Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Till föräldrar

Transkript

1 SÖDERTÄLJE KOMMUN Ronnaskolan Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Till föräldrar Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (LpO94). 1

2 Introduktion Diskrimineringslagen (2008:567, kapitel 3) och skollagen (2008:571, kapitel 14 a) har som ändamål att motverka diskriminering och kränkande behandling av barn och elever (likväl som personal på skolan). Diskrimineringslagen förtydligar och förstärker skolornas ansvar och ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Dessa lagar kräver även att alla skolor i Sverige har en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Syftet med planen är att den tydligt ska visa vad som gäller på varje enskild skola då diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling inträffar. Det är viktigt att all personal, elever och föräldrar på Ronnaskolan vet vem man kan vända sig till och hur man kan gå tillväga vid eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling. Målsättningen är att planen ska bidra till en lugn och trygg arbetsmiljö för både elever och personal. De sju diskrimineringsgrunderna Kön det biologiska kön som individen tillhör, omfattar även transsexuella. Etnisk tillhörighet etnisk eller nationellt ursprung. Varje individ bestämmer själv sin etniska identitet. Religion eller annan trosuppfattning omfattar t.ex. muslimer, kristna, buddister och ateister. Sexuell läggning - omfattar heterosexuell, homosexuell och bisexuell läggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck - personer som vill uttrycka sin identitet på sätt som traditionellt tillhör det motsatta könet, t.ex. pojkar som sminkar sig eller flickor med snaggat hår. Funktionshinder - en varaktig funktionsnedsättning fysiskt, psykiskt, eller begåvningsmässigt som kan ha uppstått vid födseln, vid skada eller som förväntas uppstå senare i livet. Ålder - den biologiska ålder som individen uppnått. Grundläggande begrepp och definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ eller kränkande behandling utförd av någon i maktposition mot en individ eller grupp. Ett exempel på diskriminering kan vara när en lärare på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt 1. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna - kön, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med begreppet missgynna avses att personen behandlas 1 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD

3 mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats. Till exempel, rektor för en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att han eller hon har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering innebär att en till synes neutral regel, bestämmelse eller förfaringssätt i praktiken missgynnar eller diskriminerar ett barn eller en elev. Ett exempel på när indirekt diskriminering kan ske i en skola är om ledningen och personalen bestämt att alla huvudbonader är förbjudna i matsalen. Automatiskt blir de elever som av religiösa skäl bär slöjor utestängda. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som kan knytas till någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan ta sig uttryck i fysiskt, sexuellt, verbalt men också genom icke verbalt beteende, uppförande, eller bemötande. Exempel på trakasserier är nedlåtande kommentarer, nedsvärtningar, förlöjligande eller osynliggörande 2. Annan kränkande behandling är kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En kränkande behandling kan till exempel vara en knuff (fysisk), ett hot eller en svordom (verbal), utfrysning eller ryktesspridning (psykosociala) 3 Mobbing är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skapa obehag eller skada ett annat barn eller en annan elev. Allas lika värde en grundläggande mänsklig rättighet Alla barn och elever ska med tillförsikt och förväntan kunna gå till en skola präglad av trygghet och respekt. Trygghet och studiero är grundförutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Skyddet mot diskriminering och kränkande behandling är med andra ord en fråga om människosyn, mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Lagstiftningen syftar till att värna om människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. I FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det att 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. FN: s barnkonvention bygger på rätten till lika behandling och utgår ifrån ett perspektiv där barnens bästa alltid ska komma i främsta rummet. Barnkonventionen talar om rätten till liv och utveckling, om rätten till inflytande och om rätten att få göra sin röst hörd 4. All skollagsreglerad verksamhet skall utformas och genomföras i överenskommelse med dessa 2 Barn- och elevskyddslagen i praktiken. RAPPORT 327, Skolverket 3 Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan. En handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO. 4 Barn-och elevskyddslagen i praktiken. RAPPORT 327, Skolverket 3

4 värderingar. Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling är otillåten och skall förhindras 5. Ronnaskolans vision Vi vill att vår skola gestaltar och förmedlar respekt och tolerans för människors olikheter och alla människors lika värde. Vi vill att vår skola är en trygg miljö för våra elever där glädjen och delaktigheten främjar vänskap och förebygger kränkningar. Målsättning för Ronnaskolan Ronnaskolan ska vara en plats där alla, både elever och personal, har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Ronnaskolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling både bland elever och bland personal. Alla ska känna sig trygga i skolan och på sin arbetsplats. Ronnaskolans personal har kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och regerar snabbt på tendenser till sådana. Ronnaskolans elever, personal och föräldrar känner till planen mot diskriminering och annan kränkande behandling och vet hur de ska agera och var de ska vända sig när de upptäcker, upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. Det främjande arbete skolutveckling Dialog Vuxna och barn samtalar ofta, både under lektionstid och utanför, om hur man ska bete sig och vara mot varandra. Vi lär oss om detta genom att arbeta med materialet Livsviktigt. Klassråd och elevråd är två andra forum där dessa viktiga ämnen tas upp. Etik och moral diskuteras även i tjej- och killgrupper som kurator håller i. Ordningsregler Vi har ordningsregler som gör att skolan fungerar bättre. Reglerna finns för att bidra till ordning och reda. Därför ska också varje vuxen som ser något hända inte bara gå förbi utan stanna och hjälpa till. Cafeterian Vi har en trevlig cafeteria där vi alla kan träffas. Cafeterian bidrar till en god stämning. Dessutom smakar toasten jättegott. Matsalen Personalen äter lunch tillsammans med eleverna. Rastvärdar Vi har rastvärdar på skolan. Det är viktigt att vuxna finns till hands ifall något allvarligt skulle hända utanför lektionstid. Samarbete mellan lärare och personal på skola 5 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD

5 Ett främjande arbete innebär att lärare och personal på skolan alltid är goda förebilder. För att förhindra att problem uppstår eller att elever far illa talar lärare och annan personal på skolan regelbundet om skolans elever på arbetslagsträffarna. Det kan handla om att eleven ser ledsen ut, är ensam på rasterna eller har börjat skolka. När lärarna känner oro för en specifik elev lägger man upp en plan för att hjälpa den eleven. Kommunikation med föräldrar En viktig del i det främjande arbetet är att ha en god kontakt med föräldrarna. Utöver föräldramöten och utvecklingssamtal har lärare och annan personal regelbunden kontakt med föräldrarna. Det förebyggande arbete - kartläggning De förebyggande insatserna som görs bygger till stor del på kartläggningar utifrån elevernas uppfattningar, via en enkät, men också på erfarenheter från enskilda fall. Därför är det oerhört viktigt att eleverna är fullständigt ärliga när de årligen svarar på frågorna. I den senaste enkäten framkom att flera elever känner sig otrygga på rasterna. För att öka tryggheten kommer rastvärdarna att ha reflexvästar. Hur man anmäler diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på Ronnaskolan 1. En elev som känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen eller elev på skolan kan vända sig till sin handledare, rektor eller annan personal på skolan och berätta/anmäla det som skett. Eleven kan även vända sig till sina egna föräldrar som i sin tur kontaktar handledare eller rektor. I de fall då diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningen skett av en vuxen är det alltid rektor som utreder. 2. Handledaren/personalen som tagit emot informationen för detta vidare till kurator, elevhälsoteamet eller rektor. 3. Vågar man inte berätta att man blivit diskriminerad mot, trakasserad eller kränkt kan man skriva ett brev till kurator och lägga det i brevlåda utanför hennes kontor. För att vi ska kunna hjälpa dig är det viktigt att du skriver ner vad som hänt och vad personen heter som behandlat dig illa. Hur vi utreder och åtgärdar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på Ronnaskolan Skolan utreder snarast det som hänt och analyserar situationen. Olika åtgärder vidtas utifrån individ, grupp eller strukturell nivå. Nedan följer stegen i en utredning på individnivå mellan elever. 1. Minst ett samtal med den utsatte och den/de som utsätter av lärare, elevhälsoteam eller rektor. 2. Anteckningar görs och arkiveras i elevens akt. 3. Berörda föräldrar kontaktas snarast av den personal som pratat med de inblandade. 4. Ärendet följs noga upp, en plan upprättas och insatser görs tills det negativa beteende definitivt upphört. 5. Om det negativa beteendet inte upphör efter ovanstående insatser görs en anmälan till socialtjänst, polis eller centrum för unga brottsoffer. 6. Stödsamtal erbjuds hos kurator för båda parter. 5

6 7. Om kränkningen utförts av en vuxen mot elev är det rektor som håller i utredningen. RONNASKOLANS ANSVARSTRAPPA 1. Tillsägelse 2. Enskilt samtal 3. Samtal med förälder 4. Förälder till skolan 6. Anmälan till UN Ansvarig: rektor 5. Skolledningen involveras 1. Tillsägelse eleven måste lyssna och sluta med det som tillsägelsen gäller 2a. Enskilt samtal en muntlig överenskommelse görs mellan vuxen och elev handledare skall informeras 2b. Enskilt samtal berörd vuxen kontaktar handledaren som deltar i samtalet överenskommelsen dokumenteras skriftligt 3. Samtal med förälder berörd vuxen kontaktar föräldrar en muntlig överenskommelse görs mellan vuxen och förälder 4. Förälder till skolan berörd vuxen kallar föräldrar till skolan berörd vuxen och handledare träffar föräldrar och elev en skriftlig överenskommelse görs mellan skola, förälder och elev 5. Skolledningen involveras berörd vuxen anmäler ärendet till bitr. rektor föräldrar kallas till skolan, träff med (del av) EHT individuella lösningar (kontrakt) 6. Anmälan till UN Rektor anmäler ärendet till Utbildningsnämnden 6

7 Vem ser till att diskrimineringslagen följs? Lars Arrhenius är advokat och barn- och elevombud (BEO) inom skolverket. Han har till uppgift att försvara elevers rättigheter i förhållande till skolan och rektor. Lars Arrhenius har även rätt att föra skadeståndstalan för en elev 6. När en elev anser att skolan inte tagit tag i ett anmält fall av diskriminering eller trakasserier eller att skolan inte gör något för att förbättra situationen för honom/henne kan eleven själv göra en anmälan till barn- och elevombudet eller DO (diskrimineringsombudsmannen). Kontaktuppgifter finns på sista sidan. Regler Nedan beskrivs kort Ronnaskolans specifika regler. Dessa regler finns för att skapa en trivsam och trygg arbetsmiljö som är helt fri från skadegörelse. Det är vårt gemensamma ansvar att följa dem. Vi visar varandra respekt genom att komma i tid och ha med oss det material som krävs. Vi visar varandra respekt genom att lämna våra ytterkläder och skor i skåpet eller på kroken. Vi använder tofflor inomhus. Vi visar varandra respekt genom att använda ett vårdat språk. Vi visar varandra respekt genom att uppträda på ett sätt att vi inte skadar eller kränker andra elever eller vuxna på skolan. Vi visar varandra respekt genom att uppträda på ett sådan sätt att vi varken skadar eller förstör skolans egendom. Skadad eller förstörd egendom eller skolmaterial ersätts enligt gällande regel. Vi visar varandra respekt genom att genom att uppträda på ett sådant sätt att lektionerna inte störs. Viktig information Förbud mot repressalier Det är viktigt att veta att ett barn eller en elev som anmäler någon för diskriminering eller deltar i en utredning om ett diskrimineringsbrott inte får utsättas för repressalier, det vill säga bestraffning, av rektor eller annan personal på skolan. Detta står i lagen (2006:67) 14. Preskription Preskriptionstiden för kränkningar inom skolan är 2 år. Detta innebär att man inom två års tid har rätt att påtala den kränkande handlingen. Efter det är rätten till talan förlorad med undantag för sexuella trakasserier som inte har någon preskriptionstid 7. 6 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD

8 Kontakt Vill du veta mer går det bra att kontakta Ronnaskolans elevhälsoteam: Ingvar Johansson, rektor Alice Horsman, bitr. rektor Björn Erixon, bitr. rektor Monica Andersson, skolsköterska Maria Arakelian, kurator Gertrud Jonsson, specialpedagog Haik Arakelian, kulturombud Länkar Barn- och elevombudsmannen Telefon: Diskrimineringsombudsmannen Telefon: Barnens rätt i samhället Brottsförebyggande rådet Sverige mot rasism Tjejjouren beo@skolinspektionen.se Elektra mot hedersrelaterat förtryck: Faktacentrum om våld mot kvinnor Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Telefon BUP i Södertälje: Ronnaskolans hemsida: 8