Båda könen ska bli vinnare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Båda könen ska bli vinnare"

Transkript

1 SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Båda könen ska bli vinnare Värdet av genus & jämställdhet i förskolan. FÖRFATTARE MOA WAHLQVIST OCH JENNY WENNBLOM ARTIKEL NUMMER 6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Metod Huvuddel Arbeta genusinriktat Resultat och diskussion...9 Avslutande text...12 Referenser Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

3 Abstract Förskolan vilar på demokratisk grund och alla förskolor måste enligt skollagen främja jämställdhet mellan könen. Mot den grunden satte Ängsbackens förskola igång ett genusprojekt Den här uppsatsen beskriver praktiska och teoretiska erfarenheter och kunskaper från verksamhetsåren Arbetet visar att genustänkandet behöver ständig näring och underhåll för att barnen ska få tillgång till färdigheter och kunskaper de har rätt till oavsett genus. Artikeln vänder sig till alla som verkar i förskolans organisation. Moa Wahlqvist, Förskollärare och genuspedagog på Ängsbackens förskola. Jenny Wennblom, Förskollärare och genuspedagog på Ängsbackens förskola. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 3

4 1. Inledning Hösten 2006 svarade pedagogerna på Ängsbacken ja på frågan om att satsa på ett genusprojekt som framfördes av förskolans pedagogiska rådgivare och chef. Förskolan började från scratch med att tolka läroplanen där uttrycken är skarpa. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98, s. 8) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etisk bakgrund. Sin identitet och känner trygghet i den. Självständighet och tillit till den egna förmågan (Lpfö 98, s.7) Grundläggande demokratiska värderingar skall genomsyra förskolans verksamhet och de som arbetar i förskolan ska främja jämställdhet mellan könen. Vi 1 menar att läroplanen utgår från det perspektiv som anser att könsroller är något som kan förändras. Vilket i sin tur betyder att förskolan kan bredda gränserna för vad en människa tillåts vara, känna och uttrycka oberoende kön. Förskolans uppdrag vilar på läroplanen, Lpfö 98 och FN: s barnkonvention samt diskriminerings lagen där formuleringarna är kraftfulla, alla barn ska få gå ut i världen med likadana förutsättningar (Johansson, 2008). Utifrån ovannämnda styrdokument inledde förskolan sitt arbete med syfte att synliggöra upptäcka eventuella skillnader. förskolan, samt att utveckla möjligheter för barnen att vidga sina vyer och pröva och utmana redan fastställda roller. Men också att stötta barnen att våga välja utifrån egen vilja och intresse istället för att styras av traditionella könsroller. Vid analys av litteratur, sångtexter och ramsor ur ett genusperspektiv så såg vi att självständighet ofta kopplas ihop med manlighet och att det mjuka och vänliga kopplas ihop med kvinnlighet vilket också speglar de traditionella könrollerna. medan pojkarna oftare beskrivs som aktiva, starka, modiga, tuffa, korta eller långa. 1 Vidare i artikeln avser vi alla pedagoger på förskolan Ängsbacken. 4 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

5 1.1 Syfte Syftet med artikeln är att skildra hur vi pedagoger strävat efter att barnen ska få vara sig själva oavsett kön genom aktiva händelser och förhållningssätt till kvinnligt och manligt och val av miljö och material. Och hur det i sin tur påverkar barnen och synen på genus. 1.2 Frågeställningar Är förskolan en plats där genus konstrueras? Är det så att vi pedagoger i all välmening i allmänhet bemöts enligt hur de ser ut och vad de har på sig? Får de ofta höra att de är söta och förväntas vara vänliga och bussiga medan pojkar får mera utrymme och frihet? Får pojkar leka vildare lekar och vara mer högljudda, för att vi anser att pojkar är ju sådana. motverka begränsning utifrån kön? En första genusspaning är att våga se på sina egna föreställningar om kvinnligt och manligt och hur det påverkar verksamheten och barnen (SOU, 2006). Vi iakttog varandra och oss själva i de olika vardagssituationerna i samspel och bemötande med barnen. Och utifrån olika frågeställningar. Hur uttrycker vi oss när vi ger barnet kommentarer gällande kläder och utseende? Hur påverkas barnen av leksaker och litteratur? I vilka aktiviteter gör vi barnen delaktiga? 2. Metod Under projektets gång har vi pedagoger använt oss av olika metoder. Det gemensamma har varit kvinnligt och manligt och hur det påverkar barnen på förskolan. Pedagogerna på förskolan hämtade också kunskap från media, observationer och videokamera, samt föreläsningar och studie besök med och av genuspedagoger både lokalt på Nicolaigården 2 och regionalt på Tittmyran och Björntomten 3. Alla pedagoger blev på så vis delaktiga i arbetet, vilket ledde till att diskussioner startade och vi pedagoger frågade oss: Hur bemöter och kommunicerar vi med kläder? Tycker vi detta med klädval är så viktigt? Vi pedagoger tog bland annat del av de psykologiska undersökningar som visar att vi automatiskt 2 Nicolaigården är en förskola i Stockholm som har arbetat med genus en längre tid. 3 Tittmyran och Björntomten är förskolor i Gävle som var de första som arbetade med genus. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 5

6 beteende, svaren skilde sig beroende på sparkdräktens färger. Försökspersonerna visar försök till att tolka den blåa bebisens gråt som ilska och irritation, han vill något, och den skära bebisens gråt som blivit ledsen, hon behöver tröst. Och så fortsätter det hela livet (Gothlin, 1999). Genom förberedda diskussionsfrågor bjöd vi pedagoger in föräldrarna och gjorde dem delaktiga i vårt arbete. Hur förstärker vi barnens könsidentitet? Hur uttrycker vi oss när vi ger barnet kommentarer gällande kläder och utseende? Hur påverkas barnen av leksaker? Vad har vi för rollfördelning i hemmet, vilken syn vi har på manligt/kvinnligt? Hur påverkar det barnet? I vilka vardagliga sysslor gör vi barnen delaktiga? Observationer och videokamera har varit bra verktyg för att få syn på oss själva och varandra gentemot barnen. Vi diskuterade mycket om yttre attribut och hur pedagogen kunde bemöta ett barn utan att Hur många färger har den? Eller sa: den har samma färg som solen. Eller sa: vad skön och mjuk tröjan ser ut att vara. tagits med hemifrån. Vi ville ge barnen en positiv självbild genom att se barnets förmågor och samtidigt ge stöd till barnen att upptäcka nya. Därför valdes hemmaleksaker bort på förskolan. Flickorna började rätt snart ersätta leksaker med att ta på sig armband, halsband och prinsesskrona. Frågan uppstår: gör vi fel? För att skapa aktiviteter där vi utmanade barnen att överskrida könsgränserna, köpte vi in många spel (memory) och ägnade mycket tid åt det i grupp. Barnen berömde varandra över könsgränserna, speciellt när vi spelade spel. sätt att vara på utan att begränsas av kön. Det ledde till att vi köpte in litteratur som beskriver till lekar. oss vid två olika tillfällen. 6 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

7 barnen i färdigheter som de inte är lika bra på som det motsatta könet. Konsulterna betonade att det då är viktigt att pedagogerna har gått igenom vad de vill uppnå med övningen ur ett genusperspektiv och hur de ska nå målet. Annars kunde uppdelningarna leda till större segregation istället för brytande av traditionella könsrollsmönster. Genuskonsulterna tyckte också att vi kunde utveckla våra lekhörnor enligt Kajsa Wahlströms metod med att färgkoda dem och sedan låta barnen välja kort med den färg som den station har som de vill vara i. Det får bara vara ett visst antal barn på varje station vilket gör att nya enligt turordning. 3. Huvuddel Efter genuskonsulernas analys märkte vi att våra kunskaper måste omsättas mer praktiskt i barngruppen. Vi tittade på hur genussystemet för vår förskola såg ut utifrån observationer och våra samma reglerna genom att de övertalas att vara med, de får komma sent, de slipper. Barnen hade genom att sjunga medan det är tydligt att pojkarna inte var med i samma utsträckning. Efter sjöng mer än de brukar på uppträdandet. I våra observationer såg vi bland annat att pojkar oftare bad om hjälp vid måltider och påklädning. väntat längre. Liknande förekom även vid påklädning. När pojkar bad om hjälp vid måltider var till barnen som individ, med namn eller som kollektiv. Överlag var barnet i fokus när vi bemötte, inte kläderna eller utseende. För att skapa lekro och ge stöd till barnen att inta olika roller både socialt och praktiskt delade vi in barnen i mindre grupper. Vi pedagoger såg att vi ibland måste bestämma åt barnen för att barn ofta gick tillbaka till det som kändes bekvämt och som de kunde. Vi kunde till exempel säga: Idag är det din tur att cykla. innebörder, till exempel om vi satte en verktygslåda bredvid docksängen så kunde docksängen bli en bilverkstad. Vi försökte prata om aktiviteten och namnet på barnen som lekte till exempel här leker dina kompisar, här ritar dina kompisar istället för att säga, här sitter tjejerna och ritar. två olika kategorier människor. Bland både pedagoger och barn hördes ordet gubbe synonymt Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 7

8 könet. hon och han, gumma och gubbe beroende på lekar. Vi visade på möjligheter att inta olika roller, vi bråkade med normerna helt enkelt, till exempel spindelmannen som vattnar rabatten och prinsessor gungar högt. bara lådor. Exempelvis blandades dockor och bygg i samma hörna. Förskolans äldre avdelning började använda mycket av återvinningsmaterial som är ett mindre könskodat material. Det som förut hette dockvrå heter nu fantasivrå, och här samsas mjukisdjur med byggsatser, leksaksspis och docksäng. Skillnaden efter att vi gjort om märktes ganska snart. En miljö med dess material har stor betydelse för ett genusarbete om alla är ense om vad man vill uppnå. För oss handlade det om att utmana barns syn på genus och bryta traditionella köns roller och förstora gränserna för vad en människa tolereras vara. Innan ordet snippa skrevs in i Svenska Akademins ordlista 2006 pratade vi ganska tyst om ett namn på sitt kön. För en del kändes lite ovant att använda ordet i början men sen fanns ordet barn behöver och har rätt har rätt till positiva ord som beskriver den egna kroppen. Först då kan vi prata om snoppar och snippor på samma sätt som andra kroppsdelar. Senare i processen var vi på en utbildningsföreläsning i jämställdhetspedagogik för fördjupning i vårt arbete genom företaget elfte steget, vilket gav oss bekräftelse över att vi gjorde rätt. 3.1 Arbeta genusinriktat En viktig funktion i arbetet var förskolans tillsatta genusgrupp, vars syfte var att initiera och Det gällde att inkludera genusfrågor i planeringen och i verksamhetens utformning, att erbjuda en pedagogisk verksamhet där barn får möjlighet att pröva saker de sällan själva väljer. Och det är precis vad läroplanen säger att förskolans personal ska sträva mot. Det var viktigt att man i gruppen var ense om vad vi ville uppnå och vara enig om vilket förhållningssätt som gällde och sedan följa dem. Det handlade om att använda ett genus- sätt att förstå och bryta traditionella könsmönster. vara prinsessor och alla pojkar vill inte spela fotboll. Pedagogens uppgift var att fånga upp och stärka barnet i tanken att de är bra som de är. Barnen ska inte behöva känna att de måste göra det som förväntas av dem på grund av deras kön. Vi strävade inte efter att ta bort egenskaper 8 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

9 tuffa fotbollskillar på förskolan. Det gick ut på att se variationerna och möjligheterna. vara eller leva än den som bestäms i den heterosexuella normen. Med heteronormativitet menas naturliga sättet att leva på (Sou 2006, s. 159). Bilder påverkar barns värderingar och sättet att se på sig själv och andra. Att arbeta medvetet med barnlitteratur och bilder är en viktig del i att förändra rådande köns strukturer (Svaleryd, 2005, s. 130). grupp som inte använde materialet uppmuntras till att göra det. Vilket också visade sig fungera när barnen delades i små grupper, vilket också främjade könsöverskridande lekar. självkänsla och ett gott självförtroende. glädje där alla barn syns och lyssnar på varandra. Grundläggande för ett jämställdhetsarbete är att stärka barnens självkänsla, det är först när barnen är trygga i sig själva som de vågar vara gränsöverskridande (Svaleryd, 2005, s. 10). För att kunna ge alla barn ett bra självförtroende var det viktigt att uppmuntra alla att delta. Genom att vi pedagoger lekte tillsammans med barnen kunde vi visa att de var okej att våga göra saker som bryter invanda mönster. När vi pedagoger var med var det lättare att få med barn av båda könen i leken och uppmuntra barnen att både vara empatiska och våga ta plats. På samma sätt som att alla barn skulle få beröm när de var starka och snabba skulle alla barn få tillgång att samtala om känslor. En av målsättningarna med jämställdhet är att vidga barnens värld så att valen av leksaker, kamrater sker mindre könsbundet (Olofsson, 2007, s. 73). Efter år av ansträngningar ser vi vinster av vårt genusarbete och en trygghet att luta sig mot läro planen och de lagar som styr förskolan. Det viktigaste för oss har varit att se på oss själva och upptäcka tänkbara skillnader. Det svåra med ämnet genus är att alla har med sig olika erfarenheter från uppväxten. Connell skriver i sin bok Om Genus (2003) att vi formas av allt runt omkring oss och genom hur folk reagerar när vi uppträder på olika sätt. Man formas också efter de situationer som Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2010 9

10 man blir uppmuntrad i. Connell menar att det är svårt att helt ta avstånd från de genus mönster som man har växt upp med. På Ängsbacken blev detta ett problem eftersom alla kommer från olika ställen och från skilda familjekonstellationer. Eftersom vi är uppväxta med olika värderingar så var det ofta svårt att se vad vi gjorde för fel. Vi ville lägga fokus på läroplanen och vårt uppdrag, att arbeta för allas lika rätt och att motverka traditionella könsmönster. Även om du lever ojämställt privat ska det inte hindra dig områden på förskolan. alternativ att välja mellan. Det ska vara upp till mig vad jag vill välja att göra, hur jag ska klä mig, vad jag vill leka med (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). till slut vande sig alla. En annan svårighet vi haft har varit att föra vårt genusinriktade arbete vidare till nya medarbetare. Det har varit så självklart för oss som jobbat länge på detta sätt vilket gjort att vi inte varit tydliga nog till nya medarbetare. Att bli medveten om genus och jämställdhetsfrågor är en kontinuerlig pågående process som betyder att det går inte att bli fullärd. Därför går det inte heller att vänta på att bli klar i sin kunskap innan själva jobbet i barngruppen ska dras i gång. Observationer och videokamera har hjälpt oss förstå att det är alltid den vuxne som måste ändra sitt beteende för att förändra och utveckla. Även de pedagoger som själva trodde att de föreställningar påverkade oss i tanke, handling och uttryck gentemot barnen och blev medvetna om att vi i många situationer handlar enligt traditionella könsroller. Vi vågade granska och ifråga sätta oss själva och varandra och i ett öppet samtal diskutera brister vi upptäckte. Och därefter kunde vi se vilka områden som vi behövde utveckla för att motverka traditionella Vi har förstått att genusarbetet handlar om att utöka barns rörelseplan genom att forma en verksamhet så den bjuder in alla barn att utveckla intressen och förmågor utan stereotypa köns roller. För oss handlade det om att skapa förutsättningar för alla barn att pröva och utveckla alla förmågor de har rätt till oavsett kön och utan att stöpas i samma mall. och pojkar valde kamrater för vilka leksaker som tagits med hemifrån. Därför valdes, som nämnts förut, hemmaleksaker bort på förskolan. Under en övergångsperiod ersatte barnen hemmalek saker med olika attribut. Efter att nya aktiviteter arrangerades både ute och inne i blandade barngrupper skapades nya relationer och nya intressen. Flickor och pojkar började leka mer tillsammans och berömma varandra över könsgränserna. 10 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

11 böcker från förlag som ger ut genusgranskad litteratur. Vi tyckte denna iakttagelse var mycket intressant eftersom den visar att vuxnas förhållningssätt kan ha stor betydelse för vilken syn på genus barnet kan utveckla. Att tillsammans med barnen fundera över om två pappor kan ta hand om ett barn kan vara ett sätt att ifrågasätta normer. barnen över olika sätt att vara på utan att begränsas av kön. Fortsättningsvis fanns en rådande acceptans för den fria viljan att inta många roller. Karak- Barnen uppmuntrade varandra att man kan och får vara vem man vill. Det skedde förhandlingar om olika roller att inta och vi såg och hörde att barnen använde olika strategier för att hitta sin samtal, de blev tvungna att kommunicera med varandra för att till exempel få någon mat. Det Vem ska jag hjälpa nu?. När alla hittat sin nya plats i gruppen så blev även dessa bord lugna. näring och underhåll för att utvecklas för att barnen ska få tillgång till de färdigheter och kunskaper de har rätt till. Vi tror att vår generation håller på att bryta traditionella könsmönster, men våra värderingar sitter så djupt inom oss. Därför måste vi alla hjälpas åt och jobba aktivt med genus och jäm- diskussioner i vardagen om vårt förhållningssätt. För att hålla oss ajour och vara goda förebilder strävade vi efter att regelbundet observera anställda i en organisation och är en fråga om ledarskap. Det handlar om att tydliggöra att det är viktigt och skapa möjligheter och föra in arbetet i rätt kontext. Det gäller att fortsätta arbeta hårt och hålla diskussionen vid liv för att inte falla tillbaka och inte minst introducera nya medarbetare i arbetet. Vi har lärt oss att genustänkandet är ett icke tidsbegränsat projekt och ett kunskapsområde. Vi vill tacka förskolans pedagogiska rådgivare och förskolechef som ville satsa stort på ett område lika angeläget som alla andra i förskolans uppdrag. Tack för stöd och motivation. Tack för humor och glädje och tack för tro och mod. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

12 Avslutande text För varje tjej som är trött på att spela svag när hon egentligen är stark För varje tjej som är trött på att människor ifrågasätter hennes intelligens För varje tjej som är trött på att bli kallad överkänslig För varje tjej som blir kallad ofeminin när hon tävlar För varje tjej som kastar ut sin leksaksspis För varje tjej som tar ett steg mot sin frigörelse 12 Artikel nummer6/2010 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

13 Referenser Girls will be boys will be girls will be... (svensk översättning av Kristina Henkel Connell, R.W. (2003) Om Genus Daidalos Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003) Att göra kön Albert Bonniers Förlag Gothlin, E. (1999) Kön eller Genus Liber Hedlin, M. Lilla genushäftet om genus och skolans jämställdhetsmål Johansson, E. (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! Etik och genus i förskolebarns världar Liber Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Olofsson, B. (2007) Genusmedveten pedagogik i praktiken. Modiga prinsessor & ömsinta killar Lärarförbundet SOU 2006:75 (2006) Jämställd förskola - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete Fritzes Offentliga Publikationer Svaleryd, K. (2005) Genuspedagogik Liber Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2015/2016 Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Revidering av jämställdhetsmärkning år 2014, för förskolan Kantarellen

Revidering av jämställdhetsmärkning år 2014, för förskolan Kantarellen Revidering av jämställdhetsmärkning år 2014, för förskolan Kantarellen På lika villkor ett kompetensutvecklingsprogram i Falu Kommun Bakgrund På lika villkor är ett program för kompetensutveckling om jämställdhet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskolan Skattkistan Malmslätt Inledning Alla barn har rätt till skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Sedan 1

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Värdegrund & Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdegrund & Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Sörliden Björnbär Galaxen Förskolans Björnen Värdegrund & Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Här beskrivs förskolornas värdegrund och likabehandlingsplan som är ett underlag

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Bakgrund Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,

Läs mer

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Varför en likabehandlingsplan? 2. Grunduppgifter 2.1 Vår vision 2.2 Barnens delaktighet 2.3 Vårdnadshavarnas

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VISION På förskolan Garhyttan tar vi avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att alla,

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Inledning Definitioner av de olika begreppen i planen Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Kartläggning...

Inledning Definitioner av de olika begreppen i planen Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Kartläggning... Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner av de olika begreppen i planen... 4 Grunduppgifter... 5 Utvärdering... 6 Främjande insatser... 7 Kartläggning... 9 Förebyggande åtgärder... 10 Rutiner för

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten Kvalitetsarbete Lilla Paletten 2015-2016 Årets kvalitetsarbete redovisas genom följande områden utifrån Läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2010; Förskola och hem Normen och värden Barns inflytande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-6 år Ansvariga för planen: Petra Skattberg och Annica Ignell, förskollärare

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef, utvecklingspedagog samt arbetslagen.

Läs mer

Föräldrakooperativet Kusin Vitamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldrakooperativet Kusin Vitamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Föräldrakooperativet Kusin Vitamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer