Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset
|
|
- Sven-Erik Arvidsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset
2 Vad ska vi ha resistensdata till? Underlag för empirisk behandling Behöver den ändras Behöver vi göra någon slags sentinel-övervakning Resistens i vissa miljöer Öppen mot sluten vård Urologi etc Resistens i vissa populationer Barn luftvägspatogener Äldre män, urinvägspatogener Antibiotika som resistensbestäms av epidemiologiska skäl behöver inte alltid svaras ut lagras, sökbart
3 Resultat 2 olika enkäter 23/25 (92%) lab. och 17/21 (82%) Strama-grp har svarat Lab: ej Eskiltuna, Västerås Strama: ej Sthlm, Jämtl., Norrb., Östergötland Inkongruenser förekommer Alla Stramagrupper har tillgång till mikrobiologisk kompetens och flertalet (14/17) har bra samarbete med lab. En del får lite andra för väldigt mycket
4 Resultat (lab, n=23) Till vem tar ni fram data Om någon ber om det: alla (23) Strama: basdata, alla (23), inför klinikbesök (15) Ytterligare skäl (kvalitetsdata, forskning, mm) (16) Vem får del av data Strama (23), den som efterfrågar (23) Internt på lab. (15), infektion (16) På hemsida (18) Stramas: (12), Egna: (7) Samtliga ser det som lab.s uppdrag att ta fram data I princip ersätts inget lab. ekonomiskt idag
5 Resultat (lab) forts. Samtliga använder egna datasystemet (Svebar 13/23) Hur lätt är det att ta ut data I systemet (7)// excel (11) //dataavd. hjälp krävs (5) Handpåläggning: nje (2), ja (21), begränsar utfall (8) Tid som läggs ned idag/år <20 h: 2 lab // 3-5 d: 5 lab lite ) (små lab//de som gör 1-2 v: 8 lab // > 1 mån: 2 lab (systemberoende)
6 Resultat Många Stramagrp önskar mer data och oftare, men oklart hur många som bett om mer data än man får okunskap om hur man gör på lab Okunskap såväl Strama som lab. om hur data påverkas av algoritmer för res. testning nämnardata isolat respektive individdata (ej dubletter)
7 All AbR statistik idag baseras på inkomna prov till lab. Sminet anmälningspliktig resistens MRSA, PNSP, VRE, ESBLcarba, ESBL Obligatoriskt enligt SmL Inga nämnardata, mkt screeningprov EARSS-net (blod+ invasiva inf) frivilligt Resnet (trender) (Få) Utvalda bakt-ab-provtyper kombin. Nationell databas ca 3000 isolat/år (Swedres) Lokalt isolat/år Lokalt framtagna (strama) data Svebardata på g
8 Resistensterminologi Primärresistens görs på alla isolat som resas (art- o provtypsberoende) Sekundärresistenser görs på ett urval isolat, alltid selektion Epidemiologisk resistens vad vi använder vid empirisk behandling utvärdera interventioner (mindre ab minskad res) särskilt oönskad resistens, dyker upp t ex Linezolid S. aureus MRB-resistens (mekanism +/-)
9 Hur hanteras de dagliga proverna? I Kliniken stöd för sin diagnos Vem som provtas Typ av prov/prover Önskar en specifik analys ibland II Laboratoriet verifiera/avskriva diagnosen Testalgoritm; typ och omfattning av analys Tolkar testresultatet och klinisk relevans III Kliniken slutgiltig diagnos Lägger ihop olika testresultat Sannolik diagnos, klinisk relevans För behandling av den enskilde patienten! Vi gör inte allt på allt
10 Provtyp styr test-algoritmer Prov från steril lokal Alla mikroorganismer Noggrann artbestämning Utförliga resistensbestämningar Prov från icke-steril lokal Normal/kolonisationsflora interfererar Faktisk infektion dominans Specifika patogener Grad av artbestämning varierar Modifierade resistensbestämningar inte alls
11 Sårodling Staphyloccoccus aureus Blodplatta Staphylokockplatta
12 Sårodling; gram+ blandflora omgivande hudflora? Blodplatta Staphylokockplatta
13 Hur art- och resistens-bestämmer man på lab Art K. pneumonie / klebsiella (specie) / coliforma provtyp: blod, sekret, urin etc Om ESBL: artbestäms när mekanism påvisats Resistens bestämning Provtyp: blod, sekret, urin etc Patienten: allergi/ålder/kön/remissuppgift Öppen mot sluten vård Flera arter samtidigt
14 Metodiken är mkt väl standardiserad i Norden
15
16 Aha om AbR svar! Måste finnas kliniska data som visar på klinisk effekt med medlet. saknas: IE: Insuff. Evidens or i bp.-tabell Måste finnas tillräckligt stora distributioner för ECOFF S/I/R: baseras på standarddos vissa fall infektionstyp tex pneumokock meningit kräver lägre MIC för S, än pneumoni Olika system (Eucast vs CLSI) kan ha olika bp resistensnivåer (pneumokocker) Bp (inkl metod tex screeninglapp) har ändrats över tid (E.coli Cipro// H. infl kromosomal betalactamres )
17 Vilken metod är bäst för AbR? Lapp-test mm-zoner, S/I/R Gradienttest (E-tester) MIC värde: 0,12 0,25 0,5 1,0 2,0-4,0-8,0 16. Buljongspädningstester Vitek etc. buljongtest styrs av tillverkarens algoritmer: S/I/R, alt MIC Sensititre plattor Fritt valt arbete HUR mycket man gör på respektive lab.
18 rev Enterobacteriaceae 2. Pneumokocker
19 Lab. följer RAFs lista men inte ur ett epidemiologiskt perspektiv n=23
20 Fallgropar Provtagningfekvens Selekterade grupper provtas Bara vissa isolat res. bestäms Artbestämning kan styra
21 Resistenta pneumokocker
22 Provtagningsfrekvens styr data Skåne: fall / invånare och år Västra Götaland: 2-4 fall / invånare och år Antal tagna nasopharynxodlingar?
23 Andel MRSA i blododling EARSS,
24 Provtagningsfrekvens styr data n= 83 n= 3996 n= 734
25 Klonalt betingad resistens fusidinresistens S. aureus, impetigoisolat 60% % % % andel fusidinsyraresistens fusidinsyra salva (gram/1000 inv) % Scand J Infect Dis 2006;38:334
26 Det finns inte tillräckligt med isolat för att få vettiga data! Pseudomonas IVA (alla provtyper), SU sept 5(3 pat) i blod fynd pat CKÖ 343 IVA 11 8 IKÖ 302/IVA MS 227 IVA/IMA 14 9 SS 96 CIVA/POSTOP isolat (patienter) SS NIVA (35) SS TIVA Totalt antal/andel resistenta Ciproxin Meropenem Pip-Taz Tobramycin Ceftazidim 29(13) 83 (33) 60 (25) 8 (4 pat) 51 (22 pat) pat R/pat 13% 34% 26% 4% 22% isolat R/isolat 14% 40% 29% 4% 25%
27 Pneumokocker, lokala algoritmer Luft, 2014 pneumokocker isolat/lab 30 N=40 25 N= TrimSulfa VGR (ej SU) NU SKAS SÄS SU SU VGR (ej SU) NU SKAS SÄS SU SU 0 Doxy SU Pnk i luftvägsprov, sluten vård (n=160): ca 40/160 är resade för TS respektive Doxy, varav 20 PNSP (>0,06 mg/l) Om PcG är S, NPH ingen ytterligare res.bestämning dvs 120/160
28 Beta-lactam-resistens hos H. influenzae Kromosomal R Figure Sid PcG screenlapp
29 Resistens H. infl. luft sluten vård, 2014 Primärvård: många bara betalactamr testade
30 Ingen ordning på trenderna: artbestämningen styrde ESBL-frekvens! Antal ESBL pos K.pneum Antal Klebsiella pn o/e specie
31 Patienter mot isolat, upprepade prov (första per år/per tre mån osv)?
32 ESBL E. coli, urin olika typer av data Sluten vård pos pat/isolat pos pat/pat med E.coli SU 3,86 4,93 SÄS 2,71 3,18 SKAS 2,55 3,40 NU 2,72 3,90 Tot 3,14 4,10 pos isolat/isolat 5,83 3,43 3,51 3,79 4,49 Öppen vård pos pat/isolat pos pat/pat med E.coli SU 2,53 3,24 SÄS 2,03 SKAS 2,13 2,69 NU 1,48 1,99 Tot 2,12 pos isolat/isolat 3,10 2,71 2,80 2,05 2,75
33 Önskemål om vilka agens som ni önskar respektive får resistensdata för idag Avsaknad av blå del av stapel = uppgift har ej efterfrågats önskar = blå+röd 10/18 landsting får data för alla rödmarkerade staplar
34 Vilka agens tar lab. fram data för idag (n=20-23) En del gör mer: Acinetobacter, KNS, GAS, enterokocker MRB: lab. (inga MRB: 10) Nästan alla agens som svaras ut: 2 lab.
35 Hur många isolat behövs? Antal res.best % R % R % R % R 1,6-2, urinodlingar blododlingar Tabellen visar hur 95% konfidensintervallet för olika proportioner av resistens varierar med olika antal resistensbestämda isolat. O. Aspvall, FoHM nov 2016
36 Lab. följer RAFs lista men inte ur ett epidemiologiskt perspektiv n=23
37 Förslag minipricklista som görs på ALLA isolat som res.bestäms epidemiologiska res.data? Blod: som idag Övriga provtyper: S. aureus/sår: fox, fus, klinda, AG Pnk/luft: oxa (PNSP), doxy, TS, EM, klinda HI/luft: PcG, doxy, TS, EM, ampi, (amoxi/clav) bokför: beta+, cefaklor E. coli+klebs. pneum/urin: amoxi/clav (carba), mecillinam, nitro, cipro, cefadroxil (ESBL), trimetoprim Pseudomonas: urin?, blod/luft? Enterokocker: urin?
38 Vilken typ av data tar lab fram idag n=23 resp 17
39 E. coli urin - VGR Trimetoprim: ca 20 % ESBL cefadrox ciproflox. ciproc mecillinam nitrofur.
40 E. coli blod - VGR Sahlgrenska
41 Slutsatser enkät till lab och Strama Alla lab tar fram data i princip utan ersättning Några väldigt mkt, några minimalt flertalet utifrån Stramas önskemål (styrs av lab.?) God vilja, men det behövs mer dialog och kunskapsutbyte inom respektive grupp och mellan Strama och lab. Datasystemen är tidstjuvar och begränsar uttag Svebar har tyvärr begränsningar, i nuläget, för lokala data Vi behöver enas om miniprickning (alltid görs vid res. bestämning, oberoende av svarsrutin) miniuttag (vad och hur ofta) för lokala data Labben följer RAF ur ett kliniskt men inte ur epidemiologiskt perspektiv!
42 Övervakning utifrån kliniska prov Provtagning styrs av : Diagnostiken styrs av: Diagnostik, behandling av enskild patient Remissuppgifter styr testalgoritmer Lokala intresset, resurstillgång, labflödet Lagstiftning styr till vis del (O)kontrollerbar selektion!
43 Vad är viktigast av allt? Ha en aktiv dialog med ditt lab! Tack för ordet! T Åhrén,vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merAntibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2016-03-17 Olle Aspevall Olov.aspevall@folkhalsomyndigheten.se Aktiviteter och presentation av statistik Epidemiologisk övervakning i SmiNet
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2015-03-13 Olle Aspevall 2015-03-13 Syften Underlag empirisk behandling. Underlag för revidering av farmakopé. Kartlägga burden of disease.
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merSvar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merResistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merAktuellt från Nationella Strama
Agenda 190219 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 2018-12-11 3. Aktuellt från Nationella Strama inkl kommande nationella möten 4. Antibiotika- och katetersmarta
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merSvar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog/SU Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SKAS Strama VGR www.vgregion.se/strama
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merAntibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen
Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merSnabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merResistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merInfektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Läs merDagordning Stramamöte
Dagordning Stramamöte 18228 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 3. Programråd Strama. Planerade aktiviteter 218 4. Satsning på ssk på sjukhus, rondkort, minskad
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merFÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet
FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.
Läs merMultiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Läs merAgenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte
Agenda möte 190604 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 2019-02-19 3. Aktuellt från Nationella Strama inkl. kommande nationella möten 4. Antibiotika- och katetersmarta
Läs merAntibiotikaförskrivning var står vi idag?
Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -
Läs merAntibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012
Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merBli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015
Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Regionala Strama Västra Götaland Tinna Åhrén Maria Hess Pär-Daniel Sundvall (Peter Ulleryd)/Ingemar Qvarfordt Gunnar Jacobsson
Läs merAntibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama
Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Varför är det så viktigt? Bästa behandling till patienten
Läs merRationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd! Diagnostisk ASP Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, med dr Skaraborgs Sjukhus Skövde Strama VGR Hjälper eller stjälper svar? 1 Nuoevo influenza
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merPågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merKommentarer till resistensläget jan-maj 2012
Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.
Läs merSvebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning
Svebar SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens Hanna Billström Enheten för övervakning och samordning Svebar - SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens Kort beskrivning av Svebar Folkhälsodata och Folkhälsostudio
Läs merSverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.
Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner. Erika Olsson, projektledare ÖSA Olle Aspevall, överläkare Nyttan Stora vinster för patientsäkerheten och besparingar
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merAntibiotikaanvändning på sjukhus i VGR Temarapport. Cefalosporiner. Strama Västra Götaland (maj 2019)
Antibiotikaanvändning på sjukhus i VGR Temarapport Cefalosporiner Strama Västra Götaland (maj 2019) Strama Västra Götaland uppmärksammar användning av cefalosporiner Cefalosporiner är en antibiotikaklass
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merAntibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 180323 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merKliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA
Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.
ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merDagordning Stramamöte
Dagordning Stramamöte 151208 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 15-09-15 3. Nationell kompetensgruppen Strama. Verksamhetsplan för 2016 och vad innebär detta för arbetet
Läs merRevidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april 2017 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Viktigt Detta är en sammanfattning av nyheter och förändringar ersätter INTE rutinerna
Läs merSnabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Läs merDagordnings Stramamöte
Dagordnings Stramamöte 171205 Val av sekreterare för mötet Genomgång av protokoll från föregående möte Programråd Strama. Planerade aktiviteter 2018 Vårdcentraler på nätet, blir det nåt i Västerbotten?
Läs merAntibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!
Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Bild 1 Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408 Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1
Läs merDiagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Läs merHur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?
Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden? Olle Aspevall, Folkhälsomyndigheten olovaspevall@folkhalsomyndighetense Vårdhygienisk arbete - antibiotikaresistens
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merEQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg
EQUALIS användarmöte patientnära analyser 2017 Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg Hur tillgodoser vi (laboratoriemedicin) vårdens ökande behov av mikrobiologisk
Läs merKomplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare
Komplicerade urinvägsinfektioner Emilia Titelman Infektionsläkare 69-årig kvinna med diabetes typ 2, normal njurfunktion. Beh med mecillinam mot cystit sedan 3 d men kvarstående miktionsbesvär. Ingen feber.
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merRSV-rapport för vecka 11, 2018
RSV-rapport för vecka 11, 2018 Denna rapport publicerades den 22 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 11 (12-18 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en låg
Läs merBias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens
Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens Gunnar Kahlmeter Bias i resistensövervakning Det går inte att definiera vad som är absolut rätt men kanske kan man undvika att göra
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 2-2015 Innehåll Antibiotikaresistens i Norrbotten 2014... 2 Antibiotikaförskrivning i öppenvård 2014... 3 Antibiotikaförbrukning
Läs merAntibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Läs merInformation från Strama
Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs mer