ett ITiS-projekt med invandrarelever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ett ITiS-projekt med invandrarelever"

Transkript

1 ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet

2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7 Bilagor: Bilaga 1: Den planerade arbetsgången Bilaga 2: En elevs loggbok 2

3 Bakgrund Vi är tre lärare på Magnus Åbergsgymnasiet som arbetar med invandrarelever i en ITK-klass (ITK = Introduktionskurs för invandrare). Magnus Åbergsgymnasiet har över 1000 elever av vilka en stor andel kommer från många olika länder. Skolan har flera olika program bl.a. Hotell- och Restaurangprogrammet (HR), som vi ville samarbeta med. Utöver de vanliga programmen finns även vår ITK-klass samt Gymnasiesärskolan. ITK är en klass som består av 10 elever, 8 pojkar och 2 flickor. Klassen är överrepresenterad av elever från Asien (Irak och Thailand) men några kommer också från Europa (Kosovo (Albanien), Tyskland och Finland). Deras skolbakgrund är mycket varierande, liksom deras förkunskaper i svenska. Några hade nyss kommit till Sverige höstterminen -01 medan andra hade några års svensk skolbakgrund bakom sig. ITK är en förberedelseklass vars mål är att eleverna skall bli godkända i svenska som andraspråk, matematik och engelska på grundskolenivå. Kerstin Uppenberg är mentor för ITK-eleverna och undervisar i svenska. John Claesson har religion och Lisbeth Karlsson är deras naturkunskapslärare. ITK-eleverna får ofta dålig, eller ingen kontakt alls, med de svenska eleverna eftersom de har stora svårigheter med språket. För att förbättra elevernas möjlighet till kontakt med andra elever startade vi, genom ITiS försorg ett samverkansprojekt. Tillsammans med eleverna beslutade vi oss för att samverka med HR-elever kring internationell matlagning. Som lärare i ITK ser vi problem med den stora klyfta som finns mellan ITKelever och elever på programmen. Vi ville försöka hitta ett sätt att överbrygga detta glapp, och såg mat som något universellt och gemensamt, och samtidigt unikt något som eleverna kunde dela med sig av. Vi tre lärare, som deltar i projektet, har det gemensamt att vi är matintresserade och gärna vill lära oss nya maträtter och ta del av andra länders kultur. Därför blev det naturligt för oss att samarbeta runt ämnet Matkultur i olika länder med vår elevgrupp där så många kulturer finns representerade. Syfte Ett syfte med vårt projekt för våra ITK-elever är en bättre integration, både i skolan och i samhället i stort. Eleverna skall tränas i att samverka i grupp och lära sig ta ansvar. Ett annat syfte är att stärka elevernas självförtroende genom att de får lära oss något som de känner till bättre än vi. Deras egen matkultur är 3

4 ett sådant exempel. Självklart är ett ytterligare, mer övergripande syfte att de ska lära sig svenska genom behovsstyrda arbetssituationer. Syfte för lärare ITiS-arbetet syftar till att träna oss att samverka i ett arbetslag, samt att använda multimedia i undervisningen. Därigenom får vi insyn i varandras arbete både när det gäller ämnen och program, och kan på så sätt hitta nya kontaktytor mellan ämnena och utveckla både oss själva och varandra som lärare. Syftet är också att lära oss mer om den kulturella bakgrund som eleverna har med sig när de kommer hit, och därigenom få ökad insikt och förståelse för den. Dessutom har aldrig PBL prövats på ITK-elever, något som vi nu får möjlighet att pröva. Mål Tillsammans med eleverna beslutade vi oss för att samarbeta med HR-elever. Tanken med det här samarbetet var att: Skapa förutsättningar för ett möte mellan invandrarelever och svenska elever, med matlagning som förenande länk Att arbeta problembaserat och ämnesövergripande Visa de svenska eleverna att invandrareleverna är en positiv resurs, att de innehar kunskaper som vi kan ha både nytta och glädje av Skriva en receptsamling på Internet Lärarspecifika mål Utveckla arbetslag och förbättra samarbetet mellan oss lärare Öva datoranvändning Lära oss mer om elevernas kulturer Elevspecifika mål Ge ITK-eleverna möjlighet att förbättra sin svenska i både tal och skrift Tränas i att kunna förmedla information på det nya språket 4

5 Knyta kontakter med elever på ett program, och i detta möte förberedas inför programintroduktionen Stärka ITK-elevernas självförtroende, så att eleverna, trots språksvårigheter kan tillföra oss nya kunskaper Genomförande För att skapa ett naturligt möte, där ITK-eleverna hade kunskaper som var värdefulla för oss svenskar, beslöt vi tillsammans att vi skulle laga mat från deras hemländer. Vi diskuterade med våra elever och ställde frågan: Vilken maträtt, från ditt hemland, skulle du bjuda på om du ordnade en fest? Eleverna berättade om maträtter som de brukade ha på sina fester. Vi fick höra om många för oss okända rätter och eleverna gick sedan hem och bad sina föräldrar om recepten. Dessa översatte eleverna till svenska så att vi tillsammans med HR-eleverna skulle kunna laga rätterna. Eleverna bestämde också att de skulle skriva ut recepten på data så att de kunde lägga ut dem på Internet. På svensklektionerna arbetade vi med ord och uttryck som hörde ihop med mat och matlagning. När de skulle göra arbetsbeskrivningar till recepten blev t.ex. inlärningen av verbens imperativ (vispa, häll, blanda, mät upp etc.) ett naturligt inslag. Eleverna gjorde också besök i affärer för att se om det de behövde till sina recept fanns att köpa. Naturkunskapen arbetade bl.a. med näringsämnen och vad man behöver för en allsidig kost. Eleverna fick till exempel i klassrummet praktiskt följa mjölets väg från ax till limpa. Religionsämnet diskuterade mat utifrån olika religiösa högtider. Då Ramadan (den muslimska fastemånaden) pågick i slutet av höstterminen föll sig detta naturligt, och även religiösa regler för tillagning (halal för muslimer, kosher för judar), eller hur man äter (dukning etc.) diskuterades. Även i dessa ämnen blev det mycket svenskundervisning och genom vår samverkan blev det lättare för eleverna att förstå naturkunskapen och religionsämnets innehåll. Alla ämnen utgjorde ju olika perspektiv på temat mat. Under tiden som vi arbetade med projektet i de olika ämnena ville vi också praktiskt använda oss av de nya svenskkunskaperna. Gemensamt med eleverna gjorde vi fastlagsbullar i skolans metodkök. Det började med att vi gick igenom vad som behövs för att tillaga semlor och hur man gör, och därefter arbetade eleverna i grupper och lagade sina egna bullar. Detta var ett uppskattat inslag 5

6 och några elever tyckte det var så gott att de gick hem och gjorde fler bullar för att bjuda sina familjer. Tillsammans besökte vi sedan HR- eleverna i deras restaurangkök. De svenska eleverna visade invandrareleverna all utrustning som behövs i ett storkök och besöket avslutades med en pratstund där ITK-eleverna bjöd på choklad som tack för besöket. Nu var det dags för eleverna att laga recepten från sina hemländer. Våra förhoppningar om att lära HR-eleverna nya och annorlunda rätter grusades tyvärr, eftersom de (uppenbarligen inspirerade av oss?) vid jul startade ett eget ITiS-projekt kring mattraditioner, men utifrån landskapsrätter. Därför kände de sig tvungna att avstå från att delta i vårt projekt på grund av tidsbrist. Tre dagar avsattes för matlagning. Vi började med att gå igenom recepten. Vid genomgången fick varje elev beskriva vad receptet innehöll och vad de okända ingredienserna var. Den elev som skrivit receptet fick förklara för de andra hur rätten skulle lagas. Eleverna arbetade i grupper och den som skrivit receptet blev huvudansvarig och fick fördela arbetsuppgifterna inom gruppen. Alla gjorde sitt bästa och resultatet blev mycket bra. En dag hade en av mammorna lagat en gryta med dolmar eftersom det skulle ta för lång tid att laga dem i skolan. Vilken positiv respons från föräldrar! Båda dagarna avslutades med att alla fick smaka av varandras goda rätter. När de dukade och serverade fick de öva sin sociala kompetens. Mycket som kan tyckas självklart för oss är inte självklart för dem. Vad säger man t.ex. när man vill att gästerna skall sätta sig till bords eller när man skall tacka för maten? Både de och vi fick lära mycket vid det livliga samtalet under måltiden.alla de nya och spännande rätterna var verkligen mycket goda så eleverna hade all anledning att känna sig stolta över vad de åstadkommit. Resultat Mötet med HR-eleverna skedde inte fullt ut, som det var tänkt. ITK-elevernas självförtroende och språkkunskaper stärktes likväl i det gemensamma arbetet i klassen med att utforma och tillaga de olika recepten. Att arbeta enligt PBL-metoden visade sig ha vissa svårigheter då brister i språket försvårade möjligheten till självständigt arbete hos eleverna. Därför blev arbetet ganska lärarstyrt. Det ämnesövergripande arbetssättet var dock mer fruktbart, och matlagning visade sig vara en utmärkt gemensam kärna att arbeta kring. Ur 6

7 ett lärarperspektiv resulterade arbetet i att vi blev ett väl sammanfogat arbetslag, tack vare det fokus recepten utgjorde. För- och kanske framför allt efterarbetet (utvärderingen och rapportskrivandet) har sammanfogat oss i både tanke och handling på ett intressant och givande sätt. Även eleverna uppskattade det nya arbetssättet och har verkligen lagt ner mycket tid och möda på sina recept och maträtter. En hemsida håller just nu på att växa fram, och ska länkas från MÅGs startsida på nätet. Diskussion Trots att vissa samverkansmoment inte kunde fullföljas som vi tänkt från början blev arbetet med projektet givande. Det möte med elever på Hotell- och Restaurangprogrammet, som vi hade satt som mål, blev inte som vi hade tänkt oss, men under arbetet med de praktiska momenten uppstod möten mellan elevelev och elev-lärare som var mycket positiva. Spontana samtal uppstod inom ITK-gruppen då vi arbetade sida vid sida. Vi kände att vi kom närmare varandra och fördjupade våra relationer. Eleverna fick också mycket träning i svenska och utvecklade sin förmåga att samtala och uttrycka sig så att alla förstod. Var och en bidrog med sina särskilda kunskaper som vi andra kunde ha nytta och glädje av. När vi ser tillbaka inser vi att vår tro på att direkt blanda svenska elever med invandrarelever kanske inte har enbart positiva effekter. Detta blev tydligt när det av misstag hade blivit en dubbelbokning av köket så att våra elever fick arbeta i en del av köket samtidigt som några andra elever arbetade i en annan del. Våra elever blev då osäkra och oroliga och kände sig i underläge när de såg hur duktiga och rutinerade de andra eleverna var. Därför tycker vi att elevernas insatser i sin egen klass, t.ex. deras presentation av sina recept, arbetsfördelningen när de tillagade recepten och utförandet av arbetet med hemsidan och recepten, var en tillräckligt stor utmaning för dem. Vi är mycket imponerade av deras sätt att arbeta och kommunicera. Projektet lyckades över förväntan. Deras utvärderingar innehöll ord som lärorikt, roligt och intressant, vilket bör tolkas som att projektet hade varit givande även för dem. Vi tror att vårt projekt kan utgöra en bra plattform för att gå vidare med nya samverkansplaner för ITK, som förhoppningsvis kan ge ökade möjligheter till kontakter med svenska elever och det svenska samhället. 7

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET

Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET hotell & restaurangprogrammet feeds people Hotell- och restaurangprogrammet är för dig som vill arbeta på hotell, i restaurangkök, i matsal som kock/kokerska

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

SIMON-konferens. Standardrapport. December 2009

SIMON-konferens. Standardrapport. December 2009 SIMON-konferens Standardrapport December 2009 Procent Antal 0-3 år 8,3% 2 4-6 år 29,2% 7 7-10 år 25% 6 10-15 år 12,5% 3 15 år eller mer 29,2% 7 Ev. Kommentar Jag har varit aktiv i perioder sedan 1974,

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap. KOMMUNAL KURSPLAN I HEMKUNSKAP-SÄVSJÖ KOMMUN ÖVERGRIPANDE MÅL Hälsa och resurshushållning är hemkunskapens övergripande mål. Hälsa inom hemkunskapsämnet står för att eleven ska få förutsättningar för att

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Skolåren 5, 6, 7, 8, 9 FUNÄSDALENS och BRUKSVALLARNAS skola. 2008 Eva Tollin INNEHÅLL: Mål att sträva mot. sid. 1 Kursplan åk 5 sid. 2 Kursplan åk 6 sid. 3 Kursplan

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret 2002-2003 Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK

Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret 2002-2003 Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK ITIS-PROJEKT Läsåret 2002-2003 Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK Lär känna Malmö Handledare: Anne-Charlotte Maltesson Paul Belfrage Niklas Bjerre Per Brantmark Catarina Economou Michael Eklund Camelia Lagerström

