Självständigt arbete på grundnivå del III
|
|
- Gunnar Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del III 15 högskolepoäng Att involvera blyga barn till aktiviteter Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 5/1-12 1
2 Innehållsförteckning Inledning 3 Metod 4 Resultat 5 Diskussion 6 Källförteckning 9 Bilaga 10 2
3 Inledning I detta arbete skall jag göra en motivering av mitt problemområde utifrån vårt senaste projektarbete. Det var en stor förskola i södra Sverige vi gjorde vårt naturvetenskapliga projektarbete på. Förskolan bestod av sex avdelningar med blandade åldrar. Förskolan låg på ett mångkulturellt bostadsområde med barn som hade olika bakgrunder och etniciteter. Eftersom det var en av mina klasskompisars VFT-plats, fick jag höra från henne att det var en ganska ostabil personalgrupp som jobbade där. Under vårt naturvetenskapliga projekt har vi fått jobba med elva barn som var i fem års ålder med olika bakgrunder. Alla barn kom ifrån olika avdelningar som personalen hade samlat ihop till oss. En del av barnen har endast bott i Sverige i några månader och kunde lite svenska. De barn vi hade under vårt projekt hade inte träffat oss förut, vilket gjorde att de till en början inte kände sig trygga i vår närvaro. Naturvetenskapliga ämnena består av en omfattande mängd kunskap, och vi som lärarstudenter måste göra viktiga val mellan vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt för barnen att veta under vårt projekt. Det naturvetenskapliga består inte bara av kunskap, utan det omfattar också metoder, arbetssätt och processer. Därför anser jag att förskolan spelar en viktig roll för att grundlägga den naturvetenskapliga allmänbildningen för barnen. Under två timmar på två förmiddagar skulle vi tillsammans med barnen väcka deras intresse och nyfikenhet för fåglar. Vi valde några fåglar som många känner till och kanske till och med hade sett. Enligt läroplan för 98 reviderad 2010 beskriver man att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (lpfö98 revidera 2010:10). Vi hade valt att fokusera på djuren (i vårt fall fåglar) för att göra det mer konkret för barnen. Inför vårt projekt hade vi tillgång till att besöka en kulturinstitution, som var ett bibliotek. Där fick vi besöka deras sagorum samt prata med en barnbibliotekarie. Under besöket fick vi hjälp att hitta några intressanta faktaböcker om fåglar, informationen från dessa böcker valde vi sedan att omformulera till en dramatiserande saga. När jag mötte barnen var de flesta glada men vissa var också blyga inför främmande människor. Jag jobbade mycket med skapande, musik, sagor och bilder med barnen. Under vårt arbete stötte jag på en del problem som till exempel tidsbrist. Vissa av barnen dök inte upp på grund av att personalen glömde bort att skicka in barnen till oss, det hände också att några av barnen var lediga. Det var många brister på olika områden på grund av missförstånd. 3
4 De olika problemområden jag har valt att analysera är viktiga för mig som blivande KMEpedagog eftersom det kan påverka mitt framtidsyrke. Under projektarbete funderade jag mycket över hur jag jobbar med små barn. På videofilmerna väcktes fram en fråga som jag har valt att fokusera mig på. Min frågeställning är: Hur är mitt pedagogiska sätt att involvera blyga barn i aktiviteter? Metod Under vårt projektarbete i förskolan hade vi delat in oss i olika ledarroller för att underlätta vårt arbete och för att alla skulle ha möjlighet att leda i de olika rollerna på olika sätt. Vi hade strukturerat arbetet på följande sätt, en dokumentatör, tre ledare som leder olika situationer, en filmade och en fotograferade. Den observationsmetod jag använde mig av var videokameran för att se vad och hur jag ledde en barngrupp i olika situationer i förskolan. De olika situationerna var vid samling, sagostunden, återkoppling och aktivitetskapande. Syftet med detta var att upptäcka och se skillnader hur vi lärarstudenter agerade i undervisningssituationer. Vi hade valt att videofilma alla lärarstudenter i vårt projektarbete för att underlätta beskrivningen om sig själv. Jag ansåg att det blev tydligare att se på sig själv än att någon annan berättade för en. Därefter tittade vi på videofilmerna tillsammans, sedan tittade var och en extra på sin egen undervisningsprocess. Utifrån filmen gjorde jag en granskning på mig själv i samband med olika situationer såsom vid sagostunden, under samlingen och vid bordsplacering under aktiviteten. Idén var hämtad från Aspelin (2011) föreläsningen samt erfarenhet från alla SAG arbeten under lärarutbildningstiden. För att strukturera upp mina intryck av det som hände under dagarna skrev jag loggboksanteckningar vid hemkomsten. Loggboksanteckningarna hjälpte mig att bli påmind om situationerna och att utveckla iakttagelser samt de uttrycken barnen hade använt som jag vid första nedskrivningstillfället inte reflekterat över (Rönnerman 2004). Sedan gick jag vidare med att försöka få svar på mina frågeställningar genom litteratur och läroplanen för förskolan (lpfö98 reviderad 2010). 4
5 Resultat Under videofilmningarna har jag sett att jag har missat min uppmärksamhet för dessa blyga barn. Jag tror att det finns stora möjligheter för mig att lära mig andra arbetsformer och tekniker som kommer hjälpa mig att utvecklas. I början av samlingen presenterade vi oss med en namnlek genom att säga en fågel som barnen hade sett eller känner till. Sedan hade vi skapande aktivitet som vi delade in barnen i två grupper. I den ena gruppen satt fem barn vid det ena bordet medan resterande barn satt vid ett annat bord som var nära utgången. Anledningen till gruppindelningen var att barnen som fick lov att bli fotograferade samlades vid samma bord medan den andra gruppen var vid ett annat. Den placeringen gjorde att det blev stökigt för barnen. Dagen efter ändrade jag om bordsplaceringen, så att alla satt vid samma bord vid fortsättning av aktiviteterna. Det visade sig att hela projektarbetet var mycket fokuserat på vad vi ville att barnen skulle göra. Det var resultatet av skapande vi ville åt, inte mycket av upplevelserna och utforskandet. Det var svårt att stimulera alla barn till att skapa fåglarna och prata om fåglarna. I läroplan för förskola 98 reviderad 2010 står det att i förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen ( lpfö 98 revidera 2010:6). Några av barnen hade inget intresse för fåglarna och en del av barnen nämnde därför något annat djur såsom kanin. Men jag bara nickade och gick vidare till nästa barn. När vi frågade barnen från vilket land de kommer ifrån, märkte jag att vissa av dem kände sig obekväma och undvek att svara. Som vuxen tar vi förgivet att det är vanligt att prata om var man kommer ifrån, men barnen kanske inte kände likadant eftersom de kanske ansåg att de är svenskar då de är födda här i Sverige. Vid sagostunden hade jag lyckats fånga barnens uppmärksamhet. Det märkte jag när vi vid återkopplingen pratade om fåglarna, då barnen sa till exempel att gräsanden var en anka, och att de brukade befinna sig vid en damm. Jag anser att sagan har stor potential att kunna användas i bred utsträckning i både förskolan och skolan. Sagan kan hjälpa barnen att utveckla en stabil identitet, främja språkutvecklingen och samspelet. Detta har jag erfarenheter från tidigare SAG-arbeten. Dramatisera sagan var också ett sätt att få in KME-pedagogiken och bryta det traditionella arbetssättet. Sedan hade vi olika rekvisita vid dramatiseringen för att tydligt visa vad vi menade vid en viss fågel till 5
6 exempel talgoxe har en svart mössa medan blåmes hade en blå mössa med piratringar runt sina ögon. När jag tittade tillbaka på mina egna videofilmningar har jag faktiskt många brister på den del punkter. Det som var tydligast i videofilmerna var att jag behöver jobbar bättre med min röst, kommunikationen mellan mig och barnen samt samarbete med övriga studentkompisar. Jag behöver tänka på hur man använder rösten för att jobba med små barn. Jag byter förmodligen ofta tonläge helt utan att ens tänka på det. Det är i synnerhet jag som gör det och oftas t, när jag vänder mig till mycket små barn eller barn jag inte känner. Lärarförbundet har tagit fram en tidskrift om rösten, den beskriver att: Rösten är ett av lärarens viktigaste verktyg. Den är unik som ett fingeravtryck och ett instrument som det går att lära sig styra på ett medvetet sätt. Genom en inlevelsefull och övertygande röst skapar läraren uppmärksamhet och intresse hos barn och elever. (Lärarförbundet ) sidan 3. Enligt min handledare rör det sig om ett missriktat och överdrivet tillmötesgående. Även tämligen små barn blir ofta förbryllade om den vuxne pratar i ett tillgjort röstläge. Det kanske är bäst att tala med helt vanlig röst till barnen. Jag ska även tänka på att sätta mig på huk för att komma i ögonhöjd med ett barn för att få bättre kontakt. Barn kan lära sig enkla ord fortare, det är viktigt att jag pratar med förenklade ord och inte använder mycket svåra ord som de inte förstår. Tilltalet och tonfallet är viktigt när man riktar sig till små barn samt våga bjuda på sig själv. Det gör inget om man säger fel ibland för jag anser att det handlar mycket om bekräftelser, barn tycker om att det pratar mycket omkring dem. Diskussion Under samlingen då vi lekte namnleken upptäckte jag att vi hade valt en metod som var en bra tanke fast det saknades en idé om vad man skulle göra, hur man skulle göra och kanske även varför man skulle göra det. Det fanns en pedagogisk tanke kring metoden men hur, det hade vi inte riktigt lyft fram. Där saknades en lek som är en viktig del av barnens meningskonstruktioner. Detta berodde på att barnen inte känner alla på de olika avdelningarna, de förstår inte varandras sociala koder än såsom hur man samspel med andra. Det gjorde att barnen var väldigt blyga och försiktig med varandra. Hos mindre barn rör rädslorna trygghet och säkerhet, till exempel okända människor, och det är också vanligt med rädslor inför nya och okända situationer och miljöer. I den här situationen kände jag redan att 6
7 jag hade tappat en del av barnen. Jag som blivande KME-pedagog borde ha sett detta och skapat en gemensam lek i början med barngruppen så hade allt varit annorlunda. Evenshaug & Hallen (2010:338) menar att leken fyller många funktioner för barnen, den kan till exempel fungera som en form av problemlösning. Här ansåg jag att leken skapar även den gemenskapen och löser spänningen i gruppen. Vid den skapande aktiviteten delade vi in barnen i två grupper. Detta gjorde vi för smidighetens skull samt att vi inte ville blanda in några barn som vi inte fick lov att fotografera. Under aktiviteterna satt jag med en några barn som hade svårt att prata med främmande vuxna. Barnen hade svårt att uttrycka för vad de ville göra. Några var snabba att ta tag i materialet och började skapa, medan några barn satt kvar och inväntade på hjälp. I denna situationen borde jag fångat de tysta barnens uppmärksamhet genom att prata lugnt med dem och frågat vad de ville skapa för saker, till exempel ge på förslag eller visa mallar om fåglar/ fågelholkar som vi hade tagit med hemifrån. Jag ville uppmuntra dem att göra saker tillsammans med sina kompisar, bygga upp deras självförtroende, berätta att han eller hon är allra bäst på att skapa saker samt att ge beröm under skapandet. Om tiden fanns, inväntade jag så att barnen kunde komma på egna förlag, lätt dem utforska saker själva. Enligt läroplanen för förskolan 98 revidera 2010 står det att: Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. ( lpfö 98 revidera 2010:6) Förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan och i vårt läraruppdrag ingår det att skapa de bästa möjliga förrutsättningarna att varje barn utvecklas optimalt. Ett grundläggande synssätt på barns utveckling enligt läroplanen är att barn lär och utvecklas i alla sammanhang och med alla sinnen samt med olika uttrycksformer. Detta är något jag behöver tänka på vid nästa projektarbete. En viktig aspekt jag tänkte på under aktiviteterna var den inre miljön. Det var enkelt för oss att dela barnen i två grupper vid första dag men det ställde också till problematik. Där skapades otrygghet och det blev rörigt för barnen. Därför bestämde vi att ändra bordsplaceringen, så att alla satt vid samma bord under resten av aktiviteterna. Vi pedagoger fanns nära barnen för att stödja och underlätta för att behålla den uppmärksamheten i de aktiviteter de höll på med. Det märktes stora skillnader mellan barnen, då de hjälpte varandra, 7
8 pratade och hade skoj tillsammans. Den ändringen gjorde stor skillnad, men också för att lära känna barnen fick jag också kunskap om lilla barnens intresse, förmågor men också deras svårigheter. Jag har lärt mig att när man arbetar med små barn utgår man alltid ifrån barnen intresse. Det är viktigt att veta vad barnen är intresserade av för att lära sig. Det betyder inte att man ska lägga upp undervisningen utifrån barnens önskelista, men att man har barnens intresse i minnet när man gör sin planering. Som blivande pedagog måste jag alltid ställa den frågan vad vill jag att barnen ska lära sig. Vad är det ska jag lära ut, varför ska jag lära ut det och vad ska jag som lärare tänka på vid undervisningen. Tham (2008) menar att: Barn behöver kunna förstå och tolka sin värld. De måste hela tiden förstå mer och mer och dessutom kunna föreställa sig vad som finns bakom hörnet. De ska kunna påverka sin värld. Och så småningom göra den till en annan värld än den är idag.(tham 2008:9) Det lärande som sker i förskola har en mycket stor betydelse. Barnen ska få tillgång till den ständigt växande kunskapsmassan och tillsammans med andra finna en helt ny kunskap. Det är min blivande uppgift att se till att barnen utvecklar färdigheter och kunskaper som jag tror kommer att vara viktiga i framtiden. Förutom det ovan nämnda sakerna handlar det också om vad pedagoger har för kunskapssyn. För mig är det mitt ansvar att se och visa ett nyfiket, kompentent barn med kraften och viljan inom sig att lära om livet. Se möjlighet och kompetens hos varje barn istället för brister hos barnen. Jag hoppas att under utbildningstiden få möjlighet att lära mig mer i olika ämnen och ha fler projektarbeten. Jag vill utmana mig själv samt pröva på mina nya kunskaper och erfarenheter. Med erfarenheterna av att arbeta med samma innehåll i flera, likartade barngrupper och genom att diskutera med övriga lärarstudenter har jag haft möjligheter att upptäcka kritiska aspekter och lära mer om hur jag kan förtydliga dem, något som utvecklar min egen lärarkompetens. Men jag kände ändå att jag hade väckt barnens nyfikenhet på naturen och en lust för det naturvetenskapliga ämnet. Jag har fått barnen att förstå deras närmiljö liksom sitt kunnande om djur, alltså jag har sått ett frö som kommer att gro och växa med tiden. 8
9 Källförteckning Skriftliga källor: Evenshaug, Oddebjørn & Hallen, Dag (2001) Barn och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (red.) (2004) Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur Skolverket. Läroplan för förskolan. Lpfö 98(reviderad 2010). Tham, Emelie (2008) Den andra möjligheten- estetik och kultur i skolans lärande. Stockholm: Liber Muntliga källor: Aspelin, Jonas ( ) Föreläsning: Observation som metod, Malmö högskola. Ketonen, Leena ( ) Samtal: Rösten med min handledare, Malmö Byängens förskola. Törnqvist, Els-Mari ( ) Handledning: Introduktion för SAG arbete, Malmö högskola. Internet källor: Lärarförbundet (2004). Rösten-ditt viktigaste redskap - en skrift om förebyggande röstvåld E064/$file/pdf.pdf Hämtad
10 Saker som barnen hade skapat under vårt naturvetenskapliga projekt. 10
Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Läs merHANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA
HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merMalmö högskola Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I Klassrumsregler
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Klassrumsregler Elin Skaremark-Nyman Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del 1
Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merSagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merBarns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Farzaneh
Läs merFörskolan Solskenet. Verksamhetsplan. Förskolan Solskenet
Förskolan Solskenet Verksamhetsplan Förskolan Solskenet 2015/2016 1 Innehåll Förskolan Solskenet...3 Förskolans uppdrag...3.1 Mål inom området Normer och värden...3.3 Mål inom området utveckling och lärande...4
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merLyckans mål 2016/2017
Lyckans mål 2016/2017 Innehållsförteckning Vårt tema- I böckernas värld 2 Matematik 3 Språk 4 Förskola-Hem 5 Värdegrundsarbete 6 Teknik-Naturvetenskap 7 Vårt tema Vårt tema för verksamhetsåret 2016/2017
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merKvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Läs merVad händer med barn i olika undervisnings situationer?
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merKlubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merLpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik
Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merProjektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014
2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merMalmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merHANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM
HANDLINGSPLAN Matematikutveckling MÄTNING FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM TAL FORM För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merVerksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merHandlingsplan för Logen, Båset och Spiltan
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola
ARBETSPLAN 2013/2014 Verkö förskola Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har och vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår verksamhet
Läs merVerksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merSystematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLokal arbetsplan Lekåret
Lokal arbetsplan Lekåret 2012-2013 Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merVarför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Läs merÅrsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad
Läs merExaminationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek
Förskollärarprogrammet Förskollärarroll i utveckling 15hp HT 2015 Maria Hedefalk Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek Grupp 21: Amanda, Majda, Julia, Miranda och William Inlämningsdatum:
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merVerksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision
Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merVerksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merVerksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan
Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Försättssida sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Verksamheten sid 3 Vision sid 4 Pedagogisk idé sid 5 Projektarbete sid 6 Profil sid
Läs merArbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merVATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING
SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs mer