Båda könen ska bli vinnare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Båda könen ska bli vinnare"

Transkript

1 SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Båda könen ska bli vinnare Värdet av genus & jämställdhet i förskolan. FÖRFATTARE MOA WAHLQVIST OCH JENNY WENNBLOM ARTIKEL NUMMER 6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Metod Huvuddel Arbeta genusinriktat Resultat och diskussion...9 Avslutande text...12 Referenser Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

3 Abstract Förskolan vilar på demokratisk grund och alla förskolor måste enligt skollagen främja jämställdhet mellan könen. Mot den grunden satte Ängsbackens förskola igång ett genusprojekt Den här uppsatsen beskriver praktiska och teoretiska erfarenheter och kunskaper från verksamhetsåren Arbetet visar att genustänkandet behöver ständig näring och underhåll för att barnen ska få tillgång till färdigheter och kunskaper de har rätt till oavsett genus. Artikeln vänder sig till alla som verkar i förskolans organisation. Moa Wahlqvist, Förskollärare och genuspedagog på Ängsbackens förskola. Jenny Wennblom, Förskollärare och genuspedagog på Ängsbackens förskola. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 3

4 1. Inledning Hösten 2006 svarade pedagogerna på Ängsbacken ja på frågan om att satsa på ett genusprojekt som framfördes av förskolans pedagogiska rådgivare och chef. Förskolan började från scratch med att tolka läroplanen där uttrycken är skarpa. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98, s. 8) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etisk bakgrund. Sin identitet och känner trygghet i den. Självständighet och tillit till den egna förmågan (Lpfö 98, s.7) Grundläggande demokratiska värderingar skall genomsyra förskolans verksamhet och de som arbetar i förskolan ska främja jämställdhet mellan könen. Vi 1 menar att läroplanen utgår från det perspektiv som anser att könsroller är något som kan förändras. Vilket i sin tur betyder att förskolan kan bredda gränserna för vad en människa tillåts vara, känna och uttrycka oberoende kön. Förskolans uppdrag vilar på läroplanen, Lpfö 98 och FN: s barnkonvention samt diskriminerings lagen där formuleringarna är kraftfulla, alla barn ska få gå ut i världen med likadana förutsättningar (Johansson, 2008). Utifrån ovannämnda styrdokument inledde förskolan sitt arbete med syfte att synliggöra upptäcka eventuella skillnader. förskolan, samt att utveckla möjligheter för barnen att vidga sina vyer och pröva och utmana redan fastställda roller. Men också att stötta barnen att våga välja utifrån egen vilja och intresse istället för att styras av traditionella könsroller. Vid analys av litteratur, sångtexter och ramsor ur ett genusperspektiv så såg vi att självständighet ofta kopplas ihop med manlighet och att det mjuka och vänliga kopplas ihop med kvinnlighet vilket också speglar de traditionella könrollerna. medan pojkarna oftare beskrivs som aktiva, starka, modiga, tuffa, korta eller långa. 1 Vidare i artikeln avser vi alla pedagoger på förskolan Ängsbacken. 4 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

5 1.1 Syfte Syftet med artikeln är att skildra hur vi pedagoger strävat efter att barnen ska få vara sig själva oavsett kön genom aktiva händelser och förhållningssätt till kvinnligt och manligt och val av miljö och material. Och hur det i sin tur påverkar barnen och synen på genus. 1.2 Frågeställningar Är förskolan en plats där genus konstrueras? Är det så att vi pedagoger i all välmening i allmänhet bemöts enligt hur de ser ut och vad de har på sig? Får de ofta höra att de är söta och förväntas vara vänliga och bussiga medan pojkar får mera utrymme och frihet? Får pojkar leka vildare lekar och vara mer högljudda, för att vi anser att pojkar är ju sådana. motverka begränsning utifrån kön? En första genusspaning är att våga se på sina egna föreställningar om kvinnligt och manligt och hur det påverkar verksamheten och barnen (SOU, 2006). Vi iakttog varandra och oss själva i de olika vardagssituationerna i samspel och bemötande med barnen. Och utifrån olika frågeställningar. Hur uttrycker vi oss när vi ger barnet kommentarer gällande kläder och utseende? Hur påverkas barnen av leksaker och litteratur? I vilka aktiviteter gör vi barnen delaktiga? 2. Metod Under projektets gång har vi pedagoger använt oss av olika metoder. Det gemensamma har varit kvinnligt och manligt och hur det påverkar barnen på förskolan. Pedagogerna på förskolan hämtade också kunskap från media, observationer och videokamera, samt föreläsningar och studie besök med och av genuspedagoger både lokalt på Nicolaigården 2 och regionalt på Tittmyran och Björntomten 3. Alla pedagoger blev på så vis delaktiga i arbetet, vilket ledde till att diskussioner startade och vi pedagoger frågade oss: Hur bemöter och kommunicerar vi med kläder? Tycker vi detta med klädval är så viktigt? Vi pedagoger tog bland annat del av de psykologiska undersökningar som visar att vi automatiskt 2 Nicolaigården är en förskola i Stockholm som har arbetat med genus en längre tid. 3 Tittmyran och Björntomten är förskolor i Gävle som var de första som arbetade med genus. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 5

6 beteende, svaren skilde sig beroende på sparkdräktens färger. Försökspersonerna visar försök till att tolka den blåa bebisens gråt som ilska och irritation, han vill något, och den skära bebisens gråt som blivit ledsen, hon behöver tröst. Och så fortsätter det hela livet (Gothlin, 1999). Genom förberedda diskussionsfrågor bjöd vi pedagoger in föräldrarna och gjorde dem delaktiga i vårt arbete. Hur förstärker vi barnens könsidentitet? Hur uttrycker vi oss när vi ger barnet kommentarer gällande kläder och utseende? Hur påverkas barnen av leksaker? Vad har vi för rollfördelning i hemmet, vilken syn vi har på manligt/kvinnligt? Hur påverkar det barnet? I vilka vardagliga sysslor gör vi barnen delaktiga? Observationer och videokamera har varit bra verktyg för att få syn på oss själva och varandra gentemot barnen. Vi diskuterade mycket om yttre attribut och hur pedagogen kunde bemöta ett barn utan att Hur många färger har den? Eller sa: den har samma färg som solen. Eller sa: vad skön och mjuk tröjan ser ut att vara. tagits med hemifrån. Vi ville ge barnen en positiv självbild genom att se barnets förmågor och samtidigt ge stöd till barnen att upptäcka nya. Därför valdes hemmaleksaker bort på förskolan. Flickorna började rätt snart ersätta leksaker med att ta på sig armband, halsband och prinsesskrona. Frågan uppstår: gör vi fel? För att skapa aktiviteter där vi utmanade barnen att överskrida könsgränserna, köpte vi in många spel (memory) och ägnade mycket tid åt det i grupp. Barnen berömde varandra över könsgränserna, speciellt när vi spelade spel. sätt att vara på utan att begränsas av kön. Det ledde till att vi köpte in litteratur som beskriver till lekar. oss vid två olika tillfällen. 6 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

7 barnen i färdigheter som de inte är lika bra på som det motsatta könet. Konsulterna betonade att det då är viktigt att pedagogerna har gått igenom vad de vill uppnå med övningen ur ett genusperspektiv och hur de ska nå målet. Annars kunde uppdelningarna leda till större segregation istället för brytande av traditionella könsrollsmönster. Genuskonsulterna tyckte också att vi kunde utveckla våra lekhörnor enligt Kajsa Wahlströms metod med att färgkoda dem och sedan låta barnen välja kort med den färg som den station har som de vill vara i. Det får bara vara ett visst antal barn på varje station vilket gör att nya enligt turordning. 3. Huvuddel Efter genuskonsulernas analys märkte vi att våra kunskaper måste omsättas mer praktiskt i barngruppen. Vi tittade på hur genussystemet för vår förskola såg ut utifrån observationer och våra samma reglerna genom att de övertalas att vara med, de får komma sent, de slipper. Barnen hade genom att sjunga medan det är tydligt att pojkarna inte var med i samma utsträckning. Efter sjöng mer än de brukar på uppträdandet. I våra observationer såg vi bland annat att pojkar oftare bad om hjälp vid måltider och påklädning. väntat längre. Liknande förekom även vid påklädning. När pojkar bad om hjälp vid måltider var till barnen som individ, med namn eller som kollektiv. Överlag var barnet i fokus när vi bemötte, inte kläderna eller utseende. För att skapa lekro och ge stöd till barnen att inta olika roller både socialt och praktiskt delade vi in barnen i mindre grupper. Vi pedagoger såg att vi ibland måste bestämma åt barnen för att barn ofta gick tillbaka till det som kändes bekvämt och som de kunde. Vi kunde till exempel säga: Idag är det din tur att cykla. innebörder, till exempel om vi satte en verktygslåda bredvid docksängen så kunde docksängen bli en bilverkstad. Vi försökte prata om aktiviteten och namnet på barnen som lekte till exempel här leker dina kompisar, här ritar dina kompisar istället för att säga, här sitter tjejerna och ritar. två olika kategorier människor. Bland både pedagoger och barn hördes ordet gubbe synonymt Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 7

8 könet. hon och han, gumma och gubbe beroende på lekar. Vi visade på möjligheter att inta olika roller, vi bråkade med normerna helt enkelt, till exempel spindelmannen som vattnar rabatten och prinsessor gungar högt. bara lådor. Exempelvis blandades dockor och bygg i samma hörna. Förskolans äldre avdelning började använda mycket av återvinningsmaterial som är ett mindre könskodat material. Det som förut hette dockvrå heter nu fantasivrå, och här samsas mjukisdjur med byggsatser, leksaksspis och docksäng. Skillnaden efter att vi gjort om märktes ganska snart. En miljö med dess material har stor betydelse för ett genusarbete om alla är ense om vad man vill uppnå. För oss handlade det om att utmana barns syn på genus och bryta traditionella köns roller och förstora gränserna för vad en människa tolereras vara. Innan ordet snippa skrevs in i Svenska Akademins ordlista 2006 pratade vi ganska tyst om ett namn på sitt kön. För en del kändes lite ovant att använda ordet i början men sen fanns ordet barn behöver och har rätt har rätt till positiva ord som beskriver den egna kroppen. Först då kan vi prata om snoppar och snippor på samma sätt som andra kroppsdelar. Senare i processen var vi på en utbildningsföreläsning i jämställdhetspedagogik för fördjupning i vårt arbete genom företaget elfte steget, vilket gav oss bekräftelse över att vi gjorde rätt. 3.1 Arbeta genusinriktat En viktig funktion i arbetet var förskolans tillsatta genusgrupp, vars syfte var att initiera och Det gällde att inkludera genusfrågor i planeringen och i verksamhetens utformning, att erbjuda en pedagogisk verksamhet där barn får möjlighet att pröva saker de sällan själva väljer. Och det är precis vad läroplanen säger att förskolans personal ska sträva mot. Det var viktigt att man i gruppen var ense om vad vi ville uppnå och vara enig om vilket förhållningssätt som gällde och sedan följa dem. Det handlade om att använda ett genus- sätt att förstå och bryta traditionella könsmönster. vara prinsessor och alla pojkar vill inte spela fotboll. Pedagogens uppgift var att fånga upp och stärka barnet i tanken att de är bra som de är. Barnen ska inte behöva känna att de måste göra det som förväntas av dem på grund av deras kön. Vi strävade inte efter att ta bort egenskaper 8 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

9 tuffa fotbollskillar på förskolan. Det gick ut på att se variationerna och möjligheterna. vara eller leva än den som bestäms i den heterosexuella normen. Med heteronormativitet menas naturliga sättet att leva på (Sou 2006, s. 159). Bilder påverkar barns värderingar och sättet att se på sig själv och andra. Att arbeta medvetet med barnlitteratur och bilder är en viktig del i att förändra rådande köns strukturer (Svaleryd, 2005, s. 130). grupp som inte använde materialet uppmuntras till att göra det. Vilket också visade sig fungera när barnen delades i små grupper, vilket också främjade könsöverskridande lekar. självkänsla och ett gott självförtroende. glädje där alla barn syns och lyssnar på varandra. Grundläggande för ett jämställdhetsarbete är att stärka barnens självkänsla, det är först när barnen är trygga i sig själva som de vågar vara gränsöverskridande (Svaleryd, 2005, s. 10). För att kunna ge alla barn ett bra självförtroende var det viktigt att uppmuntra alla att delta. Genom att vi pedagoger lekte tillsammans med barnen kunde vi visa att de var okej att våga göra saker som bryter invanda mönster. När vi pedagoger var med var det lättare att få med barn av båda könen i leken och uppmuntra barnen att både vara empatiska och våga ta plats. På samma sätt som att alla barn skulle få beröm när de var starka och snabba skulle alla barn få tillgång att samtala om känslor. En av målsättningarna med jämställdhet är att vidga barnens värld så att valen av leksaker, kamrater sker mindre könsbundet (Olofsson, 2007, s. 73). Efter år av ansträngningar ser vi vinster av vårt genusarbete och en trygghet att luta sig mot läro planen och de lagar som styr förskolan. Det viktigaste för oss har varit att se på oss själva och upptäcka tänkbara skillnader. Det svåra med ämnet genus är att alla har med sig olika erfarenheter från uppväxten. Connell skriver i sin bok Om Genus (2003) att vi formas av allt runt omkring oss och genom hur folk reagerar när vi uppträder på olika sätt. Man formas också efter de situationer som Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 9

10 man blir uppmuntrad i. Connell menar att det är svårt att helt ta avstånd från de genus mönster som man har växt upp med. På Ängsbacken blev detta ett problem eftersom alla kommer från olika ställen och från skilda familjekonstellationer. Eftersom vi är uppväxta med olika värderingar så var det ofta svårt att se vad vi gjorde för fel. Vi ville lägga fokus på läroplanen och vårt uppdrag, att arbeta för allas lika rätt och att motverka traditionella könsmönster. Även om du lever ojämställt privat ska det inte hindra dig områden på förskolan. alternativ att välja mellan. Det ska vara upp till mig vad jag vill välja att göra, hur jag ska klä mig, vad jag vill leka med (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). till slut vande sig alla. En annan svårighet vi haft har varit att föra vårt genusinriktade arbete vidare till nya medarbetare. Det har varit så självklart för oss som jobbat länge på detta sätt vilket gjort att vi inte varit tydliga nog till nya medarbetare. Att bli medveten om genus och jämställdhetsfrågor är en kontinuerlig pågående process som betyder att det går inte att bli fullärd. Därför går det inte heller att vänta på att bli klar i sin kunskap innan själva jobbet i barngruppen ska dras i gång. Observationer och videokamera har hjälpt oss förstå att det är alltid den vuxne som måste ändra sitt beteende för att förändra och utveckla. Även de pedagoger som själva trodde att de föreställningar påverkade oss i tanke, handling och uttryck gentemot barnen och blev medvetna om att vi i många situationer handlar enligt traditionella könsroller. Vi vågade granska och ifråga sätta oss själva och varandra och i ett öppet samtal diskutera brister vi upptäckte. Och därefter kunde vi se vilka områden som vi behövde utveckla för att motverka traditionella Vi har förstått att genusarbetet handlar om att utöka barns rörelseplan genom att forma en verksamhet så den bjuder in alla barn att utveckla intressen och förmågor utan stereotypa köns roller. För oss handlade det om att skapa förutsättningar för alla barn att pröva och utveckla alla förmågor de har rätt till oavsett kön och utan att stöpas i samma mall. och pojkar valde kamrater för vilka leksaker som tagits med hemifrån. Därför valdes, som nämnts förut, hemmaleksaker bort på förskolan. Under en övergångsperiod ersatte barnen hemmalek saker med olika attribut. Efter att nya aktiviteter arrangerades både ute och inne i blandade barngrupper skapades nya relationer och nya intressen. Flickor och pojkar började leka mer tillsammans och berömma varandra över könsgränserna. 10 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

11 böcker från förlag som ger ut genusgranskad litteratur. Vi tyckte denna iakttagelse var mycket intressant eftersom den visar att vuxnas förhållningssätt kan ha stor betydelse för vilken syn på genus barnet kan utveckla. Att tillsammans med barnen fundera över om två pappor kan ta hand om ett barn kan vara ett sätt att ifrågasätta normer. barnen över olika sätt att vara på utan att begränsas av kön. Fortsättningsvis fanns en rådande acceptans för den fria viljan att inta många roller. Karak- Barnen uppmuntrade varandra att man kan och får vara vem man vill. Det skedde förhandlingar om olika roller att inta och vi såg och hörde att barnen använde olika strategier för att hitta sin samtal, de blev tvungna att kommunicera med varandra för att till exempel få någon mat. Det Vem ska jag hjälpa nu?. När alla hittat sin nya plats i gruppen så blev även dessa bord lugna. näring och underhåll för att utvecklas för att barnen ska få tillgång till de färdigheter och kunskaper de har rätt till. Vi tror att vår generation håller på att bryta traditionella könsmönster, men våra värderingar sitter så djupt inom oss. Därför måste vi alla hjälpas åt och jobba aktivt med genus och jäm- diskussioner i vardagen om vårt förhållningssätt. För att hålla oss ajour och vara goda förebilder strävade vi efter att regelbundet observera anställda i en organisation och är en fråga om ledarskap. Det handlar om att tydliggöra att det är viktigt och skapa möjligheter och föra in arbetet i rätt kontext. Det gäller att fortsätta arbeta hårt och hålla diskussionen vid liv för att inte falla tillbaka och inte minst introducera nya medarbetare i arbetet. Vi har lärt oss att genustänkandet är ett icke tidsbegränsat projekt och ett kunskapsområde. Vi vill tacka förskolans pedagogiska rådgivare och förskolechef som ville satsa stort på ett område lika angeläget som alla andra i förskolans uppdrag. Tack för stöd och motivation. Tack för humor och glädje och tack för tro och mod. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

12 Avslutande text För varje tjej som är trött på att spela svag när hon egentligen är stark För varje tjej som är trött på att människor ifrågasätter hennes intelligens För varje tjej som är trött på att bli kallad överkänslig För varje tjej som blir kallad ofeminin när hon tävlar För varje tjej som kastar ut sin leksaksspis För varje tjej som tar ett steg mot sin frigörelse 12 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

13 Referenser Girls will be boys will be girls will be... (svensk översättning av Kristina Henkel Connell, R.W. (2003) Om Genus Daidalos Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003) Att göra kön Albert Bonniers Förlag Gothlin, E. (1999) Kön eller Genus Liber Hedlin, M. Lilla genushäftet om genus och skolans jämställdhetsmål Johansson, E. (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! Etik och genus i förskolebarns världar Liber Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Olofsson, B. (2007) Genusmedveten pedagogik i praktiken. Modiga prinsessor & ömsinta killar Lärarförbundet SOU 2006:75 (2006) Jämställd förskola - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete Fritzes Offentliga Publikationer Svaleryd, K. (2005) Genuspedagogik Liber Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

14

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Likabehandlingsgruppen: Sammankallande: Anette

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola a för planen

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer