Edaneskolan 2015/16. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Edaneskolan 2015/16 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 3 Vision 3 Ordlista 4 Skolans arbete 5 Kontaktuppgifter 5 Delaktighet och inflytande 6 Kartläggning 6 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder 8 Kön 9 Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning 10 Ålder 11 Funktionsnedsättning 11 Sexuell läggning 12 Kränkande behandling 12 Information och förankring 14 Kompetensutveckling 15 Utvärdering 15 Uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp 16 Allmänna rutiner 16 Bilaga 1 Vuxen kränker elev 17 Bilaga 2 Elev kränker elev 19 Bilaga 3 Elev kränker vuxen 21 Dokumentation 22 Kontakter för mer information 23 2

3 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådna händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision På Edane skola motverkar vi alla former för kränkande behandling och jobbar för att vuxna och barn skall känna trygghet, respekt och ett ansvarstagande. Ett aktivt arbete med värdegrunden tillsammans med eleverna skall leda till en skola som kännetecknas av ett gott kamratskap och en lugn och trygg arbetsmiljö. 3

4 Ordlista Diskriminering = när skolan behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering= man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Kränkande behandling Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara o Fysiska (slag, knuffar) o Verbala (hot, svordomar, öknamn) o Psykosocial (utfrysning, blickar) o Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatta eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 4

5 Skolans arbete Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. skolan granskar sin verksamhet för att upptäcka risker för diskriminering och kränkningar. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. vara lyhörda för stämningen på skolan och hur det sociala samspelet i klasserna och i fritidsverksamheten fungerar. tillsammans med eleverna ta fram klassens och skolans trivselregler i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling. följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. stöttar sina barn att vara goda kamrater. Personalen i skolan förväntar sig att elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. samverkar tillsammans med personalen att återkoppla och utveckla det ständigt pågående arbetet med att motverka kränkande behandling Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan! Kontaktpersoner inom skolan Klassläraren Rektor Gunilla Tjulander tlf / Skolsköterska Anneli Englund Skolpsykolog genom Elevhälsan Kurator Lis Iverhagen Specialpedagog Wenche Nilsson

6 Delaktighet inflytande Alla elever är genom delaktighet i klassråd/elevråd med och tar fram klassens och skolans trivsel-/ordningsregler. Eleverna kommer med idéer om hur klimatet på skolan ska förbättras. Klasserna pratar om den årliga planen utifrån de främjande åtgärder som finns i planen, samt om de punkter som finns i Edaneskolans värdegrund Personalen har tillsammans med specialpedagogen reviderat och sammanställt planen utifrån föregående års utvärdering. Planen förmedlas till föräldrar på föräldramöten och föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter till rektor och specialpedagog. Skolråd och Elevråd är remissinstans. Den årliga planen finns tillgänglig på skolans hemsida, tillgänglig i skolans krispärm, i alla klassrum, på rektorsexpeditionen och i personalrummet. Kartläggning (under läsåret 2014/15 ) Under höstterminen 2014 besvarade eleverna en kommunövergripande enkät angående trivsel. Klasslärarna genomförde utvecklingssamtal under höst- och vårterminen tillsammans med elev och vårdnadshavare, där även elevernas psykosociala arbetsmiljö togs upp. Klassråden varje vecka där trygghet, trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Här har vi bl a arbetat med att revidera trivselreglerna och värdegrundsfrågorna. Elevråd en gång i månaden där tryggghet, trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Här har vi bl a arbetat med att revidera värdegrundsfrågorna utifrån diskussioner i klassråden. Arbetslagsmöte varje vecka där trygghet, trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagssituationer, agerar och dokumenterar utifrån dessa. Möjligheten till individuella samtal är stor. I slutet av vårterminen genomförde alla elever från förskoleklass till åk 6 en enkät gällande trivsel och trygghet på Edane skola. Sammanfattning av kartläggningen När det gäller rasterna så har extra rastvakter satts in utifrån ett ökande behov. Försök har också gjorts med styrda aktiviteter under vissa raster, men eleverna intresse för detta avtog efterhand. Vi har pratat med eleverna om att kunna ta alltmer ansvar med stigande ålder. Vi jobbar för allas lika värde oavsett ålder, kön, etnisitet eller funktionsnedsättning. Vi ser att med tillsammansgrupperna ökar förståelsen 6

7 över åldersgränserna. Vi jobbar för att alla ska kunna leka tillsammans och hålla sams. När det gäller att skapa förståelse och acceptans oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, så har vi satt fokus på detta genom arbetet med GLOBEN, ett material som tar upp dessa frågor. I klassråden har vi diskuterat värdegrundsfrågorna, vilket är en stående punkt på dagordningen. Klassråd, elevråd och arbetslagen har reviderat Värdegrundsfoldern. Utdrag ur den kommunövergripande grundskoleenkäten 2014: (Här skulle man fylla i hur väl ett påstående stämde med ens egen uppfattning, mellan stämmer inte alls till någon del till stor del stämmer helt + vet ej) När det gäller: trivsel i skolan skolgården är bra arbetsro vänner i skolan vuxna i skolan är vänliga elever i skolan är vänliga själva vänliga mot andra vet ngn elev som inte har det bra har ngn vuxen att prata med känner trygghet i skolan 80 % trivs 88% är bra 52% har arbetsro 36% till någon del 10% inte alls 97% har vänner 94% tycker så 90% tycker så 94% tycker så 30% vet om ngn 55% vet inte om ngn 95% har det 81% känner trygghet 16% känner inte trygghet Utdrag ur Edane skolas elevenkät 2015: 83% uttrycker att de trivs på skolan 85% uttrycker att de trivs och känner trygghet i klassen 98% uttrycker att de har kompisar på skolan 97% uttrycker att de har kompisar i sina klasser 48% uttrycker att de någon gång har känt sig utanför eller behandlats illa 49% uttrycker att det förekommer svordomar, fula ord och/eller rasistiska uttryck i klassen eller på skolan 89% uttrycker att de känner sig trygga med personalen på skolan 58% uttrycker att de har arbetsro på lektionerna, medan 42% inte upplever att de har arbetsro Analys av enkäterna: Vi kan konstatera att de allra flesta trivs och känner trygghet på skolan, men vi ser också att inte alla gör detta och det måste vi arbeta vidare med. Alla ska kunna gå till vår skola och känna att de trivs och känner sig trygga både med sina medelever och med personalen. Det känns också fint att de flesta känner att de har kompisar på skolan. 7

8 Det som känns otillfredsställande, och som vi behöver jobba vidare med, är att så många som 48% har känt sig utanför eller upplever att de har behandlats illa i skolan. Även om detta resultat är svårtolkat utifrån frågeställningen är det en tydlig signal som vi tar till oss. Vi behöver också jobba vidare med språkbruket, framförallt om det riktas mot andra. En alltför stor andel elever upplever att de inte har arbetsro på lektionerna. Vi behöver än mer tydligt jobba för att skapa en arbetsmiljö där alla ska kunna känna att de kan koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Utifrån resultatet på enkäten kommer vi under läsåret 15/16 att fokusera särskilt på nedanstående områden: Värdegrundsarbetet fortsätter i klasserna genom klassråd och elevråd med fokus på att motverka utanförskap och skapa trivsel och trygghet för alla. I detta arbete ingår också att verka för ett vårdat språkbruk på vår skola. Vi vill också jobba förebyggande när det gäller kränkande behandling via sms och sociala medier på nätet. Vi kommer att ta in extern expertis som informerar både föräldrar och elever i ämnet. Vi kommer att lägga fokus på att skapa en miljö där alla ska känna att de har möjlighet till arbetsro i skolarbetet. Specifika åtgärder återfinns bl a under respektive rubrik. I värdegrundsarbetet jobbar vi utifrån Edaneskolans Värdegrundsfolder, där våra roller som personal, elev och vårdnadshavare är specificerat. Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2015/2016 Med utgångspunkt från utvärderingen och analysen av föregående års arbete samt kartläggningen revideras målen och nya åtgärder bestäms för årets plan. Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Närvarande och engagerande vuxna i skolan. Elevärenden som stående punkt på arbetslagsmöten. Gemensamt framtagna trivselregler för skolan. Rastvaktsystemet förstärks efter behov. Rastvästar ska bäras för att tydliggöra de vuxna som är ute. Regelbundna arbetslagsmöten där trygghet, trivsel och socialt klimat finns med som en stående punkt. 8

9 Samtal kontinuerligt i hela personalgruppen vad gäller trygghet, trivsel och socialt klimat, gemensamma riktlinjer vad gäller ordningsregler, hur agera i olika situationer. Gemensamma trivselgrupper/tillsammansdagar övergripande för hela skolan, f-6, under läsåret. Gemensamma lekredskap att använda under rasterna. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och värderingar. Klassklimatet och likabehandlingsfrågor diskuteras regelbundet på klassrådet och förs vidare till elevrådet. Diskussioner om värdegrundsfrågor på föräldramöten. Gemensamt framtagna trivselregler för klasserna. Utveckla våra tillsammansgrupper för att passa alla behov. Elevhälsoteamet ska vara mer delaktigt. Kurator och specialpedagog arbetar aktivt med elevgrupper kring värderingsfrågor vid behov. Individnivå Elevsamtal enskilt eller i smågrupper. Uppmärksamhet och ett aktivt ingripande i situationer där elever kan riskera att känna sig uteslutna eller kränkta på annat sätt Verka för en fungerande dialog skola-hem-skola. Ansvar: All personal Kön Mål: På vår skola ska inga elever känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Främjande åtgärder: Genusperspektivet ska finnas med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. I undervisningssituationer ges eleverna samma möjligheter att fördjupa sig och utvecklas inom olika ämnesområden utan att begränsas av sterotypa könsroller. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. Ingår i ämnet livskunskap plus att personalen är beredd att ta diskussionen vid behov. Ansvar: All personal 9

10 Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Mål: På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion och trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, religion och trosuppfattning, demokrati och jämlikhet. All personal ska få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk och kulturell tillhörighet har betydelse. All personal ska få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där religion och trosuppfattning har betydelse. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund delaktiga i skolans verksamhet genom att informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp på skolan. Detta görs vid ett första besök på skolan tillsammans med respektive personal och tolk. Skolan ser till att information, på deras språk, skickas till vårdnadshavare som är viktiga för elevens skolgång. Det kan t.ex. Gälla målen som eleverna ska nå i skolan. Varje läsår genomförs ett tema GLOBEN, som innebär att vi under en period har fokus på mångkultur barns rättigheter samt barnkonventionen. Vi uppmärksammar dessutom FN-dagen med olika aktiviteter. Ansvar: Rektor och klasslärare 10

11 Ålder Mål: På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett ålder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av ålder. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Samtal och reflektioner kring aktuella frågor. Våra åldersblandade tillsammansgrupper främjar förståelse för olika åldrars behov och förmågor. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Eleverna ska, oavsett ålder, ha tillgång till det material/lekmaterial som finns på skolan. Elever i samma klass/grupp kan ha olika åldrar. Samtal och observationer skall förhindra att elever utsätts för diskriminering p.g.a. detta. Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där ev. frågor, konflikter av denna art ges tid och utrymme Ett demokratiskt förhållningssätt genomsyrar verksamheten, t ex genom klassråd och elevråd. Ansvarig personal: All personal Funktionsnedsättning Mål: I vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Främjande åtgärder: Öka kunskapen hos personal och elever om bemötande av personer med olika funktionsnedsättning, synlig eller osynlig. 11

12 Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning, d v s anpassa verksamheten efter de olika behov som finns. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionsnedsättningar beaktas. Förebyggande och förhindrande åtgärder: Inom varje klass anordnas aktiviteter där man får insikt om hur förutsättningarna kan vara för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Ansvar: All personal Sexuell läggning Mål: All verksamhet på vår skola och i fritidsverksamheten ska genomsyras av ett genusperspektiv för att öka jämställsheten. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Främjande åtgärder: Diskussioner om olika typer av familjebildning tas upp i klasserna i naturliga sammanhang Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring deras bruk av ord med sexuell anspelning. Ansvar: All personal Kränkande behandling Mål: Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. 12

13 Många rastvaktande vuxna ute under raster. Rastvästar på för att tydliggöra vilka vuxna som finns ute för att hjälpa till. Gemensamma rastaktiviteter när behov uppstår. Klassråd och elevråd är viktiga forum för samtal om elevernas skolmiljö. Information om vett och etikett på nätet och i sociala medier genomförs då extern it-pedagog kommer och informerar och svarar på frågor. Aktivt arbeta med språkbruket på skolan, i klasserna. Skolans värdegrund ska tydliggöras och arbetas med på ett konkret sätt. EHT-teamet mer delaktig i skolans vardagliga arbete. Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Styrda gruppindelningar för att inte ge utrymme för uteslutningar. Personalen har samtal med eleverna om kränkningar i sociala medier. Samarbetar med föräldrar om att upptäcka och ge stöd till barn som kränks via nätet. En fungerande dialog mellan hem och skola. Pedagogerna har ett aktivt förhållningssätt i vardagen där ev frågor konflikter av denna art ges tid och utrymme. Aktivt arbeta med språkbruket utifrån vad som kan upplevas som kränkningar. Ökad tydlighet och konsekvens mot olämpligt beteende. Utöka med fler rastvakter vid behov. Många gemensamma aktiviteter med äldre och yngre barn för att öka tolerans, respekt samt samhållighet på skolan. Ansvar: Rektor och all personal Samtliga mål utvärderas senast maj/juni 13

14 Information förankring under läsåret 2014/15 augusti/september 2014 Planen för läsåret 14/15 presenteras för eleverna Planen för läsåret 14/15 presenteras vid första föräldramötet mars 2015 mål och åtgärder stämms av i personalgruppen och med eleverna klassvis april juni 2015 diskussion kring utformning av trivselenkäten i personalgruppen enkäten genomförs av alla elever målen i likabehandlingplanen tas upp på klassråd och elevråd - elevernas synpunkter och förslag tas tillvara en granskning av mål och åtgärder görs utifrån enkätsvaren nya mål och åtgärder arbetas fram inför skolstarten i augusti Ansvar: Rektor/specialpedagog/all personal Likabehandlingsplanen kommer att finnas på Edane skolas hemsida, i varje klassrum och i personalrummet på skolan. Information förankring läsåret 2015/16 augusti/september 2014 Planen för läsåret 15/16 presenteras vid första föräldramötet Planen för läsåret 15/16 presenteras för eleverna mars 2015 mål och åtgärder stämms av i personalgruppen och med eleverna klassvis april juni 2016 diskussion kring utformning av trivselenkäten i personalgruppen enkäten genomförs av alla elever målen i likabehandlingplanen tas upp på klassråd och elevråd - elevernas synpunkter och förslag tas tillvara en granskning av mål och åtgärder görs utifrån enkätsvaren nya mål och åtgärder arbetas fram inför skolstarten i augusti Ansvarig: All personal 14

15 Likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgånglig på Edane skolas hemsida, i varje klassrum och i personalrummet på skolan. Kompetensutveckling Information kring bemötande av personer med funktionsnedsättningar. Utvärdering Planen utvärderas av skolans personal. I klassrådet diskuterar man om de åtgärder som finns i planen har fungerat och lämnar synpunkterna vidare till elevrådet, som sammanställer och återkopplar till klassråden. Föräldrarna ges möjlighet att kommentera och komma med förslag i samband med att den nya planen upprättas i augusti. Planen förmedlas till föräldrar på föräldramöten och föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter till rektor och specialpedagog. Skolråd och Elevråd är remissinstanser. Vårdnadshavare, elever, och personal får information om var planen kan hittas. Den årliga planen ska finnas på skolans hemsida, tillgånglig i skolans krispärm, i alla klassrum, på rektorsexpeditionen och i personalrummet. Tidpunkt: maj/juni, i samband med vår kvalitetredovisning Ansvarig: Specialpedagog/ rektor Frågor som stöd vit utvärdering av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse 1. Har vi nått vårt mål? Analys 2. Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? 3. Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen relevanta? Var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? 4. Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? 5. Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? 6. Vad fungerade och vad fungerade inte? 7. Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt 8. Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa likabehandlingsplan. 15

16 Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att upptäcka: Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvarig: Allmänna rutiner för att utreda, informera och dokumentera: Se bifogade bilagor över Arvika kommuns policy gällande utredning, information, dokumentation, åtgärder och återkoppling i de fall misstanke om kränkande behandling föreligger. Bilaga 1: Vuxen kränker bar/elev Bilaga 2: Barn/elev kränker barn/elev Bilaga 3: Barn/elev kränker vuxen 16

17 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barneller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 17

18 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 18

19 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser..exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 19

20 6. Om vårdnashavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 20

21 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand.. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder. 21

22 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum 22

23 Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: 23