Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen

Transkript

1 Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen Ht Vt 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 4 Eget formulerat mål... 4 Läroplanens mål... 4 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 7 Dokumentation... 7 Information till vårdnadshavare... 8 Uppföljning... 9 Pedagogernas insatser Koppling till forskning Barnens utveckling Dokumentation Information till vårdnadshavare Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete Referenser. 20 2

3 Grundfakta och förutsättningar Barngrupp: Under hösten består barngruppen av 21 femåringar, 11 flickor och 10 pojkar. Barnen kommer från de fyra andra avdelningarna på Dingle förskola samt tre barn som kommer utifrån. Under våren har det tillkommit en flicka till oss, som är nyinflyttad. Hösten Personalgrupp: Arbetslaget består av två förskollärare som båda arbetar 100 % och en barnskötare som arbetar 80 %. På fredagar slås Brandbilen ihop med avdelningen Skeppet. En personal från Brandbilen är med till avdelningen. Våren En förändring i organisationen, Brandbilen är öppen även på fredagar. Då arbetar de två förskollärarna och en barnskötare från Loket. Lokaler och miljö: Lokalerna är placerade i gamla brandstationen i Dingle. Lokalen är endast godkänd för femårsverksamhet. Barnen har tillgång till tre rum och en hall, samt ytterligare en hall för på-avklädning. Lokalerna är i anknytning till en parkering och på andra sidan parkeringen ligger förskolegården där vi oftast är när vi har uteverksamhet. Kartläggning av barnens intressen Barngruppen är helt ny för personalen. Efter att ha följt barnen genom observationer och samtal under några veckor, kunde vi inte urskilja något större gemensamt intresseområde. Vi plockade upp en tråd och valde att utveckla den. Några samtal som ägde rum vid frukostbordet handlade om månen och rymdgubbar. Vi uppmärksammade även ett intresse för olika farkoster. Genom dessa observationer valde vi att väcka ett intresse för rymden. För att kartlägga vad barnen hade för förkunskaper om rymden, ställde vi två intervjufrågor till dem. Frågorna vi ställde var: Vad vet du om rymden? Vad skulle du vilja lära dig om rymden? 3

4 Mål Eget formulerat mål Vårt mål är att barnen ska få ökad kännedom om vad som finns i rymden. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn - ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld - utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och fysikaliska fenomen Barnens utveckling Genom intervjuerna framkom det vad barnen hade för förkunskaper. Vad vet du om rymden? Det finns stjärnor, flicka (5,3 år) Det finns djur, maneter, planeter och sol. Raketer kan flyga upp, måne. Sen vet jag inte, flicka (5,6 år) En som flyger, en gubbe som kör raketen, pojke (4,9 år) Det finns månen, stjärnor, rymdraketer. Jag vet redan hur det ser ut i rymdraketer. Jag har sett det på Musse Pigg, dom åkte iväg med den, pojke (5,4 år) Stjärnor, Planeter, Raket. Planeter som svävar, stjärnor som åker ner. Det har landat en bredvid mig där jag bor, när jag var ute och cyklade, pojke (5 år) Att lagar och bygger en rymdraket, som man kan åka rakt upp till månen. Man ser stjärnor och månar. Man kan se rymdgubbar på studsplaneten. Det är jättemånga stjärnor och stjärnfall. Jorden är en planet i rymden, flicka (5 år) 4

5 Insatser åtgärder för att nå målet Samtidigt som vi startade upp med intervjufrågorna, valde vi att göra små förändringar i miljön. Vi bytte plats på vår jordglob så att den kom mer i centrum och att den alltid är tänd. I hallen bytte vi från ljusa till mörka gardiner och satte en stjärna bakom som vi tänder. Vi lånade en "rymdmobil" från en annan avdelning som svävar ute i hallen. Vi har synliggjort ett par böcker som har med temat att göra. Utifrån svaren vi fick på frågan "Vad skulle du vilja lära dig om rymden?", fick vi några förslag: - Hur man kör raket. - Nån planet. - Hur månen blir halv och hur månen blir hel. - Vad astronauterna gör och vart stjärnorna är när dagen har börjat. - Rymdraketer, rymdvarelser. - Nej tack! Vi pedagoger sammanställde allas förslag på vad de vill lära sig mer om. Tillsammans med barnen upptäckte vi att det var två förslag som förekom flera gånger. Det ena förslaget var rymdraketer och det andra var om rymdvarelser. Några exempel på vad barnen ville lära sig om rymdraketer: Hur kör man rymdraket? Hur landar dom? Är det astronauter som kör rymdraketer? Exempel på vad de ville veta om rymdvarelser: Hur kommer rymdvarelserna till planeterna? Var bor dom? Hur kan dom flyga? Hur ser dom ut? Är dom gröna? 5

6 När alla intervjuerna var klara fick barnen se några kortare filmer som blev startskottet på vårt temaarbete. Vi gjorde sedan en demokratisk omröstning om vilket utav de två förslagen, rymdraket och rymdvarelser, vi skulle börja med och resultatet blev att vi börjar med att lära oss mer om rymdraketer. Kreativiteten fick flöda, alla barn började med att tillverka sin egen rymdraket. Vi bestämde oss för att dela in barngruppen i två grupper. För att besluta vad de två grupperna skulle heta, samlade vi en grupp barn och de fick säga saker som de förknippade med rymden. Dessa ord/ saker skrevs ner på post-it lappar. 17 olika förslag skulle bli två. Åsa (som inte visste vad det stod på någon lapp) fick dra två stycken. Våra grupper heter nu Sol och Lavabergsplaneten. Vi har sparat alla förslag, detta vet barngruppen om rymden i ett tidigt skede. Vår tanke är att göra en post-it samling ytterligare två gånger. En någonstans i mitten av arbetets gång och en mot slutet. Vi ska ställa de två intervjufrågorna till barnen i slutet av vårt temaarbete, för att se om barnen kan mer och har utvecklats. 6

7 Koppling till forskning När vi ställer intervjufrågorna till barnen måste vi som intervjuare vara aktiva. Genom att vi ställer följdfrågor uppmanas barnet till att utveckla en uppfattning om något (Doverborg & Pramling, 1995). Britta Olofsson skriver i sin bok Meningsfull samling i förskolan, att valet av temaområde kan komma från barnen men att det inte är fel att pedagogerna introducerar ett tema (Olofsson, 2010). Detta lutar vi oss mot då vi gjort valet att väcka ett intresse för rymden. En av förskolans riktlinjer är att följa Barnkonventionen. Barn har rätt att få kunskap om rymden och planeter. De har även rätt att höra talas om rymdfarare (Stalfelt, 2009). Dokumentation I portfolion kommer vi att sätta in svaren på intervjufrågorna och där ser vi vad barnen svarade vid första tillfället och sedan hur svaren blev efter ett temaarbete. Ute i hallen har vi presenterat, utan namn, vad vi på Brandbilen kan om rymden och vad vi vill lära oss. Vi vill att teckningar, piccollage, citat och andra alster ska genomsyra verksamheten. Detta kan sättas upp på avdelningen såväl som i hallen på väg upp. En del av temaarbetet kommer sedan att sättas in i barnets egen portfoliopärm. Genom att lätt kunna ta sin pärm, kan barnet följa sin egen utveckling under förskoletiden. Vi tänker ha en "stjärnhimmel" med dokumentation på (piccollage) i entrén som föräldrar och barn kan ta del av. 7

8 Information till vårdnadshavare Vi kommer att informera/introducera temat rymden på vårt föräldramöte i början på oktober. Där berättar vi kort om kartläggning och val av tema. Vi visar på hur vi introducerat temat men också hur barnen är delaktiga i arbetet. Den dagliga kontakten är viktig och att vi kan berätta något positivt till föräldrarna som de tar med sig hem. Kvalitetsarbetet ska hänga väl synligt i hallen så att vårdnadshavarna kan ta del och följa vårt arbete. Dokumentationen läggs även ut på Munkedals kommuns hemsida. Månadsbrev skickar vi på mail samt hänger upp i entrén. Detta gör vi ca en gång i månaden. Detta sätt att ta del av information har föräldrarna varit med och beslutat. I samverkan med föräldrarna har vi också beslutat att fortsätta att skriva på dagkalendern varje dag. Där berättas något kring verksamheten. Vi valde att placera den i entrén, då vi tror att fler tar del av den. 8

9 Uppföljning Vi har tillsammans i arbetslaget planerat för veckans temaarbete på måndagsplaneringen. Barnen har delats i våra grupper, Sol och Lavabergsplaneten och vi har turats om att ha ansvaret för att hålla i dagens temaarbete. Då vi oftast har arbetat praktiskt i den ena gruppen har vi varit två pedagoger som haft den gruppen. Temasamlingar har vi haft under två dagar och då har grupperna bytt aktivitet med varandra. Den gruppen som pedagogen ansvarat för själv har arbetat med bland annat språk. Vi har använt oss av böcker som vi lånat på biblioteket och vi köpte också in en bok som heter Finns det hjulspår på månen? Böckerna har legat framme hela tiden men vi har på språksamlingen använt oss av några genom att läsa och samtala om boken. Vissa av böckerna har vi märkt att barnen tittat mer i än andra. De har också kommit spontant vid andra tillfällen och velat att vi ska titta och läsa tillsammans. Böckerna och internet har använts till att söka information och svar på de frågor som barnen hade vid intervjuerna. Svaren på frågorna sammanställdes med text och bild till ett litet faktahäfte som ligger tillgängligt för barnen. Efter en del sökande på internet hittade vi material som vi använt oss av på språksamlingarna. Vi har bland annat gjort en flanosaga som handlar om astronauter från fem olika länder. Vi hittade också några ramsor på rim som vi arbetat med. Genom att använda Språkerimodellen arbetade vi med olika rymdord. Barnen fick själva komma med förslag på ord som vi jobbade med, t ex Måne, Rymdraket, Planet, Sol, och Stjärna. Vi använde sedan orden till att klappa stavelser, de fick komma på egna rim på orden, vi tittade också på hur många bokstäver orden innehöll att de var olika långa. En del av barnen har också fått göra en egen saga. Vi gjorde en grund till sagan och sedan fick barnen fylla i berättelsen. Sagan fick namnet Rymdraketens första resa och sedan kom Rymdraketens andra resa. Några barn har använt en app på I-paden, Scratch junior, för att göra en enkel animerad kortfilm. Där får man välja ut bakgrund och andra applikationer, lägga till sin egen röst och bild på sig själv. Man bestämmer också hur figurerna skall röra sig. Detta gjordes i grupp och barnen hjälptes åt. Vi har hittills gjort två filmer men vi hoppas på fler. 9

10 Den gruppen som arbetat praktiskt har fått göra en egen rymdraket. Vi tog fram lite olika bilder på rymdraketer som vi satte upp på väggen som inspiration. Sedan tog vi fram olika material som barnen fritt fick välja bland och arbetet med raketerna pågick under flera veckor. Det blev stor variation och raketerna hängdes sedan upp i hallen så att alla kan se på varandras alster. En del barn har också ritat och berättat vart deras rymdraket skulle åka någonstans. Teckningarna sattes uppe i hallen. På eftermiddagssamlingar har vi strävat efter att väva in rymdtemat i de aktiviteter där vi hittat lämpligt material. Några exempel är att när vi arbetade med matematik så använde vi oss av en rymdbok då vi tittade efter siffror i boken, vi räknade stjärnor och planeter. Vilken planet är störst, minst osv. Vi har på sångsamlingarna använt sånger som har anknytning till rymden. Vi hittade en sång som vi upplevde att många sjöng på och beslutade tillsammans med barnen att ha med den på vårt luciafirande. När vi haft massage och avslappning har vi använt oss av två massagesagor som haft anknytning till rymden. Barnen har varit delaktiga och med hjälp av en massagesaga kan man kontrollera att sin rymdraket (en kompis) har alla delar och att de fungerar som de ska för att lyfta För att inspirera i leken skaffade vi en detaljerad rymdfärja som placerades på ett bord i hallen. Det fanns tillbehör som rymdvarelser, månlandare, astronauter med syrgastuber. Den har använts ganska flitigt och mer och mindre av vissa. Vi köpte också in ett pussel som visade sig vara ganska svårt men där bilden lett till många intressanta samtal om rymden, då den visar solsystemet på ett mycket överskådligt sätt. Vilken planet är varmast? Den närmast solen?, Är människorna som bor närmare solen brunare än andra? Hur många gånger hinner jorden snurra runt solen innan jag blir 6 år? Oj, har du snurrat runt solen såå många gånger! Vi har uppdaterat vår I-pad med nya appar som handlar om rymden; Space, Puzzle lite, Nalle i Rymden och Space. Vi känner att vi behöver bli ännu bättre på att introducera dessa appar för barnen på ett bra sätt. 10

11 Pedagogernas insatser Utifrån våra måndagsplaneringar så tycker vi att vi genomfört de aktiviteter vi planerat. Barnens tankar och idéer har lett oss vidare i arbetet och planeringen. Om saker diskuterats som vi inte haft svar på har vi sökt information på internet. Vi har laddat hem appar till I-paden för att ge barnen flera alternativ att lära om rymden. Om barnen haft lust att sitta och läsa en bok om rymden har vi genast tagit tillvara på tillfället. För att ta vara på de tankar och funderaringar om rymden som barnen gett uttryck för, har vi använt en anteckningsbok där vi skrivit ner deras egna ord. Detta sätt har varit bra, vi upplever att vi inte bara har samtalat med varandra utan att det finns anteckningar och annat nedskrivet på papper. Vi har i arbetslaget pratat om hur vi ska ställa frågor till barnen för att de skall vara utvecklande och leda vidare. I de vardagliga situationerna har vi uppmärksammat samtal mellan barnen och ställt fördjupande frågor och visat intresse för deras samtal och tankar. Vad spännande att du tänkt på det! I arbetslaget har vi uppmuntrat varandra när någon kommit på en bra idé och även gett möjlighet till att verkställa och pröva på. Koppling till forskning Vid de första intervjuerna ställde vi inte några följdfrågor. Detta uppmärksammade vi då vi läste igenom svaren vi fått. De var ganska korta och inte uttömmande. Vi ändrade då strategi och ställde fler frågor och fick genast fylligare svar där vi uppmärksammade barnens tankar på ett helt annat sätt. Detta stämmer mycket bra överens med det Doverborg & Pramling (1995) hävdar angående intervjuer av barn. Att filosofera med de yngsta handlar mycket om att improvisera. Barns funderingar förändras snabbt och är knutna till en viss miljö och ett visst sammanhang, säger forskaren Viktor Johansson. Han säger också I femårsåldern har de flesta ett så pass välutvecklat språk att de kan formulera sina frågor och funderingar (Tema: Barns funderingar, Tidningen förskolan Nr , s. 30). 11

12 Barnens utveckling Vi ser i vardagssituationer att barnens spontana kommentarer kommer vid olika tillfällen och även på andra avdelningar och tillsammans med andra barn och vuxna. På så sätt har vårt temaarbete lett till tankar och reflektioner om rymden. Här följer några exempel. 15/9 Samtalet utspelar sig utanför matsalen nere vid skolan,(halvmånen syns) Jag tror att månen är i två delar, (pojke 4,8 år) pedagogen ställer frågan, Var är den andra halvan då? Den tror jag är vid förskolan! En flicka, (5 år) som hört på samtalet kommenterar det hela Jag tror inte att den är i två delar Ytterligare ett barn (pojke 5,2 år) blandar sig i samtalet och säger, Det finns en stor måne i rymden. 13/11 Två flickor (4,11 år och 5,3 år) berättar att de är rymdvarelser som kommer från en annan planet och är på besök på jorden. På frågan vilken planet så svarar flicka (4,11) Pluto. De får frågan av en pedagog vad de äter på planeten Pluto och flicka (5,3) svarar Bajskorvar vilket den andra flickan inte vill gå med på först. Även i den fria leken har rymdtemat inspirerat barnen. En grupp med barn radade upp en massa stolar och sedan var rymdraketen klar. Det var en lek där någon föll ur raketen och så åkte de och hämtade upp den som ramlat av. Efter två månader så gjorde vi en avstämning då barnen återigen fick berätta vad de vet om rymden. Utifrån de svar vi fick så kan vi se att svaren blivit mer verklighetsbaserade. Vid det första tillfället talades det om rymdschimpanser, rymdtanter, diamantbyxor, stora krabbor och bara Mars har ring. Vid det andra tillfället så talades det mer om universum, hur man kör en rymdraket, datorn kör rymdraketen, Saturnus, astronaut och månbilar. Några exempel på vad barnen ville lära sig om rymdraketer: Hur kör man rymdraket? Hur landar dom? Är det astronauter som kör rymdraketer? Samlade tankar från barnen angående ovanstående frågor: Det är en dator som kör, Det finns människor nere på jorden som har en dator så att dom kan kolla hur dom har det där uppe, Inte astronauter utan datorn kör raketen astronauten stänger av den när den ska landa En GPS, den hittar vart man ska styra Man har ingen ratt 12

13 Dokumentation Vi har dokumenterat genom att ta foton med I-paden, dessa ska sedan användas i barnens portfolio. Det vi gjort hittills är att vi satt upp barnens första intervjusvar om vad de vet om rymden och vad de vill lära sig om rymden. Vi har också skrivit ner och satt upp deras spontana kommentarer om rymden. Barnen har ritat och berättat om bilder kring rymdtemat, dessa har vi först haft uppe i verksamheten och sedan efter en tid, satt in dem i portfolion. De som gjort en egen saga har fått den insatt i sin egen pärm. Barnens egentillverkade rymdraketer har hängts upp så att alla kan titta på dem. Vi har hängt det mesta i trapphallen för att det skall ge alla möjlighet att ta del av vårt arbete. En rymdlek som barnen på eget initiativ dragit igång, filmades. Information till vårdnadshavare Den första informationen om vårt tema fick föräldrarna på föräldramötet den 18/10. Vi har sedan berättat lite om hur temaarbetet fortskrider i våra månadsbrev som vi mailat ut till föräldrarna. Vi skriver också varje dag på vår almanacka och den har efter föräldrarnas eget önskemål flyttats ner i entrén. Att föräldrarna är delaktiga har vi fått exempel på genom att vi fått ett förslag på en app, SkyView, som vi också laddat ner. Vi har fått låna ett tittskåp med solsystemet som ett syskon tillverkat vid ett annat tillfälle. Detta solsystem står synligt i ett fönster i stora lekrummet. En förälder hjälpte också till och ackompanjerade vår rymdsång som vi framförde i samband med luciafirandet. Vi fick också en fin bild på en pepparkaksrymdraket som tillverkats hemma hos ett barn. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi känner oss inte klara med temat utan kommer att fortsätta även under vårterminen. Barnen har själva redan tidigare uttryckt att de vill lära sig mer om även rymdvarelser så därför kommer fokus att ligga på detta. Detta tror vi kan bli en spännande resa, finns de och hur ser de ut? Vi vet inte ännu om vi är helt klara med rymdraketen, barnens intresse får avgöra det. Vi har en sparad idé om att göra en raket som de kan leka i, vi har samlat in material men inte monterat samman den. Varje pedagogs engagemang har smittat av sig till de andra och vi har haft roligt och lärt oss nya saker genom barnens nyfikna frågor. När barnen spontant har börjat tala om något som gäller rymden så har vi snabbt tagit tillvara tillfället att ställa ytterligare frågor för att kunna utmana barnen att tänka vidare. När vi samtalat i grupp om rymden så har barnen fått goda tillfällen att lyssna på de andras 13

14 kunskaper och tankar. Under hösten hade vi turen att rymden blev högaktuell i media då rymdsonden Rosetta skulle landa på en komet. Detta gav oss många tillfällen till samtal om rymden och vi märkte att några barn följde dramat med spänning. Vi ämnar att ställa samma intervjufrågor till barnen en sista gång när vi känner att vi vill avsluta temat. Detta för att upptäcka vad de lärt sig under rymdresans gång. Uppföljning På vårterminen kändes det som intresset för rymdraketer avtog och vi bestämde oss för att fokusera på barnens andra förslag, rymdvarelser. Vi startade med att fråga barnen vad de hade för tankar om rymdvarelser. Här följer några exempel: Deras ögon sitter längre upp, inte intryckta i pannan Dom kanske äter stenar i rymden, dom bor på en planet som heter Mars Rymdvarelserna har ett öga och finns inte Dom är gröna, inga kläder, dom liknar en människa inte något djur. Barnen fick skapa sin egen rymdvarelse, detta arbete pågick under en tid. Parallellt med detta arbete har barnen tillsammans fått skapa ett brev. De ville skicka ett brev till rymdvarelserna. Tänk om dom inte kan läsa det vi skriver? Hur gör vi då? Vi kan prata teckenspråk Brevet kanske landar på solen och brinner upp Kanske landar på månen och en astronaut hittar brevet i så fall Vi kan klippa och klistra i tidningar Projektet brevet bestod av att visa något om vår planet. Sagt och gjort, barngruppen fick hjälpas åt att välja ut saker ur tidningar. Brevet skickades iväg och efter ett tag ställde vi frågan Vem tror ni läser brevet? Rymdvarelser från yttre rymden Dom kanske tar med det ner till oss Dom kanske bara är människor i dräkter 14

15 Under tiden vi arbetade med rymdvarelserna och brevet, kom idén upp om att göra egna planeter. Barn: Vi vill göra planeter. I metall. Pedagog: Finns det något annat material man kan använda? Barn: Man kan skrynkla ihop papper med lim. Man kan måla. Man kan sätta på grejor på planeterna, som rymdraketer och rymdstenar. Man kan ta stenar ute och klistra på. Alla barn har tillverkat sin egen planet och döpt den. Exempel på namn: Godisplaneten, Lajkas planet, Pluto, Jorden, Christiano Ronaldo, Jupiter och Ful/finplaneten. Barnen har under våren sett två avsnitt av en serie, Cozmoz. Där lärde vi känna rymdvarelser som tvingades landa på jorden. Barnens upplevelser Att arbeta med vårt rymdtema har varit uppskattat hos de flesta barn. Under dessa två terminer har vi vuxna mest hört positiva saker om rymdtemat. Mot slutet av temat samtalade vi om upplevelserna i grupp. Några tankar/åsikter som kom upp då var följande: Allting med rymdtemat tyckte jag var kul, Spännande att det kom en rymdvarelse, Jag tyckte om att göra raketer, jag gillar att skapa, Kul att göra raketer, rymdvarelser och teckningar, Ganska tråkigt att göra mycket grejer och det orkar jag inte. Ett barn tillverkade en rymdraket av pepparkaksdeg hemma, och vi fick ett fint kort på pepparkaksraketen som vi satte upp på avdelningen. Vi har också gjort en omröstning där barnen fick välja om de tyckte att rymdtemat har varit bra/roligt eller dåligt/tråkigt. Ca 75 % svarar att de tyckte att rymdtemat har varit bra/roligt. 15

16 Barnens utveckling Vi intervjuade varje barn i slutskedet av vårt temaarbete. Första omgången frågade vi - Vad vet du om rymden? Vid andra tillfället frågade vi - Vad kan du berätta om rymden/om vårt rymdtema? Här följer några svar från första respektive andra gången. I varje exempel är det svaren från samma barn. 1. Det finns stjärnor (flicka 5,3 år) Vi har gjort raketer. Några kompisar här säger att jorden har ett annat namn, men jag kommer inte ihåg. Att det kom en rymdvarelse en gång. Vi har tittat på film. Att det finns stjärnor, att det är mörkt i rymden. Att det finns en måne, solen är stor (flicka 5,11 år) 2. Det finns djur, maneter, planeter och sol. Raketer kan flyga upp, måne. Sen vet jag inte (flicka 5,6 år) Det finns planeter. Solen är en varm planet. Det finns raketer där uppe. Det flyger runt grejer i rymden. Det finns stjärnor där uppe. Det finns en låt, Rymden e grym den! Det finns rymdvarelser, det är natt där uppe. Det flyger dom där människorna (flicka 6,2 år) 3. En som flyger, en gubbe som kör raketen (pojke 4,9 år) Rymdvarelser, att dom kastar äggkartonger. Rymdvarelser skriver brev. Den gjorde godis, utegodis. Nej, rymdgodis!! Att solen är jättevarm. Merkurius, där bor rymdvarelser. Rymdvarelsen smakade på lego och dunkade äpple och apelsin i huvudet (pojke 5,5 år) 4. Det finns månen, stjärnor, rymdraketer. Jag vet redan hur det ser ut i rymdraketer. Jag har sett det på Musse Pigg, dom åkte iväg med den (pojke 5,4 år) Jag kommer inte ihåg. Människor åker i rymdraketer, astronaut. Det finns Mars, Merkurius och den planeten som rymdvarelsen kom ifrån. Mer kommer jag inte ihåg. Tänk om det bara finns en rymdvarelse, då kan man inte vara kompis med någon väl. Månen kanske (pojke 6 år) 5. Stjärnor, Planeter, Raket. Planeter som svävar, stjärnor som åker ner. Det har landat en bredvid mig där jag bor, när jag var ute och cyklade, pojke (5 år) Det kan finnas superhjältar. Det fanns hundar, den första hunden som åkte upp, Lajka. Det kan finnas får också, Tomas. Det kan finnas barn i rymden, ja att dom dog. Det finns moppar i rymden. Rymdbilar, dom kan ta kort uppe i rymden. Rymdgubbar. Vi har målat rymdgubbar. Det kan finnas blixtenplaneten, pojke (5,8 år) 16

17 6. Att lagar och bygger en rymdraket, som man kan åka rakt upp till månen. Man ser stjärnor och månar. Man kan se rymdgubbar på studsplaneten. Det är jättemånga stjärnor och stjärnfall. Jorden är en planet i rymden, flicka (5 år) På månen är det varmt. Jag tror att den är gjord av ost. På solen brinner det, när man går på den bränner man sig. När det är halvmåne, helmåne är det inte ost. Vi har gjort rymdvarelser, rymdraketer och planeter. Ful/fin-planeten, det betyder att det bor dinosaurier på den lilla planeten och på den rosa bor det rymdvarelser. Fallande stjärnor, då kan man önska sig något. På natten kan man titta på stjärnorna. Dom syns inte på dagen för då är det ljust. I raketen finns det en stor dator som säger till om den är på väg att krascha, flicka (5,8 år) Vi har vid tre olika tillfällen under temaarbetet frågat barngruppen vad dom kan berätta om rymden. Vi satte post-it lappar på ett storblock. Tillfälle 1: 18 september -14 satte vi 17 st post-it lappar. Tillfälle 2: 18 november-14 satte vi 31 st post-it lappar. Tillfälle 3: 27 maj-15 satte vi 45 st post-it lappar. På varje storblock sorterade vi det som barnen sagt, utifrån vad vi ansåg vara realistiskt eller mer fantasi. Vid tillfälle 1: ca 55 % realistiskt. Exempel: Mars. Ett urval ur det som vi ansåg vara fantasi var: Rymdtanter. Vid tillfälle 2: ca 75 % realistiskt. Exempel: Astronauter har rymdkläder, Varför har de andra planeterna inga ringar? Ett ur fantasin var: Diamantbyxor. Vid tillfälle 3: ca 85 % realistiskt. Exempel: Satelliter, som tar kort uppe i rymden, Rymden sluter aldrig någonsin, Alla planeter har en bana som dom snurrar runt på. Ett urval ur det som vi ansåg vara mer fantasi var: Godisplanet. Exempel på vad de ville veta om rymdvarelser: Hur kommer rymdvarelserna till planeterna? Var bor dom? Hur kan dom flyga? Hur ser dom ut? Är dom gröna? Barnens reflektioner kring frågorna ovan: I rymden På planeten Aliens Gröna High five gör dom med sin gröna tunga Jag tror att Aliens har tre armar och två ben och två öron på varje sida 17

18 Crasch har kommit på besök och brevet vi skickade hade kommit fram! Koppling till forskning Susanne Thulin skriver i sin avhandling Lärares tal och barns nyfikenhet om vikten av att barns egna frågor besvaras och att nyfikenheten hålls vid liv. Hon skriver också att det är viktigt att pedagogerna vidgar barnens horisonter, öppnar för nytt vetande och utvecklar deras språkbruk. Hon menar att man på så sätt kan ge barnen redskap att förstå naturvetenskapliga fenomen och naturvetenskaplig kunskap. Thulins kunskaper om bra arbetssätt för att lära barn om naturvetenskap har stärkt oss i att vi valt rätt väg när vi hela tiden låtit barnens egna tankar och reflektioner leda oss vidare i temaarbetet. Analys av utvärderingen Vårt mål var att barnen skulle få en ökad kännedom om vad som finns i rymden. Vi har lyssnat på vilka frågor barnen haft och sedan försökt ta fram fakta genom att använda böcker, titta på bilder, googla och sett på film. När det gällde rymdraketen som var det första vi började med så var det ganska lätt att hitta information och barnen fick svar på många av sina frågor. T ex hur man gör när man äter i en rymdraket, hur man gör när man behöver gå på toaletten osv. Vår tanke om att bygga en rymdraket i lokalen blev aldrig något mer än en tanke tyvärr. Vi hade svårt att hitta en bra plats att montera upp materialet på eftersom vi har så begränsad yta och barngruppen har varit så stor. Vår upplevelse är också att barngruppens intresse för rymdraketer avtog och att vi bytte bana. När vi sedan skulle arbeta med rymdvarelser så blev det fantasin vi fick använda oss av. Vi sökte efter lämpliga böcker men det var ett dåligt utbud och till sist hittade vi en barnserie som gått på tv för många år sedan som barnen fick se att par avsnitt av. Kvaliteten var inte så bra men filmstunderna uppskattades och gav upphov till roliga kommentarer senare. Ett 18

19 barn till ett annat: Nu går ju du som en rymdvarelse Några barn hävdade redan i början av arbetet att det inte finns rymdvarelser men arbetade ändå lika ivrigt som de andra med att göra sin egen rymdvarelse. Kanske är det lite spännande att faktiskt inte riktigt veta sanningen Fantasin är en fantastisk drivkraft! Barnens idé om att skicka ett brev till rymdvarelserna var ett initiativ som vi genast tog till vara på. Projektet med brevet innehöll så mycket. Vad krävs för att kunna skicka iväg ett brev? Var ska man posta det? Vad händer med brevet när lådan töms? Det gav oss inspiration till att leta upp en lämplig utstyrsel för att göra det möjligt för rymdvarelsen Crasch att komma på besök. Det blev ett uppskattat besök. Ett barn uttryckte det så här: Det är det bästa som hänt någonsin på Brandbilen! Barnen lärde sig många planeter och de önskade också att göra egna. De gav oss förslag på vad man kunde göra planeter av och vi använde idén om papper och lim. Dessa hängdes sedan upp i taket ute i hallen och när solen skulle hängas upp så sa barnen att den måste hänga i mitten. Detta tolkar vi som att barnen fått kunskaper om rymden. För att få ett tydligt slut på rymdtemat så skickade Crasch ett paket till barnen som tack för besöket. I paketet fanns ett litet häfte till varje barn, Leia och björndjuren- en upptäcktsresa i rymden. Det har varit en spännande rymdresa tillsammans med barnen. Vi kunde tydligt se en utveckling hos barnen när vi jämför de tre olika tillfällena som vi satte upp post-it lappar. De hade utvecklat sin förståelse för rymden. Vid de tre olika tillfällen framkommer inte hur många barn som deltagit och det kan vara missvisande. Vi valde dock att inte specifikt ha ett visst antal barn eller just samma gruppsammansättning av barn, utan vi har helt enkel bara valt ut tre olika dagar under vårt temaarbete. Det vi såg var att barnen kunde berätta fler saker om rymden vid varje tillfälle. Det kan vi tolka som att det fanns och fortsatte att finnas ett intresse. Vi valde att kategorisera i realistiskt och fantasi. Även där ser vi att det blir en större del av det realistiska från tillfälle 1 till 3. Alltså de berättar fler saker, men det är också en större del som blir realistiskt. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Att använda storblock och post-it lappar har gjort det tydligt och lätt att se på barnens tankar. Detta har varit bra för oss i arbetslaget, men det har också varit tydligt för barnen. Vi har också haft stor nytta av vår anteckningsbok där vi skrivit ner barnintervjuerna och barnens spontana kommentarer som varit kopplat till temaarbetet. Vi har varit noga att skriva datum under arbetets gång och detta har hjälpt till mycket. Ett förbättringsområde är att mera systematiskt skriva in allt i kvalitetsarbetet. Vi behöver ha en tydligare struktur på när/hur vi ska dokumentera vårt arbete. Det har varit positivt att arbeta med temat under två terminer, men vi tror också att det varit bra med två tydliga inriktningar. Barnens val av rymdraketer och rymdvarelser har gjort att vi kunnat fokusera och hålla tråden i arbetet. Rymden är ett abstrakt och lite svårbegripligt ämne. Vi känner oss ändå nöjda att vi valde detta och upplever absolut att barnen har fått en merförståelse om vad som finns i rymden. 19

20 Referenser Doverborg, Elisabeth & Pramling, Ingrid (1985) Att förstå barns tankar Olofsson, Britta (2010) Meningsfull samling i förskolan Stalfelt, Pernilla (2009), Alla barns rätt: en bilderbok om Barnkonventionen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Tidningen Förskolan Tema: Barns funderingar (Nr 9, 2014) Skolverket: a-perspektiv-behover-synliggoras-i-forskolan Rymdstyrelsen: Leia och björndjuren- en upptäcktsresa i rymden. 20