Kvalitetsutvärdering av omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap - avancerad nivå

Transkript

1 BESLUT 1(29) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Lena Pettersson Rektorer vid berörda lärosäten Kvalitetsutvärdering av omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap - avancerad nivå Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge följande samlade omdöme för examina inom omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap - avancerad nivå. Blekinge tekniska högskola Vårdvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Ersta Sköndal högskola Vårdvetenskap - magisterexamen, mycket hög kvalitet Göteborgs universitet Omvårdnad - magisterexamen, bristande kvalitet Omvårdnad - masterexamen, hög kvalitet Högskolan Dalarna Omvårdnad - magisterexamen, bristande kvalitet Vårdvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Högskolan i Borås Vårdvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Högskolan i Gävle Vårdvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Högskolan i Halmstad Omvårdnad - magisterexamen, bristande kvalitet Högskolan i Jönköping Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Högskolan i Skövde Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Högskolan Kristianstad Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(29) Högskolan Väst Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Karlstads universitet Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Karolinska institutet Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Linköpings universitet Omvårdnadsvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Linnéuniversitetet Vårdvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Luleå tekniska universitet Omvårdnad - magisterexamen, bristande kvalitet Lunds universitet Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Omvårdnad - masterexamen, hög kvalitet Malmö högskola Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Mittuniversitetet Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Mälardalens högskola Vårdvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Röda Korsets högskola Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Sophiahemmet högskola Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Umeå universitet Omvårdnad - magisterexamen, hög kvalitet Uppsala universitet Vårdvetenskap - magisterexamen, bristande kvalitet Örebro universitet Omvårdnadsvetenskap - magisterexamen, hög kvalitet Omvårdnadsvetenskap - masterexamen, mycket hög kvalitet

3 BESLUT 3(29) Utbildningar med de samlade omdömena mycket hög kvalitet eller hög kvalitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Utbildningar med det samlade omdömet bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning. För de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet innebär det att UKÄ ifrågasätter tillståndet att utfärda denna examen. Dessa lärosäten (Göteborgs universitet/omvårdnad - magisterexamen, Högskolan Dalarna/Omvårdnad - magisterexamen, Högskolan i Halmstad/Omvårdnad - magisterexamen, Luleå tekniska universitet/omvårdnad - magisterexamen, Uppsala universitet/vårdvetenskap - magisterexamen) ska senast 20 oktober 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Därefter kommer UKÄ att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda dessa examina. Ärendets hantering UKÄ har i enlighet med regeringens uppdrag genomfört en nationell kvalitetsutvärdering av utbildningar som leder till magisterexamen eller masterexamen i omvårdnad/vårdvetenskap - avancerad nivå. Uppdraget innebär att UKÄ ska utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. I utvärderingarna granskas i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. För granskningen av berörda utbildningar har UKÄ efter ett nomineringsförfarande utsett en bedömargrupp bestående av ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare. Till grund för bedömargruppens granskning har ett urval av examensmål gjorts för aktuell examen. Urvalet har beslutats av UKÄ, se bilaga 3 i bedömargruppens yttrande. De underlag som bedömningarna grundas på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering samt studenternas uppfattning om hur väl utbildningen skapat förutsättningar för att de ska nå målen i examensbeskrivningarna (studenternas erfarenheter). Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för bedömargruppens förslag till samlat omdöme. De underlag som ligger till grund för bedömning framgår av bilaga 6 i bedömargruppens yttrande. Bedömarna har inte deltagit i beredning eller bedömning av ärenden där man uppgett jäv. En förteckning över de ledamöter som ingått i bedömargruppen /och de övriga ämnesexperter som anlitats/ samt jävsförhållanden återfinns i bilaga 2 i bedömargruppens yttrande. Utbildningar med färre än fem självständiga arbeten under de tre senaste åren ingår inte i utvärderingen. Vidare undantas utbildningar som är nyinrättade och därför ännu inte kan redovisa fullständig måluppfyllelse. Bedömargruppen lämnar i sitt yttrande en bedömning av måluppfyllelsen per utvalt examensmål och ett förslag till samlat omdöme för varje utbildning.

