.6 Uppgiftssyldighet... 0.7 Seretess och regler för behadlig av persouppgifter... 3 0.8 Gallrigsföresrifter... 3 0.9 EU-reglerig... 3 0.0 Syfte och histori... 3 0. Statistiavädig... 4 0. Uppläggig och geomförade... 4 0.3 Iteratioell rapporterig... 5 0.4 Plaerade förädrigar i ommade udersöigar... 5 Översit... 6. Observatiosstorheter... 6. Statistisa målstorheter... 6.3 Utflöde: statisti och mirodata... 7.4 Doumetatio och metadata... 7 Uppgiftsisamlig... 8. Ram och ramförfarade... 8. Urvalsförfarade... 8.3 Mätistrumet... 0.4 Isamligsförfarade... 0.5 Databeredig... 3 Statistis bearbetig och redovisig... 3. Sattigar: atagade och beräigsformler... 3. Redovisigsförfarade... 4 Slutliga observatiosregister... 3 4. Produtiosversioer... 3 4. Ariverigsversioer... 3 4.3 Erfareheter frå seaste udersöigsomgåge... 3 Bilaga: Blaett... 4

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. (4) 0 Allmäa uppgifter 0. Ämesområde Ämesområde: Demorati 0. Statistiområde Statistiområde: Allmäa val 0.3 SOS-lassificerig Tillhör (SOS): Statistie för omvale 0 är ite officiell statisti För udersöigar som igår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler är det gäller valitet och tillgäglighet, se Förordige om de officiella statistie (00:00). 0.4 Statistiasvarig Mydighet/orgaisatio: Statistisa cetralbyrå Postadress: Box 4300, 04 5 STOCKHOLM Besösadress: Karlaväge 00, STOCKHOLM Kotatperso: Richard Öhrvall Telefo: 08-506 94 58 Telefax: -- E-post: valstatisti@scb.se 0.5 Statistiproducet Mydighet/orgaisatio: Statistisa cetralbyrå Postadress: Box 4300, 04 5 STOCKHOLM Besösadress: Karlaväge 00, STOCKHOLM Kotatperso: Richard Öhrvall Telefo: 08-506 94 58 Telefax: -- E-post: valstatisti@scb.se 0.6 Uppgiftssyldighet Eligt förordige om de officiella statistie (00:00) följer att mydigheter lämar de uppgifter som behövs för framställig av offetlig statisti till Statistiasvariga mydigheter. Esilda idivider lämar ite uppgifter till statistie.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 3 (4) 0.7 Seretess och regler för behadlig av persouppgifter I mydigheteras särsilda versamhet för framställig av statisti gäller seretess eligt 4 ap. 8 offetlighets- och seretesslage (009:400). Vid automatiserad behadlig av persouppgifter gäller reglera i persouppgiftslage (998:04). På statistiområdet fis dessutom särsilda regler för persouppgiftsbehadlig i lage (00:99) och förordige (00:00) om de officiella statistie. 0.8 Gallrigsföresrifter Gallrig eligt lage (00:99) om vissa persoregister för officiell statisti. 0.9 EU-reglerig Udersöige berörs ite av ågo EU-reglerig. 0.0 Syfte och histori Syftet med valdeltagadeudersöigara är att på ett utförligt sätt producera statisti över deltagadet vid allmäa val. Udersöigara geomförs med syftet att omplettera bilde av det totala och regioala valdeltagade geom att udersöa valdeltagadet i olia grupper i samhället. Mer allmät a sägas att syftet är att allsidigt redovisa och ge e samlad bild av allmäa vale som e doumetatio av ett av de vitigaste islage i de svesa demorati. Valstatistie har i olia former producerats av SCB frå de tid som serie Bidrag till Sveriges officiella statisti började utomma på 860-talet. Valdeltagadeudersöigar i sambad med allmäa val har geomförts seda år 9. Udersöige har geomgått ett flertal större förädrigar uder åres lopp, exempelvis vad gäller upplägg och udersöigspopulatio. Udersöigsomgåge 0 har si bagrud i de omval som geomfördes efter 00 års allmäa val. De februari 0 beslutade Valprövigsämde att 00 års val till ladstigsfullmätige i Västra Götalads lä och till ommufullmätige i Örebro (ordöstra valretse) sulle göras om. Valmydighete beslutade därefter att omvale sulle äga rum de 5 maj 0. Mot de bagrude gav regerige de 7 april 0 Statistisa cetralbyrå (SCB) i uppdrag (Ju0/779/D) att geomföra e studie om valdeltagade vid 0 års omval. I uppdraget igic att aalysera hur valdeltagadet såg ut i olia grupper av de röstberättigade befolige. Aalyse sulle iefatta jämförelser i förhållade till de ordiarie vale de 9 september 00. Det ämdes äve i uppdraget att SCB sulle

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 4 (4) udersöa om sillader i fråga om möjligheter till att förtidsrösta jämfört med ordiarie val ude ha påverat ivå på valdeltagadet. SCB redovisade uppdraget de sista december 0. E reviderad versio publicerades de jauari av SCB i form av rapporte Valdeltagade vid omvale 0 i rapportserie Demoratistatisti. Rapporte fis tillgäglig i eletroist format via SCB:s webbplats, www.scb.se. 0. Statistiavädig Huvudavädare är de politisa partiera, massmedia, de samhällsvetesapliga forsige och de politist itresserade allmähete. Resultate aväds för att belysa de demoratisa processe, det politisa livet och medborgaras politisa egagemag. Valstatistie utgör e grud för redovisigar av vitiga seede och förhållade i sves politi och demorati. 0. Uppläggig och geomförade För att få reda på hur valdeltagadet ser ut i olia befoligsgrupper geomför SCB särsilda valdeltagadeudersöigar. Sådaa udersöigar har i olia form geomförts seda 9. Resultate frå 00 års udersöig publicerades år 0 och fis tillgägliga på SCB:s webbplats och i SCB:s Statistidatabase. Valprövigsämde beslutade doc att 00 års val till ladstigsfullmätige i Västra Götalad och ommufullmätige i Örebro (ordöstra valretse) sulle göras om. Omval ägde rum de 5 maj 0. För att besriva valdeltagadet i 0 års omval, och samtidigt få precisa sattigar av förädrigar i valdeltagade i förhållade till 00 års val, har SCB geomfört e studie där de urvalspersoer i valdeltagadeudersöige 00 och som äve är röstberättigade i 0 års omval igår. Utgågspute är alltså urvale i 00 års valdeltagadeudersöig. För att ua redovisa valdeltagadet i olia grupper är de udersöige uppbyggd av ett atal urval. För att allsidigt besriva valdeltagadet blad svesa medborgare folboförda i Sverige aväds dels Arbetsraftsudersöiges urval i åldersgruppe 8-74, dels ett ompletterade urval beståede av äldre persoer (uta övre åldersgräs). För att besriva valdeltagade blad svesa medborgare som bor utomlads (utladssvesar) och i Sverige röstberättigade utlädsa medborgare dras separata urval. I 00 års valdeltagadeudersöig igår dessutom utlädsa medborgare som igår i Arbetsraftsudersöige samt ett separat urval med svesa medborgare folboförda i Sverige som uppått rösträttsålder seda 006 års allmäa val (förstagågsväljare). För mer iformatio om hur urvale dragits samt urvalsstorlear, se avsitt.. Urval.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 5 (4) Dessutom har urvalet ompletterats med ågra idivider för att represetera de röstberättigade i omvalet 0 som fyllt 8 år efter valdage 00. Totalt sett iebär det att 8 53 persoer igår i 0 års valdeltagadeudersöig. Av dem är 7 77 persoer i urvalet röstberättigade i omvalet i Västra Götalad och 46 persoer i omvalet i Örebro. Det är värt att otera att samtliga urvalspersoer som igic i 00 års udersöig och som igår i röstlägdera för 0 års omval igår i 0 års udersöig. Detta iebär att äve boede i adra delar av ladet eller utomlads som har flyttat till område som igår i omvale äve igår i udersöige. De persoer som flyttat frå område som berörs av omvale har ite tagits upp i röstlägdera för omvale och igår följatlige ite heller i 0 års valdeltagadeudersöig. SCB framställer blaetter som sicas ut till alla lässtyrelser. På blaettera marerar lässtyrelsera om urvalspersoera har röstat i respetive val samt om de har förtidsröstat. Uppgifter om valdeltagade hämtar lässtyrelsera frå röstlägdera. Därefter sicar lässtyrelsera i blaettera till SCB som saar i materialet, bearbetar det och slutlige framställer statisti. I 0 års omval var det edast Lässtyrelse i Västra Götalads lä och Lässtyrelse i Örebro lä som berördes. 0.3 Iteratioell rapporterig Ige iteratioell rapporterig ser. De framtaga statistie aväds doc av iteratioella orgaisatioer och forsare i adra läder. I rapporterige av udersöige igår äve iteratioella jämförelser. 0.4 Plaerade förädrigar i ommade udersöigar Iga oreta förädrigar är plaerade. Nästa ordiarie omgåg av valdeltagadeudersöige ser 04, då det äve är val till Europaparlametet. Möjligheter att samorda udersöigar av valdeltagadet vid alla val år 04 ommer att udersöas. Eftersom arbetsraftsudersöigara har 5 år som edre åldergräs har de urvalsdelar som härstammar därifrå aväts för att ta med de gruppe. För mer iformatio om de olia urvalsdelara, se avsitt.. Urval.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 6 (4) Översit. Observatiosstorheter Målpopulatioer Röstberättigade i omvalet till ladstigsfullmätige i Västra Götalad 0 Röstberättigade i omvalet till ommufullmätige i Örebro (ordöstra valretse) 0 Variabler Röstberättigade Röstade Valdeltagade Dessutom fis äve variabel röstat i förtid, som avser om persoe har röstat vid ågot aat ställe ä i valloal (valige i förtid äve om ma a rösta på aat ställe ocså på valdage). I ordiarie omgågar av valdeltagadeudersöige går iformatio om förtidsröstig ite att oppla till ett specifit val, uta edast till själva valtillfället. När det gäller omvale 0 är det doc möjligt att göra de opplige. Detta då e perso edast är röstberättigad i ett av omvale. De aalyser som preseteras i rapporte Valdeltagade vid omvale 0 iefattar blad aat modeller där iformatio om förtidsröstig igår. När det gäller övriga variabler ova görs sattigar för respetive målpopulatio och för olia redovisigsgrupper iom dem. För att ua defiiera redovisigsgrupper aväds olia bagrudsvariabler. Udersöigsobjete i valdeltagadeudersöige är idivider.. Statistisa målstorheter Neda ages vila redovisigar som igic i rapporte Valdeltagade vid omvale 0. Nya redovisigsgrupper och aalyser avseede adra grupper a omma att tas fram seare. Objetgrupp Variabel Mått Populatio Idelig i redovisigsgrupper Röstberättigade i omvalet till ladstigsfullmätige i Västra Götalad Kö, ålder, födelselad, medborgarsapslad, civilståd, iomst, utbildigsivå. Röstberättigade, röstade, valdeltagade (ilusive förädrig i förhållade till 00) Atal, adel i procet, felmargial Röstberättigade i omvalet till ommufullmätige i Örebro (ordöstra valretse) Kö och ålder Röstberättigade, röstade, valdeltagade (ilusive förädrig i förhållade till 00) Atal, adel i procet, felmargial

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 7 (4) Motsvarade redovisigsgrupper har ocså tagits fram avseede 00 års val. Detta för att uderlätta jämförelser. I rapporte igår dessutom regressiosmodeller för vila estimat preseteras. Utifrå det isamlade materialet går det att ta fram e låg rad ytterligare redovisigar. När det gäller omvalet i Örebro ommu begräsas doc möjlighetera av det jämförelsevis låga atalet observatioer..3 Utflöde: statisti och mirodata Valdeltagadeudersöiges resultat preseteras i form av resultatredovisigar som e del av Sveriges officiella statisti. Redovisige ser framför allt i form av tabeller och diagram. Udersöigsomgåge i sambad med 0 års omval geomfördes doc på uppdrag av regerige och redovisades i e särsild rapport. För e mer igåede besrivig av redovisige, se avsitt 3. Redovisigsförfarade. Förutom de redovisig som gjorts fis möjligheter till olia specialbearbetigar och aalyser som a preseteras i olia former. Mirodata fis tillgägligt för ytterligare bearbetigar och aalyser. För mer iformatio om hur statistie tillgägliggörs, se avsitt 3. Redovisigsförfarade..4 Doumetatio och metadata Statistie är doumeterad eligt SCB:s doumetatiossystem. Framställige av statistiregistret och statistie besrivs i ievarade doumet, Doumetatio av statistie (SCBDOK). Statisties valitet besrivs i rapporte Valdeltagade vid omvale 0 i apitlet Fata om statistie. Detaljerad iformatio om mirodata fis besrivet i Doumetatio av mirodata (MetaPlus). Samtliga doumetatioer il. rapporte fis på SCB:s webbplats www.scb.se/me005.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 8 (4) Uppgiftsisamlig. Ram och ramförfarade Valdeltagadeudersöige 0 baseras på 00 års valdeltagadeudersöig. De persoer som igic i 00 års udersöig och som var röstberättigade i 0 års omval togs med i 0 års udersöig. Valdeltagadeudersöige 00 är e urvalsudersöig som består av fem urvalsdelar: ett urval frå SCB:s arbetsraftsudersöig (AKU), ett ompletterade urval av äldre persoer, ett urval med utlädsa medborgare och ett urval med utladssvesar. Dessutom igår i 00 års udersöig ett extra urval med förstagågsväljare. För mer iformatio om urvalsdelara, se avsitt. Urvalsförfarade. De övergripade rame som aväds i udersöige är de prelimiära röstlägde som tas fram 30 dagar ia valdage. I röstlägde fis de persoer som är röstberättigade i respetive val. Alla de urval som aväds i udersöige atige dras ur eller matchas mot röstlägde. Urvalsrame för AKU utgörs av SCB:s register över totalbefolige (RTB) ompletterat med uppgifter om sysselsättigsstatus frå Sysselsättigsregistret (SREG). Urvalsrame för äldreurvalet och urvalet av förstagågsväljare i risdagsval är ocså RTB. Dessa urval matchas de prelimiära röstlägde. Urvalsrame för utladssvesar är de prelimiära röstlägde. Urvalet av utlädsa medborgare dras frå de prelimiära röstlägde efter att de har ompletterats med iformatio om medborgarsapslad. De iformatioe hämtas frå RTB.. Urvalsförfarade För att täca i samtliga röstberättigade baseras valdeltagadeudersöige på ett atal delurval. Som tidigare har ämts baseras valdeltagadeudersöige i sambad med 0 års omval på valdeltagadeudersöige år 00. Därför besrivs först 00 års udersöig, vile består av följade fem delurval:. Urvale frå Arbetsraftsudersöiges udersöigsomgågar i augusti, september och otober 00. Urvale frå Arbetsraftsudersöigara iefattar till sillad frå tidigare udersöigsomgågar äve röstberättigade utlädsa medborgare. Totalt sett omfattar de här urvalsdele cira 83 000 röstberättigade i Sverige i åldrara 8-74 år. För mer iformatio om urvalsförfaradet i Arbetsraftsudersöigara, se iformatio om de udersöige på SCB:s webbplats, www.scb.se.. Ett urval om cira 3 000 svesa medborgare 75 år och äldre som har dragits frå Registret över totalbefolige (RTB). Urvalet är stratifierat efter ö och draget som ett obudet slumpmässigt urval iom respetive stratum. Urvalet har matchats mot de prelimiära röstlägde och de

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 9 (4) persoer som ite fas med i de prelimiära röstlägde har betratats som övertäcig. 3. Ett urval om cira 6 000 i Sverige röstberättigade utlädsa medborgare som har dragits frå de prelimiära röstlägde. Ia urvalet har dragits har, frå RTB, iformatio om medborgarsapslad matchats på de prelimiära röstlägde. Medborgarsapslädera har grupperats eligt edaståede tabell. Lädergrupper Kvior Mä Norde utom Sverige 00 00 EU7 utom Norde 00 00 Europa utom EU7 och Norde 000 000 Afria 000 000 Asie 00 00 Nordameria 900 900 Sydameria 900 900 Oceaie 400 500 Övriga 500 500 Totalt 8 000 8 000 Urvalet är stratifierat efter ö och medborgarsapsladsgrupp och draget som ett obudet slumpmässigt urval iom strata. 4. Ett urval om cira 000 röstberättigade svesa medborgare boede utomlads (utladssvesar) som dragits frå de prelimiära röstlägde. Urvalet är stratifierat efter ö och draget som ett obudet slumpmässigt urval iom strata. 5. Ett obudet slumpmässigt urval om cira 5 000 svesa medborgare folboförda i Sverige som uppått rösträttsålder efter 006 års allmäa val (dvs. åldersmässiga förstagågsväljare i risdagsval). Urvalet drogs frå RTB år 009 och valdeltagadeotrollerades äve i 009 års val till Europaparlametet. Urvalsdelara är i huvudsa ömsidigt uteslutade, me det fis urvalsdelar som överlappar varadra. Det gäller dels urvalsdel och 3 som båda iehåller utlädsa medborgare 8-74 år, dels urvalsdel och 5 som båda iehåller svesa medborgare som uppått rösträttsålder seda 006 års val. Då urvale är oberoede iebär detta att det föreommer dubbletter i materialet, doc ite iom respetive urvalsdel. Dessa överlappigar har beatats är urvalsdelara har vägts samma, se avsitt 3. Sattigar: atagade och beräigsformler. I valdeltagadeudersöige 0 igår de idivider som igic i 00 års udersöig och som äve är röstberättigade i 0 års omval. Dessutom har urvalet ompletterats med ågra idivider för att represetera de röstberättigade i omvalet 0 som fyllt 8 år efter valdage 00. Dessa persoer har hämtats frå ova ämda urvalsdel som härstammar frå AKU. Något som är möjligt eftersom de urvale har

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 0 (4) 5 år som edre åldergräs är de aväds i AKU. Detta iebär att persoer som fyllt 8 år efter valdage 00 och seast valdage 0 äve igår i udersöige. Dessa persoer igic alltså ite i 00 års udersöig (då de ite var röstberättigade då), me de igic i de urval som låg till grud för 00 års udersöig. Det var 30 persoer som tillom på detta sätt. Totalt sett igår 8 53 persoer i 0 års valdeltagadeudersöig. Av dem är 7 77 persoer i urvalet röstberättigade i omvalet i Västra Götalad och 46 persoer i omvalet i Örebro. Sett till ova ämda urvalsdelar fördelar sig dessa 8 53 persoer eligt följade: Urvalsdel Västra Götalad Örebro AKU 3 785 39 Äldretillägg 467 7 3 Utlädsa medborgare 67 78 4 Utladssvesar 0 0 5 Förstagågsväljare 848 Totalt 7 77 46.3 Mätistrumet Mätistrumetet består, förutom Arbetsraftsudersöiges itervjublaett, av blaett som sicas till lässtyrelsera för avpricig mot röstlägde (se bilaga)..4 Isamligsförfarade Uderlaget till statistie ihämtas huvudsalige geom att SCB säder lässtyrelsera uderlag i form av listor på urvalspersoer. Lässtyrelsera går igeom de avpricade röstlägdera och marerar om persoe röstat eller ite i respetive val. Dessutom oterar lässtyrelsera om urvalspersoe eligt röstlägde har förtidsröstat eller ite. När det gäller omvalet var det edast Lässtyrelse i Västra Götalads lä och Lässtyrelse i Örebro lä som berördes. De avpricade blaettera saas i och logisa otroller görs av datamaterialet. Vid saade uppgifter eller vid ologisa värde görs återotater med berörd lässtyrelse och materialet rättas därefter upp. Samtliga lässtyrelser sicar i blaetter som är helt ifyllda. Udersöige saar bortfall i det avseedet. För bagrudsvariabler som hämtas frå Arbetsraftsudersöige fis ett bortfall som motsvarar det i de udersöig. Bortfallet i det avseedet uppgår till cira 5 procet.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. (4).5 Databeredig Det är edast ett fåtal variabler som samlas i i valdeltagadeudersöige. I sambad med saige görs vissa logisa otroller, som exempelvis att e perso som har förtidsröstat ocså har röstat i ågot av vale, se avsitt.4 Isamligsförfarade. Variabler som hämtas frå Arbetsraftsudersöige (AKU) har otrollerats i sambad med dataisamlige för de udersöige, se doumetatio för de udersöige på SCB:s webbplats. Variabler frå SCB:s Registret över totalbefolige (RTB) matchas på reda i sambad med urvalsdragige. Detta då vissa variabler, som civilståd och medborgarsapslad, a förädras över tid. Efter avslutad dataisamlig och efter att datamaterialet har saats och otrollerats matchas ytterligare variabler frå olia register på. Det gäller variabler avseede iomst frå SCB:s Iomst- och taxerigsregistret (IoT) och variabler avseede utbildig frå SCB:s utbildigsregister. Dessutom hämtas variabler som avser itervjusvar i AKU för de urvalsdel som hämtats därifrå och matchas på. När det gäller 0 års omval har i huvudsa samma bagrudsvariabler som i 00 års udersöigsomgåg aväts. Udatage är geografis tillhörighet och utlädst/svest medborgarsap, vila har hämtats frå röstlägde avseede 0 års omval. I sambad med de statistisa bearbetige sapas e del härledda variabler. Det gäller dels variabler som defiierar atuella redovisigsgrupper (se avsitt. Statistisa målstorheter), dels variabler som idetifierar tillhörighet med avseede på de hjälpvetor som aväds vid alibrerig (se avsitt 3. Sattigar: atagade och beräigsformler). Då 0 års omval till ommufullmätige i Örebro edast avser e ommuvalrets har e y variabel som särsiljer de ommuvalretse tagits fram. Detta för att ua alibrera 00 års resultat avseede valretse så att är i överesstämmelse med de officiella valresultate. När det gäller omvalet till ladstigsfullmätige i Västra Götalad behövs iga sådaa förädrigar då alibrerige reda tidigare följde läsidelige. Vid de statistisa beräigara tas ett atal olia viter fram och läggs till datamaterialet. Det gäller dels viter som behövs för de sattigar som ligger till grud för de resultat som publiceras (se avsitt 3. Sattigar: atagade och beräigsformler), dels alibrerade viter som a avädas vid olia former av aalyser (för iformatio om alibrerige se avsitt 3. Sattigar: atagade och beräigsformler). Det behadlade datamaterialet lagras seda i form av ett slutgiltigt datasetet som läggs i e databas i SQL-miljö. För att uderlätta jämförelser med 00 års val iluderar det lagrade datasetet alla observatioer som igår i atige 00 eller 0 års valdeltagadeudersöig.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. (4) 3 Statistis bearbetig och redovisig 3. Sattigar: atagade och beräigsformler Valdeltagadeudersöige 0 baseras på 00 års valdeltagadeudersöig. De persoer som igår i 0 års udersöig är de persoer som igic i 00 års udersöig och som äve var röstberättigade i 0 års omval. Dessutom har urvalet ompletterats med ågra idivider för att represetera de röstberättigade i omvalet 0 som fyllt 8 år efter valdage 00. Dessa persoer har hämtats frå de urvalsdelar som härstammar frå AKU, se avsitt.. Detta gör att sattigara är framtaga på motsvarade sätt som för 00 års udersöig, vilet besrivs eda. Urvalet till valdeltagadeudersöige består av ett AKU-urval och av fyra tilläggsurval. De fyra tilläggsurvale iefattar urval med utlädsa medborgare, utladssvesar, äldre (75 år och äldre) samt förstagågsväljare i risdagsvalet (seda 006 års val). Då vissa urval överlappar varadra (se. och eda) och samtidigt är oberoede draga, iebär det att det a föreomma dubbletter i materialet, dvs. samma perso a föreomma i fler ä e urvalsdel. Sattigar beräas för redovisigsgrupper som defiieras dels av variabler frå RTB (Registret över totalbefolige), dels av variabler frå AKU. I de redovisigar som preseterats i rapporte Valdeltagade vid omvale 0 igår doc edast redovisigsgrupper som defiierats av variabler frå RTB. Besrivige eda iluderar ädå sattigar för redovisigsgrupper defiierade av variabler frå AKU, då sådaa ocså a tas fram utifrå det isamlade datamaterialet. För sattig i redovisigsgrupper defiierade av RTB-variabler a hela urvalet avädas meda för sattigar i redovisigsgrupper defiierade av AKU-variabler a edast de svarade i AKU-dele av urvalet avädas. Sattigar för de två typera av redovisigara (RTB- respetive AKU-variabler) görs på olia sätt eftersom de tillgägliga iformatioe, både variabler och observatioer, siljer sig åt. 3.. Sammavägig av olia delurval Hela urvalet består av fem delurval (ett AKU-urval och fyra tilläggsurval) som delvis avser samma populatio, se avsitt. Ram och ramförfarade. AKU-urvalet är i si tur uppdelat i två urval, ordiarie AKU samt ett tilläggsurval som gjordes fr.o.m. år 009. Dessa två AKUdelurval avser äve de delvis samma populatio. För att sattigara sa bli orreta måste vitera för idividera i de olia delurvale orrigeras med e fator som är. Tilläggsurvale av utlädsa medborgare och förstagågsväljare är delvis draga ur samma populatio som AKUurvalet och dessa viter måste ocså orrigeras med e fator som är.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 3 (4) För redovisig av RTB-variabler görs först e hopvägig av AKUurvale och därefter e hopvägig av alla urval. För redovisig baserad på AKU-variabler aväds edast de hopvägda AKU-urvale. 3... Sammavägig av delurvale i AKU Urvalet frå AKU består av urvale till de tre mätmåadera augusti, september och otober 00. Urvalet är i sig sammasatt av ett eller två delurval som är draga uder upp till tre år. Delurval motsvarar Ordiarie AKU och delurval motsvarar Tilläggsurvalet, se doumetatioe för AKU (avsitt.) som fis tillgäglig via SCB:s webbplats. Delurvale och årsurvale måste vägas ihop för att de sa räas upp till e populatio som motsvarar Sveriges befolig i åldrara 5-74 år. Neda besrivs sammavägige av AKU-urvale. Låt ij vara atalet persoer i urvalet som är draga år i till delurval j där i=,,3 motsvarar urvalsåre 008, 009 och 00 och j=, motsvarar delurval och. Tabell. Atal idivider i AKUs olia delurval Delurval Urvalsår Summa (008) j= j (009) j= 3 (00) 3 3 j= Summa = + + + 3 + 3 j 3 j (ar) Först tilldelas varje urvalsår e årsvit, p i, i =,, 3 betecar åre 008, 009 respetive 00. Årsvite ager hur stor adel varje urvalsår bidrar med till det totala urvalet. Årsvitera bildas geom att dividera radsummora i tabell med totalsumma i tabell, dvs. årsvite är adele av totala urvalet som ommer frå år i. Årsvitera ges av: p p p ( ar) = j j= ( ar) = j j= ( ar) 3 = 3 j j= för urvalsår 008 för urvalsår 009 för urvalsår 00

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 4 (4) (del) Därefter bildas delviter, p ij, där i=,, 3 betecar åre 008, 009 respetive 00 och j=, betecar delurval respetive. Delvitera ager hur stor adel av urvalet som ommer frå respetive delurval iom varje urvalsår, dvs. p p p ( del) = j= ( del) = j= ( del) 3 = 3 j= j j 3 j urvalsår 009 och delurval, urvalsår 009 och delurval, urvalsår 00 och delurval, p ( del) 3 = 3 j= 3 j urvalsår 00 och delurval. Slutlige bildas viter, u, som väger ihop AKU-urvale. Delurval omfattar persoer i åldersitervallet 5-74 år och delurval omfattar persoer i åldersitervallet 5-66 år. Då delurval ite omfattar samma åldersspa som delurval måste delurval delas upp i två ålderslasser, 5-66 år respetive 67-74 år. För urvalsår 008 aväds årsvite eftersom det ite drogs ågot delurval då. De äldre ålderslasse 67-74 år i delurval erhåller ocså si årsvit eftersom de ite behöver vägas ihop med motsvarade ålderslass i delurval. De som ommer frå urvalsår 009 eller 00 samt tillhör de ygre ålderslasse erhåller e u-vit som består av årsvite delvite, se tabell. Tabell. Sammavägig av AKU-urvale u-viter Delurval Urvalsår Ålderslass Ålderslass 5-66 67-74 5-66 008 ( ar) p 009 ( ar) ( del) p p p p ( ar) ( ar) p p ( ar) ( del) ( ar) ( del) 00 p p 3 3 ( ar) p ( ar) ( del) 3 p 3 p3 Summa ( + + 3) ( + 3 )

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 5 (4) Vitera i ålderslasse 5-66 summeras till och vitera i ålderslasse 67-74 summeras till. 3... Sammaslagig av valdeltagadeudersöiges urvalsdelar De fem urvalsdelar som fis i 00 års valdeltagadeudersöig avser delvis samma populatio och behöver vägas ihop för att sattige sa avse populatioe röstberättigade i allmäa vale 00 på ett orret sätt. I alla tre val föreommer gruppe förstagågsväljare (valda ur populatioe svesa medborgare bosatta i Sverige). Dea grupp igår både i AKU och i tilläggsurvalet av förstagågsväljare. Dessa vägs ihop eligt följade: Låt A q vara atalet röstberättigade i AKU-dele som tillhör ategori q, där q betecar förstagågsväljare och låt tilläggsurvalet av förstagågsväljare. Låt v q = A q B q A B ( + ) q A B ( + ) q q q B q vara motsvarade atal i om idivid ategori q i AKU - urvalet om idivid ategori q i AKU - urvalet om idivid ategori q i tilläggsurvalet För sattigar avseede ladstigs- och ommufullmätigevale föreommer röstberättigade utlädsa medborgare i åldrara 8-74 år både i AKU och i tilläggsurvalet av utlädsa medborgare. Dessa grupper vägs ihop eligt följade: A Låt q vara atalet i AKU-urvalet som tillhör ategori q, där q betecar utlädsa medborgare i åldrara 8-74 år med rösträtt i B ommufullmätigvale och låt q vara motsvarade atal i tilläggsurvalet av utlädsa medborgare. v q = A q B q A B ( q + q ) A B ( + ) q q om idivid ategori q i AKU - urvalet om idivid ategori q i tillägsurvalet om idivid ategori q i AKU - urvalet eller om idivid ategori q i tilläggsurvalet v q multipliceras med u-vite, se tabell, dvs. q = u ν där u q är u- vite för idivid. Vitera q aväds vid beräig av de slutgiltiga vitera, se ästommade avsitt.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 6 (4) 3.. Estimatio utifrå RTB-variabler I detta avsitt ges e ortfattad besrivig av e GREG-estimator som är e slags regressiosestimator, vile aväds vid estimatio där redovisigsgrupper är defiierade utifrå RTB-variabler. För e mer utförlig besrivig av regressiosattigar hävisas till Särdal C-E., Swesso B. och Wretma J. (99). 3... Regressiosestimator för RTB-variabler De geeraliserade regressiosestimator, GREG, är e sattigsprocedur som utyttjar hjälpiformatio i estimatiosfase. Idé med att utyttja hjälpiformatio bygger på att hjälpvariabler samvarierar med udersöigsvariabel. Utyttjadet av hjälpiformatio syftar till att reducera urvals- och bortfallsfelet. Regressiosestimatio iebär att för urvalsobjete observeras (y, x ) där y är ett mätvärde frå udersöige meda x är e vetor med hjälpiformatio vars populatiostotal t x är äd. x = U Frå e populatio U beståede av N idivider dras ett slumpmässigt urval s av storlee s eligt desige p( ) som är såda att alla idivider har e äd saolihet > 0 att omma med i urvalet. I valdeltagadeudersöige iebär desige p( ) bl.a. att populatioe delas i i H strata, där stratum h iehåller N h idivider. Iom varje stratum h dras ett slumpmässigt urval av storlee h så att alla idivider iom strata har samma saolihet att omma med i urvalet. Om bortfall föreommer a data om y-variabel edast samlas i för e delmägd av storlee m h. I valdeltagadeudersöiges RTB-del föreommer iget bortfall, varför m h = h. Ilusiossaolihete, π, för objet är saolihete att objet igår i urvalet. Uder OSU ges ilusiossaolihete för objet i stratum h av: h π = N h där N h är atalet i stratum h i populatioe och h är urvalsstorlee i stratum h. Desigvite defiieras som iverse till ilusiossaolihete. Uder OSU är desigvite för objet : N h d = h Geom att utyttja GREG-estimator trasformeras desigvite d till e alibrerad vit. När de alibrerade vite aväds för att satta totalera för hjälpvariablera erhålls de exata populatiostotalera som är giva i hjälptotale. E regressiosestimator för totale t y = U y a srivas i forme:

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 7 (4) tˆ y = s w y (3..) tˆ y = Sattig av e total, t.ex. atalet röstberättigade. s = Urvalsmägde, vid bortfall ersätts s med svarsmägde r. y = Värdet av variabel y för objet. w = Uppräigsvit som beror av både urvalsdesige och hjälpvetor x w = g d g xxq ( t x tˆ x ) xq = + r (3..) π g a ses som e orretiosfator till d som a misa urvalsfelet om hjälpiformatioe i x samvarierar med y. ( t,, t,, t ) t x = x xj xj är e vetor av lägde J som iehåller äda totaler frå t ex ett register. ( tˆ,, tˆ,, tˆ ) tˆ x = x xj xj är e vetor som iehåller sattigar av elemete i vetor t x där sattige av varje elemet t xj ges av tˆ d x x = s ( x,, x,, x ) = j J x hjälpvariabler. är e vetor av lägde J där J är atalet q är e äd ostat, se avsitt 3... Sammavägig av delurvale i AKU samt avsitt 3... Sammaslagig av valdeltagadeudersöiges urvalsdelar. Variase för V ˆ(ˆ t y ) (3..3) N tˆ y sattas med: = h h s ; = h eh seh s h N h h h g e där s h är urvalsmäge i stratum h, är bortfall föreommer ersätts s h med svarsmägde r h och h ersätts med m h. e (3..4) y Bˆ x Bˆ = d x x q =, ( ) s I statistipublicerige redovisas ocså mått som ger iformatio om osäerhete i sattigara, som beror på att de baserar sig på ett urval (och ite hela populatioe). Måtte består av 95-procetiga ofidesitervall som defiieras på följade sätt: s d x y q sh g h e

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 8 (4) tˆ ±,96 Vˆ ( ˆ ) y t y Såväl y Vˆ tˆ y beräas i alla redovisigsgrupper defiierade av RTB-variabler med SAS-programmet CLAN97, se Adersso och Nordberg (998). I rapporte Valdeltagade vid omvale 0 igår äve sattigar av förädrigar i valdeltagade mella 00 och 0 för olia redovisigsgrupper. För dessa sattigar har det beatats att vi för de allra flesta observatioer har uppgifter om valdeltagade vid båda valtillfällea, vilet iebär e midre varias ä om vi hade haft två oberoede urval. Äve dessa sattigar har beräats med hjälp av SASprogrammet CLAN97, se Adersso och Nordberg (998). tˆ som ( ) 3... Kostrutio av hjälpvetor för RTB-variabler Vid beräige av viter aväds olia hjälpiformatio för de tre vale. Varje idivid tilldelas värde på hjälpvetor, x. Både hjälpvetor och dess totaler hämtas frå de defiitiva röstlägde. Tabellera 3-4 eda visar vila hjälpvariabler som har aväts vid de två vale. I ladstigsfullmätigvale 00 är hjälpvetor ostruerad utifrå ö ålderslass sves medborgare/utläds medborgare + röstat/ej röstat i ladstigsfullmätigevale per lä. Dea vetor iehåller 60 elemet ( 5 + 0), se tabell 3. Tabell 3. Hjälpvariabler i ladstigsfullmätigevale Variabel Kategorier Kö Ma, via Ålder 8-9, 30-49, 50-64, 65-74, 75- år Medborgarsap Sves medborgare, utläds medborgare Lä 0 lä (Gotlad saar ladstig) Valdeltagade Röstat, ej röstat i ladstigsfullmätigevale I 0 års omval till ladstigsfullmätige i Västra Götalad är det bara ett lä som berörs, vilet gör att vetor edast iehåller elemet ( 5 + ). I ommufullmätigvale 00 är hjälpvetor ostruerad utifrå ö ålderslass sves medborgare/utläds medborgare + röstat/ej röstat i ommufullmätigevale per lä. För att ua få fram alibrerade sattigar äve avseede Örebro ommu, ordöstra

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 9 (4) valretse, har de särsiljts. Dea vetor iehåller därmed 64 elemet ( 5 + ), se tabell 4.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 0 (4) Tabell 4. Hjälpvariabler i ommufullmätigevale Variabel Kategorier Kö Ma, via Ålder 8-9, 30-49, 50-64, 65-74, 75- år Medborgarsap Sves medborgare, utläds medborgare Lä lä+örebro ommu, ordöstra valretse Valdeltagade Röstat, ej röstat i ommufullmätigevale I 0 års omval till ommufullmätige i Örebro är det edast e ommuvalrets som berörs, vilet gör att vetor edast iehåller elemet ( 5 + ). 3..3 Estimatio utifrå AKU-variabler Vissa redovisigsgrupper defiieras med hjälp av variabler i AKU, t.ex. arbetsraftsstatus. I de falle baserar sig vitberäige och sattigara på de del i svarsmägde i AKU som tillhör målpopulatioe i vår udersöig, dvs. 8-74 år och röstberättigad till ågot av de tre vale. Här aväds e tvåfas-asats där första fase är det urval som ser frå befolige till AKU och de adra fase utgörs av de som har svarat i AKU. Då uppgiftera om valdeltagadet avser samtliga idivider i urvalet i första fase a det ostateras att det är betydligt lägre valdeltagade blad bortfallet i AKU ä blad de som svarat i AKU. Dea iformatio bör avädas i estimatioe för att misa bortfallsfelet. I tvåfas-asatse görs två alibrerigar. De första fases alibrerig aväder hjälpiformatio vars totaler är äda för hela populatioe, dvs. atalet röstberättigade. De adra fases alibrerig aväder hjälpiformatio vars totaler fis för hela urvalet i fas två; röstat/ej röstat per lä i åldersgruppe 8-74 år. Adra fases alibrerig tar äve häsy till de viter som första fases alibrerig geererat. AKU är i sig sammasatt av ett eller två delurval som är draga uder upp till tre år. Dessa måste vägas ihop för att de sa räas upp till e populatio som motsvarar Sveriges befolig i åldrara 5-74 år. I första fase är detta reda gjort, läs mer om det i avsittet om 3... Sammavägig av delurvale i AKU. För fas två görs detta med exat samma tillvägagågssätt med eda sillade att här vägs edast samma de svarade, m, i AKU. Atale ij, i=,, 3, j=,, ersätts alltså med m ij.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. (4) 3..3. Kalibrerigsestimator för AKU-variabler Vid estimatioe utyttjas två uppsättigar hjälpiformatio, dels de del som är äd för hela populatioe och dels de del som bara är äd för urvalet. Varje uppsättig hjälpiformatio a utyttjas för att beräa g-viter av samma typ som i formel (3..). Låt g vara vite som erhålls geom att utyttja hjälpiformatioe i fas ett, och g var vite som erhålls geom att utyttja hjälpiformatioe i fas två. De slutliga vite erhålls då som, w =d g g. Variasestimator består av summa av två ompoeter, e frå fas ett och de adra frå fas två. Kompoetera är futioer av residualera som erhålls frå avädige av hjälpiformatioe i respetive fas. E mer igåede besrivig av estimatioe i dea situatio fis i Estevao och Särdal (00). För estimatio har programvara SAS aväds (sas-macrot som iom SCB beäms TOPECA har aväts). 3..3.. Kostrutio av hjälpvetor för AKU-variabler Ålder är här lassidelat i följade fyra grupper då AKU edast omfattar befolige upp till 74 år; 8-9, 30-49, 50-64, 65-74. Till det slutliga observatiosregistret beräas viter för röstdeltagadet i ladstigs- och ommufullmätigevale för AKU-variabler. Här består hjälpvetor i fas ett av röstberättigade per lä + ö ålderslass sves medborgare/utläds medborgare. I fas två aväds samma hjälpvariabler som i fas ett, tillsammas med iformatioe om persoe har röstat eller ej, för alla som om med i urvalet till AKU. Hjälpvetor i fas två består av röstberättigad per lä + ö ålderslass röstat. 3..4 Refereser Särdal, C-E., Swesso, B. och Wretma, J., (99). Model Assisted Survey Samplig. New Yor: Spriger Verlag. Adersso, C. och Nordberg, L. (998). A User s Guide to CLAN97 a SAS program for computatio of poit- ad stadard error estimates i sample surveys. Stocholm: Statistisa cetralbyrå. Estevao, V.M. och Särdal, C.E. (00). The Te Cases of Auxiliary Iformatio for Calibratio i Two-Phase Samplig, Joural of Official Statistics, ummer 8, sidora 33-55. 3. Redovisigsförfarade Valprövigsämde beslutade att 00 års val till ladstigsfullmätige i Västra Götalad och ommufullmätige i Örebro (ordöstra valretse)

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. (4) sulle göras om. Omval ägde rum de 5 maj 0. Regerige gav de 7 april 0 Statistisa cetralbyrå (SCB) i uppdrag (Ju0/779/D) att geomföra e studie om valdeltagade vid 0 års omval. Uppdraget avrapporterades de sista december 0. E reviderad publicerades de jauari av SCB i form av rapporte Valdeltagade vid omvale 0 i rapportserie Demoratistatisti. Rapporte fis tillgäglig i eletroist format via SCB:s webbplats, www.scb.se. Förutom de resultatredovisige ommer materialet att avädas för olia specialbearbetigar och aalyser. Resultate frå sådaa bearbetigar a omma att redovisas på olia sätt beroede på vad som för det giva fallet är mest lämpligt.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 3 (4) 4 Slutliga observatiosregister 4. Produtiosversioer I det här doumetet (SCBDOK) har framtagige av edaståede slutliga observatiosregister besrivits. Register Registervariat Registerversio 0 Allmäa val, valdeltagadeud Allmäa val, valdeltagadeud Fortsatt doumetatio, av registres detaljerade iehåll, fis på SCB:s webbplats. Där besrivs alla variabler och värdemägder m.m. Doumetatioe hittar du här: https://www.h.scb.se/metadata. Klica dig fram med hjälp av ame på Register, Registervariat och Registerversio som är agiva i ovaståede tabell. 4. Ariverigsversioer Ej atuellt, se avsitt 0.8 Gallrigsföresrifter. 4.3 Erfareheter frå seaste udersöigsomgåge Produtiosarbetet har gått eligt pla, iget särsilt fis att otera.

Statistisa cetralbyrå SCBDOK 3. 4 (4) Bilaga: Blaett