Vallbacksgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Extra information Bilaga 1 Visa begrepp Bilaga 2 Visa diskrimineringsgrunder Observera att bilagorna kommer att placeras längst ner på den här sidan, det vill säga efter er plan. Visa Skriv ut Stäng fönstret Vallbacksgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Annika Engberg Margareta Kärlin Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom det ständigt pågående samtalet kring våra värdegrundsfrågor. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare blir informerade om likabehandlingsplanen vid inskolning, utvecklingssamtal, föräldramöten. Personalens delaktighet Förskollärare och barnskötare har vid APT-träffar diskuterat vilka fällor som finns i de sju olika diskrimineringsgrunderna. Klargjort vad som är likabehandling. Förankring av planen Planen görs tillgängling för fortlöpande diskussion för förskollärare och barnskötare. Även mat- och städpersonal ska vara väl förankrad i planen. Barnen blir förankrad i planen genom den dagliga verksamheten, då vi hela tiden pratar om hur vi är gentemot varandra. Vårdnadshavarna får sin förankring genom dagliga samtal samt föräldramöten och utvecklingssamtal. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna har vid gemensam arbetsövning diskuterat diskrimineringsgrunderna, därifrån har den ansvariga för likabehandlingsplanen omformulerat och uppdaterat Vallbacksgårdens likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskollärare och barnskötare som är anställda på Vallbacksgårdens förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Den uppdaterade i samtliga 7 diskrimineringsgrunder, samt överfördes till planförskolan.se Årets plan ska utvärderas senast

2 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under hösten 2012 kommer planen att läsas igenom, revideras efter behov av samtliga arbetslag på Vallbacksgårdens förskola. Detta kommer att ske arbetslagsvis. Ansvarig för att årets plan utvärderas Annika Engberg, Margareta Kärlin Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Barnens ska känna till att det finns olika religioner och att det råder religionsfrihet i Sverige. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Insats Vi ska öka vår kunskap genom att bjuda in föräldrar till verksamheten, för att berätta om deras seder och traditioner. Vi ska också samtala med föräldrar om de har särskilda önskemål vad det gäller de svenska traditionerna som jul, påsk om deras barns medverkan. Vi serverar religionskost för de som begär det. Vi svarar så gott vi kan på barns frågor och funderingar. Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning På Vallbacksgården ser vi till individens utveckling, behov och möjligheter oberoende av kön. Insats Vi tänker genus på ett medvetet sätt och hjälper varandra att inte hamna i traditionella fällor. Vi har diskuterat gemensamt hela arbetslaget vilka fällor det är lätt att hamna i, och genom att göra oss medvetna om dessa så ser till vad individen har för behov och möjligheter, inte om det är en flicka eller pojke. Att vara uppmärksam på eget och varandras agerande som vuxna vid tilltal och svar på barns frågor. Att det finns en tillåtande attityd. Att ge pojkar och flickor lika möjligheter att prova på olika aktiviteter och det kan betyda att t.ex ibland dela flickor och pojkar i olika grupper vid utelek eller bygglek etc. Att läsa böcker med inriktning på att bryta könsmönster. Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Ingen får kränkas oavsett etnisk tillhörighet. Insats Vi arbetar främjande och förebyggande, kartlägger vid behov. Vi kan uppmärksamma fester och traditioner som är knutna till de olika kulturerna, då vi har familjer som praktiserar dessa, vi konsulterar föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi har dockor med olika hudfärg,böcker med männsikor med olika etniskt ursprung. Har vi 4 barn eller fler i en språkgrupp kan modermålsstöd ges. Vid inskolning kan språkstöd ges till barn med upp till 80 timmar. Att alltid erbjuda och använda tolk vid behov vid utvecklingssamtal, föräldramöten. Uppmärksamma olika kulturer genom att barnen t.ex får rita flaggor, sjunga sånger och räkna på olika språk.

3 Läsa böcker som belyser olika kutlruer och olika miljöer. Vi arbetar främjande och förebyggande, kartlägger vid behov. Vi kan uppmärksamma fester och traditioner som är knutna till de olika kulturerna, då vi har familjer som praktiserar dessa, vi kunsulterar föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi ber barnen visa bilder från sin familjs ursprung. Ansvarig Annika Engberg, Margareta Kärlin Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla föräldrar ska få det bemötande som de är i behov av oavsett vilken sexuell läggning de har. Insats Vi på Vallbacksgården ser till individen, och individen får det bemötande som den behöver. Vad personen i fråga har för sexuell läggning är oväsentligt för oss. Det som är viktigt att veta för oss tar frågar vi föräldern om t ex vill de kallas mamma och mamma eller mamma och ett namn. Vi bemöter barnens funderingar genom att berätta om att familjer kan se ut på olika vis. Vi har köpt in några exemplar av boken "Min familj" Av Anna-Clara Tidholm för att belysa att familjer kan se olika ut. Namn Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Inget barn eller vuxen ska känna sig kränkt av sin funktionsnedsättning. Insats Det ska serveras så lika mat som möjligt till alla barn. Allergiker ska inte känna sig undantagna. Stora barngrupper kan vara ett hinder för barn med funktionsnedsättning, därför måste vi arbeta mer i smågrupper. Trappor kan vara ett hinder för t.ex rullstolsbundna vilket kan vara ett hinder då vi har verksamhet i vår källare här på Vallbacksgården. Detta är något vi måste lösa när vi får ett rullstolsburet barn. Anpassa verksamheten efter varje barn så alla kan delta i vår verksamhet. Läsa böcker som ger upphov till frågor och förklaringar från pedagogernas sida. Att ta in specialkompetens genom att konsultera spcialister i MKT (Multikompetenta teamet) som är knutet till vårt område. Där finns psykolog, kurator, specialpedagog, talpedagog och socialsekreterare. Detta görs efter föräldrars medgivande och samtycke. Vi arbetar för en tidig upptäckt. Vi har även inom förskoleenheten ett team av pedagoger, en per avdelning, som kontinuerligt får fortbildning inom EVT. Teamet träffas en gång per månad och i den arbetsgruppen kan erfarenheter och komptens tas till vara. Namn Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska ges de möjligheter och utmaningar de behöver utan påverkan sin ålder. Insats Vi ska arbeta i en tillåtande anda där man får prova och man får misslyckas. Namn Främja likabehandling utifrån ett normkristiskt förhållningssätt

4 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning All personal har fått möjlighet att reflektera och skapa ny kunskap kring vad normer är och hur de påverkar oss i vår vardag. Under arbetsplatsträffar och under träffar med Sörby förskoleenhets Likabehandlingsrepresentanter kommer förskolans arbete kring normkristiskt förhållningssätt att följas upp kontinuerligt och diskuteras. Insats Fakta kring normer och hur normen skapas och påverkas oss i vår vardag får personalen genom föreläsningar och sudier av facklitteratur. Fokussamtal kring normer och normkristiskt förhållningssätt äger rum på förskolan. Ansvarig Margareta Kärlin och Annika Engberg Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har tänkt ut olika fällor och tagit faktiska händelser ur vår verksamhet och diskuterat hur vi kunnat gå tillväga istället. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Den här gången har inte föräldarar involverats i kartläggningen, men det har vi med i planerna gärna genom ett föräldraråd. Barnen har lämnat sina åsikter via dagliga samtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har diskuterat kartläggningen under våra APT. Resultat och analys Vi har kommit fram till att barnen har det svårt med det sociala samspelet av olika anledningar. Detta kan bero på stora barngrupper, omstruktuering av verksamheten, enskilda barn. Förebyggande åtgärder Namn Kompissolen - normer och värden Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi har övergripande pratat om likabehandling och inte fördjupat oss i en fråga, utan pratat igenom flera områden. Genom att kontinuerligt arbeta med likabehandlingsfrågor så kommer detta att ständigt vara ett aktuellt ämne på Vallbacksgården. Detta kommer vi att göra under APT och våra övriga planerade pedagogiska diskussioner. I vårt arbete med barnen har vi arbetat mycket med kompissolen där vi lär barnen att vara bra kompisar. Detta är ett arbete som sker kontinuerligt. Åtgärd Vi har på ett mer medvetet sätt arbetar med Likabehandlingsplanen. En pedagog har blivit utsedd till att bli ansvarig över arbetet. Vi har ägnat tid på APT för att diskutera likabehandlingsfrågor. Motivera åtgärd Flera av barnen har svårt med den sociala samvaron, som helt enkelt har det besvärligt med att vara snäll mot sina kompisar. Denna åtgärd som är kopplad till läroplanens normer och värden genomsyrar allt vårt arbete. Ansvarig Margareta Kärlin och Annika Engberg Datum när det ska vara klart

5 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef inom Sörby förskoleenhet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, Annika Engberg Margareta Kärlin. Telefonnummer Vårdnadshavare kan vända sig till samtliga i personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal har samtal med berörda barn för att få en allsidig bild av det inträffade. Närmaste chef informeras och fördelar ansvar. Vårdnadshavare informeras. Vid behov träffas personal, närmaste chef och vårdnadshavare och samtalar kring det inträffade. Chef ansvarar för att åtgärdsdokument skrivs. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal kränker ett barn ska förskolechef informeras. Biträdande förskolechef utreder. Alla inblandade ger sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Personalman informeras och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen är extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov medverkar närmaste chef. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret.