Mänskliga möten - omvärldskommunikation ur ett internationellt perspektiv

Transkript

1 Kristianstad kommun ITiS3 Ht-00 Mänskliga möten - omvärldskommunikation ur ett internationellt perspektiv Utarbetat av: Eva Borgfeldt, Elisabeth Eriksson, Kjell Pehrsson, Gudrun Segelström, Majvi Borg-Larsson, Linus Pålsson, Christina Ohlsson och Catarina Magnusson. Handledare: Peter Sandgren

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund 2 2 Problemprecisering Mål Syfte Frågeställningar 3 3 Projektets genomförande och resultat 4 4 Diskussion 6 5 Sammanfattning 9 6 Litteraturförteckning 10 Bilaga 1 Bilaga 2 1

3 1 Inledning Under slutet av 80-talet och början av 90-talet har datorn blivit ett allt mer frekvent instrument i den svenska skolundervisningen. Eftersom Kristianstad kommun satsar på ITiSfortbildning för lärare och elever såg vi i arbetslag A möjlighet att deltaga. Att arbeta problembaserat, ämnesövergripande och elevaktivt stämde väl överens med våra tidigare diskussioner och vi såg en möjlighet att vidareutveckla dessa. Vi såg fördelarna med datorns roll i vår undervisning och insåg också vikten av att kunna sålla i det stora informationsflödet som erbjuds eleverna. Detta, i kombination med vår ambition att låta eleverna få knyta nya berikande kontakter via Internet, gjorde att vi sökte oss till vårt grannland Danmark. Mot denna bakgrund kallar vi vårt projekt Mänskliga möten- omvärldskommunikation ur ett internationellt perspektiv. 1.1 Bakgrund Väskolan är en 6-9 skola med cirka 430 elever belägen utanför Kristianstad. Upptagningsområdet utgörs av villa- och landsortsbebyggelse. Skolans pedagogiska personal är indelad i fyra arbetslag. Vårt arbetslag består av: Eva Borgfeldt, Majvi Borg- Larsson, Elisabeth Eriksson, Catarina Magnusson, Christina Ohlsson, Kjell Pehrsson, Linus Pålsson och Gudrun Segelström. Klassföreståndare i ITiS-klassen är Elisabeth Eriksson och Kjell Pehrsson. I den svenska projektklassen 8A går tretton pojkar och fjorton flickor, medan det finns tio pojkar och tio flickor i den danska klassen 7B.. 2

4 2 Problemprecisering 2.1 Mål Vi ville genom vårt projekt, Mänskliga möten omvärldskommunikation ur ett internationellt perspektiv, öka kommunikation och samarbete mellan människor i Sverige och Danmark. Vi ville undersöka detta genom att elever och personal på Väskolan, Kristianstad och dess vänortsskola, Söndreskolen i Köge, utbytte erfarenheter och värderingar inom olika ämnen via Internet. Vårt mål är att det virtuella mötet även skall leda till ett reellt sådant. 2.2 Syfte Vår förhoppning var att arbetet skulle väcka intresse för elevernas vardag i vårt grannland. Vi ville också ge eleverna möjlighet att utbyta erfarenheter och värderingar inom de ämnesområden de intresserade sig för. 2.3 Frågeställningar Frågeställningar som väcktes av eleverna var bl a: Har Sverige och Danmark någon gemensam historia? Hur skiljer sig traditioner och högtider åt i de olika länderna? Hur är det att vara elev i en svensk respektive dansk skola? Likheter/skillnader. 3

5 3 Projektets genomförande och resultat Under vt-00 etablerades en första kontakt med två lärare från Söndreskolen i Köge, Danmark. De besökte Väskolan och projektklassen i april. I början på höstterminen hade vi besök av en dansk högskolestuderande vi namn Carit Abrahamsson. Han lärde våra elever en del danska ord och berättade om danskt vardagsliv. Carit visade sig vara en god resurs som eleverna kunde vända sig till under arbetets gång. I månadsskiftet augusti/september återgäldade vi danskarnas besök. Med färska intryck från Danmarksresan bestämde vi oss för att sätta igång elevernas arbete med hjälp av en gemensam brainstorming. Under denna framkom diverse ämnesövergripande frågeställningar. Dessutom valdes två elevrepresentanter som planerade det fortsatta arbetet med oss. För att genomföra projektet fick eleverna disponera de flesta lektionerna under vecka och vecka Arbetet redovisades vecka 45. Eleverna började med att presentera sig på nätet för de danska vännerna och utbytte foton av varandra. Nästa steg var att ta danskarna till hjälp för att få fakta till sina frågor. Emellertid verkade inte danskarnas datorvana vara så stor som vi hade räknat med. Det resulterade i att eleverna fick söka fakta på annat sätt t ex genom biblioteket och intervjuer. Vi kompletterade även med de videofilmer vi fått i samband med studiematerialet Språket förbinder samt faktaboken. Våra elever delades in i grupper om 3-4 elever med var sin ansvarig handledare (se bilaga 1). Kontakten skedde bl a via BUF-online. Eleverna redovisade sina grupparbeten genom att berätta för varandra om sina resultat. Redovisningen videofilmades. 4

6 Utvärderingen via enkät (se bilaga 2) visade att eleverna uppskattade idén med ITiS-projektet och att merparten tyckte att arbetssättet var lärorikt. Dock försvårades faktainsamlingen av att elevernas frågor ej besvarades i den omfattning de hade önskat sig. Det visade sig att de danska eleverna ej har tillgång till datorer i samma utsträckning som våra svenska elever. Danskarnas intresse begränsade sig till det personliga planet. För att göra elevernas arbete tillgängligt för fler intresserade, skapar i skrivande stund två elever från 8a tillsammans med två elever från 6a en hemsida. Denna ska länkas till Väskolans hemsida på samt Söndreskolens hemsida på I samband med årets Lucia kommer den danska klassen att besöka oss och vi dem våren Dessa mänskliga möten ska förhoppningsvis vara början till fortsatt utbyte våra länder emellan efter det att själva ITiS-projektet är avslutat. 5

7 4 Diskussion Vilka slutsatser har vi då dragit av vårt arbete? En stor fördel med vårt arbetssätt har varit den elevaktivitet som klassen visat prov på under projektets gång. Eleverna visade stort intresse från första stund och har varit delaktiga i beslut kring planering, genomförande och redovisning. Det inte helt obekanta sättet att arbeta problembaserat visade sig fungera även den här gången. Ytterligare en fördel, som vi ser det, är att eleverna växt med uppgiften och fått upp ögonen för vad det innebär att ta ett ökat eget ansvar. Detta t ex genom att de fått söka sig nya vägar när den förväntade responsen uteblev. Vad gäller det ämnesövergripande arbetet lät vi oss förstå, under arbetets gång, att vi kanske inte varit tillräckligt tydliga. För vissa elever visade det sig vara självklart att inbegripa så många ämnen som möjligt i sina frågeställningar medan andra upplevde det här som svårt och ovant. Vi inser att vi till nästa gång måste vara tydligare i våra instruktioner och förvissa oss om att alla elever förstår innebörden av arbetssättet. Som tidigare nämnts fick inte våra elever den respons av de danska eleverna som de hade förväntat sig. Kanske skulle vi i detta läge på ett bättre sätt gått in och stöttat eleverna i deras arbete? För att undvika det scenario som uppstod då kommunikationen mellan de båda skolorna inte fungerade på det sätt vi hoppats, kunde vi kanske varit tydligare när vi förklarade för de danska lärarna vad vi ville få ut av projektet. För att få ett så bra resultat som möjligt när man utför ett projekt mellan två skolor anser vi det viktigt att liknande förutsättningar gäller. Vi konstaterar också att brister i organisationen försvårat elevernas arbete i så motto att de inte haft tillgång till IT- utrustning, då främst väl fungerande och utrustade datorer, i den utsträckning de behövt. Hur ska vi i framtiden kunna arbeta problembaserat, ämnesövergripande och elevaktivt då resurserna i den svenska skolan till stora delar är bristfälliga? 6

8 Projektet har gett upphov till många, långa och ingående diskussioner kring vår egen process inom arbetslaget. Våra olika erfarenheter och utgångslägen har visat sig berika vårt eget samarbete och lett till att vi kunnat tillgodose elevernas olika frågeställningar inom en mängd olika områden. Än en gång kan vi betona vikten av personliga möten där eleverna hänvisas till att hjälpa varandra då det inte alltid finns pedagogisk personal till hands. Har elever och lärare kunnat utbyta erfarenheter och värderingar om olika ämnen? Enligt Dysthe 1996 är det flerstämmiga klassrummet ett klassrum där lärarens röst bara är en av många som hörs, där eleverna lär av varandra och där både muntligt och skriftligt språk intar en central plats. Under vårt ITiS-projekt har detta verkligen varit fallet. Många elever har haft ett större utrymme och ett större kunnande än flera lärare och då har det blivit självklart att elevernas erfarenheter och värderingar har tagit en central plats. Elevernas inflytande har varit stort. Hur har vi i arbetslag A fått en mer professionell lärarroll genom ITiS? Buche och Shami 1991 anser att kollektiva lärdomar utnyttjas på ett mera konstruktivt sätt än individuella. Detta innebär inte att alla i arbetslaget lär sig lika mycket eller att principen tilltalat samtliga, utan att flera dimensioner och perspektiv blir synliga. Detta kan sägas den kollektiva kompetensen. En professionell yrkesutövning sker enl. Handal, 1996, endast om kunskapsutveckling och förändring av det praktiska hanterandet inom yrket är av kollektiv karaktär. Sträng-Dimenäs, 2000, anser att i definitionen lärarprofessionalitet måste även ingå det gemensamma språket i den kollektiva yrkesutvecklingen. 7

9 Med hänvisning till ovanstående forskare vill vi i arbetslag A ge följande svar på den ovan ställda frågan: Vi har utvecklat ett gemensamt internt språk, lärt oss många nya ord och begrepp som vi kan använda i vårt fortsatta yrkesutövande. Vi har genomgått en grupprocess där vi kollektivt har utvecklat en tankeprocess, som i sin tur kan leda till en förändring av den egna verksamheten. Vi har tillsammans försökt förstå varför just 8a har reagerat på sitt speciella sätt. Var och en har kunnat utvecklas från sin nivå. Vi har delat med oss av vårt gemensamma kunnande och vår gemensamma förståelse för varandra har utvecklats. Vår slutsats är att arbetslag A med regelbundna träffar kan vara en mötesplats och ett forum för professionell utveckling. 8

10 5 Sammanfattning Vårt ITiS-projekt är ett försök och en förhoppning om att kunna öka kommunikation och samarbete människor emellan i Sverige och Danmark. Vi har arbetat ämnesövergripande, problembaserat och elevaktivt. Kommunikationen har skett dels genom besök i Danmark och dels genom mail via nätet. Intresset och delaktigheten i projektet har överlag varit stort i klassen, trots de problem som uppstod. Våra erfarenheter i arbetslaget har visat att ökat samarbete ger en högre kompetens vilket främjar utvecklingen hos både elever och lärare. 9

11 6 Litteraturförteckning Borberg, K & Persson Ohlin, G (1999). Sproget Forbinder/Språket Förbinder. Malmö: KPMG Consulting Buche, G & Shami, A (1991). Parallell learning structures. Massachusetts: Addison- Wesley reading. Dysthe, O (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Handal, G (1996). Att stimulera till reflekterande praktik. Lund: Studentlitteratur. Sträng H, M & Dimenäs, J (2000). Det lärande mötet. Lund: Studentlitteratur. ITiS studiematerial (1998, 1999). 10

12 Bilaga 1 Elevgrupper Recht Sebastian Larsson Anna Johnsson Malena Löwenmo Rasmus Stålhammar Malin Manfredsson Åstedt Christoffer Handledare Eva B. Handledare Majvi B. Ahlbäck Magnus Karlsson Emma Bafford Emma Karlsson Jenny Gunnarsson Josefin Knothe Henrik Handledare Elisabeth E. Handledare Gudrun S. Neuman Frida Johnsson Roger Nordgren Emma Jönsson Emma Olsson Hanna Jönsson Joakim Handledare Linus P. Handledare Kjell P. Svensson Martin Svensson Therese Thomsson Fredrik Handledare Catarina M. Hansson Anna Jacobsson Louise Johansson Marcus Johansson Rickard Handledare Christina O. 11

13 Bilaga 2 Utvärdering ITiS projekt Klass 8A namn: Nu är ITiS projektet i stora drag slutfört och det har blivit dags för oss att utvärdera. Det är viktigt att du tänker noga innan du svarar så att det blir så uttömmande som möjligt. 1. Vad tycker du om idén att deltaga i ItiS-projektet? 2. Hur har din grupp fungerat? Bra Dåligt. Sätt ett X på strecket. Motivera. 3. Hur har ert grupparbete förändrats under arbetets gång? 4. Vad tycker du gått bra i arbetet? 5. Vad har varit mindre bra? 12

14 6. Hur upplevde du gruppens sammansättning? 7. Vilka problem har uppstått? Hur har ni löst dem? 8. Har ni fått tillräcklig hjälp? 9. Finns det något som har begränsat ert resultat? Berätta om detta! 10. Vilka fakta har ni haft mest nytta av? 11. Vilken redovisning var bäst? Motivera! 13