Intervju med den andre
|
|
- Marianne Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: Examinator Els-Mari Törnquist Handledare: Ange handledare
2 Inledning Efter att ha diskuterat med min partner om vilket barn vi ville intervjua kom vi fram till att vi ville intervjua någon ifrån hans VFT plats. Vi resonerade att det var till fördel att intervjua någon som åtminstone en av oss redan hade en bra relation till. Vi ansåg att detta gjorde det enklare att få igång ett samtal med vår intervjuperson och vi ville föra en intervju där det öppna samtalet blev det viktiga. Vi insåg riskerna med att föra en intervju med för många frågor då samtalen riskerade att bli för mekaniska vilket hade gjort det svårare för oss att komma åt intervjupersonens tankar och upplevelser (Säljö 1996 s 140). Min partner har sin VFT plats på en skola i Malmö där det finns cirka 270 elever från förskoleklasser till och med årskurs sex. Vår intervjuperson är en tioårig tjej som går i femteklass och jag väljer att kalla henne för Stina i denna text. Metod När vi hade bokat in en träff med vår intervjuperson började vi fundera över vilka tillvägagångssätt vi skulle använda i våra intervjuer. Vi kom fram till att vi ville sträva efter att ställa öppna frågor och att försöka lyssna på vår intervjuperson så mycket som möjligt (Kullberg 2004 s 113). Vi hade i förväg frågat vår intervjuperson i fall det gick bra att spela in intervjuerna på en diktafon det gjorde. Vi insåg att detta skulle vara till vår fördel då vi inte behövde koncentrera oss på att anteckna utan att vi kunde fokusera på att genomföra intervjuerna utifrån ett positivt och nyfiket förhållningssätt (Kullberg 2004 s 123). Jag frågade min partner innan intervjuerna hur han upplevde personen. Jag ansåg inte att det skulle vara några problem att få reda på lite information om Stina innan vi träffade henne. Jag hade redan fått en bild av henne eftersom jag visste att det var en tioårig tjej. Vi människor förväntar oss olika saker av andra människor baserat på de erfarenheter vi har om vår omvärld. Därför skadade det inte att höra min partners tolkning så länge jag förhöll mig kritisk till mina förväntningar (Holmberg 2004 s 45). När vi genomförde vår första intervju med Stina var vi noggranna med att engagera oss i de svar vi fick i från henne. Intervjuerna blev som ett öppet samtal där vi gav respons på det vår intervjuperson sa och inte formulerade nya frågor som gick utanför det område som
3 intervjupersonen berättade om (Kullberg 2004 s 114). Vi tog även tillvara på tystnaden då den kan behövas för att intervjupersonen ska kunna tänka till. När det blev tyst en längre stund ställde vi några nya öppna frågor som tillexempel "vad gjorde du på sommarlovet"? För att sedan följa upp med följdfrågor som vad? hur? och varför? (Kullberg 2004 s 124 & 125). Vi försökte samtala etnografiskt och föra sociala samtal som inte verkade formella och sätta in samtalen i sammanhang. Ibland följde vi upp intervjupersonens svar med att berätta lite om våra egna erfarenheter på ett humoristiskt sätt kring det intervjupersonen pratade om. Med hjälp av humorn öppnade vi upp för ett mer tillåtande klimat (Kullberg 2004 s 115). Många gånger använde vi oss av olika berättartekniker där vi uppmanade Stina att ta ställning i olika frågor som exempelvis "kan du berätta för oss vad du tycker om Malmö"? Vi märkte att det var enkelt för Stina att formulera sig när vi använde denna teknik samtidigt som vi kunde styra in intervjuerna på det vi ville veta mer om (Kullberg 2004 s 223). Vi lärde oss snabbt av våra misstag när vi ställde frågor på ett sätt som inte ledde någon vart som tillexempel när vi inledde en fråga med "kan du? eller vill du"? svaret var då ofta nä. Vi var då snabba med att ställa nya frågor som öppnade upp för längre svar tillexempel hur gör du då? (Kullberg 2004 s 125). Vårt mål med intervjuerna var att försöka fånga helheten av barnet där processen var det viktiga och inte målet (Stier 2003 s 8). Identitet är så pass komplicerat och alla människor har sin egna unika personlighet därför var det processen som var det viktiga (Stier 2003 s 32). Människan är dessutom kontextberoende och vi beter oss olika beroende på vilka situationer vi är i. Vår strävan var därför att försöka få fram så många sidor av intervjupersonen som möjligt (Föreläsning Palm ). Av den anledningen återkom vi en del gånger till Stina men de sista gångerna styrde vi in intervjuerna mer på det vi ville veta. Vi hade då redan presenterat vissa delar av porträttet och utifrån den respons vi fått av våra andra kurskamrater ville vi förtydliga vissa bitar som var oklara för oss och för kurskamraterna. Analys Efter intervjuerna transkriberade vi innehållet ifrån diktafonen. Detta för att vi skulle kunna sortera ut vad som var det viktiga i innehållet och att skapa en mening i våra analyser. Vi lyssnade på intervjun, tittade på transkriberingstexten och jämförde våra loggböcker med
4 varandra och vi märkte att vi inte längre kunde vara lika öppna i vår framställning av porträttet som vi var i början. Vi var tvungna att få vårt innehåll att passa i ett sammanhang som vi sedan kunde presentera (Kullberg 2004 s 183). Problemet med detta är att när vi arbetade med porträttet så kom våra egna tolkningar och slutsatser in kring vad vi ansåg var det viktiga i intervjupersonens identitet. Porträttet kanske hade sett annorlunda ut om någon annan hade jobbat kring vårt material eller om intervjupersonen själv skapat sitt eget porträtt (Holmberg 2004 s 210). Men eftersom vi var medvetna om detta problem var det enklare att distantisera sig ifrån sina tankar och vårt material. Vi diskuterade ofta i pargruppen vad vi skrivit i loggböckerna och våra tankar kring våra intervjuer (Kullberg 2004 s 178). Genom att använda oss av loggböcker var det enklare för oss att få syn på våra egna tankar och på så vis kunna distantisera sig ifrån dem. I och med att människor är komplicerade och vi skulle göra ett porträtt av en individ så var det inte enkelt att göra en så bra analys som möjligt av vårt material. Loggböckerna var därför viktiga inslag eftersom de underlättade för oss att distantisera oss ifrån våra egna tankar och på så vis få fram nya vinklar och perspektiv i våra analyser kring vårt material (Kullberg 2004 s 139). Vi var noggranna när vi analyserade vårt material och vi lyssnade på varandras tolkningar i pargruppen men även på våra andra kurskamraters tolkningar när vi presenterade vårt porträtt. Samtalen kom att bli väldigt viktiga i en fortlöpande analyseringsprocess för vår kunskapsbildning när vi jobbade med porträttet ( Säljö 1996 s 129). Vi förde in teorier ifrån lektionerna i våra analyser vi ställde oss frågor som vad ska analyseras? varför ska det analyseras? och hur ska det analyseras? Vi tog tillvara på innehållet ifrån intervjuerna när vi transkriberade dem så att vi enklare kunde hantera och bearbeta våra intervjuer. Om vi fastnade på något som verkade oklart i vår transkriberingstext så återgick vi till att lyssna på intervjuerna igen. Var det fortfarande oklart så återkom vi med nya intervjuer med Stina (Föreläsning Törnquist ). Denna noggrannhet hjälpte oss att skapa en trovärdig mening i våra analyser. Presentation Eftersom vi har många timmar inspelade ifrån våra intervjuer ska jag försöka redogöra vad jag tyckte var det viktiga i intervjuerna i denna sammanställning.
5 En av de första frågorna vi ställde till Stina var hur hennes sommarlov hade varit. Då berättade Stina att hon hade varit och besökt sina släktingar i Bosninen. Hon berättade lite om resan och att hon åkte dit med sin mamma, pappa och lillasyster. Eftersom vi gjorde våra intervjuer inne på Stinas skola var det naturligt för oss att prata om hur hon upplevde sin skolgång. Vår tolkning av hur hon upplevde skolan var till största delen positiv. Hon berättade ivrigt om framförallt matematikämnet. Hon berättade för oss att hon hade lätt för att räkna och att hon brukade få bäst resultat i klassen. Jag frågade hur hon gjorde när hon räknar och hon förklarade entusiastiskt: "Om jag har 550 plus 100 så gör vi ett streck och sen ställer vi upp och räknar ut". Jag frågade henne vad det var som hon tyckte var så roligt med mattematik och hon svarade: "Allt är matte, man kan säga att allt här omkring är matte, man måste mäta träbitarna, mäta vad man ska ha i, man måste räkna hur mycket grejor man behöver, alltså allt omkring är matte". Vi fick reda på att Stina har dyslexi och vi frågade i fall hon fick göra på något annat sätt i skolan än de andra. Hon svarade "ibland istället skriver jag i datorn men jag skriver ibland för hand också". Men hon sa att hon gillar att skriva förhand men att det är svårare eftersom hon måste rätta sina stavfel efteråt. Hon berättade även att hon fick hjälp med att datorn läser upp det hon skriver auditivt och att det då är enklare att upptäcka om hon skriver fel. Efter detta säger Stina: "jag tycker att det är roligt att skriva i skrivstil" Jag frågar varför? och hon svarade "att det är roligt att skriva på ett annat sätt än vad de andra gör". Stina kommer även in på att hon tycker att det är roligt när de får jobba med olika estetiska framträdanden i skolan. Stina berättar om att de delas in i olika grupper och får spela upp olika pjäser. Hon berättar om att läraren sa "nu ska ni spela upp något som har med pengar att göra" Stina beskriver då att de spelade upp en pjäs om en affär och att hon skötte frukosten på ett fik. Efter att vi pratats vid om skolan en stund sa Stina: "Vet ni vad jag tycker om allra mest"? Att sy" Vi kom då in på vad Stina tycker om att göra på fritiden. Stina berättade att hon gillar att designa och att göra om gamla kläder till nya. Hon beskriver det såhär: "Om vi säger att jag har något hemma så kan jag ta paketsnöre så klipper jag ut gammalt tyg i små bitar och sen limmar jag det på en skål". Stina säger även "hemma typ om byxor går sönder säger syrran så
6 du ska sy". När vi pratade vidare om Stinas fritid fick vi även reda på lite om hur hennes levnadsmiljö ser ut. Hon berättade att hennes kompisar bor nära henne och att hon ofta brukar leka med sina kompisar. Stina berättar att hon spelar fotboll som målvakt nära där hon bor. Stina kommer då in på att hon inte vågar gå hem själv ifrån träningen. Vi frågade varför och hon berättade då att Malmö är farligt och att någon tjej i hennes ålder blivit våldtagen för några dagar sen. Vi kunde märka att Stinas intressen vävdes in i skolan och hon berättade med glädje att de fick designa olika föremål på tekniklektionerna. Hon berättade om när de hade designat en mobiltelefon på tekniklektionerna för att sedan göra en modell av denna design på träslöjden. Diskussion Eftersom vi skulle skapa ett porträtt kring en person var det naturligt för oss att sträva efter ett kvalitativt förhållningssätt. Där upptäckterna kring processen var det viktiga och att vi gick in med en öppenhet i intervjuerna, kring sorteringen av materialet, våra presentationer och reflektionerna med de andra deltagarna (Kullberg 2004 s 175 & 176). Vi var noggranna med att inte ha några förutfattade meningar kring intervjupersonen och vi försökte att lyfta det som var av värde (Kullberg 2004 s 53 & 54). Denna öppenhet låg till grund för hela vårt arbete med porträttet. Jag tycker att detta har fått oss att uppnå ett bra resultat utifrån vårt syfte som var att försöka fånga helheten av individen. Våra öppna samtal med Stina i intervjuerna tyckte jag blev en bra grund till våra presentationer där vi valde att ibland presentera vissa delar ifrån intervjuerna. Det var naturligtvis svårt att göra porträttet trovärdigt eftersom vi hade för lite tid till det. Vi hade även behövt följa intervjupersonen i flera olika situationer kring olika händelser i hennes liv för att kunna lära känna henne bättre. Jag tycker att det är synd att vi inte fick någon tid till att göra deltagande observationer i åtminstone någon av de miljöerna som Stina brukar vara i. Vad vi däremot lyckades bra med var våra intervjuer eftersom vi verkligen tog Stina på allvar och var öppna i våra samtal och formuleringar av frågor (Kullberg 2004 s 91). Vi såg på processen med porträttet på ett etnografiskt synsätt där individen är unik med egen vilja och kraft men där även miljön och kulturen kring individen är viktiga faktorer som sätter ramar för möjligheter och begränsningar kring individens liv (Kullberg 2004 s 61 & 62).
7 Mötena med Stina har varit väldigt givande och har öppnat upp mitt egna tankesätt kring mina tidigare erfarenheter på ett nytt sätt. Jag menar då mina egna erfarenheter av ämnet matematik som har varit väldigt negativa. Min syn på detta ämne ändrades när jag fick höra Stinas bild av detta ämne och hur hon använder sig av matematik på ett kreativt sätt med att designa olika kläder och föremål med hjälp av att mäta och att räkna. I detta arbete med intervjuerna har vi fått träna oss i att bemöta en individ och att bekräfta henne. Vi har tränat oss i att försöka förstå en annan människas situation och detta är viktigt ifall man som pedagog ska kunna utveckla elever på ett bra sätt. Vi har även fått en insyn i hur komplicerade individer är och att man måste träna sig i att kunna ta hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar genom att ta deras erfarenheter och tänkande på allvar (Skolverket 2011). Jag tycker även att jag fått en inblick i hur det är att jobba med etnografiska studier som handlar om att försöka förstå andra människors sätt att leva och lära genom att försöka fånga människornas olika uttryckssätt (Kullberg 2004 s 12). Som lärare måste man träna sig i att försöka se bakom det som sägs och det som händer eftersom elever ibland inte uttrycker sig på ett tydligt sätt vad de egentligen känner och tänker och därför kan etnografiska studier vara av stor betydelse (Föreläsning Dahlbeck ). Vad vi mer har lärt oss är att människor är kontextberoende och att vi många gånger förenklar en persons identitet genom att kategorisera dem utifrån olika egenskaper. Detta är viktigt att känna till eftersom man har ett ansvar som pedagog att bemöta eleverna på ett klokt sätt som får dem att se sig själva på nya sätt. Det gäller att försöka öppna upp elevernas tankesätt så att de vågar uppleva och utforska nya erfarenheter (Trondman 2003 s 26 & 27).
8 Källor Publicerat material Holmbergs, Claes-Göran 2004: Dracula och intemedialiteten ifrån itslearning Kullberg, Birgitta 2009 Etnografi i klassrummet Holbergs i Malmö AB Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket Stier, Jonas 2003, Identitet-Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur Säljö, Roger i Strömqvist, Göran & Brusling, Christer 1996 Reflektion och praktik i läraryrket Studentlitteratur:: Lund Trondman, Mats 2003 Kloka möten om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar Studentlitteratur: Lund Opublicerat material Föreläsning Dahlbeck, Per Malmö: lärarutbildning i Malmö Föreläsning Palm, Tina Malmö: lärarutbildning i Malmö Föreläsning Törnquist, Els-Mari Malmö: lärarutbildning i Malmö
Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merIntervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 2 15 högskolepoäng Intervju med den andre Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för
Läs merIntervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Examinator:
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Farzaneh
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merVad händer med barn i olika undervisnings situationer?
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,
Läs merMalmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merBarns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh
Läs merIntervju med den andre
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator: Els-Mari
Läs merGLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR
GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM
Läs merMalmö högskola Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I Klassrumsregler
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Klassrumsregler Elin Skaremark-Nyman Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merPedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del 1
Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Läs merKommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merRapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat
Läs merNamn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
Läs merMalmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp
Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merLärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 28 Mars 2011. Av: Josefin Pettersson
Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 28 Mars 2011 Av: Josefin Pettersson Innehållsförtäckning Inledning.s.3 Metod..s.3 Resultat...s.4 Diskussion..s.4 Källförtäckning...s.6 2 Inledning:
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merMental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Läs merVeckobrev v 4 KOM IHÅG
Veckobrev v 4 KOM IHÅG APT på måndag. Förskolan stänger då klockan 16.00. Stjärnan I veckan har barnen bakat. Barnen får själva röra ihop degen och arbeta den. Då vi delade upp degen i mindre bitar fokuserade
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merAtt påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merKSS projekt Skåneresan
KSS projekt Skåneresan Antal anmälda klasser Helsingborg 20 1 149 elever Övriga Skåne 32-688 elever Avhopp Helsingborg - Övriga Skåne 5 klasser Nationella prov i årskurs 6 Tack Jan Björklund! Antal elever
Läs merRollek. En studie av barns samspel i rolleken. Självständigt arbete på grundnivå del högskolepoäng
Lärareutbildningen 210hp Kultur Språk Medier Handledare: Törnquist, Els-Mari Rollek En studie av barns samspel i rolleken Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Av: Farzaneh Foroghi Examinator:
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merSkolprogram på hembygdsmuseum
Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram
Läs merIntroduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever
Dokument till elev Introduktion av Estetisk kommunikation Introduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever Gymnasium: kursen estetisk kommunikation, 100 poäng,
Läs merUnder höstterminen 2015 arbetade lärare på mellan- och högstadiet på
Per Berggren Födelsedagstårtan en språkutvecklande uppgift Efter att skolans lärare genomfört Matematiklyftets modul Språk i matematik provade författaren att fokusera på kommunikationen i klassrummet
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merUppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar
Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merLärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merEn hållbar utveckling
En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merJag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor
Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merOBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Läs merSchacklektioner En nödvändighet!
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schacklektioner En nödvändighet! Författare: Marie Forsberg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Innehåll Innehåll... 1 Inledning...
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Självständigt arbete på grundnivå Del lll ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem
Läs merPENGASAGOR HANDLEDNING
PENGASAGOR HANDLEDNING 1 PENGASAGOR OM SERIEN för den egna nationella minoriteten. Låt gärna bilderna fungera som inspiration för eget skapande. Barnen kan rita, måla eller bygga och under tiden benämna
Läs merALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?
ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merGUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014
GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning
Läs merVerksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet
Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under
Läs merMål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.
Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter
Läs merEkvationen. www.grul.se
Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merLäsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merVem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs mer