Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
|
|
- Mattias Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog/SU Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SKAS Strama VGR
2 Så är det.? Vem bryr sig patienten är redan hemma när svaret kommer!
3 Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta diagnos utifrån fynd och provtagningslokal Identifiera behandlingsalternativ bakteriefynd provtagningslokal provtagen patient och dess sjukdomsbild provtagande enhet Skapar en bas för empirisk terapi vanligaste agens aktuella resistensnivåer
4 En kedja av faktorer påverkar resultatet av odlingen och behandlingen av patienten! Preanalytisk fas Analytisk fas Postanalytisk fas Innan provet kommer till lab provtagningsteknik transporter till och öppettider på lab På lab val av analysmetod val av resistensbestämningsmetod val av testade antibiotika primärt, sekundärt Klinisk bedömning av fyndet Hur tolkas/används svaret av klinikern?
5 ange code:
6 En kedja av faktorer påverkar resultatet av odlingen och behandlingen av patienten! Preanalytisk fas Analytisk fas Postanalytisk fas Vad händer på lab?
7 Gör vi alltid lika på labeller spelar remissuppgifterna någon roll? hur ofta saknas remissuppgifter helt på remissen till bakt.lab? Hur mycket styrs svaret och resistensbestämningen utifrån uppgifter på remissen?
8 Gör vi alltid lika på labeller spelar remissuppgifterna någon roll? hur ofta saknas remissuppgifter helt på remissen till bakt.lab? Hur mycket styrs svaret och resistensbestämningen utifrån uppgifter på remissen? som man ropar får man svar!
9 Vad påverkar val av testade/besvarade antibiotika? Styrs alltid av aktuella behandlingsrekommendationer för den aktuella infektionen Det måste finnas en kliniskt dokumenterad effekt för det aktuella preparatet för att ange S/I/R för den aktuella infektionen enstaka fall bara ange MIC-värdet istället tolka utifrån närbesläktade arters kända MIC distributioner
10 S/I/R är inte ett värde utan en tolkning från lab! det måste finnas en kliniskt dokumenterad behandlingseffekt bygger på en förutbestämd standarddos till patienten kan variera med infektionstyp tex meningit utläses utifrån brytpunktstabeller
11 MIC (mg/l) vad vet du om det? Alltid ett säkrare resultat än mm-zoner från lapptest? Skillnaden mellan MIC 2,0 och MIC 8,0 är dubbelt så stor som den mellan MIC 1,0 och MIC 4,0? Ingen skillnad Dubbla skillnaden
12 MIC (mg/l) vad vet du om det? Alltid ett säkrare resultat än mm-zoner från lapptest? Skillnaden mellan MIC 2,0 och MIC 8,0 är dubbelt så stor som den mellan MIC 1,0 och MIC 4,0? Ingen skillnad Dubbla skillnaden
13 MIC (mg/l) minsta hämmande koncentration MIC bygger på en stegvisspädningsserie av ett antibiotika MIC-värdet dubbleras för varje steg osv -0,12-0,5 1,0 2,0 4,0 8, osv
14 Ibland behövs ett MIC värde! anger graden av känslighet/resistens och fr a (R) osv -0,12-0,5 1,0 2,0 4,0 8, osv S behandling av vissa infektionstyper t ex endocardit, meningit vissa antibiotika och bakteriekombinationer tex pneumokocker och pcg doseringshjälp tex amoxicillin H. influenzae vancomycin och stafylokocker R S
15 Kliniskt relevant fynd? Prov från steril provlokal tex blododling Förorening eller inte? Prov från icke-steril provlokal tex sårodling Normalflora och/eller kolonisationsflora? Analysmetod - detektionsnivån
16 Kliniskt relevant fynd? Skulle du behandla patienten med antibiotika utifrån följande svar? Växt av koagulasnegativ stafylokock (KNS) förorening? + Växt av koagulasnegativstafylokock (KNS) med resistensbestämning Växt av S. haemolyticus med resistensbestämning
17 Kliniskt relevant fynd? Skulle du behandla patienten med antibiotika utifrån följande svar? Växt av koagulasnegativ stafylokock (KNS) förorening? Samma sak men olika svar? + Växt av koagulasnegativstafylokock (KNS) med resistensbestämning Växt av S. haemolyticus med resistensbestämning
18 Kliniskt relevant fynd? Äldre dam med långvarigt bensår vid vristen Nu försämrad med ökad sekretion, lätt rodnad runt sårkanten, och smärta från såret. Måttlig bensvullnad. Ingen feber. Sårodling har tagits A) B)
19 Kliniskt relevant fynd? Skulle du behandla patienten med antibiotika utifrån följande svar? Fall (A): Växt av pseudomonas, med resistensbestämning samt gramnegativ blandflora Fall (B): Växt av Staph. aureus, med resistensbestämning, samt hudflora Om det också stod kliniskt relevant fynd? Växt av hudflora med inslag av S. aureusutan resistensbestämning
20 Sårodling S. aureus i renkultur! infektion
21 Sårodling Pseudomonas + gramnegativ blandflora! kolonisationsflora
22 Sårodling S. aureus + hudflora! Normal hudflora
23 Kommentarer på remissvaret Handen på hjärtat hur ofta styrs ditt agerande av en medföljande kommentar på odlingssvaret? Hur ofta hade du önskat dig en förklarande kommentar/behandlingsförslag på svaret? Vet du t ex vad Pantoeaagglomeransär för något?
24 En kedja av faktorer påverkar resultatet av odlingen och behandlingen av patienten! Preanalytisk fas Analytisk fas Postanalytisk fas Vad händer när svaret anländer Kan det vara del av ASP?
25 DiagnosticASP När odlingssvaret anländer -hur ofta brukar du byta preparat? Kan labstyra behandlingen utifrån hur svaret utformas?
26 Hurstyrodlingssvarklinikernidag? Exempel: Varför byter klinikern från cefotaxim till ett annat preparat? Byte till annat antibiotikum 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% kirurgavd medicinavd vet ej odling infkonsult försämring förbättring Julia Lenzen, Skaraborgs Sjukhus, opublicerade data
27 Hurstyrodlingssvarklinikernidag? Byte till annat antibiotikum 100% 90% 3 80% 70% 60% 50% 40% vet ej odling infkonsult försämring förbättring 30% 20% % 0% 3 kirurgavd medicinavd Julia Lenzen, Skaraborgs Sjukhus, opublicerade data Odling styrde antibiotikabyte i %!
28 Ska labundvika att svara ut ekologiskt ogynnsamma preparat? Inte ciprofloxacini urinodling vid afebriluvi? Inte cefalosporiner i sårodling? 0 % 10 % Inte ciprofloxacinför pseuodomonas i sårodling 0 % 10 %
29 Kan lab styra behandlingen utifrån hur svaret utformas? Selektivrapportering LangfordBJ, SeahJ, Chan A et al. Antimicrobial Stewardship in the Microbiology Laboratory: Impact of SelectiveSusceptibility Reporting on Ciprofloxacin Utilization and Susceptibility of Gram- Negative Isolates to Ciprofloxacin in a Hospital Setting. Clin Microbiol Sep;54(9): doi: /JCM
30 Kan lab styra behandlingen utifrån hur svaret utformas? Selektivrapportering Johnson LS, PatelD, King EA, MaslowJN. Impact of microbiology cascade reporting on antibiotic de-escalation in cefazolin-susceptible Gram-negative bacteremia. Eur J Clin Microbiol Infect Dis Jul;35(7): doi: /s Epub 2016 Apr 29
31 Kan lab styra behandlingen utifrån hur svaret utformas? Selektivrapportering Johnson LS, PatelD, King EA, MaslowJN. Impact of microbiology cascade reporting on antibiotic de-escalation in cefazolin-susceptible Gram-negative bacteremia. Eur J Clin Microbiol Infect Dis Jul;35(7): doi: /s Epub 2016 Apr 29 Deeskalering av bredspektrum betalaktamab efter intervention 71 % vs 43 % före (p=0,043) Oförändrad outcome
32 Inget odlingssvar vid ABU Leis JA, RebickGW, DanemanN et al. Reducingantimicrobial therapy for asymptomatic bacteriuria among noncatheterized inpatients: a proof-ofconceptstudy. ClinInfectDis Apr;58(7): doi: /cid/ciu010.
33 Inget odlingssvar vid ABU Urinprov odlades men svarades inte ut: The majority of positive urine cultures from inpatients without an indwelling urinary catheter represent asymptomatic bacteriuria. If you strongly suspect that your patient has developed a urinary tract infection, please call the microbiology laboratory - Journalgranskning: ABU eller inte? Andelen ABU som fick behandling sjönk från 48till 12 %! Leis JA, RebickGW, DanemanN et al. Reducingantimicrobial therapy for asymptomatic bacteriuria among noncatheterized inpatients: a proof-of-conceptstudy. ClinInfectDis Apr;58(7): doi: /cid/ciu010.
34 VarfördiagnostiskASP? Underlättalokaltsamarbetemellan lab ochkliniker Samarbete mellan lab och kliniker varierar idag Finns förbättringspotential Påbörja diskussion lokalt Påbörja diagnostisk ASP lokalt Tack för ordet!
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Läs merRationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd! Diagnostisk ASP Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, med dr Skaraborgs Sjukhus Skövde Strama VGR Hjälper eller stjälper svar? 1 Nuoevo influenza
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merEpidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merResistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merResistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merSlutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället
Läs merAntibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama
Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merAntibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset
Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset christina.ahren@vgregion.se Vad ska vi ha resistensdata till? Underlag för empirisk behandling
Läs merNy definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merUrinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merAntibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin
Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin ST-projektarbete Landstinget Sörmland Handledare Annika Bardel Specialist Allmänmedicin
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merPROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS
PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merStrama Jönköping Kvartalsrapport
Kvartalsrapport Kvartal 3 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län (RJL) Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merStrama Jönköping Kvartalsrapport
Kvartalsrapport Fjärde kvartalet 2014 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 Recept/ 1000 inv. 250 200 150 100 50 0 200
Läs merIntraabdominella infektioner - mikrobiologi
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi Christian G. Giske, MD/PhD Professor/Medicinskt ledningsansvarig överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset InfektionMikro
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merAntibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merInklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Läs merInfektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merProtesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Läs merPågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merStrama Jönköping Kvartalsrapport
Kvartalsrapport Kvartal 1 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept per 1000
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merSepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?
Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta? Christian G. Giske, MD, PhD Docent/Överläkare Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, 10 mars 2016 Sepsisdiagnostik
Läs merÅrsrapport endokarditregistret 2016
Årsrapport endokarditregistret 2016 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Olika infallsvinklar men samma kärna: Klok antibiotikaanvändning Vilka är vi? Vilka är
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merProgramråd Strama. Aktiviteter 2016
Stramamöte 160517 Agenda 160517 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 16-02-16 3. Programråd Strama. Pågående och kommande aktiviteter 2016 4. Regeringens nya strategi mot
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merKateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för
Kateterrelaterade infektioner Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad 150321-23 Uppdaterad för 160404-06 Introduktion Hur ofta handlägger du misstänkta kateterrelaterade
Läs merProvtagning för blododling, information till vårdenhet
sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Läs merAntibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU
Antibiotikaronder Erfarenheter från SU Daniel Bremell Infektion SU Projekt Medicin, Geriatrik, Akut SU/Ö Internmedicinsk/geriatrisk klinik med 193 vpl 2016 (3+3 mån) Infektionskonsult besöker varje avdelning
Läs merSnabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merKommentarer till resistensläget jan-maj 2012
Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merUtbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama
Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama HT 2016 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se Dagens agenda 09.00-09.40 Introduktion 09.50-11.30 Gruppövningar inklusive
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merRAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping
RAF projekt Enkät Blododlingar Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping Enkäten Google-enkät Fördelar: Gratis. Relativt lätt att göra. Sammanställer. Nackdelar: Kräver tillgång till Gmail.
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merUrinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %
Läs merMikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Läs mer