Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2009

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Europaparlamentsval, valdeltagandeundersöningen 2009 ME0110 Inneåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK Inneållsöversit 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistiområde 0.3 SOS-lassificering 0.4 Statistiansvarig 0.5 Statistiproducent 0.6 Uppgiftssyldiget 0.7 Seretess oc regler för beandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföresrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte oc istori 0.11 Statistianvändning 0.12 Uppläggning oc genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produtionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfareneter från senaste undersöningsomgången 1.1 Observationsstoreter 1.2 Statistisa målstoreter 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata 1.4 Doumentation oc metadata 3 Statistis bearbetning oc redovisning 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler 3.2 Redovisningsförfaranden Bilagor 1. Blanett till länsstyrelserna

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(16) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Demorati 0.2 Statistiområde Statistiområde: Allmänna val 0.3 SOS-lassificering Tillör (SOS) Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet oc tillgängliget, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Myndiget/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Box 24300, STOCKHOLM Besösadress: Karlavägen 100, STOCKHOLM Kontatperson: Ricard Örvall Telefon: Telefax: E-post: valstatisti@scb.se 0.5 Statistiproducent Myndiget/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Box 24300, STOCKHOLM Besösadress: Karlavägen 100, STOCKHOLM Kontatperson: Ricard Örvall Telefon: Telefax E-post: valstatisti@scb.se 0.6 Uppgiftssyldiget Enligt förordningen om den officiella statistien (2001:100) följer att myndigeter lämnar de uppgifter som beövs för framställning av offentlig statisti till Statistiansvariga myndigeter. Ensilda individer lämnar inte uppgifter till statistien.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(16) 0.7 Seretess oc regler för beandling av personuppgifter I myndigeternas särsilda versamet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentligets- oc seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad beandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbeandling i lagen (2001:99) oc förordningen (2001:100) om den officiella statistien. 0.8 Gallringsföresrifter Gallring enligt lagen (2001:99) om vissa personregister för officiell statisti. 0.9 EU-reglering Undersöningen berörs inte av någon EU-reglering Syfte oc istori Syftet med undersöningen är att på ett utförligt sätt producera statisti över valdeltagandet vid allmänna val. Valdeltagandeundersöningen genomförs med syftet att omplettera bilden av det totala oc regionala valdeltagande genom att undersöa valdeltagandet i olia grupper i samället. Mer allmänt an sägas att syftet är att allsidigt redovisa oc ge en samlad bild av allmänna valen som en doumentation av ett av de vitigaste inslagen i den svensa demoratin. Valstatistien ar i olia former producerats av SCB från den tid som serien Bidrag till Sveriges officiella statisti började utomma på 1860-talet. Valdeltagandeundersöningar i samband med allmänna val ar genomförts sedan år Undersöningen ar genomgått ett flertal större förändringar under årens lopp, exempelvis vad gäller upplägg oc undersöningspopulation. När det gäller val till Europaparlamentet ar valdeltagandeundersöningar genomförts vid samtliga svensa val från oc med det första valet Under den perioden ar det endast sett mindre förändringar av undersöningen Statistianvändning Huvudanvändare är de politisa partierna, massmedia, den samällsvetensapliga forsningen oc den politist intresserade allmäneten. Resultaten används för att belysa den demoratisa processen, det politisa livet oc medborgarnas politisa engagemang. Valstatistien utgör en grund för redovisningar av vitiga seenden oc förållanden i svens politi oc demorati.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(16) 0.12 Uppläggning oc genomförande För att unna redovisa valdeltagandet i olia grupper är valdeltagandeundersöningen uppbyggd av ett antal urval. För att allsidigt besriva valdeltagandet bland svensa medborgare folboförda i Sverige används dels Arbetsraftsundersöningens urval i åldersgruppen 18-74, dels ett ompletterande äldreurval. För att besriva svensa medborgare som bor utomlands oc i Sverige röstberättigade medborgare i andra EU-länder dras separata urval. För mer information om ur urvalen dragits samt urvalsstorlear, se avsnitt Urval SCB framställer blanetter som sicas ut till alla länsstyrelser. På blanetterna marerar länsstyrelserna om urvalspersonerna ar röstat i respetive val samt om de ar förtidsröstat. Uppgifter om valdeltagande ämtar länsstyrelserna från röstlängderna. Därefter sicar länsstyrelserna in blanetterna till SCB som sannar in materialet, bearbetar det oc slutligen framställer statisti Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser. Den framtagna statistien används doc av internationella organisationer oc forsare i andra länder Planerade förändringar i ommande undersöningar Inga onreta förändringar är planerade. Nästa undersöningsomgång ser 2014, då det även är val till risdag, landstingsfullmätige oc ommunfullmätige. Möjligeter att samordna undersöningar av valdeltagandet vid alla val år 2014 ommer att undersöas.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(16) 1 Översit 1.1 Observationsstoreter Målpopulation Röstberättigade i Europaparlamentsval Variabler Röstberättigade Röstande Valdeltagande Dessutom finns även variabeln röstat i förtid, även om den inte används för den ordinarie resultatredovisningen. Dessa variabler sattas för respetive målpopulation oc för olia redovisningsgrupper inom dem. För att unna definiera redovisningsgrupper används olia bagrundsvariabler. 1.2 Statistisa målstoreter Nedan anges vila redovisningar som publicerades vid offentliggörandet av undersöningens resultat. Nya redovisningsgrupper oc analyser avseende andra grupper an omma att tas fram senare. Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i Redovisningsgrupper Röstberättigade i Europaparlamentsval, samtliga Kön oc ålder Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade i Europaparlamentsval, folboförda i Sverige Röstberättigade i Europaparlamentsval, utlandssvensar Röstberättigade i Europaparlamentsval, röstberättigade utländsa EU-medborgare Kön, ålder, region, födelseland, svens/utländs bagrund, blivit svensa medborgare/alltid varit det, medborgarsapsdatum, civilstånd, sammanboendeform, inomst, utbildningsnivå, arbetsraftsstatus, yre, socioeonomis grupp, anställningssetor, faclig centralorganisation Kön oc ålder Kön oc ålder Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Antal i tal, andel i procent, felmarginal Antal i tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(16) 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata Valdeltagandeundersöningens resultat presenteras i form av resultatredovisningar som en del av Sveriges officiella statisti. Redovisningen ser framför allt i form av tabeller oc diagram. För en mer ingående besrivning av redovisningen, se avsnitt 3.2 Redovisningsförfaranden. Förutom den ordinarie redovisningen görs olia specialbearbetningar oc analyser som presenteras i olia former. Mirodata finns tillgängligt för ytterligare bearbetningar oc analyser. För mer information om ur statistien tillgängliggörs, se avsnitt 3.2 Redovisningsförfaranden. 1.4 Doumentation oc metadata Valdeltagandeundersöning finns doumenterad i enliget med SCB:s doumentationssystem. Doumentationen finns tillgängliggjord på SCB:s webbplats. Där finns doumentation av undersöningens valitet, vilet bland annat innefattar redovisningar av bortfall, med mera. Doumentationen innefattar även doumentation av metadata för de register som tas fram inom ramen för undersöningen

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(16) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarande Undersöningen är en urvalsundersöning som består av fyra urvalsdelar: ett urval från SCB:s arbetsraftsundersöning (AKU), ett ompletterande urval av äldre personer, ett urval med utländsa medborgare oc ett urval med utlandssvensar. För mer information om urvalsdelarna, se avsnitt 2.2 Urvalsförfarande. Den övergripande ramen som används i undersöningen är den preliminära röstlängden som tas fram 30 dagar innan valdagen. I röstlängden finns de personer som är röstberättigade i respetive val. Alla de urval som används i undersöningen antingen dras ur eller matcas mot röstlängden. Urvalsramen för AKU utgörs av SCB:s register över totalbefolningen (RTB) ompletterat med uppgifter om sysselsättningsstatus från Sysselsättningsregistret (SREG). Urvalsramen för äldreurvalet är ocså RTB. Det dragna urvalet matcas sedan mot den preliminära röstlängden. Urvalsramen för urvalen med utländsa EU-medborgare respetive utlandssvensar är den preliminära röstlängden. 2.2 Urvalsförfarande För att täca in samtliga röstberättigade baseras valdeltagandeundersöningen på fyra delurval. Dessa besrivs nedan. 1. Urvalen från Arbetsraftsundersöningens (AKU) undersöningsomgångar i maj oc juni Urvalen innefattar inte de förstärningar av urvalen som AKU infört under år Totalt sett omfattar den är urvalsdelen cira röstberättigade svensa medborgare folboförda i Sverige i åldrarna år. För mer information om urvalsförfarandet i Arbetsraftsundersöningarna, se information om den undersöningen på SCB:s webbplats. 2. Ett systematist urval om cira svensa medborgare 75 år oc äldre som dragits från ett personnummersorterat register över totalbefolningen (RTB). Urvalet ar matcats mot den preliminära röstlängden oc de personer som inte fanns med i den preliminära röstlängden ar betratats som övertäcning. 3. Ett obundet slumpmässigt urval om cira i Sverige röstberättigade EU-medborgare (ej svensa medborgare) som dragits från den preliminära röstlängden. 4. Ett obundet slumpmässigt urval om cira röstberättigade svensa medborgare boende utomlands (utlandssvensar) som dragits från den preliminära röstlängden. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet består, förutom Arbetsraftsundersöningens intervjublanett, av blanett som sicas till länsstyrelserna för avpricning mot röstlängden (se bilaga).

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(16) 2.4 Insamlingsförfarande Underlaget till statistien inämtas uvudsaligen genom att SCB sänder länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersoner. Länsstyrelserna går igenom de avpricade röstlängderna oc marerar om personen röstat eller inte i respetive val. Dessutom noterar länsstyrelserna om urvalspersonen enligt röstlängden ar förtidsröstat eller inte. De avpricade blanetterna sannas in oc logisa ontroller görs av datamaterialet. Vid sanade uppgifter eller vid ologisa värden görs återontater med berörd länsstyrelse oc materialet rättas därefter upp. Samtliga länsstyrelser sicar in blanetter som är elt ifyllda. Undersöningen sanar bortfall i det avseendet. För bagrundsvariabler som ämtas från Arbetsraftsundersöningen finns ett bortfall som motsvarar det i den undersöning. Bortfallet i det avseendet uppgår till cira 20 procent. 2.5 Databeredning Det är endast ett fåtal variabler som samlas in i valdeltagandeundersöningen. I samband med sanningen görs vissa logisa ontroller, som t.ex. att en person som ar förtidsröstat ocså ar röstat i något av valen, se avsnitt 2.4 Insamlingsförfarande. Variabler som ämtas från Arbetsraftsundersöningen (AKU) ar ontrollerats i samband med datainsamlingen för den undersöningen, se doumentation för den undersöningen på SCB:s webbplats. Variabler från SCB:s Registret över totalbefolningen (RTB) matcas på redan i samband med urvalsdragningen. Detta då vissa variabler, som civilstånd oc medborgarsapsland, an förändras över tid. Efter avslutad datainsamling oc efter att datamaterialet ar sannats oc ontrollerats matcas ytterligare variabler från olia register på. Det gäller variabler avseende inomst från SCB:s Inomst- oc taxeringsregistret (IoT) oc variabler avseende utbildning från SCB:s utbildningsregister. Dessutom ämtas variabler som avser intervjusvar i AKU för den urvalsdel som ämtats därifrån oc matcas på. I samband med den statistisa bearbetningen sapas en del ärledda variabler. Det gäller dels variabler som definierar atuella redovisningsgrupper (se avsnitt 1.2 Statistisa målstoreter), dels variabler som identifierar tillöriget med avseende på den jälpvetor som används vid alibrering (se avsnitt 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler). Vid de statistisa beräningarna tas ett antal olia viter fram oc läggs till datamaterialet. Det gäller dels viter som beövs för de sattningar som ligger till grund för de resultat som publiceras (se avsnitt 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler), dels alibrerade viter som an användas vid olia former av analyser (för information om alibreringen se avsnitt 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler). Det beandlade datamaterialet lagras sedan i form av ett slutgiltigt datasetet som läggs i en databas i SQL-miljö.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(16) 3 Statistis bearbetning oc redovisning 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler Urvalet till valdeltagandeundersöningen 2009 består av en urvalsdel ämtad från Arbetsraftsundersöningen (AKU) samt tre tilläggsurval avseende äldre personer, utländsa medborgare respetive utlandssvensar. Sattningar beränas för redovisningsgrupper som dels definieras av variabler från RTB (Registret över totalbefolningen), dels av variabler från AKU. För sattning i redovisningsgrupper definierade av RTB-variabler an ela urvalet användas medan för sattningar i redovisningsgrupper definierade av AKU-variabler an endast de svarande i AKU-delen av urvalet användas. Sattningar för de två typerna av redovisningarna (RTBrespetive AKU-variabler) görs på olia sätt eftersom den tillgängliga informationen, både variabler oc observationer, siljer sig åt Sammanvägning av årsurvalen i AKU Urvalet från AKU består av av urvalen till de två mätmånaderna maj oc juni Urvalet är i sig sammansatt av tre årsurval som är dragna åren 2007, 2008 oc Årsurvalen måste vägas iop för att de sa ränas upp till en population som motsvarar Sveriges befolning i åldrarna år. Låt n i vara antalet personer i urvalet som är dragna år i där i=1,2,3 motsvarar urvalsåren 2007, ( ar ) 2008 oc Varje individ tilldelas en årsvit, p i, som anger ur stor andel urvalsåret i bidrar med till det totala urvalet. Årsviten bildas genom: p ( ar ) i = n / i 3 i= 1 n i Årsviten används vid beräning av de slutgiltiga viterna oc allas då för q Estimation utifrån RTB-variabler I detta avsnitt ges en ortfattad besrivning av en GREG-estimator som är en slags regressionsestimator, vilen används vid estimation där redovisningsgrupper är definierade utifrån RTB-variabler. För en mer utförlig besrivning av regressionsattningar änvisas till Särndal C-E., Swensson B. oc Wretman J. (1992) Regressionsestimatorn för RTB-variabler Den generaliserade regressionsestimatorn, GREG, är en sattningsprocedur som utnyttjar jälpinformation i estimationsfasen. Idén med att utnyttja jälpinformation bygger på att jälpvariabler samvarierar med undersöningsvariabeln. Utnyttjandet av jälpinformation syftar till att reducera urvals- oc bortfallsfelet. Regressionsestimation innebär att för urvalsobjeten observeras (y, x ) där y är ett mätvärde från undersöningen medan x är en vetor med jälpinformation vars populationstotal t x x är änd. = U

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(16) Från en population U bestående av N individer dras ett slumpmässigt urval s av storleen n s enligt designen p( ) som är sådan att alla individer ar en sannoliet att omma med i urvalet som är änd oc större än noll. I valdeltagandeundersöningen innebär designen p( ) bl.a. att populationen delas in i H strata, där stratum inneåller N individer. Inom varje stratum dras ett slumpmässigt urval av storleen n så att alla individer inom strata ar samma sannoliet att omma med i urvalet. Om bortfall föreommer an data om y-variabeln endast samlas in för en delmängd av storleen m. I valdeltagandeundersöningens RTB-del föreommer inget bortfall, varför m =n. Inlusionssannolieten, π, för objet är sannolieten att objet ingår i urvalet. Under OSU ges inlusionssannolieten för objet i stratum av: π = n N där N är antalet i stratum i populationen oc n är urvalsstorleen i stratum. Designviten definieras som inversen till inlusionssannolieten. Under OSU är designviten för objet : d = N n Genom att utnyttja GREG-estimatorn transformeras designviten d till en alibrerad vit. När den alibrerade viten används för att satta totalerna för jälpvariablerna erålls de exata populationstotalerna som är givna i jälptotalen. En regressionsestimator för totalen t y = U y an srivas i formen: tˆ y = s w y (3.1.1) tˆ y = Sattning av en total, t.ex. antalet röstberättigade. s = Urvalsmängden, vid bortfall ersätts s med svarsmängden r. y = Värdet av variabeln y för objet. w = Uppräningsvit som beror av både urvalsdesignen oc jälpvetorn x w = g d g 1 xxq ( t x tˆ x ) xq = 1+ r (3.1.2) π g an ses som en orretionsfator till d som an minsa urvalsfelet om jälpinformationen i x samvarierar med y.

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(16) ( t,, t,, t ) x = x1 xj xj t register. ( tˆ,, tˆ,, tˆ ) är en vetor av längden J som inneåller ända totaler från t.ex. ett tˆ x = x1 xj xj är en vetor som inneåller sattningar av elementen i vetorn t x där sattningen av varje element t xj ges av tˆ d x x = s x ( x,, x,, x ) = 1 j J är en vetor av längden J där J är antalet jälpvariabler. q är en änd onstant, se avsnitt Sammanvägning av årsurvalen i AKU. Variansen för tˆ y sattas med: 2 ˆ N (ˆ ) 1 ; 1 = s n g e V t y s = e se g s e (3.1.3) n N n n 2 där s är urvalsmängen i stratum, när bortfall föreommer ersätts s med svarsmängden r oc n ersätts med m. e =, B = ( d x x q ) y Bˆ x ˆ 1 d x y q (3.1.4) s s I statistipubliceringen redovisas ocså mått som ger information om osäereten i sattningarna, som beror på att de baserar sig på ett urval (oc inte ela populationen). Måtten består av 95- procentiga onfidensintervall som definieras på följande sätt: tˆ ± 1,96 Vˆ ( ˆ ) y t y Såväl y Vˆ tˆ y beränas i alla redovisningsgrupper definierade av RTB-variabler med SASprogrammet CLAN97, se Andersson oc Nordberg (1998). tˆ som ( ) Konstrution av jälpvetor för RTB-variabler Varje individ tilldelas värden på jälpvetorn, x. Både jälpvetorn oc dess totaler ämtas från den definitiva röstlängden. Tabellen nedan visar vila jälpvariabler som ar använts. I valet till Europaparlamentet är jälpvetorn onstruerad utifrån variablerna ön, ålderslass, medborgarsap/bosättningsort, valdeltagande oc län. Hjälpvetorn ar formen ön ålderslass svens medborgare i Sverige/utländs medborgare/utlandssvens + röstat/ej röstat län oc inneåller 72 element ( ). De första 30 positionerna i vetorn består av 29 nollor oc en etta där ettan pear ut vilen ombination av ön, ålderslass oc medborgarsap/bosättningsort som individ tillör. De 42 sista positionerna pear ut i vilet län individen tillör samt om personen ar röstat eller inte.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(16) Tabell 1. Hjälpvariabler i Europaparlamentsvalet Variabel Kategorier Kön Man, vinna Ålder 18-29, 30-49, 50-64, 65-74, 75- år Medborgarsap Svens medborgare i Sverige, utländs medborgare, utlandssvens Län 21 län Valdeltagande Röstat/ej röstat i europaparlamentsvalet Estimation utifrån AKU-variabler Vissa redovisningsgrupper definieras med jälp av variabler i AKU, t.ex. arbetsraftsstatus. I de fallen baserar sig vitberäningen oc sattningarna på den del i svarsmängden i AKU som tillör målpopulationen i vår undersöning, dvs år oc röstberättigad i Europaparlamentsvalet. Här används en tvåfas-ansats där första fasen är det urval som ser från befolningen till AKU oc den andra fasen utgörs av de som ar svarat i AKU. Då uppgifterna om valdeltagandet omfattar samtliga individer i urvalet i första fasen an onstateras att det är betydligt lägre valdeltagande bland bortfallet i AKU än bland de som svarat i AKU. Denna information används i estimationen för att minsa bortfallsfelet. I tvåfas-ansatsen görs två alibreringar. Den första fasens alibrering använder jälpinformation vars totaler är ända för ela populationen, dvs. antalet röstberättigade. Eftersom sattningen är avser valdeltagande i åldersgruppen år an inte information användas om antalet röstande i jälpvetorn. Den andra fasens alibrering använder jälpinformation vars totaler finns för ela urvalet i fas två; röstat/ej röstat per län i åldersgruppen år. Andra fasens alibrering tar även änsyn till de viter som första fasens alibrering genererat. AKU är i sig sammansatt av ett urval som är dragna årsvis under tre år. Dessa måste vägas iop för att de sa ränas upp till en population som motsvarar Sveriges befolning i åldrarna år. I första fasen är detta redan gjort, läs mer om det i avsnittet Sammanvägning av årsurvalen i AKU. För fas två görs detta med exat samma tillvägagångssätt med enda sillnaden att är vägs endast samman de svarande, m, i AKU. Antalen n i, i=1, 2, 3, ersätts alltså med m i Kalibreringsestimatorn för AKU-variabler Vid estimationen utnyttjas två uppsättningar jälpinformation, dels den del som är änd för ela populationen, dels den del som bara är änd för urvalet. Varje uppsättning jälpinformation an utnyttjas för att beräna g-viter av samma typ som i formel (3.1.2). Låt g 1 vara viten som erålls genom att utnyttja jälpinformationen i fas ett, oc g 2 var viten som erålls genom att utnyttja jälpinformationen i fas två. Den slutliga viten erålls då som, w = d g 1 g 2. Variansestimatorn består av summan av två omponenter: den första från fas ett oc den andra från fas två. Komponenterna är funtioner av residualerna som erålls från användningen av jälpinformationen i respetive fas.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(16) En mer ingående besrivning av estimationsproblemet i denna situation finns i Estevao oc Särndal (2002). För estimation ar programvaran SAS används (sas-macrot som inom SCB benämns TOPECA ar använts) Konstrution av jälpvetor för AKU-variabler Ålder är är lassindelat i följande fyra grupper då AKU endast omfattar befolningen upp till 74 år; 18-29, 30-49, 50-64, Hjälpvariablerna för sattningarna av deltagande i valet för AKU-variablerna består i fas ett av jälpvetorn ön ålderslass+röstberättigad per län för svensa medborgare i åldrarna år. Antal element i denna jälpvetor är 29 (2 4+21). I fas två används samma jälpvariabler som i fas ett, tillsammans med informationen om personen ar röstat eller ej, för alla som om med i urvalet till AKU. Hjälpvetorn i fas två består av: röstberättigad per län + ön ålderslass röstat oc inneåller 37 element ( ). Antalet röstande användes som jälpinformation vid estimation baserad på RTB-variabler, men det an inte användas är då den informationen inte är änd den subpopulation som är atuell är, dvs. svensa medborgare folboförda i Sverige i åldrarna år Referenser Särndal, C-E., Swensson, B. oc Wretman, J., (1992). Model Assisted Survey Sampling. New Yor: Springer Verlag. Andersson, C. oc Nordberg, L. (1998). A User s Guide to CLAN97 a SAS program for computation of point- and standard error estimates in sample surveys. Stocolm: Statistisa centralbyrån. Estevao, V.M. oc Särndal, C.E. (2002). Te Ten Cases of Auxiliary Information for Calibration in Two-Pase Sampling, Journal of Official Statistics, nummer 18, sidorna Redovisningsförfaranden I den ordinarie publiceringen redovisas samtliga puntsattningar för grupperna män, vinnor oc alla. Det rävs minst 50 observationer för att värdet för en redovisningsgrupp sa redovisas. De puntsattningar som redovisas i form av tabeller på SCB:s webbplats är; a) Röstberättigade i 1000-tal b) Röstande i 1000-tal c) Röstande i procent av röstberättigade (valdeltagandet) Sattningen i c) redovisas med tillörande 95%-igt onfidensintervall.

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(16) I Statistidatabasen (SSD) redovisas puntsattningar med tillörande 95%-iga onfidensintervall för: a) Röstande i procent av röstberättigade. b) Röstberättigade i 1000-tal c) Röstande i procent av röstberättigade (valdeltagandet) Den ordinarie publiceringen av resultaten sedde den 2 december Publiceringen innefattade både tabeller på SCB:s webbplats oc tabeller i Statistidatabasen. Den 22 juni 2010 publicerades även rapporten Valet till Europaparlamentet 2009 där resultaten från undersöningen presenterades i ett apitel. Dessutom publicerades ett pressmeddelande i samband med att materialet offentliggjordes. De publicerade resultaten ingår i Sverige officiella statisti. Förutom den ordinarie resultatredovisningen ommer materialet att användas för olia specialbearbetningar oc analyser. Resultaten från sådana bearbetningar an omma att redovisas på olia sätt beroende på vad som för det givna fallet är mest lämpligt.

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(16) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner Detaljerade besrivningar av statistiregistret ommer att publiceras under östen De ommer då att bli tillgängliga via SCB:s webbplats (i anslutning till de webbsidor där undersöningen presenteras). 4.2 Ariveringsversioner Ej atuellt. 4.3 Erfareneter från senaste undersöningsomgången Arbetet ar gått enligt plan.

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(16) Bilaga 1. Blanett till länsstyrelserna