4 BESLUT 4(29) Universitetskanslersämbetets bedömning Med utgångspunkt i bedömargruppens förslag ger UKÄ varje utbildning något av följande samlade omdömen: 1. Mycket hög kvalitet 2. Hög kvalitet 3. Bristande kvalitet, vilket innebär att UKÄ ifrågasätter lärosätets tillstånd att utfärda denna examen och att UKÄ efter uppföljning kommer att ta ställning till om tillståndet bör dras in. (För närmare information, se Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , 2012:15R) UKÄ:s samlade omdöme redovisas i bilaga 1 för respektive lärosäte och utbildning. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredarna Lena Pettersson och Susanna Lindenskoug i närvaro av seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson och tillförordnade avdelningschefen Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Lena Pettersson Kopia till: Bedömargruppen

5 BESLUT 5(29) Bilaga 1: Samlat omdöme Blekinge tekniska högskola Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Blekinge tekniska högskola Vårdvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

6 BESLUT 6(29) Ersta Sköndal högskola Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Ersta Sköndal högskola Vårdvetenskap - magister A Mycket hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller mycket hög kvalitet."

7 BESLUT 7(29) Göteborgs universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Göteborgs universitet Omvårdnad - magister A Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet." Göteborgs universitet Omvårdnad - master A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

8 BESLUT 8(29) Högskolan Dalarna Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan Dalarna Omvårdnad - magister A Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet." Högskolan Dalarna Vårdvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

9 BESLUT 9(29) Högskolan i Borås Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan i Borås Vårdvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

10 BESLUT 10(29) Högskolan i Gävle Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan i Gävle Vårdvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

11 BESLUT 11(29) Högskolan i Halmstad Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan i Halmstad Omvårdnad - magister A Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet."

12 BESLUT 12(29) Högskolan i Jönköping Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan i Jönköping Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

13 BESLUT 13(29) Högskolan i Skövde Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan i Skövde Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

14 BESLUT 14(29) Högskolan Kristianstad Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan Kristianstad Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

15 BESLUT 15(29) Högskolan Väst Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Högskolan Väst Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

16 BESLUT 16(29) Karlstads universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Karlstads universitet Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

17 BESLUT 17(29) Karolinska institutet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Karolinska institutet Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

18 BESLUT 18(29) Linköpings universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Linköpings universitet Omvårdnadsvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

19 BESLUT 19(29) Linnéuniversitetet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Linnéuniversitetet Vårdvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

20 BESLUT 20(29) Luleå tekniska universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Luleå tekniska universitet Omvårdnad - magister A Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet."

21 BESLUT 21(29) Lunds universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Lunds universitet Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet." Lunds universitet Omvårdnad - master A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

22 BESLUT 22(29) Malmö högskola Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Malmö högskola Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

23 BESLUT 23(29) Mittuniversitetet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Mittuniversitetet Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

24 BESLUT 24(29) Mälardalens högskola Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Mälardalens högskola Vårdvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

25 BESLUT 25(29) Röda Korsets högskola Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Röda Korsets högskola Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

26 BESLUT 26(29) Sophiahemmet högskola Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Sophiahemmet högskola Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

27 BESLUT 27(29) Umeå universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Umeå universitet Omvårdnad - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

28 BESLUT 28(29) Uppsala universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Uppsala universitet Vårdvetenskap - magister A Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet."

29 BESLUT 29(29) Örebro universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Örebro universitet Omvårdnadsvetenskap - magister A Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet." Örebro universitet Omvårdnadsvetenskap - master A Mycket hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete - fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller mycket hög kvalitet."

30 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(147) Bedömargruppens yttrande över nationell kvalitets- utvärdering av omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap - avancerad nivå Bedömargruppens uppdrag Universitetskanslersämbetet har gett oss i uppdrag att granska utbildningar som leder till kandidat-, magister- eller masterexamen inom omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap samt specialistsjuksköterskeexamen, inriktningarna ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, psykiatrisk vård, vård av äldre, kirurgisk vård, onkologisk vård, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och distriktssköterska. Utvärderingen är indelad i fyra ärenden med ett yttrande vardera; Omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap - avancerad nivå (reg. nr ), Specialistsjuksköterskeexamen - PSYK, ÄLD, KIR, ONK (reg. nr ), Specialistsjuksköterskeexamen - UNG, DSK (reg. nr ) och Specialistsjuksköterskeexamen - AMB, AN, INT, OP (reg. nr ). Detta missiv är gemensamt för samtliga ärenden. För de granskade utbildningarna redovisar vi vår bedömning av måluppfyllelsen för varje utvalt examensmål. Dessa sammanfattas i ett förslag till samlat omdöme med vidhängande motivering, se bilaga 1. Härmed överlämnar vi vårt yttrande till Universitetskanslersämbetet. Bedömargruppens sammansättning I bedömargruppen ingick följande ledamöter: Ingegerd Bergbom (ordförande, ämnesexpert), Göteborgs universitet Jan-Otto Andersson (studeranderepresentant), Högskolan i Borås Monica Berglund (arbetslivsrepresentant), Tre stiftelser Christine Brulin (ämnesexpert), Umeå universitet David Brunt (ämnesexpert), Linnéuniversitetet Lisa Davidsson (arbetslivsrepresentant), Region Skåne Elisabeth Ericsson (ämnesexpert), Linköpings universitet Elisabeth Hall (ämnesexpert), Århus universitet Inger Hallström (ämnesexpert), Lunds universitet Göran Holst (ämnesexpert), Blekinge Tekniska högskola Åsa Hörnsten (vice ordförande, ämnesexpert), Umeå universitet Ingalill Koinberg (ämnesexpert), Göteborgs universitet Ann Langius-Eklöf (ämnesexpert), Karolinska institutet Lillemor Lindwall (ämnesexpert), Karlstads universitet Ulrica Nilsson (vice ordförande, ämnesexpert), Örebro universitet Gudrun Rudolfsson (ämnesexpert), Högskolan Väst Anneli Sarvimäki (ämnesexpert), Äldreinstitutet, Helsingfors POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

31 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(147) Therese Sjöberg (studeranderepresentant), Karolinska institutet Venke Sörli (ämnesexpert), Lovisenberg diakonale høgskole i Oslo, Norge Barbro Wadensten (ämnesexpert), Uppsala universitet Helle Wijk (ämnesexpert), Göteborgs universitet Birgitta Wireklint Sundström (ämnesexpert), Högskolan i Borås För läsning och bedömning av självständiga arbeten har också som ämnesexperter anlitats Clara Aarts, Uppsala universitet Katarina Berg, Linköpings universitet Ingela Berggren, Högskolan Väst Maria Björk, Högskolan i Skövde Gunilla Björling, Röda korsets högskola Gunilla Carlsson, Högskolan i Borås Kyllike Christensson, Karolinska institutet Anna-Karin Dykes, Lunds universitet Anna-Karin Edberg, Högskolan Kristianstad Ulla Edéll-Gustafsson, Linköpings universitet Margareta Ehnfors, Örebro universitet Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna Åsa Engström, Luleå tekniska universitet Karin Enskär, Högskolan i Jönköping Mats Eriksson, Örebro läns landsting Gullvi Flensner, Högskolan Väst Anna Forsberg, Lunds universitet Catharina Frank, Karolinska institutet Bengt Fridlund, Högskolan i Jönköping Camilla Fröjd, Uppsala universitet Lena Gunningberg, Uppsala universitet Birgitta Åkesdotter Gustafsson, Karolinska institutet Margaretha Hagberg, Linnéuniversitetet Pia Hedberg, Umeå universitet Evelyn Hermansson, Göteborgs universitet AnnaKarin Johansson, Linköpings universitet Henrika Jormfeldt, Högskolan i Halmstad Britt-Marie Lindgren, Umeå universitet Margareta Lindgren, Linköpings universitet Veronica Lindström, Karolinska institutet Christina Melin-Johansson, Göteborgs universitet Jan Mårtensson, Högskolan i Jönköping Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde Carina Nilsson, Luleå tekniska universitet Gun Nordström, Karlstads universitet Birgit H Rasmussen, Umeå universitet/karolinska institutet

32 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(147) Åsa Sandvide, Linnéuniversitetet Regina Santamäki-Fischer, Umeå universitet Agneta Skoog Svanberg, Uppsala universitet Elisabeth Severinsson, Høgskolen i Vestfold Anna Strömberg, Linköpings universitet Lars Strömberg, Röda korsets högskola Stefan Sävenstedt, Luleå tekniska universitet Ann-Christin von Vogelsang, Röda korsets högskola Veronica Vicente, Karolinska institutet Anne Wennick, Malmö högskola Lena Wiklund Gustin, Mälardalens högskola Se bilaga 2 för bedömargruppens sammansättning och jävsförhållanden/ bedömargruppens och de anlitade ämnesexperternas jävsförhållanden. Bedömargruppens arbete Val av examensmål samt framtagande av kriterier och läsanvisningar I valet av examensmål har vi utgått från att urvalet ska: beakta de krav på högre utbildning som uttrycks i 1 kap. 2, 8 9 högskolelagen och vidare göras så att det säkerställs att de mål som valts ut tillsammans speglar utbildningens helhet och särart samt användbarhet på arbetsmarknaden (Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , rapport 2012:15R, Högskoleverket). De examensmål som vi har valt ut och de kriterier som vi har tagit fram har delgivits de utbildningar som ingår i utvärderingen för synpunkter. Det slutgiltiga beslutet om vilka examensmål som utbildningarna utvärderas mot fattades av Universitetskanslersämbetet den , efter samråd med bedömargruppen. Se bilaga 3. Valet av mål utgår från de kunskapsformer under vilka målen i examensbeskrivningarna sorteras (kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt). Valet av samtliga mål oavsett utbildningsprogram bestämdes från det faktum att utvärderingen skulle lägga särskild vikt vid bedömning av de självständiga arbeten och om dessa uppfyllde de krav på kvalitet som examensmålen skall återspegla. Initialt valde bedömargruppen ut ett antal examensmål som sedan presenterades för de extrainsatta expertläsarna. Totalt har bedömargruppen utvärderat fem nationella mål och ett inriktningsspecifikt mål per specialistutbildning. Kunskapsformen kunskap och förståelse innehåller endast ett nationellt mål som också är obligatoriskt för alla utvärderingar. Förutom detta valdes för magister- och masterexamina ytterligare fyra mål. När det gäller specialistutbildningen anser bedömargruppen att tre av de sex valda målen i högre grad än de andra kan utvärderas via de självständiga arbetena, medan de resterande tre i huvudsak kan bedömas utifrån självvärderingar och intervjuer med lärosätet. De senare anses i högre grad vara kopplade till utförandeaspekter, förmågor och förhållningssätt och därigenom sker examinationer i huvudsak under den verksamhetsförlagda utbildningen. De läsanvisningar som har utarbetats för bedömning av dessa mål finns i bilaga 4. De inriktningsspecifika målen är olika och skiljer sig åt i relation till övriga gemensamma mål beroende på specialistinriktning. Ett undantag är dock specialistutbildningen inom onkologisk vård, där det inriktningsspecifika målet är nästan identiskt med mål 2. För det

33 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(147) inriktningsspecifika målet för de övriga inriktningarna bestämde bedömargruppen att minimikravet för måluppfyllelse är att bedömningar av kliniska färdigheter görs med hjälp av graderade och strukturerade bedömningsformulär, samt att lärosätets representanter är delaktiga i och formellt ansvariga för bedömningen av studentens färdigheter och förhållningssätt. Bedömningsprocessen Utvärderingen har gjorts med hjälp av följande underlag: studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätenas självvärdering och studenternas erfarenheter (studentintervjuer). Lärosätesintervjuer har genomförts för samtliga utbildningar. Alumnenkäter ingår inte längre som ett bedömningsunderlag i utvärderingssystemet. I de fall då studentintervjuer genomförts har de utgjort underlag för frågor vid lärosätesintervjuerna samt utgjort underlag för att ge svar på oklarheter i bedömningen av de självständiga arbetena eller självvärderingarna. Det har i denna utvärdering inte varit aktuellt att väga in studenternas förutsättningar. Resultatet från granskningen av de självständiga arbetena återfinns i bilaga 5. De underlag som har funnits tillgängliga för bedömning framgår av bilaga 6. Vid viktningen av kriterierna, bedömningsunderlagen och framtagandet av det samlade omdömet har vi utgått ifrån Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , rapport 2012:15R, Högskoleverket. Vi vill till dessa riktlinjer göra nedanstående preciseringar: Huvudområdet Omvårdnad, omvårdnadsvetenskap alternativt vårdvetenskap är huvudområdet för de specialistutbildningar som har granskats. Vi kan inte se att tolkningen av innehållet i dessa områden skiljer sig åt mellan lärosätena. Men, trots det finns det ändå ganska stora skillnader i hur man förstår och beskriver den vetenskapliga grunden för huvudområdet oavsett hur det benämns. I vissa självvärderingar förankras och kopplas till exempel centrala begrepp och teorier om exempelvis hälsa, lidande och vårdrelation till området. Vi har dock sett att dessa centrala begrepp i många fall varken är tillräckligt teoretiskt förankrade i eller genomsyrar de självständiga arbetena. I andra självvärderingar förankras och relateras området istället till vetenskapsteoretiska ställningstaganden som till exempel metodval, kvalitativ eller kvantitativ ansats i allmänhet, istället för till centrala begrepp och teorier inom huvudområdet eller kontextspecifika begrepp inom specialistområdet. De självständiga arbetena De självständiga arbetenas innehåll och omfång varierar. Underlagen för bedömningen av de självständiga arbetena har utgjort grunden för bedömning av mål 1,3 och 5. Bedömningen av de självständiga arbetena har därmed avgjort utslaget. Lärosätets självvärdering har endast använts för att ytterligare stödja/visa på svagheter. Denna bedömning har inte haft inflytande på den slutliga bedömningen, utan skall mera ses som en hjälp för lärosätet att reflektera över. Då det gäller mål 5 har vi bedömt det angeläget att hela målet avseende vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlats och belysts i det självständiga arbetet. Alla dessa tre aspekter har därför viktats som lika viktiga. I de arbeten som handlat om vetenskaplig metodutveckling har inte den samhälleliga aspekten bedömts. Generellt har det visat sig att arbeten som utgörs av endast en projektplan har begränsade möjligheter att nå hög eller mycket hög måluppfyllelse. Likaså har arbeten med begränsat omfång av litteratur, till exempel

34 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(147) endast med svenska referenser haft svårt att nå hög måluppfyllelse. En del arbeten visar också på en bristande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, andra på en otillräcklig progression från grundläggande till avancerad nivå, vilket oftast inneburit bristande måluppfyllelse. Vi ser det därför angeläget att påtala behovet av att det finns en aktiv kunskapsbildning i ämnet/huvudområdet omvårdnad/vårdvetenskap vid lärosätena inklusive inriktning mot specialområdet och dessutom kompetens inom specialistområdet i form av forskningsaktiva lärare, docenter och professorer. Verksamhetsförlagd utbildning Stora problemen i kvaliteten kan kopplas till de examensmål som främst säkerställs under den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta kan ha flera orsaker, till exempel att lärosätena i för stor utsträckning lägger över ansvaret för utbildning och även bedömning av studenter på de kliniska handledarna, som inte alltid har erforderlig akademisk kompetens, eller ens specialistutbildning själva. I vissa fall har det framkommit att studenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning på sin egen arbetsplats och därigenom i praktiken handleds av kollegor som inte alltid är specialistutbildade inom det område som avses. Detta kan bero på att det till exempel inom äldrevård endast finns 1,6 % specialistutbildade sjuksköterskor och för att möta behovet av fler specialistutbildade har man därför sett sig tvingade att förlägga den verksamhetsförlagda utbildningen till andra områden där också äldre vårdas. Det saknas också specialistutbildade sjuksköterskor inom onkologisk vård. En förklaring till den låga förekomsten av specialistutbidade sjuksköterskor inom dessa vårdområden kan vara att verksamheten/vårdgivaren inte anser att det krävs att sjuksköterskor har en specialistutbildning för att bli anställda eller få arbeta inom dessa områden och därmed efterfrågas heller inte specialistutbildningskompetens vid anställning. De verksamhetsföreträdare som deltagit i utvärderingsomgången har påtalat att utbildningarna tydligare måste visa på att specialistutbildning gör skillnad. Verksamheten måste kunna förstå skillnaden mellan grundoch specialistutbildning för att specialistsjuksköterskan skall kunna få nya och mer avancerade uppdrag efter avslutad utbildning, men också visa på att specialistsjuksköterskans kompetens innebär ökad vårdkvalitet. Eftersom en ökande andel specialistsjuksköterskor kommer att arbeta i kommunal hälso- och sjukvård och hemsjukvård är det viktigt att utbildningarna är anpassade till detta, något som vi anser behöver ses över i utbildningsplanering och även tas i beaktande i såväl nationella som lokala mål för utbildningarna. Ett ökat samarbete mellan lärosäten och arbetsgivare men även patientorganisationer efterfrågas därför. Framtidens vård måste i högre utsträckning utgå från patienters och deras närståendes behov och krav på sjuksköterskors kunskap och färdigheter och inte enbart arbetsgivarens syn på vad specialistsjuksköterskor bör kunna. Kliniska examinationer och examinationsformer Examination av studenter under verksamhetsförlagd utbildning varierar i hög grad mellan olika utbildningar och lärosäten. I vissa fall har studenter bedömts enbart av kliniska handledare utan att lärosätesrepresentanter varit delaktiga, något som inneburit bristande måluppfyllelse vid bedömning av de mål som kopplar till den verksamhetsförlagda utbildningen. Säker bedömning av självständighet och genomförandeaspekter kräver kliniska examinationer, vilket hitintills inte tycks förekomma i någon större utsträckning. För att säkerställa att en mycket hög kvalitet nås, framförallt vad gäller de inriktningsspecifika målen och andra färdighetsmål, krävs kliniska examinationer. Bedömargruppen har för hög måluppfyllelse accepterat att sådana förmågor bedöms genom trepartssamtal med hjälp av strukturerade och graderade

35 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(147) bedömningsunderlag. Det är angeläget att lärosätena omgående inför kliniska examinationer, vilket även påtalats i tidigare utvärderingar 1. Likaså har behovet av kliniskt kopplade lektorat tidigare påtalats, med syftet att stärka kopplingen mellan teori och praxis, något som även har aktualiserats under denna utvärderingsomgång. Goda exempel vad avser kliniskt kopplade lektorat kan identifieras bland lärosätena där detta ses som en möjlighet att förbättra kliniska examinationsformer. När det gäller simuleringsövningar och examinationer är det vår bedömning att dessa fyller en viktig funktion. Vid simulering kan studenten träna och examineras på olika moment. Vi anser emellertid inte att simuleringsövningar fullt ut kan fånga eller innehålla alla de komplexa förhållanden som verkliga kliniska situationer innebär. Därför är det viktigt att även kliniska examinationer genomförs i de fall där patientens säkerhet och integritet kan säkerställas. De studeranderepresentanter som deltagit i utvärderingsomgången påtalar särskilt att studentperspektivet behöver tas i ökat beaktande vid utbildningarna. Såväl studieformer, lärarnärvaro, undervisningsgrad och examinationsformer som till exempel säkerställd individuell examination påtalas som områden som behöver förbättras. Den enskilde studenten behöver framförallt ges stöd för sitt lärande. Många av dessa områden är avhängiga resursfördelningen, som behöver förstärkas för att sådana förbättringar skall kunna realiseras. Vård i livets slutskede Examinationer av vård i livets slutskede förekommer sällan, något som tycks vara generellt över många utbildningar och lärosäten. Vissa tolkningar av vad som definierar och ingår i vård i livets slutskede bedöms vara tveksamma eller direkt felaktiga, som till exempel att endast undervisa om organdonation eller suicidbedömningar. Vård i livets slutskede borde kunna ingå naturligt i alla specialistutbildningar, till exempel inom inriktningen anestesi, där patienter i livets slutskede kan genomgå behandlingar som exempelvis inläggningar av venport, stent etc. Även inom inriktningen psykiatri torde patienter i livets slutskede vårdas inom någon vårdform som därmed kräver speciell kunskap i psykiatrisk omvårdnad för bästa möjliga vård. Vi anser det dock oetiskt med kliniska examinationer gällande denna patientgrupp, och rekommenderar andra examinationsformer som simuleringsövningar eller case-examinationer. Bedömargruppen har i denna utvärderingsomgång accepterat att vård i livets slutskede inte alltid har examinerats men lärosätet ska däremot ha visat att detta viktiga område ingår i undervisning och/eller studieuppgifter, fallbeskrivningar eller liknande för att hög måluppfyllelse ska kunna ges. Samverkan med närstående Fördjupad förmåga att samverka med patient och närstående i samband med identifiering av vårdbehov och upprättande av omvårdnadsplan ingår i de nationella målen. Vi har generellt sett att samverkan med närstående är bristfälligt berört och examinerat i de olika specialistutbildningarna. Vi har därför accepterat att samverkan med närstående inte examinerats men närståendes situation och behov måste däremot ingå i studieuppgifter och fallbeskrivningar som redovisas för att hög måluppfyllelse ska kunna uppnås. Även här ser vi en stor förbättringspotential för framtiden. Ökat fokus i utbildningarna på närståendes perspektiv och familjefokuserad omvårdnad krävs. 1 Rapport 2007:23 R, Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska högskolor och universitet, del I och del II, Högskoleverket (2007)

36 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 7(147) De nationella målen Bedömargruppen vill också kommentera innehållet i de nationella målen för specialistutbildningarna som kan behöva ses över och moderniseras. Teknologiska innovationer, e-hälsa inklusive självmonitorering och egenvård som innebär ökat patientdeltagande och egenansvar bör tydligare synas genom de nationella målen. Likaså behöver intersektionalitet, som innefattar genus, sexualitet, transkulturellt perspektiv samt socioekonomiska förutsättningar bli mer framträdande för att belysa etiska och samhälleliga aspekter inklusive mänskliga rättigheter i samband med vård och omsorg. Utbildningslängden och framtiden Avslutningsvis vill bedömargruppen kommentera längden på specialistsjuksköterskeutbildningarna som har omfattningen 60 hp med undantag för distriktssköterskeprogrammet som omfattar 75 hp. Efter genomförd utvärdering kan konstateras att många specialistutbildningsprogram har kvalitetsbrister. Ett skäl kan vara att ett allt mer omfattande kunskapsstoff skall ingå i utbildningarna. Den medicinska och tekniska utvecklingen, samt utvecklingen av omvårdnaden har under de senaste decennierna gått mycket snabbt och kraven på en högkvalitativ vård som bygger på bästa kunskapsläge är berättigat. I dag ser vi det därför som en stor styrka att utbildningarna i stor utsträckning leder till dubbelkompetens, en yrkesexamen och en akademisk examen, något som också vårdverksamheten kräver. Utveckling och förändring av vården pågår ständigt vilket gör att förväntningar på innehållet och strukturerna för specialistutbildningarna ändras kontinuerligt. För att skapa rimliga förutsättningar för stabilitet för lärosätena måste flexibilitet byggas in i strukturerna för specialistutbildningarna. Innehållet bör hela tiden kunna förnyas eller ändras allteftersom ny kunskap utifrån både omvårdnads-, vårdvetenskaplig- och medicinsk forskning erhålls. Ett samtidigt pågående paradigmskifte mot en mer individualiserad, personfokuserad och deltagande vård, där patienter och närstående ges möjlighet till ökad egenmakt, kräver dessutom ett omhändertagande, som i ännu högre grad betonar omvårdnadshandlingar inkluderande exempelvis dialog, tankeutbyte, information och egenvårdsstöd. Detta tar tid och kräver både nya kunskaper och attitydförändringar hos vårdpersonalen, något som både måste stödjas och inplaneras för att få genomslag och där både arbetsgivare och politiker har ett stort ansvar. Dagens specialistutbildningar anser vi vara alltför korta utbildningar. Vi vill därför framhålla nödvändigheten i att alla specialistutbildningar förlängs för att kunna motsvara de behov av kunskap och färdigheter som krävs i avancerad hälso- och sjukvård idag, men också för att möta framtiden. Stockholm För bedömargruppen Ingegerd Bergbom Ulrica Nilsson Åsa Hörnsten Ordförande Vice ordförande Vice ordförande

37 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 8(147) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Blekinge tekniska högskola Lärosäte Huvudområde/examen Blekinge tekniska högskola Vårdvetenskap - magister ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. I arbetena jämställs omvårdnadsvetenskap med vårdvetenskap och det finns ett tydligt fokus på sjuksköterskans sex kärnkompetenser. De självständiga arbetena visar på förmåga att använda teorier och begrepp av betydelse för området som utgångspunkt för analys av utvald litteratur. Flera arbeten innehåller mycket relevanta, aktuella och väl valda referenser inom området och visar på betydande insikt i aktuell forskning inom området. Självvärderingen stärker bedömningen att studenterna når hög måluppfyllelse genom att progressionen är tydlig genom utbildningen och den vetenskapliga grunden, samt att kunskap och insikt om forskningsläget integreras i det självständiga arbetet. Kurslitteraturen samt vetenskapliga artiklar och rapporter används konsekvent i uppgifter och examinationer även i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Självvärderingen gör det troligt att studenterna förvärvar en kritisk hållning till begreppen evidens och beprövad erfarenhet samt erhåller kunskap om betydelsen av att ge kunskapsbaserad omvårdnad. Intervjuerna styrkte detta och där framkom det också att studenternas förmåga att anlägga ett kritiskt förhållningssätt examineras i många kurser genom hela utbildningen. Mål: studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Måluppfyllelse: Mycket hög Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår mycket hög måluppfyllelse avseende fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Resultatet av bedömningen av de självständiga arbetena är entydig och visar på mycket god språklig förmåga, förmåga att använda adekvata metoder för såväl design och metod inklusive datainsamling och analys. Majoriteten av uppsatserna är av typen metastudier, det vill säga endast ett fåtal av uppsatserna är empiriska. Självvärderingen stärker bedömningen att studenterna når mycket hög måluppfyllelse. Progressionen gällande metodskolning är tydlig genom att utbildningen och den vetenskapliga skolningen i tidigare delkurser integreras i det självständiga arbetet på ett mycket tillfredsställande sätt. Aktuella vetenskapliga artiklar används konsekvent i uppgifter och examinationer. Självvärderingen gör det troligt att studenterna förvärvar en kritisk hållning till begreppen evidens och beprövad erfarenhet samt erhåller metodologisk kunskap för att kunna söka information och använda aktuell kunskap inom huvudområdet. Vid intervjuerna framkom att studenternas förmåga att anlägga ett vetenskapligt förhållningssätt

38 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 9(147) examineras i många kurser genom hela utbildningen vilket styrker ovanstående bedömning. Forskningsprocessen ingår till exempel i varje delkurs. Metodkunskaper examineras i renodlade metodkurser men också utgående från egna frågeställningar. Studenterna genomför de självständiga arbetena individuellt och arbetena examineras också individuellt. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara mycket hög. Mål: studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar entydigt att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. Studenterna integrerar tidigare forskning i sin bakgrundsbeskrivning och diskuterar sitt resultat i relation till relevant forskning. Analys och argumentation stödjer genomgående de bedömningar som gjorts samt hur frågeställning och data har hanterats. Självvärderingen stärker bedömningen att studenterna når hög måluppfyllelse. Detta visas i såväl lärandemål, som examinationsuppgifter där integration av kunskap samt analys av komplexa situationer ingår i betygskriterierna. Det självständiga arbetet, men även relaterade examinationsuppgifter som att kritiskt granska, bedöma och ge konstruktiv kritik till andra såväl som sig själv visar att studenterna med godkänt betyg når målet. Även inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen examineras studenterna till exempel genom att i en loggbok värdera hur vårdsituationer har förberetts, genomförts och följts upp för att sedan examineras i ett individuellt paper. Vid intervjuerna styrktes ovanstående bedömning. Det framkom att studenterna självständigt förväntats ha läst på, tagit reda på saker själva och diskuterat dessa. Handledaren har funnits tillhands för handledning eller som bollplank. Casemetodik tycks dock användas i mycket ringa utsträckning. Mål: studenten visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningsoch utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet Måluppfyllelse: Mycket hög Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar att majoriteten av studenterna uppnår mycket hög måluppfyllelse vad gäller färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. De självständiga arbetena visar genomgående på mycket hög måluppfyllelse och hög vetenskaplig stringens. Där de metodologiska övervägandena till exempel urval eller analys diskuteras är detta välgrundat. Studiernas styrkor och svagheter diskuteras väl och resultatet presenteras på ett strukturerat sätt. Självvärderingen stärker bedömningen att måluppfyllelsen är mycket hög. Metodskolning integreras väl i utbildningen. Aktuella vetenskapliga artiklar används, granskas och diskuteras konsekvent i uppgifter och examinationer och utgör en grund i betygskriterierna. En gedigen metodskolning tycks ges av lärosätet. Självvärderingen gör det troligt att studenterna förvärvar en kritisk hållning till begreppen evidens och beprövad erfarenhet samt erhåller metodologisk kunskap för att kunna delta i FoU-arbete eller annan kvalificerad verksamhet. Bedömningen ovan styrktes även av intervjuerna där det framkommer att studenternas förmåga att anlägga ett vetenskapligt förhållningssätt examineras i många kurser genom hela utbildningen, och att de är vana att läsa och värdera artiklar och utredningar. Forskningsprocessen ingår i varje delkurs. Metodkunskaper examineras förutom i renodlade metodkurser också utgående från

39 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 10(147) studenternas egna frågeställningar. Studenterna skriver sin uppsats individuellt vilket underlättar att bedöma om varje enskild student nått måluppfyllelse. Vid intervjuerna framgick att studenterna genom hela utbildningen utvecklas mot att bli kritiska forskningskonsumenter. Detta säkerställs bland annat i metodkurserna. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara mycket hög. Mål: studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. När det gäller att visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter visar dock hälften av de självständiga arbetena på svagheter då dessa inte berörs eller diskuteras inom ramen för uppsatserna trots att det varit relevant att göra det. Självvärderingen och intervjuerna stärkte bedömningen att studenterna når hög måluppfyllelse. Samhälleliga aspekterna tas upp i undervisningen och examineras, till exempel vad gäller förmåga att kunna göra bedömningar av omvårdnadsbehov hos barn, vuxna och äldre där det för godkänt krävs att studenten ska beakta samhälleliga aspekter. Undervisningen som leder fram till målet handlar till exempel omvårdnad av barn, familjer och äldre med beaktande av perspektiven kön och kultur. Utöver detta ingår undervisning om det goda åldrandet, attityder till åldrande och ålderism, samt åldrande utifrån såväl individ, organisations- och samhällsnivå. Barnperspektiv och barns rätt i enlighet med landets hälsopolitiska dokument och barnkonventionen ingår i ett lärandemål, vilket examineras i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen och i en skriftlig uppgift. Även bedömningar av omvårdnadsbehov ur ett livsvärldsperspektiv ingår i en uppgift under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid intervjuerna framkommer det också att studenterna fått föreläsningar om samhälleliga aspekter på hälsa och omvårdnad men att de också själva sökte mycket kunskap i ämnet, vilket examinerades skriftligt. De samhälleliga aspekterna ingår som ett viktigt fokus i utbildningen, men de uttryckts inte explicit i lärandemålen och betygskriterierna för uppsatsarbetet. Bedömargruppens förslag till samlat omdöme Hög kvalitet: Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet.