Intervju med den andre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervju med den andre"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: Examinator Els-Mari Törnquist Handledare: Ange handledare

2 Inledning Efter att ha diskuterat med min partner om vilket barn vi ville intervjua kom vi fram till att vi ville intervjua någon ifrån hans VFT plats. Vi resonerade att det var till fördel att intervjua någon som åtminstone en av oss redan hade en bra relation till. Vi ansåg att detta gjorde det enklare att få igång ett samtal med vår intervjuperson och vi ville föra en intervju där det öppna samtalet blev det viktiga. Vi insåg riskerna med att föra en intervju med för många frågor då samtalen riskerade att bli för mekaniska vilket hade gjort det svårare för oss att komma åt intervjupersonens tankar och upplevelser (Säljö 1996 s 140). Min partner har sin VFT plats på en skola i Malmö där det finns cirka 270 elever från förskoleklasser till och med årskurs sex. Vår intervjuperson är en tioårig tjej som går i femteklass och jag väljer att kalla henne för Stina i denna text. Metod När vi hade bokat in en träff med vår intervjuperson började vi fundera över vilka tillvägagångssätt vi skulle använda i våra intervjuer. Vi kom fram till att vi ville sträva efter att ställa öppna frågor och att försöka lyssna på vår intervjuperson så mycket som möjligt (Kullberg 2004 s 113). Vi hade i förväg frågat vår intervjuperson i fall det gick bra att spela in intervjuerna på en diktafon det gjorde. Vi insåg att detta skulle vara till vår fördel då vi inte behövde koncentrera oss på att anteckna utan att vi kunde fokusera på att genomföra intervjuerna utifrån ett positivt och nyfiket förhållningssätt (Kullberg 2004 s 123). Jag frågade min partner innan intervjuerna hur han upplevde personen. Jag ansåg inte att det skulle vara några problem att få reda på lite information om Stina innan vi träffade henne. Jag hade redan fått en bild av henne eftersom jag visste att det var en tioårig tjej. Vi människor förväntar oss olika saker av andra människor baserat på de erfarenheter vi har om vår omvärld. Därför skadade det inte att höra min partners tolkning så länge jag förhöll mig kritisk till mina förväntningar (Holmberg 2004 s 45). När vi genomförde vår första intervju med Stina var vi noggranna med att engagera oss i de svar vi fick i från henne. Intervjuerna blev som ett öppet samtal där vi gav respons på det vår intervjuperson sa och inte formulerade nya frågor som gick utanför det område som

3 intervjupersonen berättade om (Kullberg 2004 s 114). Vi tog även tillvara på tystnaden då den kan behövas för att intervjupersonen ska kunna tänka till. När det blev tyst en längre stund ställde vi några nya öppna frågor som tillexempel "vad gjorde du på sommarlovet"? För att sedan följa upp med följdfrågor som vad? hur? och varför? (Kullberg 2004 s 124 & 125). Vi försökte samtala etnografiskt och föra sociala samtal som inte verkade formella och sätta in samtalen i sammanhang. Ibland följde vi upp intervjupersonens svar med att berätta lite om våra egna erfarenheter på ett humoristiskt sätt kring det intervjupersonen pratade om. Med hjälp av humorn öppnade vi upp för ett mer tillåtande klimat (Kullberg 2004 s 115). Många gånger använde vi oss av olika berättartekniker där vi uppmanade Stina att ta ställning i olika frågor som exempelvis "kan du berätta för oss vad du tycker om Malmö"? Vi märkte att det var enkelt för Stina att formulera sig när vi använde denna teknik samtidigt som vi kunde styra in intervjuerna på det vi ville veta mer om (Kullberg 2004 s 223). Vi lärde oss snabbt av våra misstag när vi ställde frågor på ett sätt som inte ledde någon vart som tillexempel när vi inledde en fråga med "kan du? eller vill du"? svaret var då ofta nä. Vi var då snabba med att ställa nya frågor som öppnade upp för längre svar tillexempel hur gör du då? (Kullberg 2004 s 125). Vårt mål med intervjuerna var att försöka fånga helheten av barnet där processen var det viktiga och inte målet (Stier 2003 s 8). Identitet är så pass komplicerat och alla människor har sin egna unika personlighet därför var det processen som var det viktiga (Stier 2003 s 32). Människan är dessutom kontextberoende och vi beter oss olika beroende på vilka situationer vi är i. Vår strävan var därför att försöka få fram så många sidor av intervjupersonen som möjligt (Föreläsning Palm ). Av den anledningen återkom vi en del gånger till Stina men de sista gångerna styrde vi in intervjuerna mer på det vi ville veta. Vi hade då redan presenterat vissa delar av porträttet och utifrån den respons vi fått av våra andra kurskamrater ville vi förtydliga vissa bitar som var oklara för oss och för kurskamraterna. Analys Efter intervjuerna transkriberade vi innehållet ifrån diktafonen. Detta för att vi skulle kunna sortera ut vad som var det viktiga i innehållet och att skapa en mening i våra analyser. Vi lyssnade på intervjun, tittade på transkriberingstexten och jämförde våra loggböcker med

4 varandra och vi märkte att vi inte längre kunde vara lika öppna i vår framställning av porträttet som vi var i början. Vi var tvungna att få vårt innehåll att passa i ett sammanhang som vi sedan kunde presentera (Kullberg 2004 s 183). Problemet med detta är att när vi arbetade med porträttet så kom våra egna tolkningar och slutsatser in kring vad vi ansåg var det viktiga i intervjupersonens identitet. Porträttet kanske hade sett annorlunda ut om någon annan hade jobbat kring vårt material eller om intervjupersonen själv skapat sitt eget porträtt (Holmberg 2004 s 210). Men eftersom vi var medvetna om detta problem var det enklare att distantisera sig ifrån sina tankar och vårt material. Vi diskuterade ofta i pargruppen vad vi skrivit i loggböckerna och våra tankar kring våra intervjuer (Kullberg 2004 s 178). Genom att använda oss av loggböcker var det enklare för oss att få syn på våra egna tankar och på så vis kunna distantisera sig ifrån dem. I och med att människor är komplicerade och vi skulle göra ett porträtt av en individ så var det inte enkelt att göra en så bra analys som möjligt av vårt material. Loggböckerna var därför viktiga inslag eftersom de underlättade för oss att distantisera oss ifrån våra egna tankar och på så vis få fram nya vinklar och perspektiv i våra analyser kring vårt material (Kullberg 2004 s 139). Vi var noggranna när vi analyserade vårt material och vi lyssnade på varandras tolkningar i pargruppen men även på våra andra kurskamraters tolkningar när vi presenterade vårt porträtt. Samtalen kom att bli väldigt viktiga i en fortlöpande analyseringsprocess för vår kunskapsbildning när vi jobbade med porträttet ( Säljö 1996 s 129). Vi förde in teorier ifrån lektionerna i våra analyser vi ställde oss frågor som vad ska analyseras? varför ska det analyseras? och hur ska det analyseras? Vi tog tillvara på innehållet ifrån intervjuerna när vi transkriberade dem så att vi enklare kunde hantera och bearbeta våra intervjuer. Om vi fastnade på något som verkade oklart i vår transkriberingstext så återgick vi till att lyssna på intervjuerna igen. Var det fortfarande oklart så återkom vi med nya intervjuer med Stina (Föreläsning Törnquist ). Denna noggrannhet hjälpte oss att skapa en trovärdig mening i våra analyser. Presentation Eftersom vi har många timmar inspelade ifrån våra intervjuer ska jag försöka redogöra vad jag tyckte var det viktiga i intervjuerna i denna sammanställning.

5 En av de första frågorna vi ställde till Stina var hur hennes sommarlov hade varit. Då berättade Stina att hon hade varit och besökt sina släktingar i Bosninen. Hon berättade lite om resan och att hon åkte dit med sin mamma, pappa och lillasyster. Eftersom vi gjorde våra intervjuer inne på Stinas skola var det naturligt för oss att prata om hur hon upplevde sin skolgång. Vår tolkning av hur hon upplevde skolan var till största delen positiv. Hon berättade ivrigt om framförallt matematikämnet. Hon berättade för oss att hon hade lätt för att räkna och att hon brukade få bäst resultat i klassen. Jag frågade hur hon gjorde när hon räknar och hon förklarade entusiastiskt: "Om jag har 550 plus 100 så gör vi ett streck och sen ställer vi upp och räknar ut". Jag frågade henne vad det var som hon tyckte var så roligt med mattematik och hon svarade: "Allt är matte, man kan säga att allt här omkring är matte, man måste mäta träbitarna, mäta vad man ska ha i, man måste räkna hur mycket grejor man behöver, alltså allt omkring är matte". Vi fick reda på att Stina har dyslexi och vi frågade i fall hon fick göra på något annat sätt i skolan än de andra. Hon svarade "ibland istället skriver jag i datorn men jag skriver ibland för hand också". Men hon sa att hon gillar att skriva förhand men att det är svårare eftersom hon måste rätta sina stavfel efteråt. Hon berättade även att hon fick hjälp med att datorn läser upp det hon skriver auditivt och att det då är enklare att upptäcka om hon skriver fel. Efter detta säger Stina: "jag tycker att det är roligt att skriva i skrivstil" Jag frågar varför? och hon svarade "att det är roligt att skriva på ett annat sätt än vad de andra gör". Stina kommer även in på att hon tycker att det är roligt när de får jobba med olika estetiska framträdanden i skolan. Stina berättar om att de delas in i olika grupper och får spela upp olika pjäser. Hon berättar om att läraren sa "nu ska ni spela upp något som har med pengar att göra" Stina beskriver då att de spelade upp en pjäs om en affär och att hon skötte frukosten på ett fik. Efter att vi pratats vid om skolan en stund sa Stina: "Vet ni vad jag tycker om allra mest"? Att sy" Vi kom då in på vad Stina tycker om att göra på fritiden. Stina berättade att hon gillar att designa och att göra om gamla kläder till nya. Hon beskriver det såhär: "Om vi säger att jag har något hemma så kan jag ta paketsnöre så klipper jag ut gammalt tyg i små bitar och sen limmar jag det på en skål". Stina säger även "hemma typ om byxor går sönder säger syrran så

6 du ska sy". När vi pratade vidare om Stinas fritid fick vi även reda på lite om hur hennes levnadsmiljö ser ut. Hon berättade att hennes kompisar bor nära henne och att hon ofta brukar leka med sina kompisar. Stina berättar att hon spelar fotboll som målvakt nära där hon bor. Stina kommer då in på att hon inte vågar gå hem själv ifrån träningen. Vi frågade varför och hon berättade då att Malmö är farligt och att någon tjej i hennes ålder blivit våldtagen för några dagar sen. Vi kunde märka att Stinas intressen vävdes in i skolan och hon berättade med glädje att de fick designa olika föremål på tekniklektionerna. Hon berättade om när de hade designat en mobiltelefon på tekniklektionerna för att sedan göra en modell av denna design på träslöjden. Diskussion Eftersom vi skulle skapa ett porträtt kring en person var det naturligt för oss att sträva efter ett kvalitativt förhållningssätt. Där upptäckterna kring processen var det viktiga och att vi gick in med en öppenhet i intervjuerna, kring sorteringen av materialet, våra presentationer och reflektionerna med de andra deltagarna (Kullberg 2004 s 175 & 176). Vi var noggranna med att inte ha några förutfattade meningar kring intervjupersonen och vi försökte att lyfta det som var av värde (Kullberg 2004 s 53 & 54). Denna öppenhet låg till grund för hela vårt arbete med porträttet. Jag tycker att detta har fått oss att uppnå ett bra resultat utifrån vårt syfte som var att försöka fånga helheten av individen. Våra öppna samtal med Stina i intervjuerna tyckte jag blev en bra grund till våra presentationer där vi valde att ibland presentera vissa delar ifrån intervjuerna. Det var naturligtvis svårt att göra porträttet trovärdigt eftersom vi hade för lite tid till det. Vi hade även behövt följa intervjupersonen i flera olika situationer kring olika händelser i hennes liv för att kunna lära känna henne bättre. Jag tycker att det är synd att vi inte fick någon tid till att göra deltagande observationer i åtminstone någon av de miljöerna som Stina brukar vara i. Vad vi däremot lyckades bra med var våra intervjuer eftersom vi verkligen tog Stina på allvar och var öppna i våra samtal och formuleringar av frågor (Kullberg 2004 s 91). Vi såg på processen med porträttet på ett etnografiskt synsätt där individen är unik med egen vilja och kraft men där även miljön och kulturen kring individen är viktiga faktorer som sätter ramar för möjligheter och begränsningar kring individens liv (Kullberg 2004 s 61 & 62).

7 Mötena med Stina har varit väldigt givande och har öppnat upp mitt egna tankesätt kring mina tidigare erfarenheter på ett nytt sätt. Jag menar då mina egna erfarenheter av ämnet matematik som har varit väldigt negativa. Min syn på detta ämne ändrades när jag fick höra Stinas bild av detta ämne och hur hon använder sig av matematik på ett kreativt sätt med att designa olika kläder och föremål med hjälp av att mäta och att räkna. I detta arbete med intervjuerna har vi fått träna oss i att bemöta en individ och att bekräfta henne. Vi har tränat oss i att försöka förstå en annan människas situation och detta är viktigt ifall man som pedagog ska kunna utveckla elever på ett bra sätt. Vi har även fått en insyn i hur komplicerade individer är och att man måste träna sig i att kunna ta hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar genom att ta deras erfarenheter och tänkande på allvar (Skolverket 2011). Jag tycker även att jag fått en inblick i hur det är att jobba med etnografiska studier som handlar om att försöka förstå andra människors sätt att leva och lära genom att försöka fånga människornas olika uttryckssätt (Kullberg 2004 s 12). Som lärare måste man träna sig i att försöka se bakom det som sägs och det som händer eftersom elever ibland inte uttrycker sig på ett tydligt sätt vad de egentligen känner och tänker och därför kan etnografiska studier vara av stor betydelse (Föreläsning Dahlbeck ). Vad vi mer har lärt oss är att människor är kontextberoende och att vi många gånger förenklar en persons identitet genom att kategorisera dem utifrån olika egenskaper. Detta är viktigt att känna till eftersom man har ett ansvar som pedagog att bemöta eleverna på ett klokt sätt som får dem att se sig själva på nya sätt. Det gäller att försöka öppna upp elevernas tankesätt så att de vågar uppleva och utforska nya erfarenheter (Trondman 2003 s 26 & 27).

8 Källor Publicerat material Holmbergs, Claes-Göran 2004: Dracula och intemedialiteten ifrån itslearning Kullberg, Birgitta 2009 Etnografi i klassrummet Holbergs i Malmö AB Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket Stier, Jonas 2003, Identitet-Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur Säljö, Roger i Strömqvist, Göran & Brusling, Christer 1996 Reflektion och praktik i läraryrket Studentlitteratur:: Lund Trondman, Mats 2003 Kloka möten om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar Studentlitteratur: Lund Opublicerat material Föreläsning Dahlbeck, Per Malmö: lärarutbildning i Malmö Föreläsning Palm, Tina Malmö: lärarutbildning i Malmö Föreläsning Törnquist, Els-Mari Malmö: lärarutbildning i Malmö

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 2 15 högskolepoäng Intervju med den andre Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Examinator:

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator: Els-Mari

Läs mer

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist. Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh

Läs mer

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:

Läs mer

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson

Läs mer

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier. Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Veckobrev v 4 KOM IHÅG Veckobrev v 4 KOM IHÅG APT på måndag. Förskolan stänger då klockan 16.00. Stjärnan I veckan har barnen bakat. Barnen får själva röra ihop degen och arbeta den. Då vi delade upp degen i mindre bitar fokuserade

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på En plats att utvecklas på Fritidshem i Uddevalla vår Helhetsidé Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800 kap

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Schacklektioner En nödvändighet!

Schacklektioner En nödvändighet! Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schacklektioner En nödvändighet! Författare: Marie Forsberg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Innehåll Innehåll... 1 Inledning...

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

KSS projekt Skåneresan

KSS projekt Skåneresan KSS projekt Skåneresan Antal anmälda klasser Helsingborg 20 1 149 elever Övriga Skåne 32-688 elever Avhopp Helsingborg - Övriga Skåne 5 klasser Nationella prov i årskurs 6 Tack Jan Björklund! Antal elever

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

PENGASAGOR HANDLEDNING

PENGASAGOR HANDLEDNING PENGASAGOR HANDLEDNING 1 PENGASAGOR OM SERIEN för den egna nationella minoriteten. Låt gärna bilderna fungera som inspiration för eget skapande. Barnen kan rita, måla eller bygga och under tiden benämna

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Kursutvärdering Sid 1 (5) Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Svarsfrekvens: 78 % (18/23) 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? (1-5) Medel: 4,1 2. Dina förväntningar innan kursen?

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Östers förskola. Arbetsplan

Östers förskola. Arbetsplan Östers förskola Arbetsplan 2010-2011 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplan för

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Välkommen till Arnljotskolans Fritidshem

Välkommen till Arnljotskolans Fritidshem Välkommen till Arnljotskolans Fritidshem Välkommen till Arnljotskolans fritidshem På Arnljotskolans fritidshem går det ca 220 elever från förskoleklass upp till årskurs två. Det finns tre avdelningar på

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Pedagogik GR (A), Matematik i förskolan, 15 hp

Pedagogik GR (A), Matematik i förskolan, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Matematik i förskolan, 15 hp Education BA (A), Mathematics in the Pre-school, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran 5.1. Normer och värden Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Målet är uppnått

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Detta är en tipsrunda om barnkonventionen som du kan använda på till exempel ett läger eller en träff i din verksamhet för barn och unga.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

- Mina föreläsningar - Dokumentation

- Mina föreläsningar - Dokumentation www.medalgon.se - Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer