Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener



Relevanta dokument
Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Resistensläge i öppenvård:

av MDR gramnegativa bakterier

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Antibiotikaresistens

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Kommentarer till resistensläget 2012

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Resistensrapport Västernorrland 2016

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Snabb standardiserad resistensbestämning

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Information från Strama

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Multiresistenta bakterier

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare

Världen i Norden och Norden i världen

Dagordning Stramamöte

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Multiresistenta bakterier

Victoriadagen 12 maj Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING

Antibiotikaresistens

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset

Transkript:

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014

Provtagningsanvisning patient

Provtagningsanvisning vårdpersonal

Provtagningsanvisning vårdpersonal II

Avläsning Ingen växt = 0 kol. <10 kolonier av icke primärpatogener kan också svaras som ingen växt vid frånvaro av symtom. Uretraflora = 10-100 kolonier av icke-relevanta g+bakterier Sparsam blandflora = 10-100 kolonier av icke-relevanta G+ samt G- bakterier Blandflora >10 000 CFU/mL (>100 kol) av tre eller flera arter i liknande mängd. Om enbart G+ bakterier = Grampositiv blandflora. Om enbart G- bakt = Gramnegativ blandflora. Dominerande växt för övrig blandflora. Den dominerande växten svaras enligt särskilda bedömningskriterier Osäker mängd - Art svaras utan mängd samt med en kommentar om misstanke om antibiotikapåverkan i provet.

Odlingsplatta med växt av E. coli

Hantering av primärpatogener E.coli CFU/mL Artbestämning Resistens Anmärkning 100-1000 Ja Nej* Blåspunkt./spec fall 1000-10 000 Ja Ja 10 000 Ja Ja S.saprophyticus CFU/mL Artbestämning Resistens Anmärkning 100-1000 Ja Nej* Blåspunkt. /spec fall 1000-10 000 Ja Ja 10 000 Ja Ja * Resistens utförs ibland utifrån klinisk information eller dialog med behandlande läkare.

Hantering av sekundärpatogener Övriga Enterobacteriaceae (tarmbakterier) CFU/mL Artbestämning Resistens Anmärkning 1000-10 000 Nej Nej Blåspunkt. /spec.fall 10 000-50 000 Ja Nej 50 000 Ja Ja Enterococcus faecalis/enterococcus faecium CFU/mL Artbestämning Resistens Anmärkning 1000-10 000 Nej Nej Blåspunkt./ spec fall 10 000-50 000 Nej Nej 50 000 Nej Ja Typning om misstanke på E faecium Aerococcus CFU/mL Artbestämning Resistens Anmärkning 1000-10 000 Nej Nej Blåspunkt./ spec fall 10 000-100000 Ja Nej 100 000 Ja Nej Res görs vid symptom samt på prover från IVA, urologen (även mott), njurmedicin (även mott)

Tveksamma patogener Mängd: 100 000 CFU/mL Arter Artbestämning Resistens Ps.aeruginosa Ja Ja Pseudomonas sp Nej Nej S.maltophilia Ja Nej Acinetobacter sp Till genus Nej Gr- st/ ej Enterobacteriaceae Nej Nej (annan än ovanstående) S.aureus Ja Ja KNS Till KNS Nej Betahemol.streptokkr Ja Nej Alfastreptokkr Nej (skilj fr Nej Aerococcus, Maldi) C.urealyticum Ja Ja G.vaginalis Ja Nej O.urealyticum Ja Nej Jästsvamp Ja Ja Lactobacillus sp Nej Nej Actinobaculum schaalii Ja Ja

Direktresistens med E. coli

Resistensbestämning från framodlade bakteriekolonier

Resistensmekanismer Gramnegativ cellvägg Antibiotikamolekyl Porinkanal Yttermembran Periplasmatiska rummet med peptidoglykan Betalaktamas PBP Cytoplasmamembran Effluxpump Ribosom, DNA-gyras

Anmälningspliktig resistens i Sverige 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 ESBL MRSA VRE PNSP* 2000 1000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

ESBL Resistens mot cefotaxim, ceftazidim, ceftriaxon, cefuroxim Förekomst Sverige: c:a 5% av blododlingar med E. coli, något lägre hos K. pneumoniae ESBL är förknippad med högre dödlighet, sjuklighet och kostnader för sjukhusen Anmälningspliktigt i Sverige sedan februari 2007 Den vanligaste anmälningspliktiga resistensen (c:a 3,5 ggr vanligare än MRSA)

EARS-Net 2012: E. coli med ESBL-resistens

Incidens av ESBL-producerande E. coli per ålderskategori Sverige Brolund et al. CMI 2014

Resistens i urinodlingar, öppenvård

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära För ciprofloxacin redovisas endast R ESBL hos blodisolat av E. coli, Karolinska 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillintazobactam *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Antibiotikaresistens i blododlingar 2005-2013 Karolinska Solna Escherichia coli ESBL (data from 2011) Antibiotika Imipenem Meropenem Trimetoprimsulfa Gentamicin År n= Antal patienter 2006 n=179 2007 n=175 2008 n=208 2009 n=200 2010 n=243 2011 n=254 2012 n=275 2013tom nov n=237

% känsliga isolat Behandlingsalternativ ESBL UVI 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mecillinam Trimetoprim Nitrof urantoin Fosf omycin Ciprof loxacin Perorala antibiotika

Resistens hos övriga viktiga patogener S. saprophyticus: mycket låg förekomst av resistens Enstaka isolat resistenta mot ampicillin, cefadroxil (samma mekanism som MRSA) Övriga resistenser förekommer nästan inte (trimetoprim, nitrofurantoin) Aerococcus Oftast känsliga för amoxicillin I regeln resistenta mot trimsulfa och ofta mot ciprofloxacin Klebsiella och Proteus Lägre resistens än hos E. coli Pseudomonas Resistens inte ovanligt, men sällan en viktig patogen Monoterapi med kinoloner (enda peroral medel) leder ofta till resistensutveckling

Hur väljer man antibiotika empirisk? Kunskap om infektionstyp Kunskap om vanliga bakterier vid olika infektioner Kunskap om vilka antibiotika bakterier vid aktuell institution oftast är känsliga för

Har det blivit svårt att välja antibiotika empirisk? Inte så svårt att behandla okomplicerad UVI mecillinam och nitrofurantoin fungerar nästan alltid Hög resistens mot ciprofloxacin och trimsulfa svårt att hitta bra alternativ hos män och vid komplicerad UVI Kanske läge för att odla mer frikostigt t ex vid utlandsresor till högriskländer (t ex Indien)