Höllviken för femtio år sedan. Pris 20 kr

Transkript

1 Pris 20 kr Höllvike för femtio år seda Käer du ige dig? Jo, trots att det är e bild frå 1960 ka vi väl käa ige oss. Femtio år är e låg tid, särskilt i Höllvike som seda dess har utvecklats frå e sommaridyll, över sovstad, till ett självstädigt samhälle i städig förädrig. Callua arbetar på e bok om Höllvikes utvecklig äda seda 1927 det var då Ljuges Villaägareföreig startade. Höllvike hade just fått e ege statio 1925, seda 1910 hade ma fått öja sig med bara e hållplats. Statioe var visserlige ite öppe på viter, då var det Fotevik som gällde. Det var Fotevik i Stora Hammars kommu som fick kyrka, statio, post, telegraf och affär. Me e viktig sak sakades: billiga tomter! Därför hamade de sommarboede i Höllvike i Regs kommu och dea kommu ha ite plaera för samhällets explosiosartade utvecklig. Det blev lite Vilda Väster över det hela och Villaägareföreige trädde i och tog iitiativ till allt frå bradkår och soptömig till att sätta upp vägskyltar och starta simskola. Detta täkte vi berätta om och till det behöver vi di hjälp. Oberoede av är du flyttade hit har du e berättelse att ge oss om hur här såg ut, vem du väde dig till med kommuala problem som bygghadförtsättig på sida 4 på Ljuge

2 E dask kapare med rötter i Hät seda sist Årsmöte Det blev ett mycket välbesökt årsmöte med ca. 130 medlemmar ärvarade, vilket är rekord. Styrelse valdes om me fick också e y medlem. Christer Holgersso avböje omval p.g.a att ha ite hier med. Ny i styrelse blev Thomas Törqvist som är mae bakom bl.a. Vellige-Kaleder, de tjocka och färgglada katalog över allt som häder och sker som du fått i brevlåda i maj i måga år. Thomas driver reklamfirma LayoutXpress som håller till i Regs gamla kommualhus vid Läkarkyrka i Höllvike. Årsmötet beslöt också att höja medlemsavgifte till 130 per år. De har ju stått på samma ivå uder ågra år och det var dags för e höjig. Kulturpeige Calluas Kulturpeig för 2009 delades mella Biliotekets Väer i Höllvike och Skaör. Väera fick dela på kr. Uder börja av 1800-talet stod Damark på Frakrikes sida i Napoleos krig mot blad aat Eglad, Preusse, Rysslad och Sverige. De daska flotta var besegrad av egelsmäe och de daska regerige utfärdade då kaparbrev, som gav rätt till iehavare att beslagta fietliga hadelsfartyg och sälja dess last. För måga daska skeppare var detta e mycket lukrativ verksamhet. E av dessa ryktbara daska kapare var Ole Hase Wass frå Dragör, me med rötter i Skaör och Falsterbo. Has far, Has Jese (Jösso) Wass Has Jösso Wass föddes i Skaör de 24 september år 1734 och var so till Jös Hasso Wass, borgare i Skaör och född där år Dee gifte sig år 1724 i Falsterbo med Perilla Adersdotter frå Falsterbo och de fick fyra bar. Deras afäder framgår av dea atavla på ästa sida. Sjöstade Dragör Dragör var uder 1700-talet ett expaderade samhälle, som drog till sig folk frå såväl Damark som Skåe. De huvudsakliga sysselsättige i Dragör var sjöfart och omkrig 75% av Dragörs maliga befolkig var egagerad i de. Det var på 1700-talet, som Dragör fick det utseede och stadsbild det har äu i våra dagar. Dragör och Skaör hade seda låg tid omfattade förbidelser. För ivåara i de båda städera gav sjöfarte e väsetlig del av ikomstera. Has Jösso Wass var ite de eda skåig, som emigrerade till Dragör, uta där återfier ma också adra sveska am som Borg, Krabbe, Palm och Strömberg. Omkrig år 1800 hade Dragör cirka ivåare i de totalt 346 huse. Dragörs hadelsflotta bestod av mer ä 80 segelskepp och Dragör var, efter Köpeham, Damarks största sjöfartsstad. Has Jösso Wass emigrerade till Damark och blev skeppare i Dragör. Ha gifte sig de 13 juli 1760 med Kirste Moges Olufse Malli frå Dragör. De bodde i ett hus med uvarade adress Sögade 4-6/Stradstræde 41, alldeles itill Dragörs ham. De fick sammalagt sju bar, me edast två överlevde till vuxe ålder. Det var söera Aders ( ) och Ole ( ), som båda blev sjömä och skeppare. År 1800 ägde Has Jese Wass tillsammas med söera Ole och Aders ett segelfartyg, e jakt, med det passade amet»to Brødre«. E jakt var ett fartyg med oftast e mast och omkrig 15 meter lågt.»to Brødre«hade fem mas besättig och avädes i första had för irikes sjöresor mella de daska öara och Jyllad. på Ljuge [ 2 ]

3 Skaör och Falsterbo Motiverige lyder för båda föreigara:»uder måga år har föreige arbetat för att skapa förutsättigar för e bra biblioteksmiljö och ge besökara möjlighet att lära käa ya författare och få kuskap om boke och dess möjligheter att vidga de persoliga vyera i e stressfylld värld.«för Väera i Skaör fis dessutom ett tillägg:»föreige också spelat e aktiv roll i olika kristider där bibliotekes vara eller ite vara diskuterats iom kommue.«sjöfartssäsoge började i maj måad och avslutades i december. Ole Hase Wass var skeppare på jakte»to Brödre«och uder året 1800 gjorde de åtta resor, blad aat till Oslo, Vejle, Horses och Århus. Det var Köpeham som var utgågspukt och slutmål för alla resora och det var i huvudsak bräe, me också jordbruksprodukter, som ma fraktade. År 1795 blev Ole Hase Wass byforstader i Dragör. Det motsvarar ugefär dages borgmästare. Has kusi Petroella Wass var vid samma tid gift med borgmästare i Skaör, Olof Olsso. Vilke kotakt det kude fias mella kusiera, som seare skulle fia sig på var si sida i krig mella Sverige och Damark, har ite framkommit. Napoleokrige Artohudratalets börja präglades av kejsar Napoleos och Frakrikes strävade att få ett herravälde över Europa. I juli 1807 igick Frakrike och Rysslad förbud mot Eglad. I Damark såg ma det som ödvädigt att gå med på Frakrikes sida mot Eglad. År 1806 stod Dragör på toppe av si utvecklig som sjöfartsstad. Året därpå drogs Damark i i Napoleos krig mot, till att börja med, Eglad och seare äve mot Sverige, Preusse och Rysslad. Fred slöts ite förrä sju år efter krigsutbrottet och Dragör skulle aldrig därefter uppå si fora positio som Damarks sjöfartsstad ummer två. Kaparbrev Geom krige miskade sjöfarte både iteratioellt och i de daska farvatte. De daska hadelsflotta hade tidigare fuits över hela världe me hidrades u geom kriget att komma utaför de daska farvatte. Tusetals sjöfolk blev arbetslösa och take uppstod att återuppta kaperiet. I september 1807 utgav de daska regerige e lag om kaperi. Det utfärdades kaparbrev, som gav skeppare tillåtelse att utrusta sitt skepp med kaoer»i de Hesigt, dermed at opbrige, og, aar forødet giøres, ødelægge Skibe og Farøtier tillhørede de Storbrittaiske Kroe eller des Udersaatter, samt ligeledes at idbrige til ærmere Udersøgelse de Skibe, som ere mistækte for at tilhøre dee fiedtlige Magt, eller med samme at staa i Forbidelse«. I Dragör var det sex skeppare med ega båtar som fick kaparbrev. Först ut var Ole Hase Wass, som i december 1807 fick kaparbrev för sig och si båt Laxe. Kaparbåtara var stora roddbåtar med mas besättig och var bestyckad med e lite kao. Maskapet Tommy Juth Efter årsmötet blev det e matbit och seda uderhållig av Tommy Juth som uder rubrike»på mitt sätt sett«uderhöll med»musik, såg, takar och fuderigar om allt och igetig«. Betala årsavgifte Du som får ett ibetaligskort med detta ummer har äu ite betalt årsavgifte till Callua. De är ju bara 100 kroor för [ 3 ] på Ljuge

4 E dask kapare Höllvike frå sida 1. var vidare utrustat med yxor, huggare och pistoler. Dessa kaparbåtar blev ett stort hot mot i första had de egelska hadelsfartyge. De var speciellt effektiva vid stiltje, då hadelsfartyge låg stilla meda kaparbåtara kude ärma sig och borda dem. Hadelsfartyge fördes därefter i till dask ham, varefter allt gods såldes på auktio och förtjäste fördelades mella skeppare och has besättig. Dragör blommade upp uder kaparperiode och e kaparflottilj förlades dit. Kaperiverksamhete var väl orgaiserad och afalle samordade. Vid ett tillfälle, de 9 jui 1808, aföll 28 kaparbåtar e egelsk kovoj på 73 fartyg. Mella Saltholm och de sveska kuste uppbrigades ett egelskt örlogsfartyg och 11 hadelsfartyge. Sju av hadelsfartyge och 85 fågar blev förda till Dragör meda de resterade fyra gick på grud och blev uppbräda. Frede 1814 Damark igick år 1814 fred och fick blad aat avstå Norge, som gick i uio med Sverige. För Dragör som sjöfartsstad var storhetsperiode för alltid förbi. Före kriget hade Dragör haft som mest 88 segelfartyg, me efter 1814 sjök atalet till midre ä hälfte. Has Jese Wass avled de 13 oktober år 1804 i e ålder av 70 år. Has hustru Kirste överlevde hoom med sju år. Soe Ole Hase Wass blev skeppare och kapare. Ha blev 60 år ia ha avled de 30 mars Ha var gift tre gåger och fick io bar. Alla bare levde kvar i Dragör och till exempel dotter Ehm (Emma) gifte sig med e skeppsredare och blev efter dees död själv e framtåede redare i Dragör. Dotter Marche bodde kvar i föräldraras hus på Søgade och blev barmorska i Dragör. Soe Aders Hase Wass blev skeppare och gifte sig med Aa Albert Ribersdatter. Aders avled i e ålder av ästa 74 år de 23 jui år Has äka Aa levde kvar i deras hus på Stradstræde 19. E som besökte huset fa är ho gick i i huset ett överflöd och mågfaldig av tallriksrader, möbler, sägplatser och byråer.»porcelaiet i Rækkere omkrig i Stuere var fit, vistok ægte chiesisk eller japaesisk, og de mage Messizirater var gaske vist heller ikke ideladisk Frembrigelse. Uder det ee Loft hag et stort och kostbart Kompas. som havde ledsaget de afdøde Mad paa has Rejser. Uder det adet Loft e fuldstädig Tremaster, fuldrigget och malet, som var e Model af et kjært Skib. Krus, Bægere, Kopper og Stager fyldte Dragkistes Overdel, og paa Væggee hag midre veetiaske Spejle i forgyldte Metalrammer«. Äve om sjöfartes glasdagar var förbi för Dragör, så hade de gett Skaörsoe Has Jese Wass efterkommade ett visst välståd. Fotot 1 Om du vill läsa mer om det som beskrivs i artikel, så läs Kay Larse: Damarks Kapervæse och Marti Has Borg: Dragørs Søfart Fotot 2 Ä idag lever miet av kaparkaptee kvar i Dragör i form av e sjöscoutkår, som bär amet Ole Wass. Gert Olof Hjortswag På Dragør museum ka du lära mer om stades dramatiska historia. Foto: Herik Sedelbach. ligar, och dasstömig, läkarhjälp och medicier mm. För att återgå till bilde, ser vi kemikaliehadel till höger och Solidar, umera Coop, till väster. Det är uta tveka torgdag, kaske är det lördag. Saluhalle låg vid Polisväge som går er till väster bakom Solidar. Bilde togs av fotograf Cederholm frå Trelleborg för att illustrera rubrike»farliga vägkors«för Skåska Dagbladet Vid sida av kemikalieaffäre ligger e lite träbod som iehöll e hemslöjds- och kosthatverkarbutik uder 50- och 60-tale. Vi ser e mägd bilar av vilka det går att läsa umret på ågra: M 77181, MA är e Saab, MA är e VW och M är e Hasa frå 1952, ägd av Faktor Lars- Olle Blomdell på Köpehamsväge 49C i Malmö me sommarboede på Badväge 15 i Höllvike eligt»bilkaleder 1955«. Käer du ige dig eller ågo grae så berätta för oss! Hjälp! chk Vi behöver alltså material som på olika sätt speglar de fatastiska utvecklig som skett. Har Du bilder, urklipp mm som tillsammas med aat isamlat material ka ges oss e stomme till dea bok. Tveka ite, iget material är oviktigt eller för litet, låt oss avgöra om ditt bidrag ka vara e viktig bit i det stora pussel som vi täker lägga. Bilder, vykort etc. återsädes efter skaig av materialet. Age am och adress, telefo eller e-postadress, så att vi ka kotakta dig för evetuellt ytterligare upplysigar. Material ka skickas till Callua Västra Mölledalsväge 18, Höllvike, tel eller till på Ljuge [ 4 ]

5 Visste Du att vid e allmä rådstuga i Skaör i ovember 1909 beslöt ma att iföra gatubelysig de båda städera. Belysige omfattade åtta autoluxlampor i Skaör och sex i Falsterbo. Vid samma rådstuga förelåg också ett förslag om att låta iföra e besökareavgift för lustresade föreigar till städera. Dea»kuravgift«trolige ifluerad av de som ä idag fis i bl.a Tysklad röte mothugg och mötets beslut blev att ite iföra ågo avgift. i Falsterbo hade ma på sommare 1913 tre stycke stora havsköldspaddor som höll till i sade ere på strade. De väldiga pasardjure trivdes alldeles utmärkt och de tilldrog sig stort itresse frå såväl badgäster som Falsterboiter. Sköldpaddora förvarades i e grat utsmyckad ätbur pytad med blommor och gröt vilket gav miljö ske av ett tropiskt ladskap. Bure var placerad vid badbryggas ladfäste, där äve e cister med pumpaggregat fas. Sköldpaddora var direktimporterade frå Idie och egetlige avsedda för köket på Falsterbohus. De hamade också efterhad i kockaras grytor. Det ståtliga pasaret förvarades därefter som e kuriositet på»huset«. Huvudea doerades till zoologiska istitutioe i Lud. det är ästa omöjligt att få fram säkra folkmägdsuppgifter om våra städer i gamla tider. De kyrkoböcker som fis bevarade är frå år 1688 och framåt. Så för tide ia dess får ma i regel bygga på atagade. Dessa ka baseras på atige atalet fastigheter i de berörda stade eller på adra omstädigheter. De så kallade krigskotributioera (utskrivigara) och adra förpliktelser som kroa ålade städera, ger e god mätare i varje fall på proportioera mella de olika städera. Frå t.ex år 1570 har ma fuit ett dekret vari alla daska städera av mydighetera ålades att till armé avleverera skodo. För Malmös vidkommade gällde detta 300 par, för Lud 200 par, för Trelleborg 100 par samt för Skaör med Falsterbo, Wä, Ystad och Simrisham 50 par vardera. Atalet ivåare stod med all säkerhet i paritet till detta och hatverkare som skiare och skomakare måste det ha fuits e hel del av på alla ortera. är ma omkrig åre 1913 och 1914 plaerade att bygga e ham i Kämpige för ågefärjetrafik på Waremude, så ville också Skaörbora ha ett ord med i laget, vilket ma ite kude missua dem. På allmäa rådstuga i stade väckte överlotse Olof Ekste e motio om att stade måtte till kouge igå med e ahålla om e utredig huruvida ite Skaörs ham vore de lämpligaste utgågspukte för e såda ågfärjelije. Motioäre framhöll, att sjöväge kom att bli mycket förkortad om färjehame förlades till Skaör, och aläggigara där skulle dessutom bli mycket billigare ä om de byggdes i Malmö, Trelleborg eller Kämpige. Ett aat skäl som Hr Ekste drog fram, var att hame i Skaör alltid kude hållas isfri och ha drog särskilt fram de svårigheter som fas att passera Fliträa till Malmö, då Sudet var isbelagt. Järväge Vellige-Falsterbo ställde sig bakom förslaget och kude blad aat utlova e utbyggad av si lije, om förslaget skulle bli verklighet. ihj Grö havssköldpadda, så kallad Soppsköldpadda (Cheloia mydas) [ 5 ] på Ljuge

6 Livet på kollo Det hela började med att jag ville sommarjobba lågt hemifrå. Jag läste Sommarjobb i Platsjourale i Kristiastad. I de fa jag e barkoloi i Torekov och Frälsigsarmés barkoloi i Höllvike som hette Slumsystraras kollo. Jag hamade till slut hos Slumsystrara i Höllvike. Som 16-årig var detta späade! Mor och far körde mig er till Höllvike frå Degeberga, där jag bodde. Jag var mycket bestämd och kavat för att få ge mig iväg, me är vi väl kom fram blev jag ågot osäker. Aa-Lisa, förestådare och Igrid, köksa tog emot mig. Två härliga gamla Frälsigssoldater! Mor och far körde hem och jag blev avisad ett rum på adra våige som jag skulle bo i. Mat och logi var gratis och löe var 200 kroor per period och jag hade ledigt e helg. E period var fyra veckor låg och jag tillbrigade två perioder här. Jag var esam med dessa damer i två dagar ia det kom tre ledare till. När vi alla var samlade skulle vi gå och möta bare som kom med buss frå Malmö. Busse staade vid Kämpigekioske och ut kommer c:a femto lite förskräckta bar. De har varsi väska i si had. De går två och två och håller varadra i hade. När vi kom fram till koloi fick alla bare gå upp på adra våige till ett lekrum med fem garderober. Där fick bare ta av sia ega kläder och lägga dem i väska meda Aa- Lisa tog fram kläder, frå Frälsigsarmés garderober, som ho delade ut till bare. När det seda var dags för hemresa tog bare på sia ega kläder ige. Bare duschades varje dag efter lek och bus. Me vi som arbetade där fick ite aväda dusche uta fick gå er till havet och tvätta oss. Jag hade aldrig varit med om detta tidigare så jag aväde valig tvål som ite löddrade. Me jag lärde mig sabbt att ma skulle aväda e speciell tvål. Dage började kl med kokekaffe, Mariekex och bordsbö. Seda skulle bare väckas. De fick e bra frukost kl. 8.00, som de alltid åt ute. Kl fick vi i persoale e mycket god frukost. Det var härliga dagar! Vi gick er till strade och badade med bare och lekte på gårde. Iblad satt jag på kökstrappa och borstade potatis som vi skulle aväda till middage. Diskade gjorde vi bakom de små huse på baksida. Nattjoure fick ite jag ha, för ma måste vara arto år för det. E del södagar gick vi med bare till Furubo och sjög för de gamla mäiskora som tillbrigade sommare där. Efter e tid på koloi, är jag fick vara ledig på kvällara, udrade jag vad det fas för utbud av öje i Höllvike. Jag hade spaat i brevbärare, e ljus, solbräd och muskulös kille som sommarjobbade med att dela ut post. Fräck som jag var, så ställde jag just de fråga, vad gör ma i Höllvike på kvällara? Ha hade og spaat på mig också för svaret kom sabbt. Vi ka åka till Pube och seda till Falsterbohus på disco. Och på de väge är det, för u är jag gift med brevbärare och Höllviksbo seda 1981! Aica Holmberg Läs mer om livet på kollo i Calluas bok Skollovskoloiera. Se tidiges baksida. på Ljuge [ 6 ]

7 Bladat Sigature Esow Bakom sigature Esow på dea käda affisch för Falsterbohus 1949, döljer sig illustratöre och författare Euge Semitjov ( ). Ha var kaske mest käd som rymdexpert och jouralist. Has föräldrar Vladimir och Faia Semitjov kom frå Sovjetuioe till Sverige Euge Semitjov fick tekisk utbildig, me has chef asåg att has teckarbegåvig borde tas tillvara och skickade hoom till Berghs Reklamskola. Frå 1942 till 1957 teckade ha serie Alla Kämpe för Rekordmagasiet. Serie ka ärmast likas vid e svesk Blixt Gordo. Euge Semitjov skrev också flera poulärveteskapliga böcker och artiklar för tidigar om rymdfart och aa forskig. Efter år 1947 utförde ha flera teckade rymdreportage och blev e föregågare på området yhetsgrafik. Euge Semitjov fick Stora Jouralistpriset Sigatur på affische. chk Efterlysig Dea otroligt fula stol kallades spidelstole. De var e slags hammockstol uppbyggd av plattjär med ett lågt tygstycke som ma satt i och som formade sig efter es kropp. Stole kude ställas i i alla läge frå sittade till vågrätt liggade. Om stole var ful var de desto sköare och bekvämare att sitta i. De hade vadderade armstöd och soltak. Stole iköptes i börja av 30-talet av mi far och avädes av hoom fram till mitte av 60-talet. De lär ha tillverkats av e smed i Kugstorp eller Tygelsjö. Fis det ågo som vet ågot om dea mosterstol och fis det ågo som har e såda fortfarade? Nils Balcke Fd. Ljugsätersvägbo E efterlysig till Bilde till höger kommer frå ett album som jag köpt på e loppmarkad. Det föreställer Höllvikes statio så som de såg ut frå 1925 och ett atal år framåt, ia statioshuset målades i ljusgult. Käer du ige persoera, så skulle jag gära vilja att du kotaktade mig på telefo chk [ 7 ] på Ljuge

8 Skollovskoloiera på Ljuge av Igemar H Johasso 130 kr. Falsterbohus med tåra i sade och klackara i taket 180 kr Kämpige av Igemar Johasso och Christia Kidblad 170 kr. På Ljuge ges ut av Kulturföreige Callua Styrelse Igemar H. Johasso Christia Kidblad Eila Mårtesso Bertil Björck Rue Begtsso Thomas Törqvist På Ljuge ummer 1-25 samlade i bokform 180 kr. Fru Kuge Drottig Margareta I av Marie Sjögre 70 kr. Skaör och Falsterbos historia frå A till Ö av Christer Meli 95 kr. Redaktör Christia Kidblad, chk christia.kidblad@telia.com Asvarig utgivare Igemar H. Johasso, ihj callua@tele2.se Grafisk form Christia Kidblad Tryck Holmbergs, Malmö Tåget har gått! av Christia Kidblad 50 kr. Poste i Skaör och Falsterbo av Lars Dufberg 80 kr. Frå Sillabör till Sabbköp av Igemar Johasso och Christia Kidblad 160 kr. Nu 100 kr. Adress Kulturföreige Callua Västra Mölledalsväge Höllvike Calluas hemsida Medlemsskap Sätt i 100 kr på vårt koto plusgiro Tidige utkommer med 3-4 ummer per år. Återge gära våra artiklar me age alltid källa. Stora Hammars kyrka 100 år av Igemar Johasso 50 kr. Historier frå Skaör av Aders Carlste 130 kr. Stise i Falsterbo av Stig Mårtesso 125 kr. Ljug, Callua vulgaris Resade över Ljuge av Christia Kidblad 90 kr. Ett stycke kaalhistoria av Sve Ludström m.fl. 50 kr. Höllvike bilder och mie frå förr 125 kr. på Ljuge [ 8 ]