Verksamhetsplan Killingens förskola

Transkript

1 Verksamhetsplan Killingens förskola

2 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 3 2. Sammanfattning av Brukarundersökning (Markör) Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola hem 5 3. Lidingö stads anmärkningar 6 4. Uppföljning, utvärdering och utveckling 6 5. Åtgärder enligt föregående års Kvalitetsrapport 7 2

3 1. Inledning Killingen är en liten förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan lägger stor vikt vid omsorg, tillit, lek, språk och lärande. Avdelningen delar dagligen upp sig i mindre grupper efter förutsättningar och intressen för att tillgodose att varje barn utvecklas i individuell takt. På Killingen prioriteras barnets självständighet och varje barns rätt att få sina behov respekterade och tillgodosedda. Grunden till färdighet och kunskap finns i barnets lek där de kan dra slutsatser av egna erfarenheter och intryck. Genom att leka blir barnet medvetet om sig själv och sin omvärld samt att de skapar relationer till andra barn. I leken stimuleras även sinnen, känslor, språk, fantasi och kreativitet. 3

4 2. Sammanfattning av Brukarundersökning (Markör) Vi pedagoger på Killingen har gått igenom brukarundersökningen som Killingens föräldrar svarat på och kommit fram till att åtgärder behöver vidtas inom följande områden. Förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar, personalen motverkar aktivt att något barn behandlas illa, barnen stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov, barnens inflytande och slutligen information till föräldrar om verksamhetens innehåll. 2.1 Normer och värden Förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar. Detta är ett område som vi arbetar med i vardagen men enligt Brukarundersökningen behöver vi förtydliga och synliggöra det arbetet för barnen, föräldrarna och oss pedagoger. I vår analys har vi även sett att vi behöver utveckla detta område och har för avsikt att arbeta med det på ett mer medvetet sätt i framtiden. Det arbetet blir möjligt genom observationer och det normkritiska materialet Prinsar och prinsessor som vi kommer att börja arbeta med under våren ,5 personer Personalen motverkar aktivt att något barn behandlas illa. Vi har en Likabehandlingsplan som revideras årligen utifrån det kontinuerliga arbetet med planen. I det vardagliga arbetet uppstår dagligen incidenter där barn kan behandla varandra illa där vi pedagoger har en avgörande roll. Incidenter som vi bedömer vara allvarligare dokumenteras och följs upp. Bedömer vi att föräldrar behöver kontaktas så gör vi det och följer upp det med ytterligare samtal och förslag kring åtgärder. Ett förebyggande inslag vi har är gestaltning av gosedjur som baseras på barnens eget uppförande och beteende. Ett nytt inslag för i år är en barnintervju som kommer att genomföras där frågor ställs om trivseln på förskolan. Dagligen pratar vi om hur en snäll kompis ska vara. 3,5 pers En pedagog gick under våren 2014 DO s grundkurs Introduktion till diskrimineringslagen i förskola och skola. Alla pedagoger på Killingen kommer att gå en kurs ur Kompetensutvecklingsprogrammet i februari som handlar om genuspedagogik och normkritiskt tänkande. Efteråt följer vi upp med diskussioner i arbetslaget. 4

5 2.2 Utveckling och lärande Barnen stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Detta område har varit ett utvecklingsområde under hösten och är fortfarande. Vi har gjort om grupper som inte längre är åldersanpassade utan individanpassade och tänker oss att det skulle öka lärandet utifrån barnens förutsättningar. Individanpassade grupper är en process som kontinuerligt måste ses över då barnens utveckling ständigt förändras. Vi har valt detta indelningssätt med bakgrund till Lev Vygotskijs forskning kring det sociokulturella perspektivet på lärande. Den proximala utvecklingspotentialen som varje barn har, kan ses som den spännvidd som enligt Vygotkij finns mellan barnets egen möjlighet att lösa problem spontant och den möjlighet som barnet har att lösa problem med hjälp av vuxna eller andra kamrater. Det är dynamiken och samtalet mellan barnen och omvärlden som bidrar till tankensutveckling (Sträng och Persson 2003). 2 pers 2.3 Barns inflytande Vi har gjort en utvärdering kring barnens inflytande och kommit fram till att barnen har stora möjligheter att påverka sin vardag samt på ett övergripande plan. Exempelvis utvärderar barnen våra projekt och vägleder oss pedagoger med hur vi går vidare i arbetet. Vi befarar att anledningen till att några föräldrar anser att barnen inte har inflytande i verksamheten är att vi pedagoger inte förmedlar barnens inflytande eftersom det är en naturlig del av vår vardag. 2.4 Förskola hem Information om vad verksamheten innehåller var något vi fick negativ respons på. Vi skriver veckobrev, pratar i dörren vid lämning och hämtning, bjuder in föräldrar till utvecklingssamtal mins en gång om året. Vi bjuder även in till olika tillställningar under året så som föräldramöte, föräldramiddag, lyktfest, familjepicknick etc. Syftet med att bjuda in föräldrarna är att de ska får en inblick i verksamheten och uppmuntra till dialog med pedagoger samt andra föräldrar och barn. Vid föräldramöten uppmuntras föräldrarna att delge oss tankar och funderingar. Alla frågor passar sig kanske inte ta vid lämning/hämtning och därför finns vi tillgängliga per telefon och mail eller boka in ett möte med oss. Vi har även efterfrågat representanter till ett föräldraråd men utan framgång. Vid varje föräldramöte och utvecklingssamtal frågar vi om informationen är tillräcklig kring verksamheten och får ett ja till svar och inga förslag på hur det området skulle kunna utvecklas. Vi har satt in ett extra föräldramöte just för att öka föräldrarnas inflytande i verksamheten. Där ska fokus ligga på att föräldrarna ges möjlighet till att diskutera. En inbjudan samt diskussionsfrågor skickas till föräldrarna i god tid innan så de hinner förbereda sig. 2 pers 5

6 3. Lidingö stads anmärkningar Två utvecklingsområden uppmanades vi att se över och arbeta med. Det första handlar om det svenska språket och barn som har ett annat modersmål än svenska. Killingen behöver skapa ett medvetet arbete för att barn ska få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det andra området vi behövde förbättra var det systematiska kvalitetsarbetet. Det behöver tydligare inriktas på analys för att identifiera utvecklingsområden. 4. Uppföljning, utvärdering och utveckling Denna verksamhetsplan följs upp i juni 2015 under en planeringsdag och revideras. I december har vi även en utvärderingsdagsdag där vi utvärderar verksamheten och utvecklar den inför vårterminen. I februari 2015 hålls ett föräldramöte med information till föräldrar om hur vi arbetar kring resultatet av Brukarundersökningen. Följande punkter kommer vi att arbeta med under våren. - Dokumentationen. Mål 1: Alla pedagoger ska dokumentera något varje vecka för att kunna göra en pedagogisk dokumentation av eller ha som underlag till kvalitetsarbete och Likabehandlingsplan. Mål 2: Vid planeringsdagar ska det systematiska kvalitetsarbetet analyseras samt i arbetet med Kvalitetsrapporten. Mål 3: Vi ska börja arbeta efter den nya projektstrukturen som Lidingö Stad har tagit fram. Dokumentationen kommer att ligga till grund för den pedagogiska dokumentationen, Likabehandlingsplanen och Systematiskt kvalitetsarbete - Svenska och modersmål. Mål 1: I våra projekt ska det tydligt framgå hur vi arbetat med det svenska språket samt att det ska synas i vår dokumentation. Mål 2: Två pedagoger ska läsa 7,5 högskolepoäng via Jönköpingsuniversitet inom området annat modersmål än svenska. Mål 3: Barnen ska känna till vilka språk som finns på förskolan och får möjlighet att bekantat sig med dem. Mål 4: Dokumentera Språkotekets material i arbetet med barnen. - Synliggöra barnen och föräldrarnas inflytande i verksamheten. Mål 1: i varje veckobrev ska det finnas med minst ett konkret inslag där det framgår vad barnen har haft för inflytande i verksamheten. Varje år ska barnintervju hållas där deras tankar och idéer tas till vara. Mål 2: Brevlåda i hallen med synpunkter, ris och ros. Synliggör i veckobrev när föräldrar ges inflytande 6

7 5. Åtgärder enligt föregående års Kvalitetsrapport Från föregående Kvalitetsrapport ansåg vi oss behöva bli bättre på att dokumentera händelser i verksamheten för att kunna analysera dem och komma med åtgärder. Den delen har blivit lite bättre. Vi har dokumenterade observationer från våra projekt och från vardagliga händelser som ska in i Likabehandlingsplanen. Alla pedagoger på Killingen behöver dokumentera barnen oftare och få in en rutin på hur det ska gå till. Vi behövde även gestalta kompisrelationer och det har vi gjort genom sagotemat och kommer fortsätta att göra det under våren. Något som vi hittills sett är att barnen mycket väl vet hur en bra kompis ska vara och kommer med mycket kloka funderingar när gosedjuren vi använder oss av hamnar i konflikter. I verkliga livet blir situationen annorlunda och många barn handlar först och tänker sedan. Där kommer mentaliseringsbegreppet in som vi fått bekanta oss med under en kurs ur Kompetensutvecklingsprogrammet. Att lära sig mentalisera handlar bland annat om att om öva på att ta andra människors perspektiv och hejda sina impulser. Därför kommer vi att fortsätta arbeta med gosedjuren som inte alltid lyckas hålla sams. För att barnen ska känna igen sig i gestaltningen med gosedjuren är innehållen aktuella för barnen. Det kan vara en incident som utspelat sig under dagen eller gårdagen samt återkommande konflikter. Där ges barnen möjlighet till att hinna tänka och göra rätt. Barn med annat modersmål än svenska ska få möta sitt språk på förskolan. Vi har satt upp lappar med substantiv på de fyra olika språk vi förnuvarande har på förskolan tillsammans med det språkets flagga. Vi gjorde även en välkomst skyllt i hallen med dess olika språk som blev väldigt uppskattat av föräldrarna speciellt. Detta blir ett fortsatt utvecklingsområde på Killingen. Något vi ännu inte gjort men som vi har som ambition är att börja arbeta med Språkschema. Där synliggörs för oss pedagoger vilka barn vi talar mycket/lite med, vilka barn som får uppmaningar/tillsägelser/skäll och vilka barn som vi har en dialog med under dagarna. Vi har beslutat att prioritera andra fokus områden för vårterminen men har med oss Språkschema till hösten. 7