Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 28/3-11 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Metod 3 Resultat 4 Diskussion 4 Källförteckning 7 Bilaga 8 2

3 Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Varför är det så? Inledning: Jag är intresserad av att fördjupa i mig hur pojkar och respektive flickor leker i förskola på grund av att jag anser att det finns mycket skrivet om grundläggande värden i jämställdhet i lpfö 98 reviderad Jag har valt att observera barn mellan 3-5 år under mina två fältdagar. Pedagoger berättade för mig att de försöker jobba med jämställdhet mellan pojkar och flickor så gott det går. Därför väcktes det ännu mer intresse hos mig för att se hur pedagoger tillsammans med barnen jobbar med jämställdhet. Efter vistelsen på förskolan kom jag med följande frågeställningar. Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Varför är det så? Finns det jämställdhet i förskolan? Metod Observationsmetoderna jag använde mig av var kamera och dokumentation av papper och penna för att se vad och hur barn leker på förskolan. Vid dokumentationen tog jag ett papper och drog två spalter. I den ena antecknade jag ner vad barnen gör och säger och i den andra skrev jag ner vad jag tolkade eller mina egna tankar. Idén var hämtad från Aspelin (2011) föreläsningen. För att strukturera upp mina intryck av det som hände och inträffade under dagen skrev jag loggboksanteckningar vid hemkomsten. Loggboksanteckningarna vidareutvecklade jag sedan genom att skriva dem i ett dokument. Att renskriva loggboksanteckningarna hjälpte mig att bli påmind om situationen och utvecklade iakttagelser, uttryck barnen haft som jag vid första nedskrivningstillfället inte reflekterat över. Sedan gick jag vidare med att försöka få svar på mina frågeställningar genom litteratur och läroplanen för förskolan. Hur lekar barn tillsammans med varandra? Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Varför är det så? 3

4 Resultat Resultatet visade att pojkar leker mer med pojkleksaker medan flickor leker mer i rollspel såsom att laga mat, leka med dockor och baka kakor i sandlådan. Pojkarna lekte däremot med mer pojkaktig leksaker till exempel att klättra i träd, Lego och Star Wars. Pojkarna lekte i större grupper (fyra-fem eller fler). De rörde sig mycket i leken och gjorde stora häftiga rörelser, jagade varandra, var mycket högljudda, de växlade mellan olika aktiviteter och fyllde hela rummet. Pojkar lekte med tågbana, flygplan och olika verktyg. Flickorna lekte i mindre rörelse och använde mindre rumsyta. De lekte mer stillsamt och gjorde mindre ljud ifrån sig. Flickorna lekte mer med leksaker såsom möbler, handväskor, mjukisdjur, dockkläder och dockor. Diskussion Under min observation har jag sett att pojkarna och flickorna leker mer på olika sätt. De flesta av barnen lekte i grupp eller så lekte barnen ensamma eller i parallella lekar. Vid parallella lekar menar jag med att barnen ägnar sig åt samma aktivitet, men de samspelar inte med varandra. Barnen lekte i form av pärlor, lego eller så ritade de. Jag har även märkt att pedagoger har olika röstläge och tonfall som skiljer sig ibland åt. Till pojkarna använder pedagoger ofta ett mer tufft och bestämd tilltal, medans tonen var mjukare och mildare mot flickorna. Varför är det så? Kan det vara ett omedvetande bemötande som pedagoger skiljer sig åt för pojkar och flickor? Jag tycker iallafall att det är något pedagoger behöver uppmärksamma sig vid. Fundera tillsammans på hur man kan tänka, tala för att bryta detta mönster. Pedagoger behöver förstå att han eller hon är delaktiga i en ständigt pågående process av identitetsskapande bland barn. Pedagoger har möjlighet att inverka, påverka och omforma barns identiteter i det dagliga pedagogiska arbetet. För att pojkar och flickor ska se och förstå sig som likvärdiga krävs att vi bemöter dem med samma förväntningar, krav och normer. Lpfö 98 reviderad 2010 betonar mycket på jämställdhetsarbete och lekens betydelse för barn i förskolan. Därför tycker jag att det är intressant att observera om det finns någon tydlig skillnad i barnens lek. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar 4

5 skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (lpfö 98 revidera 2010:5) På min VFT- förskola har pedagogerna valt att inreda olika rum med olika teman för att inspirera barnen såsom ett byggrum, dockrum och ett kuddrum. I och med förskolan skapade olika bygg/dock/kuddrum gör att de olika rummen är möblerade med genus bestämt material. Pedagoger bör reflektera kring på vilket sätt förskolans miljö lockar till och möjliggör samlek mellan flickor och pojkar. Både miljöer och material som är könsmärkta gör att barn upplever att ett visst område och ett visst material är avsett för det egna och det motsatta könet. Förskolan förstärker barns olikheter vilket gjorde att barnen är mer relaterade till genusperspektiv, på ett sätt som verkar begränsande för båda flickor och pojkar. Jag tyckte att det blev svårt för förskolan att uppnå dess målsättning och dess jämställdhetsarbete samt att det ställde till de för barnen att leka tillsammans i olika kön. Dessa mönster av könskoder nämns även i Svaleryd (2002) som handlar om kön eller genus. När barnen hade sin fria lektid fick de bestämma vad de ville leka med. Då såg jag oftast väldigt tydligt att pojkarna lekte mest i kuddrummet eller i byggrummet, medan flickorna valde att leka i dockrummet och i pysselrummet eller hade rollspel med de andra flickorna. Pedagoger var inte närvarande i barnens lek, pedagoger ansåg att flickorna är duktiga, de klarar sig rätt bra. De var oftast ute i allrummet när pojkarna var inne i kudd/byggrummet, där de kom in när problem uppstod. Pojkarna lekte i större grupper (fyra-fem eller fler). De rörde sig mycket i leken och gjorde stora häftiga rörelser, jagade varandra, var mycket högljudda, de växlade mellan olika aktiviteter och fyllde hela rummet. Pojkar lekte med tågbana, flygplan och olika verktyg. Flickorna lekte i mindre rörelse och använde mindre rumsyta. De lekte mer stillsamt och gjorde mindre ljud ifrån sig. Flickorna lekte mer med leksaker såsom möbler, handväskor, mjukisdjur, dockkläder och dockor. Evenshaug & Hallen (2001) menar att redan i tidig förskoleålder har pojkar en tendens att välja bilar, båtar och hammare som leksaker, medan flickor föredrar dockor och mer stillsamma leksaker (s.287). Jag anser att dessa val av leksaker gjorde att barnen utvecklade sin motorik olika. Pojkarna utvecklar sin grovmotorik och experimenterade. Medan flickor utvecklade sin finmotorik och samverkan med varandra. Även i rollekar såg jag skillnader mellan pojkar och flickors val av roller. Pojkarna lekte pappa, son och yrkesroller i leken som var mer av manlig karaktär t.ex. polis. Flickorna lekte mamma, dotter, bebis och sällan yrkesroller. En del flickor lekte även mansroller medan pojkarna sällan valde att vara kvinnan. Efter dessa tecken insåg jag att det fortfarande finns skillnader mellan pojkar och flickors lek trots att lpfö98 betonade om genus 5

6 och jämställdhet. Jag tycker att pedagogerna skall delta mera i barnens lek för att vägleda och försöka att vara en mer lekkompis samt att skapa en lekförmåga för att kunna acceptera andra barn som lekkompis. För att få en jämställdhet i förskolan krävs det att pedagogerna är medvetna om sitt bemötande gentemot barnen samt att pedagoger ska försöka att inte påverka barnen utifrån de könsnormer som finns i samhället. För att kunna bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete gäller det för pedagoger att finna viljan att förändras och samtidigt att se sin roll i ett nytt perspektiv. 6

7 Källförteckning Skriftliga källor Evenshaug Oddebjørn & Hallen Dag (2001) Barn och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur Läroplan för förskolan Lpfö 98(reviderad 2010) Svaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik Stockholm: Liber Muntliga källor Aspelin, Jonas ( ) Föreläsning: observation som metod 7