Tjörnebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Tjörnebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal på förskolan. Vår vision Inga barn på vår förskola ska på något sätt utsättas för kränkningar och utanförskap. Det får inte förekomma varken direkt eller indirekt diskriminering pga av etnisk tillhörighet, religion (ex. mat), funktionsnedsättning eller ålder. Det får inte förekomma trakasserier av något slag såsom verbalt, fysiskt, psykosocialt, med text eller bilder. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Samtal i temagrupper där barnen får tid och utrymme att berätta vad han/hon tycker och tänker. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöte, utvecklingssamtal samt dagliga samtal vid lämning och hämtning. Personalens delaktighet Det dagliga arbetet med barnen. Planering och personalmöte. Specialpedagogen är delaktig och stöder personalen med sin specifika kunskap. (Delar av personalen har genomgått Skoverkets kurs i Likabehandling, 7,5 poäng) Förankring av planen Det dagliga arbetet med barnen (tvärgrupper,sagor,samtal m.m). Vid eventuella konflikter ges barnen tid att reflektera över vad som inträffade tillsammans och med stöd av förskolans pedagoger. Föräldrar blir delaktiga bl.a genom utvecklingssamtal och föräldramöte. Personalen diskuterar vid planeringsdagar och personalmöte. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har utvärderat Trygghetsplanen på följande vis: Höstterminen-17 gjorde personalen en kartläggning utifrån föregående års plan. Arbetslaget har gjort riskanalyser & incidentrapporter och en genomgående av rutiner och regler. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela personalgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån kartläggningsområden sammanställde vi förskolans styrkor, svagheter och behov. Detta resulterade i följande; Styrkor;Personalgruppen har erfarenhet. Barnen i gruppen upplevs som trygga i sina kamratkontakter, konflikter förekommer men dessa har följts upp av de närvarande vuxna. En styrka är också att vår förskola ligger i direkt anslutning till skolan och ger därmed en naturlig övergång för de barn som börjar förskoleklass. Utegården har inga tätbevuxna buskageområden längre, där barn kan gömma sig och trakasserier ev kan ske. Nu är utegården lättare att övervaka. Innemiljön ändras i den mån det går så att det barn som har funktionsnedsättning och är i behov av olika hjälpredskap ska få detta utrymme. Förändringar av både inne- och utemiljön är en pågående process som anpassas efter den aktuella barngruppens behov. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen görs i första hand av personalen och förskolechefen. Även barnen och föräldrarna ska involveras. för att årets plan utvärderas All personal 3/7

4 Främjande insatser Tjörnebo fsk Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder närvarande vuxna skapa en trygg förskolemiljö och förstärka individen stärka barnets självkänsla och inte låta könstillhörigheten begränsa hans eller hennes intressen och förmågor att se till så att de yngre inte kommer i underläge gentemot de äldre barnen förväntningar på barnen ska inte styras av ålder barn med funktionsnedsättning ska ha lika stor tillgång och möjligheter som andra barn. Insats Vi skapar en lugn och trygg atmosfär där varje barn får komma till tals och bli lyssnad på, vi betonar att det är viktigt att även kunna lyssna på vad andra säger. Genom hjälp av specialpedagog hitta bra material att använda för de barn med annat modersmål. Genom att vi vuxna tillsammans med barnen fortsätter att vara normkritiska när det gäller genusperspektiv i t.ex sagor och sånger. Vi genomför kartläggning av inne- och utemiljön för att säkerställa att vi vuxna har översikt över barnens lekmiljöer Genomföra intervjuer med enskilda barn om hur de upplever hur vi vuxna talar till dem. Om de upplever att vi vuxna "skäller" på dem t.ex.. Om de upplever att andra barn behandlar han/hon illa eller om det finns rädslor av olika slag. hela arbetslaget ska detta vara klart och utvärderas. Insats nummer 3 Områden som berörs av insatsen Insats Insats nummer 4 Områden som berörs av insatsen Insats 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har intervjufrågor som barn och pedagog samtalar kring,men också frågor som förälder och barn gör hemma, dessa går vi tillsammans igenom vid utv.samtalet. Intervjufrågorna är riktade så att barnen får ge sin uppfattning om hur han eller hon känner sig på förskolan,om det finns platser eller rum som barnet undviker, och om kamratrelationer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen och föräldrar får samtala tillsammans och sedan med oss pedagoger utifrån intervjufrågorna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner förs under avdelningsplaneringar, då hela personalgruppen deltar. Resultat och analys Vi har i intervjusvaren och i samtalen med barnen inte upptäckt att det finns platser där barnen känner sig otrygga. Fortsatt flexibilitet bland personalen, där vi ständigt för diskussioner om hur miljön passar barnens behov. Vi ska planera så att barn och föräldrar med annan etnisk tillhörighet blir mer involverade i vår verksamhet. Vi har utvärderat samtalsfrågorna till vårens utvecklingssamtal så dessa uppfyller det vi vill uppnå, om hur varje barn upplever sin vistelse i förskolan. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Tjörnebo fsk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Genom närvarande vuxna som ser och är engagerade. Att utveckla barnens empati och förmåga att samspela med andra barn. Att utveckla barnens självkänsla. Vi ska verka för att det inte är viktigt vilket kön man har. När det gäller barnet med funktionsnedsättning ska vi verka för att lämpligt material finns tillgängligt och att det i miljön inte finns hinder att ta sig fram. Åtgärd Vi erbjuder alla leksaker till alla barn oavsett kön. Vi blandar t.ex. dockor med bilar, riddare m.m. och försöker därmed uppmuntra könsöverskridande mönster. Vi tilltalar barnen vid dess namn och undviker ord som "killar" och "tjejer". Vi ska undvika att använda ålder som argument vid olika aktiviteter. Motivera åtgärd Det ska inte förekomma normer som utgår från ett gammalt genusmönster. Det finns en klar skillnad när det gäller lek med bilar då vi ser att det oftast är pojkar som spontant tar fram och leker med bilar och även legobygge. Likaså lek med Barbie och annan docklek sker oftast spontant av flickor. Detta ska vi under kommande år försöka luckra upp och se om det är något som på något sätt är påtvingat det kön barnet har. Är det så att jag som pojke inte "får" leka med Barbie med risk att bli trakasserad? Eller om jag som flicka egentligen tycker om bilar men omedvetet går till Barbielådan i stället? Alla i personalgruppen /7

7 Rutiner för akuta situationer Policy På Tjörnebo förskola får det inte förekomma någon form av kränkande behandling eller trakasserier. Vid ev konflikter hanteras allting med lika stort allvar, stort som smått. Hjälp av vuxna vid konflikter där risk för kränkningar finns skall ske på ett tidigt stadium.varje barn ska känna sig trygg i att det alltid finns vuxna till hands vid sådana situationer. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen ska alltid vara uppmärksam och närvarande i barnens närhet, såväl inomhus som utomhus. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vi är en två avdelnings förskola där föräldrarna kan vända sig till all personal eftersom alla har träffat alla barn varje dag. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksammar situationer där barn hamnat i konflikt, försöker med vuxenhjälp att hitta verktyg att lösa dispyten. All personal blir informerade om vad som hänt. Om föräldrar tar upp att deras barn känner sig kränkt tar vi detta på största allvar och har vid behov ett möte med berörda föräldrar och barn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om någon personal ev skulle kränka något barn tas detta upp i personalgruppen och om det inte upphör informeras förskolechefen. Rutiner för uppföljning Uppföljning ska föras efter varje ev. kränkning. Alla i personalgruppen har ansvar för att detta följs. Rutiner för dokumentation Efter varje händelse, ska någon i personalgruppen skriva ner vad som hänt och vem som var inblandad. Alla i personalen,dvs den som varit närvarande. Ansvarsförhållande Alla i personalen! 7/7