Inledning 1. Vår vision 2. Vanliga begrepp i arbetet med likabehandling 3. Lagstiftning 5. Kartläggning 5

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Vår vision 2 Vanliga begrepp i arbetet med likabehandling 3 Lagstiftning 5 Kartläggning 5 Mål för Bodals skola F-9 inkl. fritidsverksamheten. 7 Hur vi förebygger trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i Bodals skola 7 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling 10 TrygghetsRådet TR 10 Fadderverksamheten F-9 11 Rastvärdar 12 Åtgärder, utvärdering och uppföljning 13 Ansvarsfördelning och delaktighet 14 Kompetensutveckling 16 Bilagor 17

2 Inledning Bodals skolas likabehandlingsplan är framtagen med stöd av Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt DO, BEO & Skolinspektionens häfte Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. Planen gäller för elever från Förskoleklass årskurs 9, fritidsverksamheten och all personal som arbetar på skolan. Planen gäller ett läsår i taget och sedan utvärderar personal och elever likabehandlingsplanen innan en revidering av planen görs. I planen ska det framgå vad skolan gör för att alla elever ska behandlas likvärdigt. Planen hänger synlig i varje klassrum och en förkortad version av planen skickas hem till vårdnadshavaren. På Bodals skola ska alla barn känna sig trygga. Inget barn får utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. Arbetsmiljölagen gäller både personal och elever. Det finns tydliga rutiner för hur personal ska agera vid incidenter. Skollagen kräver att skolan varje år gör en plan mot kränkande behandling som ska innehålla en översikt över vilka åtgärder som behövs för att förebygga kränkande behandling. Diskrimineringslagen kräver att en likabehandlingsplan upprättas. Dessa planer kan sammanföras till en, vilket Bodals skola har gjort. Grundläggande principer på Bodals skola 1. Bodals skolområdes ledning och personal tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. 2. Skolan ska kännetecknas av värme och positivt engagemang från de vuxnas sida. 3. Personal, föräldrar och äldre elever skall vara goda förebilder. 4. F-9 har ordningsregler som elever och föräldrar godkänner vid terminsstart. Ordningsreglerna sätts i varje klassrum. 5. Konsekvenser och åtgärder vid kränkande behandling skall vara kända av alla elever, personal och föräldrar. 1

3 Vår vision Vi kan väcka lusten att lära och växa se allas möjligheter Vi vill få trygga barn med goda kunskaper och framtidstro få nöjda föräldrar Vi vågar utmana allas nyfikenhet och kreativitet vara goda vuxna förebilder Våra målområden Lärandet Värdegrunden Hälsa Föräldrasamverkan 2

4 Vanliga begrepp i arbetet med likabehandling Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev annorlunda än andra elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion eller trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Könsöverskridande identitet eller uttryck - Ålder Diskriminering, enligt lagen, förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar. T.ex.att en lärare diskriminerar en elev. En direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas annorlunda än någon annan. Exempel på diskriminering kan vara att skolan har orättvisa regler, att undervisningen innehåller orättvis och felaktig information om vissa grupper av människor t.ex. etnisk folkgrupp eller att alla i skolan serveras samma mat trots att det finns elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 3

5 Trakasserier En handling som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna som nämns ovan. Exempel på trakasserier kan vara att bli retad eller för att man är ett år yngre än sina klasskamrater. Att bli retad för att man har två mammor eller att bli retad för att man har en annan hudfärg.således ett handlande som kränker någons värdighet och att man känner sig förolämpad. Kränkande behandling En behandling som kränker en elevs värdighet men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på kränkande behandling är att någon skickar elaka mail eller sms, att du blir retad för något, att du blir utfryst, att du blir utsatt för rykten eller grimaser eller att någon viskar bakom din rygg. Även våld eller hot om våld, som slag, sparkar, knuffar och hot är kränkande behandling. Mobbning Att vara mobbad förklaras ofta med att en person upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Mobbningbegreppet används inte längre i lagtexten utan har istället ersatts med begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Ett av skälen är att lagstiftarna anser att handlingen inte ska behöva upprepas för att det ska bryta mot lagen. En gång räcker och det är nolltolerans som gäller. Ett annat skäl rör vem som definierar handlingen. Det är inte nödvändigt att den som kränker ska ha ont uppsåt, utan det är den som är kränkt som avgör vad som är kränkning. Kränkning kan alltså ske omedvetet och utan ont uppsåt. 4

6 Lagstiftning I skolan gäller nolltolerans mot kränkningar. Detta betyder att alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När en skola får kännedom om att kränkningar förekommer måste skolan få dessa att upphöra. Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Det är Skollagen och Diskrimineringslagen. Lagarna kräver alltså att skolan så snart de får kännedom om att en elev känner sig utsatt måste utreda vad som hänt samt göra allt de kan för att inte kränkning ska uppstå igen. Skollagen kräver också att skolor arbetar främjande och förebyggande så att barn och elever inte utsätts för kränkande behandling. Så snart en personal får kännedom om att en elev upplever sig kränkt måste han eller hon anmäla detta till rektor. På Lidingö sker detta genom att personalen skriver en incidentrapport och överlämnar orginalet till rektor och en kopia till TrygghetsRådet. Rektorn är därefter i sin tur skyldig att föra vidare informationen och incidentrapporten till huvudmannen. Om någon elev har blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättat det för någon vuxen på skolan, måste de vuxna göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om den som blivit utsatt inte tycker att skolan utrett ordentligt så kan eleven vända dig till BEO - Barn och Elevombudet eller DO - Diskrimineringsombudsmannen. Kartläggning Syftet med att göra kartläggningar är att identifera problem och riskområden för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Viktigt att man dokumenterar allt som händer. De problem som identifierats ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa kartläggningar görs på Bodals skola: Trivselenkät varje termin (se bilaga) i syfte att kartlägga trivsel, kränkningar, trakasserier och diskrimineringar. Den lämnas ut till samtliga elever i F-9, men med olika frågeställningar beroende på elevens ålder. Enkäten sammanställs av ansvarig mentor och därefter görs en analys av medlemmarna i TrygghetsRådet, (före detta Antimobbningsteamet.) Ansvarig: Mentor och TR 5

7 TrygghetsRådet gör en sammanställning av resultatet och presenterar detta i elevrådet samt på skolans föräldraråd. Elevråd och föräldraråd ger en återkoppling och får komma med förslag på åtgärder. TrygghetsRådet gör därefter en analys av dessa förslag och beslutar tillsammans med rektor vilka av dessa åtgärder som ska genomföras. Åtgärderna tidsbestäms och en ansvarig utses för genomförandet. Ansvarig: Rektor och TR Under vårterminen genomför Lidingö stad en brukarundersökning Pilen. Elever och deras föräldrar i årskurs 3, 5 och 8 svarar på frågor kring bland annat trivsel och kränkningar i skolan. Bodals skola får på så vis en bra bild av hur eleven och föräldrar upplever Bodals skola. En analys av resultatet görs av TR. Sedan får alla ta del av det. Ansvarig: Lidingö stad ansvarar för själva brukarundersökningen. Rektor ansvarar därefter för att presentera resultatet. Inför hälsosamtal i årskurs 4 och 8 fyller eleverna i en hälsoenkät via nätet som förs in i skolhälsovårdsjournalen. Där finns frågor som rör hälsa,trivsel och kränkningar av elever och vuxna. En sammanställning per årskurs presenteras för rektor av skolsköterskan. Därefter får alla ta del av resultatet. Ansvarig: Skolsköterskan Utvecklingssamtal varje termin och mentorssamtal där inte bara kunskapen står i fokus utan de sociala målen är lika viktiga. Ansvarig: Mentorn Incidentrapporter. Vid kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska personal fylla i en incidentrapport. Orginalet ges till rektor och kopia lämnas till TrygghetsRådet. Dessa incidentrapporter ger en bra bild över hur situationen på skolan ser ut. Varje vecka går TrygghetsRådet igenom de incidentrapporter som inkommit och analyserar åtgärder och utfall. Ansvarig: Samtlig personal på skolan. Rektor ansvarar för att incidentrapporten skickas till Lidingö stad. 6

8 Mål för Bodals skola F-9 inkl. fritidsverksamheten. Under läsåret 2012/13 ska Bodals skola ha följande mål: Alla elever och föräldrar skall ha kännedom om skolans likabehandlingsplan. Eleverna ska känna till diskrimineringsgrunderna. Kartlägga riskområden. Syftet med denna kartläggning är att identifiera problem för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Fortsätta att utveckla detta arbete. Förbättra språkbruket. God arbetsro/studiero i klassrummet. Fler vuxna som finns i korridorer och ute på skolgården vid raster. Utveckla fadderverksamheten F-9. Hur vi förebygger trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i Bodals skola ElevHälsoTeamet (EHT) träffas en gång i veckan och diskuterar elevärenden, åtgärder m.m. EHT består av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagoger. Varje vecka har mentorerna tid med sin mentorsgrupp där man pratar om aktuella saker samt har möjlighet att t.ex. göra samarbetsövningar. Det finns ett rastvärdsschema där samtliga lärare ingår. Rastvärdsschemat skall förstärkas till områden som behöver särkskild tillsyn. TrygghetsRådet F-9 träffas varje vecka och går igenom incidentrapporter och återkopplar hur man ska arbeta förebyggande ute i klasserna. Här genomförs även samtal med elever. Åtgärder hur vi tänkt jobba förebyggande mot kränkande behandling: Att vi arbetar med ovanstående en eftermiddag i månaden med eleverna, så att det blir ett kontinuerligt arbete i t.ex. våra faddergrupper. 7

9 Åtgärder mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön: Att få spela teater och diskutera i små grupper. Bodals skola år 8 har ett samarbete med kulturskolan, Teater De Ville. Åtgärder mot etnisk tillhörighet: Att ta tillvara på den mångfald som finns på skolan och lära av varandras kulturer. Se filmer, läsa litteratur och sedan diskutera och skriva ner tankar och funderingar som man sedan får ventilera med varandra. Åtgärder mot att ha en annan religion eller trosuppfattning: Att på So-lektioner diskuteras detta ämne. En del studiebesök i olika kyrkorum görs för att få en förståelse för andra religioner. Åtgärder mot sexuell läggning: Att ta tillvara på de frågor som eleverna har. Föra diskuassioner om detta och t.ex. göra fyrahörns-övningar Åtgärder mot funktionsnedsättning: Att låta föräldrar komma till skolan och berätta om sitt barns funktionsnedsättning t.ex. om ADHD. Föreläsning, literaturläsning och handledning till personalen. Även fortbildning inom ämnet. Åtgärder mot hot och våld: Att ha någon temadag där man diskuterar noll-tolerans. Redovisningar i form av utställning i skolans bibliotek. Åtgärder mot verbalt kränkande: Att medvetandegöra språket, begreppen och innebörden av hur man uttrycker sig. Att tala om att det inte är ok att säga vissa ord. Lära eleverna att använda andra utryck istället. Åtgärder mot utfrysning: Att som vuxen hjälpa till när någon inte får vara med i t.ex. en lek. De yngre eleverna går och ställer sig på en målad sol på skolgården. Det betyder att man inte har någon att leka med och då är det en signal till de andra kamraterna, som då kommer och hämtar en. 8

10 Åtgärder mot ryktesspridning och digitala kränkningar: Att bjuda in föreläsare till både elever, personal och föräldrar för att få mer kunskap om vad som händer på t.ex. internet, facebook och hur man använder sin mobiltelefon. I början an varje höst termin har vi en uppstart/introduktionsvecka där vi samtalar om ovanstående, i samband med ordningsregler, policy på skolan och konsekvenser över vad som händer om man inte följer dessa regler. Sedan följs detta upp på mentorstid och temadagar. 9

11 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling I Bodals skola F-9 finns rutiner för att upptäcka kränkande behandling. Alla misstankar om förekommen kränkning utreds och tas på allvar. Rutiner finns för t.e.x: rastvärdar, matsalsvärdar, TrygghetsRådet, elevråd, elevhälsa, trivselundersökningar med enkät. Rutiner finns även för hur kommunikation skall ske mellan ledning, personal, elever och föräldrar genom dokumentation och kontinuerliga samtal. Exempel på samtal mellan hemmet och skolan är bl.a: utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser, veckovisa möten med TrygghetsRådet.. TrygghetsRådet TR Bodals skola har en grupp som arbetar extra med förebyggande åtgärder mot kränkande behandling. Denna grupp kallas TrygghetsRådet och representeras av personal från fritidsverksamheten och respektive arbetslag: år F-3, år 4-6, år 7-9. Se organisationsmodellen för TR F-9 nedan: Trygghetsrådet F-9 Rektor År F-9 Bodal Representant År F-3 Representant År 4-6 Representant År 7-9 Kurator och Skolsköterska Gruppen arbetar förebyggande genom arbetsmöten, genomför undersökning gällande trivsel och arbetsmiljö en gång per termin och följer upp den vid separat konferens med ett F-9 perspektiv (TR dag). Representanterna för samtal med eleverna och återkopplar till vårdnadshavaren. Gruppen delger varandra innehåll i litteratur om forskning och seminarier. 10

12 Fadderverksamheten F-9 På Bodals skola kommer vi att ha ett faddersystem. Tanken är att de äldre eleverna är goda förebilder för de yngre. Vi ska arbeta med värdegrunden och detta ska leda till att eleverna på Bodals skola ska känna sig trygga och trivas i skolan. Det ska finnas en gemensakap och bidra till trygghet mellan övergångarna till de olika stadierna. Faddrarna ska uppmärksamma elever som är ensamma i skolan. De ska bl.a: Bry sig om andra och säga ifrån. Vara en länk till de vuxna i skolan och till TR. Inte själv ställa upp på kränkande behandling och trakasserier. Komma med kreativa lösningar och förslag på förändringar. Vara en positiv förebild i skolan. Fadderverksamheten är indelad enligt följande: Fsk-klass och årskurs 3 bildar ett lag. Årskurs 1och 4 och 7 Årskurs 2 och 5 och 8 Årskurs 6 och 9 I början av höstterminen träffas faddergrupperna och gör något tillsammans som stärker gemenskapen. Minst en gång/termin ska sedan faddrarna träffas med eget tema som mentorerna ansvarar för i samråd med sina elever. Exempel på aktiviteteter kan vara något som faddrarna planerar på skolans val tid, t.e.x Läsa böcker för varandra. Julpyssel. No/So tema såsom vatten eller rymden Äldre elever ansvarar för någon lek eller något spel som man skall göra tillsammans. 11

13 Rastvärdar Lärare vid Bodals skola F-9 har i uppgift att vara rastvärdar enligt schema. Rastvärden fyller en viktig funktion för skolans förebyggande arbete mot diskriminering och kränkningar. Rastvärdarna skall för eleverna vara extra synliga och lätta att kontakta kring olika situationer. Hos de yngre eleverna bär rastvärdarna gula västar för att eleverna lättare ska kunna hitta en vuxen vid behov. Rastvärdarna arbetar förebyggande för att göra skolgården och korridorer till en trygg plats för eleverna. Rastvärdarna bör ha sina namnbrickor på sig, åtminstone i början av höstterminen när det är mycket nytt för många. I arbetsrummet hänger en lista där man som personal kan skriva i en speciell plats som ska bevakas under en viss tid. Utifrån svar genom tvivselenkätsundersökningar finns definierade områden i skolan där vuxna måste ha extra uppsikt. Dessa områden är: Omklädningsrummen vid idrotten 10-korridoren utanför biblioteket och tillhörande toaletter 20-korridoren, estetiska korridoren, cafeterian (uppehållsrummet) med tillhörande toaletter Toalettutrymme vid särskolan Delar av skolgården med dolda utrymmen (trappan ner mot Larsberg-Gångsätra). Schema för rastvärdar F-9 är uppsatta utanför klassrum och korridorer i syfte att eleverna lätt skall kunna se vilken lärare som skall vara tillgänglig. Matsalen har ett separat schema där lärare äter tillsammans med elever i syfte att skapa lugn och trygghet vid den viktiga lunchen, s.k. pedagogisk lunch. 12

14 Åtgärder, utvärdering och uppföljning av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Rutiner för dokumentation av ärenden. Så snart skolan får kännedom om kränkande behandling utreds uppgifterna av TrygghetsRådet. Samtalsledare utses och utredningen sker med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade och belyser vad som inträffat. Genom samtalen uppmärksammas elevens rättigheter och skyldigheter, beskriver hur personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet. Planen och alla åtgärder dokumenteras, följs upp och utvärderas samt vid behov revideras. Vid behov kontaktas socialtjänst, psykolog eller polis. Handlingsplanen bygger på följande arbetsgång som är samma för hela Bodals skola F-9 inkl. fritidsverksamheten: Vid trakasserier ellen en kränkande handling 1. Personal skriver en incidentrapport. (blankett finns i personalrummet) 2. Orginalet till rektor och en kopia till TR. (fack finns i personalrummet) 3. TR utreder och informerar mentor. 4. Samtal med de inblandade. 5. TR eller mentor tar kontakt med förälder och informerar om händelsen. 6. Uppföljning efter en vecka och sedan efter 3 veckor med de inblandade för att försäkra sig om att händelsen är utagerad. 13

15 Ansvarsfördelning och delaktighet Rektor har ett särskilt ansvar för att motverka trakasseirer och kränkningar för Bodals skola F- 9. Hot och våld är samhällsproblem som vi har ett gemensamt ansvar för. Det är ett övergrepp som aldrig kan accepteras. Planen mot diskriminering och kränkande behandling i Bodals skola utvecklas ständigt genom att elever, personal och vårdnadshavare görs delaktiga. Planen görs känd hos eleverna genom att lärare diskuterar innehållet och dess innebörd på mentorstid. Föräldrarna görs delaktiga genom diskussioner vid föräldramöten och föräldraråd. Skolan har följande ansvarsfördelning gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Rektor Att upprätta rutiner och regler i skolan mellan elever och personal. Att följa upp kränkningar. Se till att personalen får kompetensutveckling inom området. Trygghetsrådet - TR Att identifiera kränkningens art. Att identifiera de inblandade. Att genomföra samtal med de inblandade. Att kontakta vårdnadshavare och berörd personal. Att arbeta förebyggande och göra observationer. Att följa upp och utvärdera. 14

16 Läraren/Personal Att arbeta förebyggande på individ och gruppnivå. Att arbeta med klassrumsklimatet. Att skapa förtroende med hemmet genom personliga samtal. Att stärka och utveckla elevernas sociala färdigheter. Arbeta och utveckla fadderverksamheten. Eleven Att tala med vuxna i skolan. Att tala med vuxna i hemmet. Att följa skolans ordningsregler. Att vara en god förebild. Hemmet Klargöra för sitt barn att hot, våld och trakasserier aldrig kan accepteras. Visa intresse och engagemang för det som händer i skolan. Att kunna samarbeta om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 15

17 Kompetensutveckling Personalen i Bodals skola F-9 arbetar löpande med frågor gällande likabehandling. Dels genom skolövergripande arbetsgrupper. Och dels genom arbeten i fördjupande utvecklingsgrupper kring skolområdets målområden; Lärandet, Värdegrunden, Hälsa och Föräldrasamverkan. Aktiviteter: TR personal har stående tider för planering och samtal. Trivselenkäter som besvaras av elever och följs upp. TR-dag, en dag per termin med ett F-9 perspektiv. Tema/projekt övergripande aktiviteter som leds av mentorer och faddrarna. 16

18 Bilagor 1. Till Rastvärdar 2. Ordningsreglerna 3. Åtgärdstrappan 4. Incidentrapport 5. Olycksfallsrapport 6. Trivselenkät Reviderad efter utvärdering med personalen juni 2012 Agneta Wemnell Rektor F-9 Bodals skola 17

19 Till rastvärdarna! Bilaga 1 Elver som behöver extra bevakning på rasterna vecka År. År. År. År. År. År. År År Områden som behöver extra bevakning... Alla händelser rapporteras till TR:s fack. Använd gärna tillbuds/olycksfallsblanketten eller incidentrapporten! 18

20 Skolverket har gett skolan ett tydligare uppdrag att säkerställa en lugn och trygg studiemiljö, därför har vi i Bodals skola F-9 tagit fram följande: VI TAR HAND OM VARANDRA OCH VÅR SKOLA OCH VI BEMÖTER ANDRA SOM VI SJÄLVA VILL BLI BEMÖTTA Bilaga 2 Ordningsregler Jag visar hänsyn och omtanke. Jag medverkar till att skapa arbetsro. Jag tar ansvar för skolans material och miljö. Jag kommer i tid. Jag lämnar min jacka och mössa/keps utanför matsalen. Jag har inga ytterkläder på mig under lektionstid. Jag använder IT-verktyg endast till skolarbete. Jag får fota eller filma med min mobil eller kamera under skoltid om det är i undervisningssyfte och godkänt av lärare. Konsekvenser för elever Den vuxne kommer att tillrättavisa elev direkt om ordningsreglerna inte följs. Den vuxne ringer hem vid förseelse. Den vuxne som är inblandad i en händelse informerar elevens mentor. Vid upprepad sen ankomst kontaktas hemmet. Pedagog visar ut elev som stör lektion och inte respekterar tillsägelse. Elev blir ersättningsskyldig vid skadegörelse och borttappat material. Vid kränkningar eller mobbning, tillämpas vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagoger har rätt att omhänderta föremål som stör skolverksamheten eller utgör fara för säkerheten i skolan t ex. mobil, mp3-spelare, leksaker, pinnar, stenar. Pedagogen har även rätt att omhänderta farliga föremål som lyder under annan lagstiftning t ex. kniv, alkohol, narkotika. Händelsen anmäls då alltid till polis. Agneta Wemnell Rektor F-9 Vi accepterar de ordningsregler som gäller i Bodals skola! Vårdnadshavares namnteckning. Elevens namnteckning:. 19

21 Bilaga 3 ÅTGÄRDSTRAPPA Det har framkommit att vi skolan behöver arbeta med arbetsron och trivseln. För att lyckas behöver vi i skolan och hemmet samarbeta. Vi från skolans sida kommer att vara tydliga med vad som händer för de elever som stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt. Åtgärdstrappan är tagen direkt utifrån skollagen. 1. Elev som inte ändrar sitt beteende efter uppmaning från läraren blir utvisad från resten av lektionen samt att vårdnadshavare kontaktas. 2. Fortsätter eleven att bli utvisad från lektioner är det kvarsittning en timme efter eller en timme innan lektionerna slutar eller börjar. Vårdnadshavare kontaktas. 3. Fortsätter det störande beteendet kallas elev och vårdnadshavare till skolan. 4. Skriftlig varning om att eleven omplaceras inom skolan i två veckor om inte förändring sker. 5. Omplacering till annan skola kan ske som sista åtgärd. Agneta Wemnell Rektor F-9 Bodals skola 20

22 Bilaga 4 Incidentrapport vid kränkande behandling/diskriminering/trakasserier En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandlig i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen (6 kap. 10 skollagen). Namn på förskola/skola: Datum/tidpunkt för händelsen: Var inträffade händelsen: Beskrivning av händelsen: Inblandade personer: Lidingö stad, Utbildningsförvaltningen Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: Lidingö stad Telefon: vx E-post: utbildningsforvaltingen.se Webbplats: 21

23 Har liknande händelse inträffat tidigare med samma personer inblandade: Vidtagna åtgärder: Planerade åtgärder: Planerad uppföljning: Övriga upplysningar: Underskrift: Förskolechef/rektor Datum

24 Bilaga 5 OLYCKSFALLSRAPPORT Elev:.... Ålder.. Klass:.Skola. Var skedde olyckan? Till/från skolan/fritids På skolgården I klassrummet I matsalen Annat alternativ Var sitter skadan? Märk ut på figuren. med pil Beskriv skadans art och vilken första hjälp Du givit: Vem kontaktades i samband med händelsen? Klasslärare Skolsköterska Förälder Annat alternativ Efteråt: Eleven stannade kvar i skolan Eleven åkte hem med/utan förälder Eleven åkte till vårdcentral/sjukhus Annat alternativ Olycksfallsrapporten skriven av: Datum:. Tid:.. Namn:.. Skicka rapporten till skolsköterskan! Astrid Bergstedt Engström Skolsköterska Bodals skola

25 BODALS SKOLA Vårterminen-12 Trivselenkät år F-3 Bilaga 6 Hej du jag heter Lasse. Jag är en trivselgubbe. Jag vill veta hur du har det i skolan och fritids. Kan du hjälpa mig att svara på de här frågorna då blir det lättare för oss alla att göra skolan bättre. Namn Bra Mitt emellan Dåligt 1) Hur trivs du i skolan? 2) Hur trivs du med dina skolkamrater? 3) Hur känns det? Sätt kryss på rätt gubbe I klassrummet I korridoren/hallen I matsalen På skolgården I omklädningsrummet I duschen På fritids

26 På toaletterna 4) Har du någon eller några att vara tillsammans med på rasterna? JA IBLAND NEJ 5) Är du rädd någon gång i skolan? JA IBLAND NEJ 6) Brukar någon reta dig på fritids? JA IBLAND NEJ 7) Är du rädd någon gång i skolan? JA IBLAND NEJ 8) Är du rädd någon gång på fritids? JA IBLAND NEJ 9) Blir du störd av något på lektionerna? JA IBLAND NEJ I sådana fall av vad?.. 10) Vet du vilka ordningsregler som gäller i vår skola? JA NEJ 11) Vad kan vi tillsammans göra för att skolan och fritids ska bli ännu bättre? Ge minst två tips! A). B) Om det är något du inte vill skriva här, kan du alltid berätta det för en vuxen i skolan. Tack för din medverkan!

27 BODALS SKOLA Vårtterminen -12 Trivselenkät år 4-6 Hej du jag heter Lasse. Jag är en trivselgubbe. Jag vill veta hur du har det i skolan. Kan du hjälpa mig att svara på de här frågorna då blir det lättare för oss alla att göra skolan och fritids/klubb bättre. Frågorna kan besvaras anonymt. Var snäll och svara ärligt och ta frågorna på allvar. 1. Hur är det att gå i din skola? Bra Mitt emellan Dåligt 2. Hur trivs du i klassen? Bra Mitt emellan Dåligt 3a. Brukar någon/några reta dig i skolan? Nej Någon gång Flera ggr/veckan 3b. Om du blir retad är det då av samma person. I så fall vem? Känner du dig ensam i skolan? Ja Nej I så fall när?. 5. Har du någon/några att vara tillsammans med på rasterna? Ja Nej

28 6. Brukar du retas, i skolan? Ja Nej Om du retas - varför gör du det? 7. Brukar du slåss, i skolan? Ja Nej Om du slåss varför gör du det?. 8. Är det någon/några man ofta är dum mot? Ja Nej I så fall vem/vilka? 9. Vet du vilka ordningsregler som gäller i vår skola? Ja Nej Tycker du att du följer skolans ordningsregler? Ja oftast aldrig Kommentar:. 11. Blir du störd av något på lektionerna? Ja Nej I sådana fall av vad? Var tycker du att rastvakterna ska vakta någonstans? Saknas de någonstans?. Om du går på fritidsklubben svara på frågorna 13-16

29 Hur trivs du på fritidsklubben? Bra Mitt emellan Dåligt Kommentar: 14. Har du någon/några att vara tillsammans med på fritidsklubben? Ja Nej 15. Brukar någon reta dig på fritidsklubben? Nej Någon gång flera ggr/veckan Om du retas - varför gör du det?.. Tänk igenom noga 14. Vad kan vi tillsammans göra för att skolan och fritids/klubb ska bli ännu bättre? Ge minst två tips! A.. B Om det är något du inte vill skriva här, kan du alltid prata med någon vuxen i skolan. Namn. Tack för din medverkan!

30 Trivselenkät 6-9 Hur trivs du i Bodals skola? Höstterminen Frågorna besvaras anonymt. Ingen vet vem du är när du svarar. Var snäll och svara ärligt och ta frågorna på allvar. Ringa in rätt alternativ för dig och motivera gärna ditt svar. Använd baksidan om du inte får plats. Kön: Tjej Kille År: Hur är det att gå i Bodals skola? Bra Varken bra eller dåligt Dåligt 2. Hur trivs du i klassen? Bra Varken bra eller dåligt Dåligt 3. Känner du dig trygg när du är i skolan? Varje dag Ibland Aldrig 4. Känner du dig utfrusen i klassen? Varje dag Ibland Aldrig 5. Har du någon att vara med på rasten? Varje dag Ibland Aldrig Motivering: 6. Har det hänt att du blivit hotad, kränkt Ja Nej eller trakasserad av någon på skolan? Om du svarar ja på denna fråga, Ja Nej tog du kontakt med någon vuxen? Blev problemet löst? Ja Nej Motivering: 7. Är det någon i din klass eller på skolan som ofta är utanför? Ja Nej I så fall vem? 8. Är det någonstans på skolan där du inte känner dig trygg? Ja Nej Om du svarar ja på denna fråga, var är det någonstans? Vad kan hända eller har hänt där? 9. Hur är din studiero i klassrummet? Bra Varken bra eller dålig Dålig Hur upplever du din studiero den Bättre Varken bättre eller sämre Sämre här terminen jämfört med förra? Motivering: 10. Hur upplever du språkbruket bland Bättre Sämre Varken bättre eller sämre eleverna den här terminen jämfört med förra?

31 Motivering: 11. Är det något du har sett eller självupplevt som du vill ta upp i denna enkät? 12. Finns det något du kan göra för att förbättra trivseln i skolan? Ja Nej Motivering: 13. Övriga förslag eller synpunkter (anteckna även det du tycker är positivt): Stort TACK för din hjälp! Hälsar AMT och kamratstödjarna!