Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015. Nyhemsskolan

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Nyhemsskolan Vi ska ge barn och ungdomar självkänsla och framtidstro i ett livslångt lärande. Genom respekt och intresse för andra samspelar vi för att möta barn, elever och vuxna. Vuxna tar ansvar för kvalitén i samspelet med barn och elever.

2 Innehåll Hur tänker eleverna på Nyhemsskolan om likabehandling?... 2 Utvalda mål 2014/ Främjande och förebyggande arbete... 5 På skolnivå... 5 På gruppnivå... 5 På individnivå... 5 Åtgärdande arbete... 6 Åtgärder då personal är inblandade... 8 Råd och stöd till föräldrar... 8 Vilka dokument styr arbetet med likabehandlingsplanen? Lagar, förordningar och andra riktlinjer Utvärdering av planen Systematiskt kvalitetsarbete Ordningsregler på Nyhemsskolan BILAGA Utredning - när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/ trakasserier/diskriminering

3 Hur tänker eleverna på Nyhemsskolan om likabehandling? Ingen ska tala om för någon annan att den är mindre värd. Jag måste få vara som jag är. Förskoleklassens funderingar om bilden. Pojken är ledsen, någon kan ha slagit honom. Någon har varit elak. Någon kan ha puttat honom från ett träd. Någon kan ha tagit hans pulka. Någon har knuffat ner honom från kullen. Någon kan ha sagt något taskigt eller det är ingen som leker med honom. Han vill gå hem och därför gråter han. Hur kan du och dina kamrater göra för att alla ska trivas? Man kan säga förlåt och ursäkta. Alla får vara med och leka. Leka med varandra och ha roligt. Man kan ha kul med sina kompisar. Lära känna nya kompisar och leka med dem. Bjuda hem kompisarna, vill du komma hem till mig och leka? Man ska vara bra kompisar. Skolans mål är att varje elev: 2

4 Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Eleverna ska lära känna sig själv för att bli trygga individer som vågar ta ställning och respekterar andras åsikter och ställningstaganden. Respekterar andra människors egenvärde. Eleverna ska kunna leva sig in i hur andra har det och att respektera att vi är olika, men även inse att vi alla är väldigt lika. Leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Eleverna ska ha en beredskap för hur man kan handla i situationer där någon blir utsatt. Läroplanen Lgr 11 3

5 Utvalda mål 2014/2015 Nuläge: Personalen upplever att det ibland finns en otydlighet i hur vi hanterar incidenter och incidentrapporter. Åtgärd: Elevhälsan och Trygghetsteamet ska jobba i nära samspel. De båda teamen startar till hösten med en gemensam träff där de diskuterar sina roller och fördelar arbetsuppgifter. Vi använder den förenklade dokumentationen kring hot och kränkning som lämnas till rektor, skolsköterska och mentor. Rektor tillsammans med skolsköterska och mentor fattar beslut om hur vi går vidare. Elevhälsan och Trygghetsteamet delar på uppdraget att utreda kränkningar. Trygghetsteamet utökas med två pedagoger. All personal informeras om hanteringen av incidentrapporter på en APT. Utvärdering: 4

6 Främjande och förebyggande arbete På skolnivå Vi arbetar varje år fram nya åtgärder som skrivs in i vår likabehandlingsplan. Åtgärderna arbetas fram i samarbete med elever, föräldrar och personal. Skolans ordningsregler utvärderas i augusti varje år. (se bilaga1 ) Klasser och fritidsgrupper arbetar fram egna trivselregler i början av varje läsår. Trygghetsteamet ansvarar för att en trivselenkät görs på höst- och vårtermin. Denna diskuteras i elevgrupperna. Resultatet/analysen lyfts i EHT. Vi ska utveckla faddersystemet, göra det levande! Eleverna från F-klass till årskurs 5 får möjligheter att träffa varandra över gränserna i positiva sammanhang. Vi planerar för stationer med aktiviteter med minst ett tillfälle mellan sportlovet och påsklovet och mellan påsklovet och sommarlovet. Under året har vi gemensamma aktiviteter t.ex. friluftsdagar, temadag, småstjärnorna etc. Frälsningsarmén har rastverksamhet en gång i veckan och ansvarspedagogerna har tre rastaktiviteter under veckan. Vid alla måltider finns det minst en vuxen per klass eller fritidsgrupp med i matsalen. Vi pratar med eleverna om otrygga platser och följer upp arbetet i klasserna. Vi har klassråd två gånger i månaden och elevråd en gång i månaden. Varje arbetslag ansvarar för sina elever under rasterna för att säkerställa tryggheten för eleverna. På gruppnivå Vid varje klassråd och elevråd diskuteras elevernas arbetsmiljö. Värdegrundsarbete i klassen pågår kontinuerligt. Vi utgår från läroplanens mål kring normer och värden. Värdegrundsarbetet kan vara kompissamtal eller värdegrundsövningar. Fadderklasser ska utöka sitt samarbete bl.a. med en gemensam rast i veckan. Trivselenkät i klasser och på fritidshemmen Ambitionen är att det finns en vuxen i idrottens omklädningsrum. Pedagogen väljer plats till eleven i klassrummet och om möjligheten finns även i matsalen. På individnivå Utvecklingssamtal en gång/termin Hälsosamtal i skolår F och 4 Upprättande av åtgärdsprogram vid behov Elevhälsa-teamet-EHT träffas varje vecka för att utveckla ett främjande och förebyggande arbete samt följa upp enskilda elever. Vi följer upp incidentrapporterna där elever har blivit utsatta och elever som utsätter andra. Vi tar emot anmälningar från föräldrar, pedagoger eller elever. 5

7 Åtgärdande arbete Så här agerar vi aktivt vid misstanke om trakasserier och annan kränkande behandling: Så snart någon i skola eller på fritids anser eller får kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling skall den vuxne genast agera genom att avbryta handlingen och prata med de inblandade. Berörd gruppansvarig ska informeras om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Gruppansvarig pratar med elever som gjort sig skyldig till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt följderna som blir om det oönskade beteendet fortsätter. Gruppansvarig kontaktar vårdnadshavare. Alla samtal sker samma dag. Om beteendet fortsätter kontaktas trygghetsteamet. Anställd som blir vittne till händelse eller får den första informationen ansvarar för att dokumentera. Dokumentation sker på BUF blankett TILLBUD Barn/elev. Blanketten lämnas till gruppansvarig, rektor och skolsköterska. Vid upprepade kränkningar kan både elever, föräldrar eller personal göra en anmälan till Trygghetsteamet. Anmälan görs till skolsköterskan. Anmälan till Trygghetsteamet dokumenteras, se bilaga. Flödesschema vid särskilda händelser 6

8 Trygghetsteamets arbetsrutiner vid upprepad kränkande behandling: 1. Några i Trygghetsteamet samlas. Faktainsamling och arbetsfördelning i teamet görs. 2. Två av teamets medlemmar har snarast ett strukturerat samtal med den utsatte. Samtal med dem inblandade görs var för sig inom en vecka med undantag för lov. De som håller samtalen bör inte ha en för nära relation med de inblandade. Samtalet sker på en lektion när eleven kan gå ifrån utan för stor uppmärksamhet. Innan samtalet kontaktas föräldrar för kännedom. 3. Teamet eller gruppansvarig kontaktar berörda föräldrar samma dag och informerar om teamet bedömer att det är en upprepad kränkning. 4. Återkoppling till gruppansvarig och anmälaren. 5. Uppföljning sker efter en vecka. Ytterligare uppföljning sker vid behov. 6. Om problemet kvarstår informeras elevhälsa-teamet. Rektor kallar till möte med den eleven som utsätter andra, förälder, representant från Trygghetsteamet. Åtgärdsprogram upprättas. 7. Uppföljning sker i elevhälsa-teamet efter 4-6 veckor. När teamet anser att ärendet kan avslutas ska anteckningar göras. 8. Om problemet kvarstår kan det göras en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Trygghetsteamet 2014/2015 består av Marina Lindberg (pedagog), Anneli Björnfors (skolsköterska), Jytte Mortensen (pedagog språkspåret), Hedvig Essunger (kurator), Conny Lönn (pedagog fritids) och Jessica Karlsson (pedagog fritids). Trygghetsteamet har tystnadsplikt mot dem som inte är berörda. Trygghetsteamets utredande arbete 7

9 Åtgärder då personal är inblandade Om personal misstänks för kränkande behandling av en elev ska rektor ansvara för dokumentation och utredning. Personal kan ev. byta avdelning under tiden utredningen pågår. Råd och stöd till föräldrar Här kan du få stöd och råd som förälder Friends Rädda barnens föräldratelefon BRIS föräldratelefon Till föräldrar på Nyhemsskolan: Nedan finns några handfasta råd hur vuxna och föräldrar kan agera för att upptäcka och förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Barn som blir utsatta för mobbning berättar sällan hemma om sin svåra situation. Man skäms eller vågar inte berätta p.g.a. hot från mobbarna om att det blir ännu värre om man "skvallrar". Det du som förälder kan vara uppmärksam på är förändringar i ditt barns beteende: om ditt barn blir tyst, får vredesutbrott, inte tar med sig kompisar hem eller inte umgås med andra barn på fritiden, drar sig undan, klagar på huvudvärk, har dålig aptit, svårt att somna eller har mardrömmar, har blåmärken eller andra skador som barnet har svårt att förklara, väljer en annan tid och/eller väg att gå till skolan eller inte vill gå till skolan alls. Det här är några exempel på hur ett barn kan reagera, du som förälder känner ditt barn bäst. Det kan självklart vara andra orsaker som ligger till grund för ett annorlunda beteende, sannolikheten är att barnet inte mår bra och det måste naturligtvis tas på största allvar, oavsett om det handlar om mobbning, konflikter mellan kompisar eller något annat. Om mitt barn blir mobbat - vad gör jag? * Överreagera inte, det kan skrämma barnet till att inte våga berätta mer. Visa att du tar vad barnet säger på allvar. Tydliggör att läget kan förändras. Det är viktigt att barnet litar på detta och känner att det inte är han/hon som bär ansvar för det inträffade. * Tala om situationen och hur den kan lösas. Var överens om hur ni går vidare, vem på skolan du som förälder ska prata med etc. Ge ingen typ av tystnadslöfte till barnet, du måste göra det bästa för ditt barn, d.v.s. se till att skolan tar sitt ansvar för att mobbningen upphör. * Ta kontakt med skolan, ansvarig pedagog eller någon från Trygghets-teamet, berätta vad det handlar om och att det känns brådskande. Var beredd på att det kan komma upp olika versioner av händelsen. Bestäm vem som gör vad, undersök vad skolans likabehandlingsplan säger. Låt skolan sköta kontakten med mobbarens föräldrar. * Prata ofta med barnet om vad som händer i skolan, hur barnet känner och upplever situationen. Visa barnet att det har ditt stöd. * Ge tid för förändring och ge inte upp! 8

10 Om mitt barn mobbar- vad gör jag? * Överreagera inte, även om du skulle vilja skälla ut barnet. Prata om situationen och försök att få ditt barn att sätta sig in i den utsattes situation, fråga hur han/hon tror att det skulle kännas att bli utsatt. Gör klart att du inte accepterar att han/hon fortsätter kränka. * Kom överens med barnet om en gemensam plan för att åstadkomma förändring. Bestäm när och hur ni regelbundet ska prata om vad som sker. Be också barnet fundera på hur han/hon kan gottgöra den drabbade genom exempelvis be om ursäkt och därefter bemöta personen med respekt. * Kom överens med skolan om hur ni ska hålla kontakt, hur skolan ska informera dig om hur barnet uppför sig och om mobbningen har upphört. När mobbningen har upphört, berätta för barnet att du uppskattar det. * Fråga dig själv varför barnet mobbar andra. Är det rädsla för att själv bli utsatt, behov av uppmärksamhet? * Vad kan du som förälder göra för att stärka ditt barns empatiska förmåga och självkänsla? Kom ihåg att uppmuntra och berömma ditt barn. Uppskattande ord motiverar barnet för samarbete. Positivt stöd stärker barnets självkänsla! 9

11 Vilka dokument styr arbetet med likabehandlingsplanen? Nytt inom likabehandlingsarbetet Sedan 1 jan 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen 1 kap 4 i skollagen Syfte Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller för all personal, barn och elever. Lagar, förordningar och andra riktlinjer FN: s Barnkonvention: Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36 skall barnet skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen gäller även för skolan. Elever räknas som arbetstagare, skolledningen som arbetsgivare. Det betyder att elever, precis som vuxna i arbetslivet, har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. De regler som gäller kränkande särbehandling finns i särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 1993:17). Skollagen I skollagens (1kap 4 ) beskrivs syftet med utbildningen inom skolväsendet: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga värdena och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolans författningar I Lpfö 10 och Lgr 11 fastslås de värden som förskolan och skolan ska gestalta och förmedla: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Brottsbalken Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, t.ex.: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier 10

12 Förtal/Förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Barn- och elevskyddslagen Enligt barn- och elevskyddslagen (2006:67) ska huvudmännen för de verksamheter som regleras i skollagen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vilka ser till att lagen följs? Skolverket och ombudsmännen, BO, JämO, DO, HomO och HO ska utifrån sina ansvarsområden tillsammans med skolverkets barn- och elevombud se till att likabehandlingslagen följs. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). 11

13 Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de 7 diskrimineringsgrunder: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 12

14 Utvärdering av planen Så här arbetar vi med likabehandlingsplanen Implementeringen har skett genom att personal, elev- och föräldragrupper har tagit del av och gett respons på materialet. Varje pedagog i grupperna kommer att presentera och diskutera likabehandlingsplanen med sina elever. Likabehandlingsplanen kommer att vara lättillgänglig i klassrummen. Planen kommer att finnas tillgänglig på skolans hemsida. Utvärdering Planen har under maj/juni 2014 utvärderats på skolan och med hjälp av jämställhetspedagen på Resurscentrum Kärnhuset. Genom klassråd och elevråd har eleverna framfört sina åsikter. Det finns platser på skolgården där det oftare händer bråk. Vissa platser är gömda och där kan det hända saker när det inte finns vuxna närvarande. Eleverna tycker att det är viktigt med närvarande vuxna på rasterna. Trygghetsteamet har reviderat det åtgärdande arbetet. På ett föräldraråd har föräldrar gett sina synpunkter. De föräldrar som var närvarande känner sig trygga med det arbete som sker kring kränkande behandling 13

15 Systematiskt kvalitetsarbete Månad Handling Ansvar April-juni Revidering av likabehandlingsplan startar, underlag bildar skolans trivselenkäter, incidentrapporter, dokumentation från elevråd och klassråd. Revideringsarbetet fortsätter genom att elever, föräldrar och personal lämnar synpunkter. Utvärdering av trivselenkäter skola och fritids. Utvärdering av läsårets gemensamma aktiviteter. Planen skrivs om och kompletteras med analysen kring utvärderingarna. Trygghetsteamet, elevrådsrepresentanter, rektor, all personal Trygghetsteamet, rektor Augusti September Oktober Januari Mars Information till personal om reviderat likabehandlingsplanen samt information kring trygghetsteamets arbete. Trivselregler i klasser och på fritids formas av elever och personal och revidering av skolans ordningsregler. Reviderad likabehandlingsplan börjar gälla. Uppdateras på skolans hemsida och i alla klassrum. Trivselenkät på skola och på fritids som analyseras i v. 44. Trivselenkät följs upp, planering av främjande och förebyggande aktiviteter utifrån enkätens resultat. Insamling av läsårets underlag från trygghetsteamet och det gemensamma arbetet med likabehandlingsplanen. Trygghetsteamet Trygghetsteamet och ansvariga klasslärare Trygghetsteamet Trygghetsteamet med all personal Trygghetsteamet 14

16 Ordningsregler på Nyhemsskolan Vi på Nyhemsskolan visar hänsyn och hjälper varandra. Vi använder ett vårdat och trevligt språk när vi pratar med varandra. Vi ska inte brottas, slåss och sparkas inte ens på lek. Vi elever stannar kvar på skolans område under skoltid och fritidstid. Vi kastar inte snöboll på skolgården. Vi använder hjälm när vi åker inlines, skateboard, waveboard etc. Vi är ute på skolgården när vi har rast. Cykling är förbjuden på skolgården (se skyltar). Skolan är ett område där vi elever filma eller fotografera varandra enbart i undervisningssyfte och när en vuxen är närvarande. Konsekvenser: Personal som blir vittne till eller får kännedom om överträdelse säger till eleven och informerar ansvarig lärare. Vårdnadshavare informeras. Samtal med eleven och vid behov med vårdnadshavare kring skolans gemensamma regler. 15

17 BILAGA Utredning - när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/ trakasserier/diskriminering Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567 Del 1 - Utredningen Personuppgifter Utredarens namn och titel Ansvarig rektor/förskolechef Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Datum för utredningen Skola/förskola Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Trakasserier utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion/annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Kränkande behandling: Sexuella trakasserier: Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion/annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder (Observera att barn och elever inte kan diskriminera varandra i juridisk bemärkelse, utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad.) Kommentarer till bedömning av att händelsen anses vara diskriminering/trakasserier/sexuella trakasserier/kränkning: Annan bedömning (Dvs. inte kränkningar/trakasserier/sexuella trakasserier/diskriminering enligt ovan) Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen) Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för 16

18 uppföljning/ utvärdering Vårdnadshavare som informeras om utredningen och åtgärderna Namn Informerad av Datum Andra personer som informeras (t.ex. mentor, arbetslag, rektor/förskolechef) Namn Informerad av Datum Avslutning av utredning Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att utredningen är avslutad Namn Informerad av Datum Del 2 Uppföljning/utvärdering av åtgärder och mål Utredarens namn Datum för uppföljningen/utvärderingen Åtgärd och mål för åtgärden Uppföljning/utvärdering visar att Ev. beslut utifrån uppföljningen/utvärderingen 17

19 Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 2010:800, kapitel 6, 10 ) Barn- och ungdomsnämnden, (som är huvudman), har i samband med delegationsplanen beslutat att delegera utrednings- och åtgärdsskyldigheten till rektor/förskolechef. Utredningsplikten - skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/sexeulla trakasseier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Bedömningen av händelsen ska kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse, utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikten - i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. 18

20 Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal får inte utsätta ett barn/en elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att han/hon har blivit utsatt för sådan behandling, så är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rektorn/förskolechefen ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elever som anser sig blivit kränkt/trakasserad/ diskriminerad av personal. Information/samråd ska alltid ske med HR. Originalet av dokumentet ska förvaras i elevens elevakt på skolan. En kopia ska ges till vårdnadshavaren. Gäller utredningen barn i förskolan ska dokumentet förvaras samlat och systematisk på av förskolechefen anvisad plats. Om dokumentet innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess måste det diarieföras. Kontakta i så fall skolkontoret. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. vårdnadshavare och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med berörd elevs vårdnadshavare. Denna blankett ska användas inom BUFs samtliga förskolor, grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. (Källor: bl.a. skollagen 2010:800., diskrimineringslagen 2008:567 och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) Blanketten är fastställd av funktionschef AM. 19