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg R ömosseskolan är en skola som präglas av gemenskap, öppenhet och trygghet. Vi ser det som vår uppgift att skapa en skola där alla elever känner att de är lika mycket

Läs mer

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa

Läs mer

Handledning för samarbetet med Matmagasinet

Handledning för samarbetet med Matmagasinet Handledning för samarbetet med Matmagasinet Därför valde vi Matmagasinet! För att öka intresset för våra cirklar inledde SV Malmö hösten 2008 ett samarbete med Allers förlag i Helsingborg. Ett pilotprojekt

Läs mer

SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS

SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS VALBARA KURSER FÖR ÅK 7 9 LÄSÅRET 2014 2015 Svenska samskolan i Tammerfors Koulukatu 14 33200 Tammerfors Kansli tfn: 050 432 71 89 Rektor: 050 549 94 49 Studiehandledare:

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Valbara kurser för åk 7-9

Valbara kurser för åk 7-9 2012-2013 Svenska samskolan i Tammerfors Valbara kurser för åk 7-9 SST Koulukatu 14 33200 Tammerfors Tfn: 050-432 71 89 kansli@samskolan.fi www.samskolan.fi Årskurs 7 De gemensamma ämnenas timfördelning

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

Valbara kurser för åk 7-9

Valbara kurser för åk 7-9 2010-2012 Svenska samskolan i Tammerfors Valbara kurser för åk 7-9 SST Koulukatu 14 33200 Tammerfors Tfn: 03-212 37 94 www.samskolan.fi Årskurs 7 De gemensamma ämnenas timfördelning (veckotimmar) är enligt

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Verksamhetsplan för Fritidshemmet

Verksamhetsplan för Fritidshemmet Verksamhetsplan för Fritidshemmet För Karlskrona Språkskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Organisation... 3 Personal... 3 Rutiner... 3 Värdegrund... 4 Mål för 2015/2016... 5 Bilaga 1- Vikarieinfo... 8

Läs mer

Handledning. SV och tidningen MåBra. -ett hälsosamt samarbete!

Handledning. SV och tidningen MåBra. -ett hälsosamt samarbete! SV och tidningen MåBra -ett hälsosamt samarbete! Läcker och hälsosam mat med SV och MåBra! SV har startat ett samarbete med Aller media och tidningen MåBra. Tillsammans med MåBra kan SV centralt erbjuda

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

att man väljer klassföräldrar till klassen.

att man väljer klassföräldrar till klassen. Klassföräldrarna att man väljer klassföräldrar till klassen. Klassföräldrarna att klassföräldrarna leder föräldraträffarna och skriver protokoll. Klassföräldrarna att klassföräldrarna deltar i regelbundna

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP ÅR 5. Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall: kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Programmet för administration, handel och varuhantering

Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering är till för dig som vill arbeta inom handel, administration eller kommunikation. Du kan också

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Entreprenörsskapstävlingen för sjätteklassare

Entreprenörsskapstävlingen för sjätteklassare Entreprenörsskapstävlingen för sjätteklassare Syftet med Regionförbundets entreprenörstävling är att uppmuntra barnen till kreativitet och uppfinningsrikedom, men också att öka deras intresse för hemkommunen,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet.

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Handledare: Elisabeth Banemark 2001-05-28 Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Österängskolan. Av: Monica Mårtensson Mats Eriksson Lars-Inge Wigren Inledning När vi fick uppslaget att starta småföretag

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Att använda svenska 4

Att använda svenska 4 Att använda svenska 4 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

LärVux. skolan som ger dig extra stöd

LärVux. skolan som ger dig extra stöd LärVux skolan som ger dig extra stöd LÄSÅRET 2015/2016 Välkommen till LärVux LärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig skolform för Dig över 20 år som tidigare haft svårigheter i skolan,

Läs mer

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande. ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

VIF startades den 4 maj 2006.

VIF startades den 4 maj 2006. VIF startades den 4 maj 2006. Tanken med den här föreningen är att förena människor, oavsett ursprung, kultur, religion, kön eller hudfärg. Ett sätt att knyta kontakter och lära sig mer om olika kulturer.

Läs mer

Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan

Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Erik Hjertén Eva Johnsson Tuija Rantanen Carina Strandberg Sammanfattning Inledning Syfte Metod Resultat Diskussion Litteraturförteckning

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer