Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Agneta Lindbergh Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Detta sker i den dagliga verksamheten genom pedagogernas lyhördhet och dialog i samspel med barnen. Vi har samtalat och diskuterat med barnen kring kränkningar och det som skett i gruppen. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom att handha föräldrarna vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt att den finns väl synlig i förskolans lokaler och på förskolans hemsida. På höstens föräldramöte presenterar vi Likabehandlingsplanen. Vi har en daglig kontakt med föräldrarna samt informerar under utvecklingssamtalen. Samtliga föräldrar har haft möjlighet att besvara en enkät kring likabehandlingsarbetet. Förskolan ska uppmuntra föräldrar/vårdnadshavare att delge personalen det som barnen berättar hemma och som kan vara till nytta för likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Vi diskuterar värdegrundsfrågor fortlöpande på våra verksamhets- och arbetsplatsträffar. Alla i personalen ska vara väl insatt i diskrimineringsgrunderna och delaktiga i likabehandlingsplanen. Förankring av planen Barnen: Genom att diskutera olika aktuella dilemman och olikheter och likheter. Föräldrar: Information om planen på föräldramöten. Den finns tillgänglig i pappersformat och på hemsidan. Personal: Fortsatt arbete med likabehandlingsplanen på Apt eller Vp-mötena.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsrepresentanterna Maria Steinwall och Anna Bendrik utvärderar och analyserar planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Maria Steinwall och Anna Bendrik Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultat/Analys: Vi diskuterar fortlöpande med barnen om olikheter/likheter genom att låna ny litteratur från biblioteket. Vi tar alla tillfällen i vardagen att samtala med barnen om olikheter/likheter och anammar då barnen ställer teser och frågor runt detta. Vi har ökat bredden på material såsom dockor, kläder, bilder men vi vill öka material såsom familjenormsbilder, matföpackningar från olika länder. Vi vill ha en röd tråd genom att visa på traditioner i andra kulturer-mat-bilder. Normpärmen har använts och bra diskussioner uppkom i den både bland barn och vuxna. Nu är den borta men vi ska göra en ny, då vi upplevde att den gav bra inledning till diskussioner. Vi har ställt öppna frågor om barnens familjer och normer. Vi försöker ta tillvara barnens erfarenheter och kunskaper från andra kulturer. Föräldrarna har inte tagit med något material, men vi har försökt att uppmuntra till detta. Vi diskuterar fortlöpande vår miljö och vår verksamhet för att se om förändringar, förbättringar behövs göras. Vi har använt den mångkulturella almanackan fortlöpande men skulle vilja fördjupa oss i de högtider och traditioner mera. Vi har inte haft tid till att fördjupa oss i dessa vilket gjort att dessa har tagits upp mera ytligt. Alla de främjande insatserna diskuteras fortlöpande på VP- möten, Apt-möten eller på våra planeringstider i respektive grupper för att se att de är aktuella. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsrepresentanterna förbereder utvärderingsarbetet och hela planen utvärderas 2016 av hela arbetslaget. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anna Bendrik & Maria Steinwall

4 Främjande insatser Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Öka barnens medvetenhet om andra kulturer och olika etniska tillhörigheter och se både olikheter och likheter som något positivt och berikande. Insats *Genom litteratur diskutera olikheter/likheter. *Material som dockor, böcker, pussel, spel, bilder med olika etniska tillhörigheter, normfigurer, kollage med bilder som påvisar olika sätt att klä sig, bredare kulturellt klädutbud. *Samtala om barnens familjer och ställa öppna frågor om barnens familjenormer. *Ta tillvara barnens kunskaper och erfarenheter från andra kulturer och normer. * Ta alla tillfällen till samtal då andra kulturers normer blir synliga i böcker, tidningsurklipp, barnens kommentarer. * Samtala om likheter, olikheter (utseende, hur vi gör i olika situationer, traditioner m.m) utifrån barnens vardag. *Vid högtider ta tillvara barnens erfarenheter av andra kulturers firande och över deras egna högtider. Användning av den mångkulturella kalendern. Ansvarig Alla på förskolan Datum när det ska vara klart juni 2017 Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning *Ge barnen möjlighet att bredda normer. Insats *Vi som personal ska bredda möjligheterna till flera aktiviteter. *Vi gör en inventering av vilka aktiviteter vi har och inte har. *Vi introducerar barnen i de olika aktiviteterna. *Vi har vuxenledda aktiviteter där alla bjuds in. *Vi benämner barnen vid namn istället för pojkar/flickor. *Vi lånar böcker där könsmönster och normer bryts. *Vi bekräftar barnen för den dom är istället för görande och utseende. *Vi har återkommande diskussioner och ger varandra feedback i vardagen

5 för att utvecklas i jämställdhetsarbetet. * Vi delger varandra då vi läst eller hört om ny forskning angående genus. Ansvarig Alla som arbetar på förskolan Datum när det ska vara klart Namn Könsidentitet och könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning * Personalen ökar sin kunskap Insats Delge varandra det material som är aktuellt i ämnet. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Namn Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning * Öka barnens kunskaper om andra religioner. Insats * Litteratur som visar på olika trosuppfattningar. *Genom våra kulturvandringar berörs även religioner. Ansvarig

6 Alla på förskolan Datum när det ska vara klart Namn Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta efter sina förutsättningar i de olika aktiviteterna. Insats *Dela barnen i mindre grupper. *Återkommande observationer för att upptäcka vilka situationer som är till för-/nackdel för utveckling. *Återkommande diskussioner där alla pedagoger får information om de enskilda barnens behov. *All mat ska vara likvärdig för alla. Ansvarig All personal i förskolan Datum när det ska vara klart Namn Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Bredda normen för hur en familj kan se ut. Insats *Samtala om olika familjekonstellationer. *Läsa böcker med temat olika sexualitet. *Använda oss av bilder som inte är stereotypa avseende sexualitet. Ansvarig

7 Alla på förskolan Datum när det ska vara klart Namn Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning *Att utgå ifrån barnens erfarenheter och kunskaper. Insats *När vi planerar verksamheten utgår vi från barnens behov. *Vi benämner barnens namn istället för ålder vid olika grupperingar. Ansvarig Alla i personalen Datum när det ska vara klart Namn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Barnen har getts rika möjligheter att berätta och visa sina egna tankar och synpunkter och tid till att lyssna på andras åsikter. Vi ska ha givit dem möjlighet att respektera och uttrycka sina egna och andras känslor Insats *Förskolan har en tillåtande miljö. *Vi tar alla tillfällen till att samtala om barnens tankar och det de vill berätta.* Diskussioner om allas lika värde. * Vi uppmuntrar barnen att säga ifrån när inte det känns bra. Rätten att bestämma över sin egen kropp. Vi ger dem verktyget. 1. Säg ifrån 2. Berätta känsla 3.Berätta vad du vill. Ge barnen möjlighet att uttrycka olika känslor genom olika

8 uttrycksformer Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Namn Insats nummer 10 Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vt 2016 Föräldraenkät: Anonym enkät till varje familj med öppna frågor om hur deras barn trivs i förskolan, med följande frågor: * Hur kan vi tillsammans föräldrar/vårdnadshavare och personal i förskolan verka för att barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar? * Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? * Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? * Är det något ni föräldrar/ vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i förskolans likabehandlingsarbetet gällande kränkning, trakasserier eller de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Intervjuer: Intervjuer med de äldre barnen angående känslor med följdfrågor och anpassningar utifrån individen och bilder som stöd för olika känslor. * Känner du att andra lyssnar på dig när du vill berätta något? Lyssnar du när andra vill berätta något? * Känner du dig rädd för något på förskolan? * Vad gör dig glad på förskolan? * Känner du dig ledsen ibland på förskolan? I så fall när? * Vad gör dig arg på förskolan? * Vem bestämmer vad du ska göra på förskolan? * Är det något speciellt du skulle vilja bestämma över på förskolan? Observationer bland de yngre barnen för att se hur de mår i olika situationer. Föräldraenkät: Anonym enkät till varje familj med öppna frågor om hur deras barn trivs i förskolan, med följande frågor: * Hur kan vi tillsammans föräldrar/vårdnadshavare och personal i förskolan verka för att barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar? * Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan?

10 * Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? * Är det något ni föräldrar/ vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i förskolans likabehandlingsarbetet gällande kränkning, trakasserier eller de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Intervjuer med de äldre barnen angående känslor med följdfrågor och anpassningar utifrån individen och bilder som stöd för olika känslor. * Vad får dig att må bra när du är på förskolan? Hur känns det då? * Vad får dig att inte må bra på förskolan? Varför då? Hur känns det då? * Vem bestämmer på förskolan? * Vad skulle du vilja bestämma på förskolan? * Känner du att andra lyssnar på dig när du uttrycker dina tankar och hur du känner? Lyssnar du på andra när de berättar vad de tänker och känner? Observationer av de yngre barnen utifrån hur de ser ut att må i de olika rummen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vt 2016 Föräldrarna har haft möjlighet att svara på en föräldraenkät om främjande av likabehandling. Information om var vår likabehandlingsplan finns (Föräldrahyllan) har funnits vid entredörren och de har uppmanats till att ställa frågor till oss pedagoger. Barnen har informerats och varit med i intervjuerna. De yngre barnen har vi observerat genom att sätta upp observationspapper i varje rum. Föräldrarna har haft möjlighet att svara på en föräldraenkät om främjande av likabehandling. Information om var vår likabehandlingsplan finns (Föräldrahyllan) har funnits vid entredörren och de har uppmanats till att ställa frågor till oss pedagoger. Barnen har informerats och varit med i intervjuerna. De yngre barnen har vi observarat genom att sätta upp obseravtionspapper i varje rum, där vi har tittat på hur barnen tycks uppleva rummen och hur de mår där. Hur personalen har involverats i kartläggningen

11 Vt 2016 Alla pedagoger har involverats i kartläggningarna, några har gjort intervjuer och några har gjort observationer. Alla pedagoger har involverats i kartläggningarna, några har gjort intervjuer och några har gjort observationer. Resultat och analys Vt 2016 Resultat av föräldraenkäten: 8 svar av 27 enkäter, 1 enkät gällande 2 barn. Resultat: * Hur kan vi tillsammans föräldrar/vårdnadshavare och personal i förskolan verka för att barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar? Föräldrarna/vårdnadshavarna svarade bla så här. - Någon vill ha flera f-möten - Läsa sagor och böcker - Närvarande pedagoger, kommunicera, vara förebilder - Mera kommunikation mellan föräldrar och personal * Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? - Bra - Mycket bra - Trivs bra vill inte gå hem - Har roligt, känner sig trygg * Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? - Nej - Inte vad vi har uppmärksammat - nej * Är det något ni föräldrar/ vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i förskolans likabehandlingsarbetet gällande kränkning, trakasserier eller de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder?

12 - litteratur som visar olika familjekonstellationer - Mera närvarande pedagoger för att förhindra att de äldre busar/trakasserar de yngre - Vara tydlig mot barnen vad som gäller Analys: De föräldrar som svarat verkar vara nöjda med verksamheten, men få svar. Vi måste hitta fler sätt att få ut vikten av att fler föräldrar svarar på enkäten. Resultat av intervjuer: Intervjuer: Intervjuer med de äldre barnen angående känslor med följdfrågor och anpassningar utifrån individen och bilder som stöd för olika känslor. * Känner du att andra lyssnar på dig när du vill berätta något? Lyssnar du när andra vill berätta något? - Känner att bara lyssnar (tycker några), känner sig blyg, nej. - Ibland (några), ja (flera) * Känner du dig rädd för något på förskolan? - Bara när det är släckt och ingen är där, en kompis, nej (flera) * Vad gör dig glad på förskolan? - När någon säger något fint eller ger något som han inte vill ha, bygga med lego, vara i salen (salen), inget speciellt kul i salen, rita och pärla, när pappa kommer, när...kramar mig, när mamma och pappa kommer. * Känner du dig ledsen ibland på förskolan? I så fall när? - När någon säger något fult då blir jag ledsen eller arg, Ibland( flera), när jag längtar efter mamma, ibland då någon råkar putta mig, när inte pappa kommer när jag vill, när någon slår mig blir jag ledsen, när någon tycker jag är dum. * Vad gör dig arg på förskolan? - Om någon säger något dumt till mig blir jag arg, ingenting(flera), att jag inte kan vara med i någon lek, om de slår mig, vet inte, när jag inte får åka båt, vara i salen, när vi bråkar om saker som båda vill ha, om någon säger något dumt, * Vem bestämmer vad du ska göra på förskolan? - ingen (flera), jag såklart, fröken (flera), de vuxna * Är det något speciellt du skulle vilja bestämma över på förskolan? - Över ipaden, att de gedde mig fina saker, nej (flera), rita, vara i salen, bestämma över vad jag vill leka med mina kompisar. Analys:

13 Det verkar som om barnen verkar vara trygga på förskolan och trivas tillsammans och upplever inga kränkningar. De konflikter som uppkommer tas omhand direkt. utifrån våra observationer behöver vi inte ha några förebyggande åtgärder. Resultat av observation: * Självständig, men märkt vill ha mera vuxenkontakt * Ledsen, visar avundsjuka knuffar bort de andra * Självständig, behöver inte vuxen * Är i samma rum, men gör aktiviteter själv * Söker sig till kamrater, leker rollekar Analys: De flesta upplevs trygga i rummen, men då många inskolningar varit fortlöpande under terminen har någras gråt gjort andra barn osäkra och oroliga. Det har gjort att några barn inte vågar släppa de vuxna och gråter själv. Då dessa situationer uppkommit har vi direkt tagit till åtgärder och förebyggt för att inte nya situationer ska uppkomma. Resultat av föräldraenkäten: 11 svar av 30 enkäter. Resultat: * Hur kan vi tillsammans föräldrar/vårdnadshavare och personal i förskolan verka för att barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar? Föräldrarna/vårdnadshavarna svarade bla så här. - Att det blir en naturlig/integrerad del av verksamheten. - Att skapa en förståelse för människors olikheter och samma värde och göra det i situationer som uppstår i förskolan/hemmet. -Genom att prata och diskutera mycket. -Vara bra förebilder och att ha en öppen dialog. * Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? Samtliga svarade bra eller mycket bra. * Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? Samtliga svarade -nej. * Är det något ni föräldrar/ vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i förskolans likabehandlingsarbetet gällande kränkning, trakasserier eller de sju diskrimineringsgrunderna: kön,

14 könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? - Skapa förståelse för olikheter och för människors olika bakgrund. - Att se bortom könet är mycket viktigt. - Att pojkar och flickor ska få lika stor plats i det sociala utrymmet. - Tror det vore bra för barnen att besöka en annan förskola - för att få se hur det kan vara. Analys: Många av föräldrarna/vårdnashavarna är väldigt engagerade och delaktiga i förskolans arbete och det syns i enkäten. Vi måste hitta fler sätt att få ut vikten av att fler föräldrar svarar på enkäten. De verkar vara nöjda med verksamheten. Resultat av intervjuer: * Vad får dig att må bra när du är på förskolan? Hur känns det då? Många av barnen gav uttryck att de mådde bra i specifika aktiviteter såsom måla, bygga med klossar, leka med leksaker, att göra disco. Andra uttryckte mera hur de kände sig i olika situationer som leka med kompisar, att leka, trösta någon, ligga på gräset ute, ute känns bra, vill skrika högt för att jag är glad, att leka med alla, det känns roligt och jag blir glad. * Vad får dig att inte må bra på förskolan? Varför då? Hur känns det då? Flera av barnen uttryckte att de inte visste eller att de inte kunde komma på något. Flera uttryckte när någon slår mig. Andra kommentarer sades:- Jag blir arg då någon gör mig illa, att ingen gungar med mig, att jag längtar efter mamma, säger dumma ord, att alla har roligt utom jag, jag blir ledsen och besviken när jag inte leker med någon, när vi blir arga på varandra och skriker och är ledsen, tråkigast att vara ensam, om något går sönder. * Vem bestämmer på förskolan? Många svarade att fröknarna bestämmer på förskolan, men andra uttryckte sig bla så här - Det är väl inte jag, en stor kompis, jag, jag bestämmer vem som får jobba med mig, jag bestämmer vad jag vill leka, vi får bestämma lite, bygga, leka, kungen bestämmer över hela världen, jag får bestämma vad jag vill, vissa saker får jag bestämma, ingen. * Vad skulle du vilja bestämma på förskolan? Flera uttrycker att de vill bestämma lekarna. Andra uttrycker specifika aktiviteter såsom plocka bär, vara i salen, åka till rymden, bestämma över legot, gå långt i skogen, att det fanns många gungor, att jag bestämmer om jag vill vara ute eller inne. * Känner du att andra lyssnar på dig när du uttrycker dina tankar och hur du känner? Lyssnar du på andra när de berättar vad de tänker och känner?

15 De flesta barn uttycker att de blir lyssnade på. Några vet inte eller säger att de inte blir lyssnade på. Andra exempel som kommer upp: -Inte så mycket, ingen lyssnar på mig, nästan alla, andra lyssnar inte så mycket på mig, vuxna lyssnar men inte barnen. De flesta uttrycker att de lyssnar på andra medan några uttrycker sig som följande: - Om de inte lyssnar på mig då lyssnar inte jag på dem, jag lyssnar hela tiden om jag inte är arg, jag lyssnar inte så mycket, inget kul. Analys: Då ålderspannet är ganska stort (3-5 år) sklijer sig svaren beroende på hur långt de har kommit i att uttycka sig och relatera till frågorna. Hur vi pedagoger ställer frågorna påverkar hur svaren blir. Det har varit väldigt viktigt med följdfrågorna samt individanpassningen av frågorna för att få fram det de känner. Vårt mål med kartläggningen var att ta reda på i vilka situationer barnen inte mår bra och upplever som kränkande, för att kunna förebygga och förändra. Samt att se i vilka situationer barnen mår bra och kunna bygga vidare på dessa. Bilderna som visar på olika känslor har varit väldigt bra att ha med som stöd framförallt bland de yngre. Då de flesta uttrycker att de mår bra har vi tagit det som ett tecken på att det de verkligen tycker är obehagligt tar vi tag i direkt. Dumma saker som sägs, handgripligheter tas upp på en gång och vi diskuterar, försöker hitta lösningar tillsammans och följer upp. Flera av barnen ansåg att det var pedagogerna som bestämde och det tror vi beror på att vi har varit tydligare i vårt agerande beroende på det har förekommit kränkningar både verbala och handgripliga. Detta bestämmande av oss vuxna verkar upplevas som regler och rutin-bestämningar medan barnen i lekar upplever att de bestämmer dessa själva. Resultat av observation: De flesta ser ut att må bra i samtliga rum. Endast några ser ut att må mindre bra i vissa rum tex när det blir för många och för rörigt, när okända vuxna kommer in, när de inte vet vad som ska hända. Analys: Få barn är oroliga för att vi redan har gjort åtgärder där vi sett att de uttryckt oro. Tex barnen väljer var och hur de vill byta blöja, vi stänger sällan grinden in till Glassarna, vi berättar vad som ska hända och vilken pedagog som ska göra vad. Vi skulle behöva göra observationen mera omfattande för att uppnå ett säkrare resultat.

16 Förebyggande åtgärder Du har inte skapat någon förebyggande åtgärd

17 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Lena Horney, biträdande förskolechef, , lena.horney@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Anna Bendrik, , anna.bendrik@gavle.se Maria Steinwall, , maria.steinwall@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i

18 åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Lena Horney ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Agneta Lindbergh har det övergripande ansvaret