Verksamhetsplan 2016 för Nybohovsskolan

Transkript

1 Nybohovsskolan Verksamhetsplan 2016 för Nybohovsskolan Nybohovsskolan Nybohovsbacken Stockholm 08/ stockholm.se

2 Sid!2 (!16) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm... 14

3 Sid! 3 (! 16) Inledning Nybohovsskolan är en kommunal grundskola och består av 7 klasser från förskoleklass till och med årskurs 6, ett fritidshem och en fritidsklubb. Antalet elever på skolan är 170. Skolan har en rektor och en biträdande rektor på halvtid. Ledningsgruppen består av en skolutvecklingsledare, en arbetslagsledare, en administratör, biträdande rektor och rektor. Skolan har två arbetslag; f-3 med fritidshem och årskurs 4-6 med fritidsklubb som träffas varje vecka. Det finns ett elevpedagogiskt team och ett elevhälsoteam, båda teamen träffas en gång i veckan. För de elever som riskerar att inte uppnå målen finns från januari en studio som är öppen några timmar varje dag. I förskoleklass har vi två förskolelärare, en förstärkning som varit möjlig med hjälp av lågstadiesatsningen. Eftersom skolan är liten blir beslutsvägarna kort och det är lätt att följa upp vad som behöver åtgärdas/utvecklas. Vi är en idrottsskola med ett utökat antal idrottslektioner för årskurs 1-3. En gång i månaden har hela skolan fysiska aktiviteter i åldersblandade grupper hel- eller halvdag. Från och med årskurs 3 har alla klasser elever med fotbollsinriktning. Vi är certifierade av Svenska Fotbollsförbundet sedan Det innebär bl. a att vi har instruktörer med hög utbildning. Fotbollsinriktningen är populär och eleverna tycker att de utvecklas mycket under åren här. Det finns rika möjligheter till lek och rörelse på rasterna. Hösten 2014 fick vi en helt ny lekpark på skolgården i direkt anslutning till vår lilla konstgräsplan. Vi ligger i ett parkområde med en stor konstgräsplan. Skolans tre hörnstenar är kunskap, samverkan och idrott. Forskning visar att träning av grov- och finmotorik stärker hjärnans förmåga att inhämta kunskap. Vår målsättning är att erbjuda en verksamhet där alla barn känner lust att lära och där alla ges förutsättningar att lyckas. Alla barn, oavsett ålder, ska ges möjlighet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och lära sig ta ansvar för sitt lärande. Vi arbetar i verkstäder en gång/vecka, åldershomogent och åldersblandat. På det sättet utnyttjas personalens ämneskompetens. Läsåret är indelat i fyra temaområden som lärarna samplanerar. All personal har en tydlig ledarroll. Personalen strävar efter att ge eleverna inflytande över verksamheten, delaktighet i de beslut som fattas och att ta ansvar för sitt lärande under hela dagen. Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. Vår

4 Sid! 4 (! 16) värdegrund står alltid i centrum; "På Nybohovsskolan bemöter barn och vuxna varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas du för den du är". Vi utvärderar regelbundet vår verksamhet och det pedagogiska arbetet diskuteras kontinuerligt i alla gruppkonstellationer, på APT och SVG. Personal har varit delaktig i att ta fram verksamhetsplanen. Prioriterade åtgärder för utveckling Ett prioriterat område är att ha effektiva möten vars innehåll utgår från elevernas behov. Ambitionen läsåret 15/16 är fortsatt att all konferenstid, 3 timmar/vecka, förutom en halvtimme för information, ska användas till kollegialt lärande, Visible Learning, formativ bedömning och andra pedagogiska frågor. APT ska effektiviseras till en halvtimme. Skolan fortsätter på tredje året med Skolverkets och Stadens satsning på ämnet matematik för lärare som undervisar i ämnet åk f-3, varannan onsdag. Under hösten 2015 gick vi med i Skolverkets satsning Läslyftet. Det innebär att alla pedagoger som undervisar i ämnet svenska träffas en gång/vecka, läser senaste forskningen, samplanerar lektioner och gör lektionsbesök. Tre av skolans lärare genomgår en handledningsutbildning i kollegialt lärande, en utbildning som förvaltningen tillhandahåller. Vi har gått in i ett projekt som heter Visible Learning, plus. Projektet bygger på Hatties forskning om vilka framgångsfaktorerna är för eleverna. Bl. a tar man fram effektstorleken på sin undervisning, d.v.s. vilken påverkan undervisningen haft på elevens/elevernas lärande. Vi kommer under läsåret att arbeta med det materialet på tisdagens arbetslagsmöte, APT och studiedagar. Vårt mål är att all undervisande personal ska ha gått NTA-utbildning. Ytterligare fem personal gick hösten -15. Vi kommer att göra en ny IKT-plan under våren Projektet "Lärare utvecklar lärare" fortsätter som ett kollegialt lärande. Ambitionen är att få igång ett samarbete mellan skolor, och via inspiratörer på varje skola ger idéer till varandra. Skolan har beviljats medel från Skapande skola. Anslaget kommer att användas till författarbesök för samtliga klasser, åk 3-4 är med i ett projekt kallat Framtidskören. Varje klass ska också besöka minst ett museum eller annan kulturverksamhet.

5 Sid! 5 (! 16) 1. Ett Stockholm som håller samman Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 90 % År 90 % År 90 % År 90 % År 90 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 81 % År Eleverna ska bli goda läsare så att förutsättningarna att nå de nationella målen ökar Varje klass handlingsplan i läsning leder fram till ökad läsförståelse.

6 Sid! 6 (! 16) Läslyftet höjer lärarnas didaktiska förmåga vilket visar sig i förbättrat resultat i läsförståelse. Arbetssätt Lärarna träffas varje vecka i kollegiala samtal utgående från läslyftet. De läser senaste forskningen, planerar lektioner och besöker varandras undervisning. Mötena leds av en handledare. Två gånger/termin mäts läsförmågan hos varje elev i åk 2-6, genom diagnosmaterialet DLS. Vid resultatdialogen görs en handlingsplan i varje klass utifrån resultaten. Särskilt fokus sätts på att höja pojkars läsförmåga över den kritiska LUSpunkten 17. Vid behov upprättas en handlingsplan/ ett åtgärdsprogram för elevens läsutveckling. Elever som hösten i åk 1 inte knäckt läskoden genomgår ett program kallat TIL, tidig intensiv lästräning", lett av specialläraren. Varje klass besöker regelbundet biblioteket. Årskurs 1-3 och åk 5 får författarbesök. Biblioteket har bokprat/boktips i åk 4. Återkommande kollegiesamtal på arbetslagsmöten om insatserna. Arbetsmetoder för att öka läsförståelsen hos eleverna diskuteras/föreslås när specialläraren träffar varje klasslärare en gång/vecka och vid kollegala samtal varannan vecka. Resursanvändning Skolan gick in i läslyftet hösten Det är ett kompetensutvecklingsprogram inriktat på att höja lärarnas didaktiska förmåga. Lärarna träffas en gång/vecka. Specialläraren utarbetar tillsammans med klassläraren en handlingsplan eller ett åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen. Specialläraren handleder varje klasslärare en gång/vecka. Elevhälsoteamet har regelbundna möten med fokus på de elever som riskerar att inte nå målen. Elevpedagogiska teamet träffas regelbundet för att diskutera utvecklingen av läsförståelsen. Pengar avsätts till inköp av nya böcker som särskilt vänder sig till pojkar som ännu inte kommit över LUS 17. Böcker avpassade för LUSpunkterna köps in kontinuerligt av speciallärarna. Böcker märks upp som visar vilken LUS-punkt de är lämpliga för. Uppföljning Handlingsplanen utifrån klassens läsförståelsenivå följs upp av det elevpedagogiska teamet; utvärderas, analyseras och eventuella

7 Sid! 7 (! 16) förändringar i metoder föreslås. Varje termin följs resultat och metodval upp vid en resultatdialog. Efter varje LUSning följer diskussion, utvärdering och analys hur vi går vidare. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 och 6 följs upp och analyseras. Utveckling Alla klasslärare använder sig av Barbro Westlunds metoder för ökad läsförståelse. Vi mäter effektstorleken av undervisningen via prov och diagnoser på varje elev(förtest, eftertest och utfallet där emellan). Vi åtar oss att utveckla undervisningen i matematik Ökat antal elever som når målen i ämnet. Ökad didaktisk kompetens hos lärarna. Arbetssätt Lärare som undervisar i matematik åk f-3 deltar i ma-lyftet, en utbildning som Skolverket och staden erbjuder. Lärarna har en handledare som de träffar varannan vecka. Lärarna läser senaste forskning i ämnet och planerar tillsammans ett lektionspass som de sedan utför. Lärarna besöker varandras lektioner. Resursanvändning Kompetensutvecklingstid för matematiklärarna i åk f-3 läggs på att öka lärarnas didaktiska kompetens och därmed höja elevernas kunskaper i matematik. Uppföljning Ma-lyftets handledare handleder ma-lärarna varannan vecka NP åk 3 och 6. Diagnosmaterialet "Att läsa och förstå tal" två gånger/läsår i åk 2-6. Resultatdialoger runt utfallet/metoder varje termin. Utveckling Skolan har genomfört två år av ma-lyftet. Lärarna i åk f-3 har valt att fortsätta under lå 15/16.

