Uppföljning av magisterexamen i omvårdnad vid Göteborgs universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Susanna Lindenskoug Till rektor Uppföljning av magisterexamen i omvårdnad vid Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i omvårdnad vid. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för att utfärda magisterexamen i omvårdnad. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 20 oktober 2014 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i omvårdnad vid. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda magisterexamen i omvårdnad. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 20 oktober 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: docent Clara Aarts, Uppsala universitet, lektor Katarina Berg, Linköpings universitet, docent Maria Björk, Högskolan i Jönköping, professor David Brunt, Linnéuniversitetet, professor emerita Margareta Ehnfors, Örebro universitet, docent Elisabeth Ericsson, Örebro universitet, lektor Pia Hedberg, Umeå universitet, docent Göran Holst, Blekinge tekniska högskola, professor Åsa Hörnsten (ordförande), Umeå universitet, professor Ann Langius-Eklöf, Karolinska institutet, professor Ulrica Nilsson (ordförande), Örebro universitet, lektor Åsa Sandvide, Linnéuniversitetet och medicine doktor Veronica Vicente, Karolinska institutet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till magisterexamen i omvårdnad vid Göteborgs universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredare Susanna Lindenskoug i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och enhetschef Lisa Jämtsved Lundmark. Harriet Wallberg Susanna Lindenskoug Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(3) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Lärosäte Huvudområde/examen Omvårdnad - magister ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För magisterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av omvårdnad, vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap - avancerad nivå (se Universitetskanslersämbetets beslut 20 oktober 2014, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: "Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Ett flertal arbeten visar på metodologiska svagheter när det gäller genomförande av studien. I huvudsak rör det sig om otydlig beskrivning av urval och i vissa fall allt för litet urval, brister i analysförfarandet samt oförmåga att reflektera och argumentera över metodologiska styrkor och svagheter. Bilden är dock inte entydig. Andra arbeten innehåller tydlig beskrivning av metoddelens alla delar samt tillfredsställande reflektion över metodval. Enstaka arbeten visar på betydande metodkunskaper genom hur metoden beskrivs, genomförs och diskuteras. I självvärderingen beskriver lärosätet att det inte finns utrymme för en särskild metodkurs inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildningarna utan att metodundervisningen integreras i programmens olika kurser. Detta exemplifieras i utbildningen till distriktssköterska, men det framkommer inte hur studenternas fördjupade kunskap säkerställs till exempel genom bedömningskriterier eller hur individuell bedömning sker vid seminarer. Inga exempel från andra program anges i självvärderingen. I intervjuerna framkommer att den beskrivna integreringen utifrån exemplet distriktsjuksköterskeprogrammet ser likadan ut i övriga program förutom i några där man har en separat metodkurs. Vidare anges att balansen mellan kvantitativ och kvalitativ forskningsansats kan skilja något mellan programmen. Lärosätet anger att det för alla examinationer i alla program finns bedömningskriterier som även finns tillgängliga för studenterna. Även om intervjuerna gav en mer övertygande beskrivning av att förutsättningar finns för att måluppfyllelse säkerställs så är bristerna så pass allvarliga i de självständiga arbetena att måluppfyllelsen sammantaget bedöms som bristande. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande." I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat följande: - Brister i metodskolningen och avsaknad av examination inklusive kriterier för bedömning av den integrerade metodutbildningen. Metodskolningen skedde vid granskningstillfället på tre olika sätt beroende på om studenten genomgick a) heltidsstudier vid specialistsjuksköterskeutbildning inom barn och ungdom, distrikt, anestesi, operation eller intensivvård, för vilka metodskolningen utgjorde moment som integrerats i olika kurser, vilka inte examinerades,

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(3) b) halvtidsstudier vid specialistsjuksköterskeutbildning inom kirurgi, onkologi, psykiatri eller vård av äldre, för vilka kurserna i vetenskaplig metod och examensarbete var under utveckling vid tiden för granskningen eller c) den fristående kursen Examensarbete för magisterexamen, 15 högskolepoäng, för vilken det krävdes en metodkurs på avancerad nivå omfattande minst 7,5 högskolepoäng för att bli antagen. Det fanns dock inga krav på hur långt tillbaka i tiden som denna kurs låg och innehållet och kvaliteten kunde därför variera. - Bristande anvisningar för det självständiga arbetet. Avsaknad av koncensus kring lägsta nivå för ett godkänt arbete. I linje med detta behövde samstämmigheten mellan examinatorerna samt mellan handledare och examinatorer förbättras. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna är bland annat följande: - Kursen Vetenskaplig metod, 7,5 högskolepoäng, har utvecklats och genomförts i utbildningen till specialistsjuksköterska på halvfart. Från och med höstterminen 2015 gäller samma lärandemål, likvärdiga examinationer och kriterier för godkänt vad gäller metodkunskap för samtliga specialistutbildningar. Däremot kan läraktiviteterna skilja sig något. Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift, där studenten bland annat väljer forskningsmetod till ett tänkt projekt, inklusive urvalsmetod, motiverar sitt val, beskriver kunskapsteoretisk grund till metoden, diskuterar styrkor och svagheter i metoden samt reflekterar över den kunskap som förväntas genereras. Kursen examineras också genom en webbexamination där bland annat vetenskapsteori, forskningsprocessen, kvalitativ och kvantitativ metod examineras. Utbildningar som ges på helfart har även fortsättningsvis integrerade metodmoment i ämneskurser men dessa har förtydligats, poängsatts och utgör nu delkurser i ämneskurserna. - Ett krav har införts att metodkursen ska vara avslutad, examinerad och godkänd innan det självständiga arbetet påbörjas. - Lärandemål har formulerats kring förklaring av de kunskapsteoretiska grunderna för olika forskningsansatser och datainsamlingsmetoder. - Tydligare anvisningar för förberedelse och genomförande av seminarier har utarbetats, vilket medför att kraven har skärpts vad gäller studenternas förmåga att analysera och diskutera metodologiska frågor. - Webb-föreläsningar om vetenskapligt tänkande, evidens, formulering av forskningsfråga, kvantitativ och kvalitativ metod och systematisk litteraturstudie har utvecklats och publicerats på Göteborgs universitets lärplattform. - De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna avseende det självständiga arbetet inkluderar att lärandemålen numera även inkluderar att studenten ska visa kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt när det gäller metod. - Studiehandledningen för det självständiga arbetet har omarbetats enligt en grundmodell som är gemensam för alla inriktningar och anpassas till de olika specialistinriktningarna. - Alla studenter genomför nu ett empiriskt eller litteraturbaserat arbete. - Ett obligatoriskt halvtidsseminarium, då studenten får träning i att kritiskt granska och diskutera metod har införts. - Seminarier har införts så att handledare och examinatorer två gånger/termin diskuterar de nya anvisningarna och bedömningskriterierna för examensarbetena. En lektor med docentkompetens har huvudansvar för examensarbeteskurserna och en senior professor har utsetts som kursexaminator

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(3) för att ge stöd åt både handledare (lektorer) och examinatorer (docenter) samt ha ett mer övergripande ansvar för kvaliteten på studenternas examensarbeten. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.