Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist."

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist

2 Innehållsförteckning 1.Inledning Frågeställning.2 3. Metod och material Resultat Analys/Diskussion Källförteckning...7 1

3 Barns uppmärksamhet Inledning Jag läste ett av mina sidoämnen på distans (det lilla barnet: att arbeta med de småbarnen). En av uppgifterna var att jag skulle göra en aktivitet med barn mellan 1-3. Aktiviteten skulle jag videofilma och analysera filmen därefter. Syftet med videoanalysen var att jag skulle få syn på min didaktik. Det var väldigt intressant men kort. Vi fick skriva bara en sida och en av frågorna handlade om barns uppmärksamhet som jag inte fokuserad på just då. Nu när jag har fått chansen att göra en videoanalys av en aktivitet, tänkte jag fokusera på barns uppmärksamhet. Som KME student och även generellt har jag fått en förståelse för att barn lär sig på olika sätt. Det är just det som gjort att jag valde skriva om barns uppmärksamhet. Om hur jag som KME- student kan fånga barns uppmärksamhet, när barn lär sig på olika sätt. I boken Titta här! En bok om barns uppmärksamhet står det att, om vi påstår att ett barn är uppmärksamt t.ex. när hon/han sitter och petar i en hög vissna löv, menar vi att barnet har inte bara märkt något i lövhögen utan har till och med uppmärksammat något. Barnet har inte bara tagit emot impulser från omvärlden passivt, utan det har konstaterat att några av impulserna eller sinnesintrycken är mer värda att syssla med än andra. Barnet har valt bland de olika intrycken från omvärlden (Fischer, Leich Madsen 1984:77). Fischer och Leich Madsen menar att en lyckad aktivitet är den då barnen verkligen är engagerade, uppmärksamma, aktiva och är med i det som sker. Det är självklart att barn som inte är uppmärksamma och intresserade av det som sker, inte heller lär sig något av just den aktiviteten. Man kan säga att aktivitetens framgång och misslyckande beror på barnen uppmärksamhet (Fischer, Leich Madsen 1984:77). Frågeställning Hur ska jag planera och genomföra mina aktiviteter så att jag kan fånga barns uppmärksamhet och behålla den? Vad kan fånga barns uppmärksamhet? 2

4 Metod Jag gjorde observationerna på min förskola. I aktiviteten är 7 barn mellan 3 till 4 år närvarande. Jag gjorde 3 aktiviteter med barnen som jag ska analyser. Temat är könsroller. I en av aktiviteterna är även min mentor och en barnskötare närvarande. Till den här analysen ska jag använda mig av min dagbok som jag har skrivit efter aktiviteten. Jag har tagit foto på barns teckningar men till analysen använder jag mig av dagboken som sagt. Det kan vara till stor hjälp för en lärare att anteckna i dagboksform om vad och hur man tänkte och gjort. Hur gick aktiviteten/undervisningen till? Är det någonting som skall förändras till nästa gång? Hur reagerade barnen/eleverna? Och så vidare. Dessa anteckningar kan vara ett bra underlag för att se sin egen förändring och dokumentation kan man använda till utvecklingssamtal vilken Långström och Viklund (2007) också framhåller. Jag brukar använda mest film- och fotokamera till mina observationer, men den här gången tänkte jag skriva dagbok, dels för att se skillnaden mellan dessa metoder. Dels för att den här aktiviteten har jag inte gjort med syfte på att den skall analyseras skriftligt. Men som i efterhand har väckts funderingar hos mig kring aktiviteterna. Resultat Temat är könsroller och består av tre aktiviteter. Varför jag valde att jobba just med temat könsroller är för att när jag var på min vft åkte vi till Malmö museum. Så tittade vi på målningar som barnen fick rita av. Därefter fick barnen berätta om sina teckningar. Ett barn hade ritat av en man med bröst, när han pratade om sin teckning hade han svårt att förklara om han hade ritat en kvinna eller en man. Samma barn hade diskuterat med några andra barn på gården att flickor inte kunde bli poliser. Jag och min handledare diskuterade detta och bestämde tillsammans att jag skulle göra några aktiviteter om kön och könsroller. Första aktiviteten: I första aktiviteten berättar jag lite om temat könsroller, därefter går jag genom fakta om kön och könsroller. Efter genomgången visar jag bilder på kvinnor och män som har samma yrke och diskuterar vi dessa yrken. När vi diskuterar färdig får barnen välja en bild och rita av den. Barnen får inte prata med varandra när de ritar. När barnen är klara pratar de om sina bilder. 3

5 Andra aktiviteten: aktiviteten handlar om: Vad ska du bli när du blir stor? Frågan är till barnen, mig själv, barnskötaren och min mentor som sitter och observerar mig. Min handledare är inte närvarande för att hon är sjuk. kl är ca 10:00 och vi sitter i köket vid matbordet (jag och barnen). Sju barn är närvarande. Jag börjar aktiviteten med en kort återkoppling till gårdagens aktivitet. Jag visar en tecknad bild på en pilot och frågar barnen. Vad har den här personen för yrke? Barnen tänker en liten stund och Tina svarar pilot. Jag visar några andra bilder, ställer frågor till barnen och de svarar. Efter återkopplingen börjar jag med introduktionen. Därefter ställer jag frågan, vad ska du bli när du blir stor? till Johan som sitter bredvid mig. Han ska bli Batman svarar han. Jag går vidare och ställer samma fråga till nästa barn. När alla barn svarar kommer det fram att två av dem vill bli polis, två läkare, en racerbilförare och en spindelman. Efter att sista barn svarar på frågan bjuder jag in barnskötaren och min mentor och ställer samma fråga till dem. Nu är det min tur att berätta om vad ska jag bli när jag blir stor? Då tar jag fram en bild som jag hade tagit i Malmö högskolans bibliotek. Jag berättar för barnen att jag läser till förskolelärare och den här bilden tog jag när jag var i biblioteket. Jag berättade för barnen att för att bli den man vill måste man läsa, gå i skolan. Man måste kunna vissa saker osv. I slutet av aktiviteten är det dags för det praktiska. Jag delar ut papper och penna och ber barnen att rita det de har berättat för mig. Barnen börjar rita och de tycker det är roligt. De pratar och berättar för varandra om det de ritar och då säger jag ni får inte prata med varandra, vi pratar om bilderna imorgon. När alla är klara samlar jag in deras teckningar och skickar jag barnen ut en efter en. Tredje aktiviteten: Vi börjar aktiviteten med att barnen pratar om sina bilder som de hade ritat igår. När de berättar färdigt om sina bilder läser jag en bilderbok som handlar om en kvinnlig läkare. Detta gör jag för att det var några barn som ville bli läkare, att jag inte läser böcker om de andra yrken är för att jag inte hittade bilderböcker som handlade om just det yrket men förklarar för barnen. barnen får prata och diskutera under tiden jag läser boken, jag stannar upp då och då och diskuterar om bilderna. 4

6 Analys/Diskussion Barnen var mer uppmärksamma och engagerade under den pratiska delen i temat könsroller. Så fort jag berättade för barnen att det var dags att rita blev de uppmärksamma och ville välja papper och färgpennor. De pratade med varandra när de ritade. Men det var jag som gjorde de ouppmärksamma genom att inte låta de prata med varandra om sina teckningar. De var intresserad av det de gjorde och vill gärna prata om det med varandra. Enligt Vygotskij är samspel inte bara en metod som kan stödja lärande och utveckling. Han manade att samspel är lärande och utveckling. Barn kommer i kontakt med det som går att veta genom samspel och här spelar språket stor roll. Språket är ett verktyg till det sociala livet och barnet får det genom att samspela med andra barn. Därefter genom dessa språkliga verktyg använder barnet det som instrument till sitt tänkande (Strandberg 2006:47 48). Till att börja med har språket en kommunikativ och social funktion för att sedan även ha en individuell och intellektuell funktion. Det vi gör när vi pratar med varandra skapar ett råmaterial, bildar underlag för vårt inre samtal, det vi dagligt tal kallar tänkande (Strandberg 2006:47 48). Om vi då separerar socialt liv från individuell utveckling och prat från tänkande hugger vi lärandet (Strandberg 2006:47 48). Det var precis det jag gjorde när jag sa till barnen att de inte fick prata med varandra när de ritade. De var uppmärksamma som sagt och ville prata med varandra om det de ritade. Jag lät de inte samarbeta genom att inte låta de prata med varandra. Fischer och Leicht Madsen (1984) menar att barn har behov av att lyssna på fakta så länge de får undersöka och uppleva materialet. De menar att berättelser har inslag av upplevelse, dramatik och aktivitet som barnen kan lättare förhålla sig till verkligheten än att lyssna bara på förklaring av fakta. Genom att läsa högt och berätta historier känner sig barnen trygga, för de kan ha erfarenheter av högläsning hemifrån. Genom högläsning, dramatisering och berättelser får barnen omedelbara upplevelser. Här ställs inte samma krav som vid kunskapsmässiga fakta förklaringar och barnen kan vara med på sina egna villkor (Fischer, Leich Madsen 1984:85). I första aktiviteten använde jag fakta och bilder som en didaktisk metod som gjorde att jag inte fångade barnens uppmärksamhet. Jag håller med Fischer och Leich och anser att jag hade fångat barnens uppmärksamhet om jag hade omvandlat fakta om könsroller till en saga och dramatiserat den. Dessutom hade det 5

7 blivit mer konkret för barnen och de hade lärt sig mer. Eftersom barn är så olika när det gäller lärandet hade dramatisering gjort det lättare för dem att komma ihåg fakta om könsroller. Genom att läsa högt ur bilderboken och stanna upp och diskutera bilderna/texten fångade jag barnens uppmärksamhet. De var med och diskuterade med mig och svarade på frågor som jag ställde. Här var det inte bara bilderna och texten i fokus utan de kombinerades och barnen lärde sig bokens handling och budskap. Barnen hade erfarenheter av högläsning sedan tidigare som gjorde att de blev engagerade och vill lyssna och diskutera boken. I andra aktiviteten valde jag diskussion/samtal som didaktisk metod och som gjorde att barnen blev intresserade. De var uppmärksamma under hela aktiviteten. Genom att ställa frågan vad ska du bli när du blir stor till var och en skapades en diskussion mellan mig och barnen. Det blev ett slags informell gruppintervju samtal. Vi samtalade kring frågan som jag ställde och ställde följdfrågor t.ex. om ett barn svarade att hon/han skulle bli polis då ställde jag frågan, berätta för mig vad en polis gör då? Vad innebär informell intervju samtal då? Informell intervju används i etnografiska studier och är den vanligaste intervjutypen enligt Kullberg (2004). Det är liksom ett samtal som pågår mellan intervjuaren och den/de som blir intervjuad. Intervjuaren ställer en fråga och samtalar om det och kommer in på andra frågor som handlar om samma ämne. Intervjuaren samtalar med personer på ett väldigt naturligt sätt att det ser ut som ett socialt samtal i ett informellt socialt sammanhang. För att behålla deras uppmärksamhet använde jag mig av min egen bild och berättade om vad skall jag bli när jag blir stor? När jag visar min bild barnen uppmärksamma och fråga alla tillsammans är det du Farra? Och då berättar jag om min bild (Kullberg 2004:115). Slutligen anser jag att för att fånga barnens uppmärksamhet är det viktigt att man genomför aktiviteten på ett roligt sätt. För att man ska lyckas med sina didaktiska metoder måste man genomföra dem så att barnen blir intresserade och tycker att det är roligt att vara med. Det står även i läroplanen att verksamheten ska vara roligt, trygg och lärorikt för alla barn som deltar (Lpfö 2010:5). 6

8 Källförteckning Birgitta Kullberg,(2004), Etnografi i klassrummet, upp2: studentlitteratur Lund Fischer Ulla & Leicht Madsen Bent, (1984), titta här: en bok om barns uppmärksamhet, upp5: Börn og unge Långström Sture & Viklund Ulf (2007), Praktisk lärarkunskap, upp1: studentlitteratur Lpfö 98 reviderad läroplan (2010) Strandberg Leif (2006), Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar, upp1: Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad

9 8

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier. Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Examinator:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Verksamhetsplan Killingens förskola

Verksamhetsplan Killingens förskola Verksamhetsplan Killingens förskola 2014-2015 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 3 2. Sammanfattning av Brukarundersökning (Markör) 2013-2014 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 2 15 högskolepoäng Intervju med den andre Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt

Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt Olle Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Förskollärarprogrammet Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt Grupp 8 Anna Finnström, Najiba Elia Goria, Olle Dahlquist,

Läs mer

Pedagogisk målplan SPRÅK & KULTUR

Pedagogisk målplan SPRÅK & KULTUR Pedagogisk målplan SPRÅK & KULTUR 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Språk 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? Vår idé är att

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Broar på Hästhovens förskola

Broar på Hästhovens förskola Broar på Hästhovens förskola P å Matematikbiennalen i Umeå 2014 presenterades ett utvecklingsarbete kring matematik och språkutveckling genomfört på Hästhovens förskola i Skövde. Rubriken var Matematik,

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del III

Självständigt arbete på grundnivå del III Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del III 15 högskolepoäng Att involvera blyga barn till aktiviteter Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier,

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Bakgrund Höjdens förskola har tre av delningar och Trollebo har 19 barn i åldern 1,5-5 år. Varav 12 pojkar och 7 flickor. På hösten arbetade en

Läs mer

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! -en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! Foto: Maria Öhrn, Kulturhuset. Från utställningen Hur gick det sen? Moomin Characters Pedagogiskt program framtaget av Värmlands Museum

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! 1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till Barnkonventionen Jag har rättigheter 1 2 Retoys pedagogiska och giftfria Lekväska Jag har rättigheter

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Äppelvikens förskolor

Äppelvikens förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Äppelvikens förskolor Ing re ss Äppelvikens kommunala förskoleenhet med fem förskolor, ligger i stadsdelen Bromma, med geografiskt relativt litet avstånd mellan

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Brännans förskoleområde. Orkesterns förskola avd Koltrasten

Brännans förskoleområde. Orkesterns förskola avd Koltrasten Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Koltrasten Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära! Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära! Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan...

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! 1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till artikel 2 i Barnkonventionen Alla barn har samma rättigheter och värde. Inget barn får diskrimineras.

Läs mer

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år)

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14 Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14 Övergripande bild över vad som hänt under läsåret Våra tre prioriterade mål detta läsår har varit inom språk och kommunikation, normer och värden samt barns

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Våra tankar kring temat:

Våra tankar kring temat: HATTIFNATTARNA Läsår 2015/2016 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är Barbapapa. Vi kommer att utgå ifrån boken "Barbapapas resa" Barbapapa växer upp i en trädgård och snart växer han

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Östers förskola. Arbetsplan

Östers förskola. Arbetsplan Östers förskola Arbetsplan 2010-2011 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplan för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Läroplansträff Välkomna

Läroplansträff Välkomna Läroplansträff 2013-09-18 Välkomna Dagens arbete Återkoppling från förra terminens arbete Tydliggörande av olika roller i förskolan, förskolechefen, förskollärare och arbetslaget Fika Lärande samtal med

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, 12.5.2017 Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet VAD SÄGER DE NYA GRUNDERNA? Pedagogisk dokumentation (kap. 4.2) en arbetsmetod

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande Barn, föräldrar och besökare skall känna sig välkomna till

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer