SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning

Transkript

1 Arbetslag SPIT Söderportskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Läsåret 99/00 SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning Jenny Comstedt Kristina Hedberg Thomas Lindblad Göte Paulsson Ulla Påhlsson Lars Sandström

2 Innehållsförteckning Bakgrund och projektidé...3 Var stod vi?...3 Projektets målbeskrivning...3 I startgroparna...3 Arbetslagets sammansättning och förutsättningar...3 Arbetssätt...3 Genomförande...4 Inledningsfas...4 Medeltidsprojektet...4 Utvärdering...5 Elevröster...5 Elevernas utveckling...5 Samarbetet i arbetslaget...6 ITiS-perspektivet...6 SPIT-perspektivet...6 Hur fungerade det?...6 SPIT i framtiden...7 Inför nästa läsår behöver vi tänka på:...7 2

3 Bakgrund och projektidé Var stod vi? Under vårterminen1999 tog vi initiativ till att starta en IT-klass på Samhällsvetenskapsprogrammet i årskurs 2 till hösten. Vi var sex lärare och en bibliotekarie som även satt i ITgruppen på skolan. Ett arbetslag bestående av så få lärare som möjligt skulle samarbeta kring projektet. Målet var att varje lärare skulle ha så många timmar som möjligt i klassen. Projektets målbeskrivning Vi ville: Förbereda eleven på ett livslångt lärande Öka elevens ansvar för sitt eget lärande Ge varje elev möjlighet att arbeta i egen studietakt enligt sina förutsättningar och intressen Främja ämnesintegrering och helhetssyn Arbeta problembaserat med elevaktivt kunskapssökande Öka elevens förtrogenhet med IT (IKT) och multimedia Öka kontakterna mellan skolan och det övriga samhället Underlätta internationella kontakter I startgroparna Vi fick klartecken från skolledningen. Under tiden fram till höstterminens start försökte vi få sponsorer för att få datorer och annat till klassen, men det lyckades inte.under hösten fick klassen så småningom 13 datorer till sitt hemklassrum av skolan. Eleverna (och föräldrarna) i Sp1g tillfrågades om de ville vara med i en IT-klass under årskurs 2. Alla elever var positiva utom ett par som var tveksamma och inte gillade datorer. Alla utom en elev valde att vara med i SPIT-klassen/-projektet. När vi fick information om ITiS beslöt vi att ansöka om att få vara med, och det fick vi. Arbetslagets sammansättning och förutsättningar Arbetslaget bestod av ämneslärare i svenska/engelska, matematik, historia/samhällskunskap, religion specialpedagoger och bibliotekarien. Rektor och biträdande rektor deltog på många av våra möten. Skolledningen har hela tiden aktivt stött projektet och visat ett genuint intresse för vårt arbete. Alla i arbetslaget hade ganska hög IT-kompetens redan från början. Vi var vana vid de vanligaste programmen för ord/text-behandling, att söka på internet och att använda vanlig e-post. Det vi med något undantag inte kunde var konferenssystemet First Class. Arbetssätt Arbetslagets samlade erfarenheter av olika pedagogiska metoder är stora. Vi valde ett problembaserat arbetssätt utan att följa PBL-metoden. Vi ville varva traditionell undervisning med perioder av temaarbeten, där det ordinarie schemat byttes mot ett med stora sammanhängande block så att arbetet med temat kunde ske friare och med olika deltagare från arbetslaget. Några ämnen fick ligga kvar på sina schemapositioner (tillval, idrott/hälsa och delar av matematiken). Arbetslaget hade regelbundna möten där vi planerade det fortlöpande arbetet och arbetade med vår ITiS-fortbildning. I början av projektet försummade vi tyvärr elevernas inflytande och insyn, vilket vi gradvis försökt rätta till. 3

4 Genomförande Inledningsfas De första månaderna var en inskolningsperiod för SPIT-klassen, med problembaserat arbetssätt inom ämnenas ram. Samtidigt tränades eleverna i informationssökning och att på olika sätt presentera material med hjälp av datorn. Specialpedagogerna gav under tiden enskilda elever stöd i engelska och matematik. De tekniska förutsättningarna på datorområdet för elever och lärare var under hela perioden en källa till irritation. Eftersom SPIT startade vid höstterminens början men ITiS först i november uppstod en stor otålighet. Det tog lång tid innan datorerna (både klassens och personalens) anlände, vilket försvårade vår kommunikation. Därmed kom också loggboksarbetet och den direkta kopplingen till ITiS i skymundan. När väl tekniken kom igång i november, kändes loggboksskrivandet inte längre viktigt och utvecklades heller inte till det diskussionsforum som var avsett. Vi arbetade vidare med att hitta sponsorer, dock utan att nå några konkreta resultat. Medeltidsprojektet Målet för medeltidsprojektet var ett totalt ämnesintegrerat studium av medeltiden. Eleverna skulle arbeta i sex grupper, där varje grupp koncentrerade sig på en tvåhundraårsperiod (från 400-talet t o m 1500-talet). Avsikten var att möjliggöra fördjupningar inom olika ämnesområden. Materialet skulle redovisas som en tidning med artiklar, bilder och övrigt redaktionellt material. Organisationen av projektet utgick från våra diskussioner i arbetslaget kring följande: Tiden: 1/12 4/1, fick utsträckas till 11/2 p g a rekonstruktionen av arbetslaget. Eleverna gjorde förslag till artiklar inom olika ämnesområden. Ämnena historia, religion, samhällskunskap, svenska, engelska och matematik stod för faktaunderlaget. Lärarna deltog som handledare i skolan och med hjälp av First Class. Elevgrupperna tilldelades tidsperioderna genom lottning. Varje elev förde loggbok löpande där de redovisade arbetsprocessen, vilket blev en form av utvärdering. Vi träffade eleverna och de utvärderade verksamheten var 3:e vecka. Arbetslaget träffades regelbundet och elevernas medverkan ökade efterhand. Förberedelserna Eleverna övade litteratursökning och informationssökning på Internet. De bokade gruppvis tid hos bibliotekarien. För layoutarbetet med tidningarna fick eleverna bekanta sig med MS Publisher. En baskurs i medeltidshistoria gav ramarna för arbetet. Både i svenska och engelska övade eleverna artikelskrivning Informationen till eleverna och föräldrarna kopplades till det övriga förberedelsearbetet. Eleverna planerade gruppvis sina förslag på artiklar och annat material. Lärarna kommenterade dessa förslag. 4

5 Arbetsprocessen Eleverna delade upp arbetet inom grupperna och var och en tog ansvar för sina egna artiklar. En vecka före inlämninsdatum sände eleverna, via BUF-online, in artiklarna till lärarna för granskning. Först i slutet av arbetsprocessen fogade gruppmedlemmarna samman sina artiklar till en tidning. Redovisningsformen Tidningen blev det synliga beviset på arbetsinsatsen. För att också kunna göra en mera individuell bedömning av elevernas förståelse och överblick tänkte vi genomföra ett prov, där varje elev skrev en ledare med anknytning till tidningarna. Detta strök vi, eftersom uppgiften bedömdes som alltför svår. Istället fick eleverna vid tvärgruppsdiskussioner delge varandra vad de lärt sig och skaffa sig en överblick av medeltiden. Utvärdering Elevröster Jag har lärt mig mer på detta viset för det har varit mycket roligare. I början var det segt, man drog ut på tiden. De sista veckorna är jag nöjd med min arbetsinsats. Jag har fått använda mina kunskaper på ett annat sätt än om man bara sitter och lyssnar på en lärare vid katedern. Ganska bra, var lat i början men fick jobba i slutet. Jag har dålig självdisciplin. Man skulle kunna säga att jag nu har mer förståelse för hur jag skall lägga upp mitt arbete. Man får ta eget ansvar, kan utgå från sina egna förutsättningar och därifrån göra sitt bästa. Det är lätt att man inte gör vad man ska p g a den frihet man får. Projektet var dåligt uppstrukturerat. Det är jobbigt att vara försökskaniner, men det har underlättat att lärarna har varit så hjälpsamma. Att det har varit kul nu i slutet. Jag har varit/är orolig för mina betyg och hur ni ska kunna bedöma mig i de olika ämnena. Man vill ju ha BRA betyg. Elevernas utveckling I brist på elevdatorer och nödvändig kringutrustning i hemklassrummet, dröjde det in i oktober 1999 innan arbetet i SPIT-klassen långsamt började finna sina former. Elevernas tidigare erfarenhet av IKT var varierande. Utbytet med en skola i England och en i Hongkong blev för flera av våra elever en första kontakt med datorns möjligheter till riktad kommunikation och lärande. Mycket tid gick åt till att göra eleverna förtrogna med viktiga programvaror, e-postfunktionerna i First Class och sökning på Internet. I den första konstruktiva förvirringen var gruppsammansättningen och dynamiken särskilt betydelsefull. Ämnesinnehållsliga aspekter fick ibland stå tillbaka till förmån för inlärning av nya arbetssätt och rutiner. 5

6 Kunskaperna om datoranvändningen och de nya arbetsformerna var emellertid en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare in i arbetet med tema Medeltiden. Bristen på elevmedverkan i projektets inledande skede har gradvis åtgärdats genom att elevrepresentanter efterhand bjudits in till planeringsmötena och genom att synpunkter som framkommit vid utvärderingstillfällena tillvaratagits. Den snabba kommunikationen med elever och kollegor via e-post har givit stora pedagogiska vinster, både när det gäller informationsutbyte och planering, genomförande och utvärdering. Eleverna har skickat meddelanden och frågor via e-post till frågelådan. Redovisningarna har kommit som bifogade filer. Oftast har det givit snabbare respons, samtidigt som rättningsarbetet och utbytet av kommentarer har förenklats. Ibland har elevers bristande rutin på att kolla sin e-post satt streck i räkningen. Den skriftliga kontakten har synliggjort tystlåtna och tillbakadragna elever, medan bilden av muntligt dominanta elever ibland förändrats. Eleverna har gradvis tillägnat sig det nya arbetssättet och uppnått större ansvarstagande. Grupparbetet under medeltidstemat och redovisningen med artiklar i tidningsform har utvecklat både samarbetsförmågan och självständigheten i studierna. Samarbetet i arbetslaget De inledande träffarna under höstterminen tvingades vi ägna åt praktisk problemlösning (anskaffande av datorer till eleverna, inrättande av hemklassrum mm). Tyvärr förlorade vi dessutom tid och kraft genom slitningar i arbetslaget, vilka var påfrestande för oss alla. Konflikterna gick inte att lösa och slutligen tvingades vi rekonstruera arbetslaget. Stämningen förbättrades därefter raskt, och arbetslagsmötena har utvecklats till konstruktiva och målinriktade träffar, där vi diskuterat och planerat vårt arbete i klassen. Gemensam brainstorming kring nästa tema Etik, moral och upplysning har ytterligare lyft våra tankar över ämneshorisonten. Vi borde under projektarbetets gång i arbetslaget kontinuerligt ha stämt av mot och utvärderat verksamheten i förhållande till målbeskrivningen för projektet. ITiS-perspektivet Den inledande föreläsningen av Bosse Müller gav en kritisk distans till vårt datoranvändande i skolvärlden. Knapptryckarkursen introducerade First Class som arbetsredskap. De många ITiS-träffarna och kurslitteraturen har gett oss ett mera konstruktivt förhållningssätt till IKT och Internetanvändning i undervisningen. Genomförandet av ITiS-projektet har breddat vårt praktiska datorkunnande och fördjupat våra pedagogiska insikter om informations- och kommunikationsteknologins möjligheter och begränsningar. Under konflikten i arbetslaget var ITiS-organisationen ett kraftfullt stödförband som både tvingade och hjälpte oss att gå vidare i vårt arbete. Diskussionerna och utbytet med andra ITiS-grupper i seminarieform har varit stimulerande och öppnat för andra tankebanor än det egna arbetslagets. SPIT-perspektivet ITiS-projektet har varit ett utmärkt medel i vår strävan att förverkliga SPIT-konceptet på Söderportskolan. De lärdomar vi dragit, när vi under läsåret omvandlat arbetssätt och arbetsformer i en Sp2-klass från ett rent Sp-grenval till en ny IKT-inriktad Sp-gren, kommer att vara oss till stor nytta när vi nu inför nästa läsår planerar dels för fortsättningen i årskurs 3 för nuvarande SPIT-klass, dels för mottagandet av en ny SPIT-klass i årskurs 2. Hur fungerade det? Rubrikens fråga måste ställas i relation till vår projektbeskrivning (se webbplatsen ITiS i Kristianstad ). Förbereda eleven för ett livslångt lärande. 6

7 Detta är ett övergripande mål för all skolundervisning och här har den kraftigt ökade IKTanvändningen i SPIT-projektet inneburit en förstärkning. Öka elevens ansvar för sitt eget lärande och ge varje elev möjlighet att arbeta i egen studietakt enligt sina förutsättningar och intressen. Projektets arbetsformer och arbetssätt har ökat elevernas inflytande över tidsanvändningen och valet av arbetsuppgifter inom de givna arbetsområdena. Men elevernas loggboksskrivande inte fungerade på ett systematiskt sätt. Främja ämnesintegrering och helhetssyn. Arbetet i temaform med blockläggning av timmar/ämnen har förstärkt det tvärvetenskapliga perspektivet och fogat samman de olika infallsvinklarna till ett helhetsperspektiv. Problembaserat arbete med elevaktivt kunskapssökande. Arbetet i Medeltidstemat har varit problembaserat, men vi har inte följt PBL-metoden. Uppgiften för grupperna har varit att presentera var sina tidsperioder om 200 år i tidningsartikelform, inte att formulera problemställningar och söka besvara uppställda hypoteser. Däremot har eleverna aktivt och på olika sätt sökt bakgrundsfakta till sina artiklar. Redovisningen av insamlat material var bristfällig och elevgrupperna hade svårigheter att klara av tidsplanering och arbetsfördelning. Öka elevens förtrogenhet med IT och multimedia. Eleverna har genomgående blivit säkrare och kunnigare IT-användare. Multimediaarbete har inte varit något betydande inslag. Öka kontakterna mellan skolan och det övriga samhället samt underlätta internationella kontakter. En kontaktyta förlorades när det direkta utbytet med skolor i England och Hongkong avbröts i november. Det till sin karaktär gränslösa informationssökandet över Internet har varit ett viktigt inslag i projektet. Medeltidstemats internationella karaktär har tydliggjort det utbyte av tankar och idéer, varor och tjänster som genom historien förenat många länder och folk till en europeisk kulturell gemenskap. SPIT i framtiden Nästa läsår kommer vi att ha två klasser, en i åk 2 en i åk 3. Samtidigt tillkommer geografi som ett nytt ämne. Varje årskurs ska ha fyra temaområden (se bilaga 1) Vi ska ha en introduktionskurs kring informationssökning, redovisningsformer och källkritik. De stora ämnena ska bidra med timmar till kursen och praktiska tillämpningar kan ske inom alla ämnen. Samhällsvetenskaplig informations- och kommunikationsteknik (SVIKT) skall erbjudas som en fördjupningskurs i åk 3 (60p + ev. 20p specialarbete) med innehållet: informationshantering samhällsvetenskaplig metod att skriva vetenskapligt multimedia med digital bildhantering (specialarbete) ITiS har varit ett bra redskap i vårt arbete att förverkliga en SPIT-gren. Vi hoppas att våra erfarenheter kan spridas till resten av skolan. Inför nästa läsår behöver vi tänka på: Tydlig målbeskrivning Tydlig information om bedömningsförutsättningarna Övningar i informationssökning, MS Publisher och andra applikationer Samplanering arbetslag - elever Kontinuerlig information 7

8 Konsekvent tidsplanering Förankring hos föräldrarna Kortare tid, högst fyra veckor per tema Loggboksskrivande som en central del i arbetet Tydlig arbetsfördelning mellan lärarna; var och en svarar för en bestämd elevgrupp 8

9 Bilaga SPIT läsåret 2000/2001 vecka åk2 33 Introduktion 34 Introduktion Rasism & nationalism 37 Rasism & nationalism 38 Rasism & nationalism 39 Rasism & nationalism 40 Arbete & Utbildning 41 Arbete & Utbildning 42 Arbete & Utbildning 43 Arbete & Utbildning 44 LOV LOV 45 Från globala till lokala konflikter 46 Från globala till lokala konflikter 47 Medeltiden Från globala till lokala konflikter 48 Medeltiden Från globala till lokala konflikter 49 Medeltiden 50 Medeltiden 51 LOV LOV Överlevnadsfrågor 5 Överlevnadsfrågor 6 Överlevnadsfrågor 7 Överlevnadsfrågor 8 LOV LOV 9 Etik, Moral & Upplysning 10 Etik, Moral & Upplysning 11 Etik, Moral & Upplysning 12 Etik, Moral & Upplysning Manligt & Kvinnligt 18 Manligt & Kvinnligt 19 Från industrish till ITsamhälle Manligt & Kvinnligt 20 Från industrish till ITsamhälle Manligt & Kvinnligt 21 Från industrish till ITsamhälle 22 Från industrish till ITsamhälle 23 åk3 9