Uppföljningsundersökning. Elever. Teknisk rapport

Transkript

1 Uppföljningsundersöning Elever Tenis rapport

2 Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under perioden mars - juni 2011 en postenät på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersöning till elever var en del av uppföljningsundersöningen (innehållande även enäter till lärare och elevernas vårdnadshavare) som ingår i forsningsprojetet Utvärdering genom uppföljning vid Göteborgs universitet. Undersöningen är ett led i den nationella utvärderingen av solan och utgör underlag till forsning inom framförallt det samhällsvetensapliga området. Motsvarande insamlingar har gjorts för tidigare årsullar i projetet. Undersöningen genomfördes som en postenät med tre påminnelser. Urvalet utgjordes av elever och det var totalt personer som besvarade frågeblanetten, vilet var 85 procent av urvalet. Frågeblanetterna registrerades med sanning. Från det sannade materialet framställdes tabeller och en datafil. Sinisa Sauli var undersöningsledare, Johan Löfgren metodansvarig och Ann-Britt Göransson (enätenheten) produtionsansvarig. Population och urval Populationen, d.v.s. de objet som man vill unna dra slutsatser om, utgörs i denna undersöning av individer. För att unna dra ett urval från populationen sapas en urvalsram som avgränsar, identifierar och möjliggör oppling till objeten i populationen. I denna undersöning är urvalet samtliga elever som ingår i Elevpanel 7 och som alltjämnt fanns var i panelen hösten I Elevpanel 7 sapades urvalsramen utifrån SCB:s Elevregister. Vid starten av Elevpanel 7 drogs ett stratifierat urval av solor som hade elever i årsurs 3 med urvalssannolihet proportionell mot redovisat antal elever enligt grundsolestatistien för läsåret 2007/2008. I urvalet från början ingic elever. Vid de insamlingar som gjorts av administrativa data i årsurs 3-5 har ett antal elever utgått ur undersöningen. Anledning till detta har bl.a. varit överflyttning till särsola och vägran. För att få fram atuella adressuppgifter till den nu genomförda enäten till elever genomfördes en identifiationsontroll av personerna i urvalet mot befolningsdata. Vid ontrollen visade det sig att 13 elever inte längre

3 tillhörde populationen utan utgjorde s.. övertäcning. Samtliga elever hade emigrerat. Seretess och utlämnande Föräldrarna till eleverna informerades i ett särsilt missivbrev före undersöningens start. Missivbrevet innehöll en besrivning av: - undersöningens bagrund och syfte - att den genomfördes i samarbete mellan SCB och Göteborgs universitet - att enätdata ommer att opplas samman med de uppgifter som finns om eleven sedan tidigare vid Göteborgs universitet - att data ommer att hämtas från Registret över totalbefolningen (RTB), Registerbaserad arbetsmarnadsstatisti (RAMS), Yresregistret, Solverets elevregister och Högsoleverets universitets- och högsoleregister - att det är frivilligt att delta i undersöningen - att SCB levererar en avidentifierad datafil till Göteborgs universitet efter undersöningens slut. Eleverna informerades om syfte, frivillighet och seretess av lärarna i samband med undersöningens start. SCB har gjort en intern seretessprövning för utlämnandet av enätdata. Dessutom har en seretessöverensommelse upprättats mellan Göteborgs universitet och SCB med avseende på hur det avidentifierade datamaterialet får hanteras. Behandlingen av personuppgifter i undersöningen har anmälts till SCB:s juridisa ansli. Beslutet därifrån medger endast att registret (datamaterialet) bevaras på SCB till då uppgifterna ommer att avidentifieras. Variabler Göteborgs universitet har utformat frågorna i frågeblanetten. Enäten bestod av sex avdelningar (motsatser, plåtvining, frågor omgång 1, talserier, liheter och frågor omgång 2). Totalt innehöll enäten ca 280 frågor. Datainsamling En första information om undersöningen fic retor i veca 9. Frågeblanett och missiv sändes sedan ut veca 12, även denna gång via retor. Allt utsändnings- och påminnelsearbete gic via retor på solan. Ett tacoch påminnelseort sändes veca 17. Därefter följde telefonpåminnelsen till retor under veca Insamlingen avslutades den 13 juni 2011.

4 Tabell 1 Besrivning av inflödet. Antal och ovägd andel. Antal Procent Efter första utsic ,9 Efter top-ort ,6 Efter telefonpåm ,3 Totalt antal svar ,8 Bortfall ,1 Övertäcning 13 0,1 Urval ,0 Bortfall Bortfallet består dels av objetsbortfall, som innebär att frågeblanetten inte är besvarad alls, och av partiellt bortfall (uppgift sanas) som innebär att vissa frågor på blanetten inte är besvarade. Om bortfallet siljer sig från de svarande, med avseende på undersöningsvariablerna, så an sattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara seva. För att reducera bortfallssevheten har viter beränats med hjälp av alibrering (se även alibreringsrapporten). Objetsbortfall an bland annat bero på att uppgiftslämnaren eller solan inte är villig att delta i undersöningen, att uppgiftslämnaren var frånvarande den dag undersöningen genomfördes eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medvera. Med ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanetten inte är besvarad har lämnats. Objetsbortfallet i denna undersöning redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2 Besrivning av objetsbortfall Antal Ej avhörda Avböjd medveran 248 Förhindrad medveran 54 Totalt Partiellt bortfall an bero på att en fråga är svår att förstå, är änslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instrutionerna vid hoppfrågor misstolas. I denna undersöning varierar det partiella bortfallet mellan de olia avsnitten i enäten. Det är genomgående lägre i frågedelarna än i provdelarna. Databeredning Databeredningen genomfördes av enätenheten vid SCB. Frågeblanetterna sannades med programvaran ReadSoft DOCUMENTS for FORMS. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då ontrollerades bland annat att endast valida värden föreom i materialet.

5 Svarsdatafilen ompletterades med viter för uppräning till populationsnivå. Vitberäning och estimation Viter har tagits fram så att resultat an redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Viterna ompenserar för objetsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. Om viterna inte används så an resultaten bli helt missvisande, speciellt som olia urvalspersoner haft olia sannolihet att omma med i urvalet. Viterna i denna undersöning an besrivas med formeln: w d v där w = den totala viten för objet d = designvit v = alibreringsvit Designviten är den del av viten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall an det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträcning än övriga, t.ex. an vinnor svara i högre än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersöningsvariablerna än övriga an detta ha en snedvridande effet på resultatet. För att ompensera för detta har alibreringsviter använts. Viterna ompenserar för den övertäcning som observerats under insamlingen. De ompenserar inte för undertäcning. För mer utförlig besrivning av alibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. För beräning av sattningen av totaler används följande formel: Yˆ r w y där w = den totala viten för objet y = variabelvärde för objet summering ser av de svarande (r) Och för beräning av sattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ r w r w y

6 där w = den totala viten för objet y = variabelvärde för objet summering ser av de svarande (r). Kalibreringen och de tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och variansprogrammet ETOS. Kvalitet SCB tillämpar en bred definition på valitet. För att hålla en hög valitet och täca valitetsdimensionerna används ontroller i undersöningens olia faser, allt från undontater till doumentation och uppföljning. I SCB MIS 2001:1 Kvalitetsbegrepp och ritlinjer för valitetsdelaration av officiell statisti ges en ingående besrivning av SCB:s valitetsbegrepp och de olia valitetsomponenterna. Nedan besrivs de begrepp som har betydelse för denna undersöning. Innehåll Statistisa mått Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olia redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statisti inte bara för hela populationen utan ocså för delgrupper (redovisningsgrupper). Några frågor i enäten är lämpliga att använda som redovisningsvariabler. Referenstider Referensperioden i den här undersöningen är mars - juni 2011 för objet och samtliga variabler. Tillförlitlighet Ramtäcning Täcningsfel, under- och övertäcning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäcning innebär att vissa enheter som ingår i populationen sanas i urvalsramen. Övertäcning innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minsa täcningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Det visade sig att 13 personer var övertäcningsobjet (personer som hade emigrerat). Undertäcning är vanligtvis svårare att upptäca än övertäcning.

7 I denna undersöning vet vi att det finns undertäcning i ramen. Den består av personer som har invandrat efter det att urvalet drogs i årsurs 3. Urval Denna valitetsomponent avser fel som uppommer på grund av att endast ett urval av populationen undersös. Urvalsfel är således den avvielse mellan ett sattat värde (estimat) och det fatisa värdet (parametern) som beror på att man inte undersöer alla objet i populationen. Urvalsfelets storle minsar med en öad urvalsstorle. Mätning Ett fel som an uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter siljer sig från fatisa uppgifter. Felet allas mätfel och an uppomma då respondenten inte minns de fatisa uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felatigt. Bearbetning Vid den manuella och masinella bearbetningen av datamaterialet an så allade bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och odningsfel. Dessa fel an förhindras och upptäcas i de ontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersöningen bedöms registreringsfelet vara försumbar. Kodning föreom inte. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objeten i bortfallet och de svarande siljer sig åt (har en annan fördelning) avseende undersöningsvariablerna. En besrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till alibreringen (se alibreringsrapporten). Atualitet SCB:s arbete omfattade enätonstrution, trycning, utsändning, insamling, databearbetning samt framställning av datafil. Materialet levererades under veca 26, enligt överensommelse. En ompletterande datafil med sen inomna blanetter ommer att levereras efter sommaren. Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Vid flera tidigare tillfällen har Göteborgs universitet genomfört linande undersöningar. Frågorna siljer sig något åt mellan undersöningarna.

8 Tillgänglighet och förståelighet SPSS-filen levereras med variabelnamn och lablar. SCB levererar datafil i SPSS-format tillsammans med denna rapport. Användning och spridning regleras i SCB:s allmänna avtalsvillor och i seretessöverensommelsen. Användning av datamaterialet I arbetet med mirodatat är det vitigt att variabeln "Vit" används. Om materialet inte är vitat vid framtagningen av resultaten an dessa bli helt missvisande, speciellt som olia objet haft olia sannolihet att omma med i urvalet. Om det är partiellt bortfall (uppgift sanas) i frågan har värdet 88 angetts. Vid hoppfrågor har 0 angetts för dem som inte sa besvara följdfrågorna. Dubbelmareringar hanterades enligt överensommelse (telefonsamtal den 7 april 2011). Bilaga 1: Kalibreringsrapport Bilaga 2: Dubbelmareringar