8 Sid! 8 (! 16) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 70 % År 60 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 50 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,3 % År Det ska vara lugn och ro i klassrummen Resultatet på skolundersökningen vad gäller arbetsro och elevernas kunskap om målen ska höjas från 2015 års resultat. Arbetssätt Varje elev har en egen individuell utvecklingsplan Läraren går igenom målen för lektionen innan man startar Kort utvärdering på klassrådet varje vecka om målet lugn och ro uppnåtts Eleverna vet målen för lektionen Läraren har en genomtänkt pedagogisk plan med varje lektion Eleverna har inflytande över sitt lärande Samtal pågår i normalt röstläge eller tystare Eleverna räcker upp handen när de vill tala Eleverna kommer i tid till lektionerna

9 Sid! 9 (! 16) Lärarna kommer i tid till lektionerna Resursanvändning På varje arbetslagsmöte tas lugn och ro i klassrummet upp som en punkt. I de lägre årskurserna arbetar flera pedagoger i klassrummet. Skolan har fått del av den statliga lågstadiesatsningen. I förskoleklassen finns från januari -16 två pedagoger. Uppföljning Återkommande punkt på klassrådet "Har det rått arbetsro enligt kriterierna?" Utvärdering i klasserna varje termin Stadens skolundersökning Utveckling På sikt ska skolan bli en Visble Learning-skola där fokus ligger på att eleven vet sina mål och vilket nästa steg är i sin utveckling. Det skapar ett gott arbetsklimat. Utemiljö och korridorer ska vara trygga och säkra Ingen elev blir utsatt för trakasserier eller kränkningar utan att det upptäcks Arbetssätt Elever/personal/kamratstödjare kan muntligt/skriftligt anmäla oro för elev/grupperingar till trygghets- och trivselteamet. Upptäcks mobbning, trakasserier, kränkningar ingriper trygghets- och trivselteamet omedelbart, i enlighet med skolans likabehandlingsplan. Trygghets- och trivselsteamet träffas varannan vecka eller akut vid behov. Det finns åtta kamratstödjare (elever) som är de vuxnas extra ögon. Vi går igenom skolans regler med elever och föräldrar, vid terminsstart och vid behov. Det finns alltid rastvakter ute och de bär självlysande västar. Om obehöriga uppehåller sig inom skolområdet är varje vuxen som ser det, ansvarig för att fråga i vilket syfte. Resursanvändning Skolan har ett trygghets- och trivselteam (TTT), lett av bitr. rektor. De träffas varje vecka eller vid behov. Elevhälsoteamet träffas varje vecka eller vid behov och scannar av läget

10 Sid 10! (! 16) på skolan utifrån bl. a trygghet och trivsel. TTT träffar regelbundet kamratstödjarna och rapporterar vid behov till EHT. Alla på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden. Uppföljning Skolans likabehandlingsplan utvärderas kontinuerligt. Skolans regler utvärderas vid läsårets slut. Kamratstödjarna träffas varannan vecka med sin handledare. Trygghet är en återkommande punkt på klassrådet. Vi gör en trygghetsenkät höst och vår. Stadens skolundersökningsresultat följs upp. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % År 70 % År 80 % År 90 % År

11 Sid 11! (! 16) Eleverna ska vara delaktiga i utformningen av skolans/fritidshemmets verksamhet Elevernas delaktighet i utformningen av skolans och fritidshemsverksamheten ska öka. Arbetssätt Elevernas arbete bedöms formativt. Fritidshemmet har stormöte med alla fritidshemsbarn var 4:e vecka indelat i arbetsgrupper med gemensam dagordning. Det finns en förslagslåda på fritidshemmet (barnen skriver sina synpunkter och idéer). Fritidshemmets personal går igenom förslagslådan inför stormötet. Klassråd sker varje vecka och elevrådet träffas varje månad. Det utses ordförande och sekreterare på mötena. Mötena har en dagordning. Mötena protokollförs och anslås på anslagstavla. Resursanvändning Personal på fritidshemmet håller i stormötena, klassläraren i klassråd och två där till utsedda lärare ansvarar för elevrådet. Tid för formativ bedömnings-diskussion finns regelbundet avsatt på arbetslagsmötena. Uppföljning Arbetslagsmöten och resultatdialoger Protokoll från möten och råd följs upp på nästa möte/råd. Uppföljning av vilka av elevernas förslag från elevrådet som genomförts sker en gång per termin. Utvärdering sker genom enkäter och i de olika råden. Skolans skolenkät Stadens skolundersökning Utveckling Utifrån utvärderingens resultat diskuterar personalen om och hur delaktigheten kan öka. Lärarnas kompetens i formativ bedömning ska öka.

12 Sid 12! (! 16) Eleverna skall veta var de ligger kunskapsmässigt och socialt så att de själva kan planera hur de ska uppnå skolans mål Skolans och fritidshemmets mål är tydliga för eleverna Arbetssätt Det görs en noggrann genomgång av skolans mål och hur IUP används för eleverna. Vid terminsstart får eleverna läsa igenom vad som bestämdes på föregående utvecklingssamtal. IUP är ett vardagligt inslag och finns schemalagt en gång i veckan. Fritidshemmet arbetar utifrån för eleverna kända sociala mål och alla barn på enheten F-3 har sociala mål. Fritidshemspersonalen är om möjligt med vid utvecklingssamtal. Resursanvändning Speciallärarna stöttar de elever, enskilt eller i liten grupp, som har svårigheter. Speciallärarna handleder lärarna. SVA-läraren gör åtgärdsprogram för elever som inte ännu behärskar svenska språket. För elever med särskilda behov finns en liten grupp. Uppföljning Resultatdialog en gång/termin Arbetslagsmöten/studiedagar Utvecklingssamtal Stadens skolundersökning Utveckling Skolan startar en studio dit elever kan komma två timmar/dag från åk 3. Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

13 ! Sid 13! (! 16) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 60 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Ett klimatsmart Stockholm Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 30 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Allt biologiskt avfall tas om hand på skolan och lämnas för behandling. Elförbrukningen ska minska Arbetssätt Alla lärare undervisar i hur man personligen kan bidra till en hållbar livsmiljö, hemma och i skolan. Alla klasser samlar in sitt biologiska avfall via kärl i klassrummen. Vaktmästaren går runt och kontrollerar att belysning och datorer är avstängda vid dagens slut. Varje personal ansvarar för att stänga sin dator när den går hem. Den som stänger på fritidshemmet, ser till att datorer och lampor är

14 Sid 14! (! 16) släckta. Resursanvändning Eleverna lämnar in det ihopsamlade avfallet och ger till kökspersonalen som förvarar det i kylutrymme tills det hämtas. Uppföljning På arbetslagsmöten och vid utvärdering av tema-arbeten Utveckling När glödlampor/lysrör går sönder, byts de till energisnåla lampor. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. En budget i balans Årsskiftet 16/17 ska budgeten vara i balans 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag.

15 Sid 15! (! 16) Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Vi ska vara en attraktiv arbetsplats Skolan ska ha ett högt nöjd medskapandeindex, minst 82. Lärarna är behöriga och legitimerade. Arbetssätt Läsåret startar med genomgång av alla dokument som är viktiga att känna till och var man kan hitta dem. Varje nyanställd får en mentor som har uppföljningssamtal efter en månad. Strikt dagordning för alla möten. Vid anhopning av arbete diskuterar arbetslag och skolledning hur man kan lösa det. Arbetslagsmöten har alltid ett planerat pedagogiskt innehåll. Möten runt det pedagogiska arbetet ska präglas av kollegialt lärande. Lärare som inte har behörighet, ges möjlighet att utbilda sig via stadens satsning på att öka andelen behöriga lärare i grundskolan. Resursanvändning Lediga tjänster utlyses, med krav på behörighet. Skolan har en budget för kompetensutveckling. Tid avsätts för kollegialt lärande Mötestiderna är effektiva och fokuserar på kärnuppdraget. Uppföljning Fortlöpande utvärderingar på arbetslagsmöten och på studiedagar. Medarbetarsamtal Resultatdialoger Sjukfrånvaro Aktivt medskapandeindex-värde.

16 Sid 16! (! 16) Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning