Trönö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trönö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Ellinor Wennström-Frank Annika Westrin Vår vision Vår vision är att alla som befinner sig på förskolan skall känna sig trygga och respekterade för det de är. På vår förskola ska inte diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekomma Diskrimineringslagen gäller alla som befinner sig på förskolan, vare sig man är personal, barn, förälder/vårdnadshavare eller besökare. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet I samband med kartläggningen är barnen delaktiga i samtal och trygghetsvandring med pedagogerna på förskolan. De allra yngsta barnen observeras i verksamheten. De förebyggande insatserna utgår från det vi får från kartläggningen. Vårdnadshavarnas delaktighet I utvecklingssamtalen och i föräldramöten ska vårdnadshavarna bjudas möjlighet att lyfta frågor som rör likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Pedagogerna deltar i gruppdiskussioner och kartläggningsarbete under vår och höst. Synpunkter från alla ges och den färdiga planen presenteras på arbetsplatsträffen. Förankring av planen Den färdiga planen anslås på förskolans anslagstavla i hallen och läggs ut på förskolans hemsida. Den presenteras även på föräldrarådet och på höstens föräldramöte. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderas på olika sätt; enkätform för både barn och föräldrar ang trivsel och trygghet på förskolan. I barnråd och intervjuer samt genom observationer. I samtal med barnen ingår bl a frågorna: Känner du att det finns någon vuxen du kan be om hjälp( när du exempelvis är arg eller rädd). Finns det något rum inne du inte tycker om? (om ja, varför?). Finns det någon plats ute du inte tycker om? (om ja, varför). Är du rädd för något/någon på förskolan? Vad är det roligaste på förskolan? Barnen får välja mellan en glad eller en ledsen gubbe för att visa hur de känner för att gå på förskolan. Föräldrarna har fått ge sina synpunkter i form av enkät och på föräldrarådet. - Personalen har träffat barnen i barnråd och diskuterat likabehandlingsarbetet utifrån deras ålder och mognad. - Samtal med föräldar och barn i utvecklingssamtal. -Personalen har diskuterat på arbetsplatsträffar och lyft upp de frågor de anser viktiga att jobba vidare med. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn, föräldrar och all personal, förskolechef Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultat av fjolårets förebyggande åtgärder: Rutiner vid kränkande behandling. Blankett finns från huvudman, den upplevs krånglig och svår men ska användas. Vi behöver bli säkrare på när vi ska utreda om kränkning. Vi jobbar för att alla barnen skall känna sig trygga. De vuxna skall finnas i närheten och tillhands. Efter maten uppstår det ganska ofta konflikter där vi upplever att barnen skulle kunna känna sig kränkt. Det är när personalen dukar undan maten och gör iordning de små barnen för sovning. Det har vi löst med att barnen får välja aktivitet som de skall göra en stund tills att personalen kan vara tillgängliga igen. Det har fungerat bra. Främjande insatser: Ålder. Miljön har medvetet anpassats för alla åldrar. P.g.a att vi är en färre i personalgruppen så ingår inte de allra yngsta barnen i projektplaneringen. Med de yngre barnen har vi fokuserat mer på upplevelser och utforskande. Barnen mellan 3-6 år har deltats in i grupper efter intresse och förmåga i vårt projektarbete. Likabehandling oavsett kön, könidentitet, könsuttryck och sexuell läggning. Arbetet har fortgått under hela året. Utvärderingar har gjorts både med personal och barn. Årets utvärdering visar att förskolans personal har fortsatt utveckla ett mer medvetet normkritiskt förhållningssätt. På våra arbetsplatsträffar så har vi diskuterat frågeställningar utifrån boken 100 möjligheter istället för två. Det har gett oss många nya sett att se på hur vi pratar med barnen. Checklistan finns på kylskåpet och används. Etnisk tillhörighet: Böcker om andra kulturer traditioner har använts. Vi har inte haft möten med människor från andra kulturer som vi hade planerat. Samarbete med förskoleklassen har inte heller blivit av. Den multireligiösa almanackan har inte använts i så stor utsträckning som det var tänkt Funktionsnedsättning: Barnen har fått möta barn med funktionsnedsättningar och olikheter i litteratur och filmer. Vi har haft ett barn med en funktionsnedsättning som har berättat för oss och de äldsta barnen hur hens funktionsnedsättning kan hindra hen i olika situationer. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner på samlingar, arbetsplatsträffar och föräldramöten ser vi till att planen hålls aktuell. Inom dessa forum ska det finnas möjlighet att problematisera innehållet i planen och föra konstruktiva samtal som kan ligga till grund för den slutliga utvärderingen. Ny enkät kommer att genomföras under våren. Uppdatering av planen sker löpande under året. Avstämning görs vid årsskiftet. för att årets plan utvärderas Ellinor Wennström-Frank och Annika Westrin 3/8

4 Främjande insatser Namn Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Alla barn på förskolan erbjuds en verksamhet anpassad efter deras behov. Insats -Alla vuxna utgår från barnens intressen, förutsättningar och förmågor. Alla vuxna bemöter barnen respektfullt med hänsyn till detta. - Samlingar och aktiviteter är inte åldersberoende utan utgår från mognad och intresse. - Miljön på förskolan skall vara anpassad till de barn som huvudsakligen vistas på förskolan samt de vuxna som arbetar där. T ex Leksaker och möbler ska vara anpassade för alla åldrar. - Barnens intresse och utveckling ligger till grund för gruppering och aktiviteter, inte alltid ålder. Personal och förskolechef Namn Likabehandling oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning - Personalen ska under året fortsätta jobba med jämställdhet för att bättre kunna se och utmana traditionella könsmönster. - Lärmiljöer ska anpassas mer för att utmana traditionella könsmönster och heteronormen. - Uttryck och aktiviteter som idag anses som könsbundna ska fortsätta minska. - Alla får utvecklas utifrån behov och intressen och få samma möjligheter till lärande och personlig utveckling oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck Insats Alla pedagoger behöver ha kompetens för att kunna arbeta med och utifrån värdegrunden. - Checklistan ska följas. - Vi ska kunna formulera ett gemensamt arbetssätt för att bemöta barn, anhöriga och personal likvärdigt, oberoende av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. - Vi kommer att jobba med "Stopp! Min kropp!" materialet som ger tips och råd om hur man kan prata om kroppen och dess gränser och med barnboken Vilda säger Nej! som tar upp barns rättigheter som de har och ge dem mod att säga ifrån. Ellinor Wennström Frank och Annika Westrin /8

5 Namn Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Varje barn oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning har rätt att delta i all verksamhet med utgångspunkt från sin egen tro och uppfattning. Alla vuxna i förskolan skall också bemötas med samma respekt. För att säkerhetsställa att så sker ska vi visa respekt och ha förståelse för samt ha kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner och trosuppfattningar. Insats Vid inskolning av nya barn, samt vid nyanställning av personal ska de föras en dialog om vilka förväntningar som finns på förskolan och vilka förväntningar förskolan i sin tur har. Detta kan ske genom samtal om seder och bruk. Vi uppmuntrar föräldrar och kollegor att berätta om sin tro och sina seder. Barnen på förskolan bör också uppmuntras att dela med sig av sina traditioner för pedagoger och kamrater. Möte med människor från andra kulturer för att barnen ska få inblick om olikheter och tillfälle att mötas. Samarbete med förskoleklass och skola för att möta andra barn. Ellinor Wennström Frank och Annika Westrin Namn Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning All berörd personal skall ha kunskap och insikt om hur det är att leva med ev funktionsnedsättningar som kan finnas på förskolan. Förskolans verksamhet skall utformas så att var och en kan delta i hela verksamheten utifrån sina unika förutsättningar. Förskolan skall anpassa miljön både inomhus och utomhus så att den är tillgänglig för alla. Barnen ges möjlighet att skapa förståelse för hur det kan vara att leva med olika funktionsnedsättningar. Insats Barnen får möta barn med funktionsnedsättningar i litteratur och filmer. Vi uppmärksammar "Rocka Socka" dagen varje år med olika aktiviteter som berör ämnet olika. De till förskolan knutna specialpedagogerna bidrar med sin kompetens till arbetslaget för att ge råd om vad som kan göras för att förbättra för barn med funktionsnedsättningar i vår verksamhet. Vi tillämpar metoden "fråga för att förstå" i relation till barn och vårdnadshavare, då vi får ett barn med funktionsnedsättning placerat på förskolan samt vid anställning av personal med funktionsnedsättning. Ellinor Wennström Frank och Annika Westrin /8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har gjort observationer av den fysiska miljön inne och ute på förskolan. Vi har också genomfört trygghetsvandringar samt observationer av barnens lek. Intervjuer och barnråd om trivsel. Samtal med föräldrar i utvecklingssamtal samt vid hämtning och lämning. Enkätundersökningar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har genomfört trygghetsvandringar och intervjuer med de äldre barnen på förskolan. De yngre barnen har observerats i sin lek. Föräldrar/ vårdnadshavare har besvarat en enkät om förskolans inne och utemiljö med fokus på kränkande behandling. Hur personalen har involverats i kartläggningen En pedagog representerade personalen i den fysiska kartläggningen som genomförts. Pedagogen som medverkar som representant vid olika kartläggningar redovisar resultatet för övriga pedagoger på APT. Då skall också gruppdisskusioner genomföras med fokus på att hitta fungerande rutiner. Diskussioner om kränkningar, stämning i barngruppen på planeringsdagar och vid varje apt. Resultat och analys Fysisk miljö: Vi ser "döda ytor" i förskolans miljö. Detta är de ytor som vi anser bör prioriteras: Stora rummet: finns risk för kränkning eftersom att barnen vistas där ensam under tiden en pedagog tar emot barn i hallen och den andra pedagogen tillagar frukost. Gården: finns risk för kränkning vid gungorna eftersom att den ytan är svåröverblickbar. Några av de intervjuade barnen tycker att det känns otryggt vid gungorna och ett par barn uttryckte rädsla för mörker. En förälder uttrycker att parkeringen till förskolan är otrygg. En förälder uttrycker att några barn kränker andra barn genom att de drar andra barn i håret. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Namn Rutiner kring kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Förskolan ska vara trygg för alla barn. En vuxen skall alltid finnas i närheten och till hands, oavsett var barnen befinner sig. - Tydliga rutiner och blanketter vid utredning om kränkning. Åtgärd - Utarbeta och förbättra rutiner och blanketter vid utredning om kränkning. Motivera åtgärd Vi upplever att den blankett för att utreda kränkningar inte används i den utsträckning som den bör. Vi behöver diskutera begrepp och innebörd av t ex kränkning. Vi behöver tydliggöra våra rutiner skriftligt. Förskolechef /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Detta omfattar alla som befinner sig i verksamheten, vare sig man är deltagare i verksamheten eller besökare. Vi behandlar varandra med respekt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Pedagogerna lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingssamtal, dagliga föräldrakontakten och i barngenomgångar. Regelbundna barnintervjuer angående trivsel. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar som bevittnat eller upplevt kränkande behandling vänder sig till den personal de känner mest förtroende för eller direkt till förskolechefen. Om kränkning sker från personal eller mellan personal skall förskolechef kontaktas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan följer Söderhamns kommuns blankett om "Utredning av kränkning". Alla kränkningar anmäls till barn-och utbildningsnämnden. Rutiner: - Den personal som bevittnat eller har fått kännedom om händelsen lyssnar och dokumenterar det kränkta barnets berättelse. - Samtal sker med den/de som uppges ha kränkt. Dokumenteras. - Samtal med berörda vårdnadshavare. Förskolechef informeras. - Handlingsplan utgår så långt det är möjligt utifrån barnens förslag på lösningar. - Kränkningarna ska upphöra omedelbart! Uppföljning sker efter högst tre dagar och därefter vid tidsbestämda tillfällen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Föräldrar kontaktar förskolechef vid misstanke om att ett barn kränkts av personal. All personal anmäler omedelbart till förskolechefen vid misstanke om att en personal har kränkt ett barn eller en kollega. Förskolechefen ansvarar för utredning och samtal med berörd personal. Vid grov eller upprepad kränkning involveras verksamhetschefen. Om förskolechef begår en kränkning anmäls ärendet omedelbart till verksamhetschef. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare och/eller personal. Återkoppla till utredningen genom att lyssna på barnets/vårdnadshavares/personals berättelse kring händelsen. Gör observationer av barnets/personalens vardag. Rutiner för dokumentation Allt material, teckningar, bilder, observationsprotokoll eller minnesanteckningar som rör händelsen sparas samt kopia av utredningsblanketten diarieförs och förvaras i det kränkta barnets aktmapp. (Vågbroskolan)Blanketten utredning om kränkning följs upp och avslutas genom att den skrivs under av förskolechef och vårdnadshavare och skickas till verksmhetschef/barn - utbildningsnämnden. (Diarieförs och arkiveras centralt BUN förvaltningshuset.) Ansvarsförhållande Personal som ansvarat för utredningen ansvarar även för att uppföljning sker och att de övereskommelser som gjorts ger förväntad effekt. Personalen ansvarar även för att meddela förskolechef. Förskolechefen är ansvarig och ska informeras så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. Förskolechefen är också ansvarig för att följa upp och skicka anmälan om kränkning till verksmhetschef/barn-och utbilningsnämnden. I de fall förskolechefen är involverad i kränkning/diskriminering har verksamhetschef ansvaret för händelsen. 8/8