Uppföljning av magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Karolinska institutet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Margareta Stark margareta.stark@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Karolinska institutet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Karolinska institutet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Karolinska institutet att utfärda magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 29 april 2014 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Karolinska institutet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 29 april 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Fil.dr Evelyn Hermansson, Göteborgs universitet, och docent Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Karolinska institutet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Margareta Stark i närvaro av strategi och planeringsansvarige Per Westman och avdelningschefen Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Margareta Stark Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(5) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Karolinska institutet Lärosäte Karolinska institutet Huvudområde/examen Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa - magister ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För magisterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av barnmorskeexamen och generella examina i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, och internationell hälsa (se Universitetskanslersämbetets beslut 29 april 2014, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten uppvisar en stor spridning där ett flertal arbeten visar hög eller i några fall mycket hög måluppfyllelse. Andra arbeten visar i allt för stor andel påfallande brister och uppfyller därmed inte målet vad avser fördjupade metodkunskaper. Detta framgår exempelvis genom brister i motivering av ansats, metodbeskrivning och tillämpning av vald metod med otydligheter i såväl analys, resultatredovisning som metoddiskussion. Av självvärderingen framgår att utbildningen har en tydlig betoning på vetenskaplig teori och metod vilket ger förutsättningar för måluppfyllelse. De vanligaste metoderna och typerna av forskningsdesign inom huvudområdet belyses genom olika läraktiviteter. Progressionen uppnås genom allt mer avancerade analyser av vetenskapliga artiklar i grupp presenterade under seminarier samt workshops och handledning under det självständiga arbetet. Tydliga kriterier finns angivna för examinationerna. Intervjuerna bekräftar ovanstående bedömning men det framkommer också att mer tid behövs till vetenskaplig metodskolning på fördjupad nivå. De brister som framkom vid bedömningen av de självständiga arbetena är dock så pass allvarliga att bedömningen sammantaget blir bristande måluppfyllelse. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet brister avseende lärandemål, undervisning, lärarkompetens och examination. Det finns lärandemål som relaterar till aktuellt examensmål under termin ett och tre där såväl vetenskaplig teori och metod som fördjupade kunskaper i forskningsetik, metoder för datainsamling och analys ingår. Dock fanns det brister i integration av vetenskaplig teori och metod i programmets övriga kurser och progressionen i metodkunskap behövde stärkas. För lite tid för metodologiska frågor avsattes för att studenterna skulle kunna få fördjupade kunskaper inom detta område. Vid tiden för utvärderingen fanns det för få lärare med vetenskaplig kompetens vilket bidrog till att diskussionen och speciellt då metoddiskussionerna i samband med seminarierna inte alltid nådde tillräckligt djup. Examinationerna och speciellt bedömningskriterierna behövde en översyn genom att förtydligas i alla programmets

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(5) kurser för att få en rigorös struktur och en tillräcklig nivå enligt SOLO-taxonomin. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar utökad och stärkt undervisning i vetenskaplig metod under termin ett som nu har utökats från 1,5 till 3 högskolepoäng. Undervisningsinslag som peer learning med seminarier har lagts till där studenter tillsammans med två lärare diskuterar olika metodansatser och där vetenskapsteoretiska aspekter belyses. Bedömningskriterier för examinationerna har utvecklats och är nu formulerade enligt SOLOtaxonomin på en högre nivåer. Kursplanen för examensarbete i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa är reviderad avseende examination då även projektplanen bedöms utifrån nya utarbetade kriterier. Inslag av studentcentrerad undervisning har utökats med grupphandledning och workshop i metodfrågor. I syfte att tydliggöra progressionen och lösa eventuella metodproblem har möten mellan seminarieledarna och handledare införts efter såväl projekt- som halvtidsseminarier. Bedömningskriterier för examensarbetet som utgår från Karolinska institutets kriterier har vidareutvecklats och förtydligats. Detta innebär att en magisteruppsats numera som regel inte kan skrivas som artikel, och om så är ändå är fallet ska den åtföljas av en ramberättelse. I övriga kurser har kriterier för måluppfyllelse skärpts för de post experience conferences (PEC) seminarier som genomförs genom alla tre terminerna. Dessutom har nya uppgifter lagts till under flera kurser som skärper kraven på studenternas förmåga att göra relevanta litteratursökningar, analysera, sammanfatta och redovisa vetenskaplig litteratur. Även för dessa uppgifter finns utarbetade kriterier för godkänt. Slutligen har nya lärare med vetenskaplig kompetens anställts vilket lett till en tydlig förbättring av den akademiska kompetensen på enheten. Detta har bidragit till att disputerade lärare deltar vid seminarier vilket ger ökat stöd för studenternas progression inom vetenskaplig teori och metod genom hela programmet. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För magisterexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av barnmorskeexamen och generella examina i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, och internationell hälsa (se Universitetskanslersämbetets beslut 29 april 2014, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar på spridning i måluppfyllelse vad gäller förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter. Ett flertal arbeten visar på hög, och enstaka arbeten på mycket hög måluppfyllelse. Detta visar sig genom en adekvat bakgrund, teoretisk referensram samt en väl beskriven och genomförd metod. I en alltför stor andel arbeten saknas dock helt eller delvis dessa egenskaper. Detta medför svagheter ur ett metodologiskt och analytiskt perspektiv vilket bidrar till bristande måluppfyllelse. Självvärderingen tillsammans med intervjuerna indikerar att det finns goda förutsättningar att uppnå målet vad gäller förmåga att självständigt identifiera samt planera och med adekvata metoder

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(5) genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Detta tydliggörs främst i beskrivningen av det självständiga arbetets genomförande. Förutom kritisk granskning av vetenskapliga artiklar genomförs PM- och mittseminarier, workshops om olika data- och analysmetoder. Under genomförandet av det självständiga arbetet ingår individuell handledning där studenterna ska ta ställning till och argumentera för olika moment av arbetet och de givna tidsramarna. De självständiga arbetena ska vara färdigställda senast två veckor efter avslutad kurs. Självvärderingen ger visserligen en övertygande beskrivning av studenternas måluppfyllelse. De brister som framkom i de självständiga arbetena är dock så pass allvarliga att måluppfyllelsen sammantaget bedöms vara bristande. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet brister avseende undervisning, lärarkompetens och lärarresurser samt examination. Lärosätets analys av undervisningen överensstämmer i stort med det som beskrivits ovan under föregående examensmål. Lärosätet påpekar att spridningen av måluppfyllelse i de självständiga arbetena vad gäller detta examensmål bedöms vara en konsekvens av en diskrepans mellan de teoretiska kunskaperna och det självständiga arbetets utförande. Som bakomliggande orsak framkommer att lärarstaben inom enheten vid tidpunkten för utvärderingen inte hade tillräcklig kompetens och därför anlitades många externa handledare och examinatorer som för övrigt inte undervisade i programmet. Detta ledde till bristande kontinuitet för studenterna i den vetenskapliga skolningen vilket kan vara orsak till att vissa arbeten inte uppfyllde målet. Vad gäller examinationer och bedömningskriterier så överensstämmer dessa med de som beskrivs under föregående examensmål. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar åtgärder vad gäller lärarkompetens och lärarresurser som tidigare beskrivits under examensmålet ovan. Samtliga lärare är nu involverade i den teoretiska undervisningen och flertalet av enhetens lärare även i undervisning av vetenskaplig teori och metod. Numera är handledare och examinatorer i huvudsak interna viket gör det möjligt att utveckla en fördjupad bedömning och bättre kalibrering av uppsatsernas bedömning. I kursplanen har examinationen av de självständiga arbetena reviderats, vilket också framgår under examensmålet ovan. Detta innebär att även projektplanen numera examineras. Bedömningskriterier för den nya examinationen har utarbetats så att de stämmer väl överens med det berörda examensmålet. Så har även bedömningskriterierna för det färdigställda examensarbetet vidareutvecklats så som beskrivs ovan under föregående examensmål. En tydlig beskrivning av bedömningskriterierna ger vid handen att måluppfyllelse för detta examensmål säkerställs. Vad gäller övriga kurser i programmet har den vetenskapliga metodskolningen på fördjupad nivå stärkts vilket framgår under föregående examensmål. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(5) Mål: För magisterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av barnmorskeexamen och generella examina i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, och internationell hälsa (se Universitetskanslersämbetets beslut 29 april 2014, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar en något divergerande bild där studenterna i flertalet fall uppnår hög måluppfyllelse inom huvudområdet avseende bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter. I dessa fall framgår att studenterna i sina arbeten diskuterar resultaten i förhållande till aktuell forskning och i tillämpliga fall den teoretiska referensramen samt resultatens relevans. I en alltför stor andel fall visar dock de självständiga arbetena sådana brister inom de vetenskapliga och etiska aspekterna att studenterna inte uppfyller målet. Detta på grund av brister såväl inom metodbeskrivning och genomförande av vald metod som resultatdiskussion i relation till aktuell forskning och i förekommande fall teoretisk referensram. Etiska överväganden och referenser till regelverk beskrivs knapphändigt eller saknas. Självvärderingen indikerar att det finns förutsättningar för hög måluppfyllelse vad gäller detta mål. Detta sker successivt under utbildningen genom olika former av läraktiviteter exempelvis etikseminarier där mänskliga rättigheter beaktas samt PEC-seminarier där klinisk praxis och aktuell forskning jämförs och diskussioner om vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter belyses. Forskningsetiska frågor beaktas under kursen för det självständiga arbetet genom föreläsningar, PMseminarier samt individuell handledning. Bedömningskriterier finns angivna för de krav som ställs dels i samband med de olika seminarierna dels på det självständiga arbetet vad gäller etiska aspekter på forskning. Intervjuerna bekräftade ovanstående bedömning men det framkom också att det bör vara mer fokus på de etiska aspekterna för att dessa ska bli tydliga i alla typer av självständiga arbeten. Självvärderingen ger visserligen en övertygande beskrivning av studenternas måluppfyllelse. De brister som framkom i de självständiga arbetena är dock så pass allvarliga att måluppfyllelsen sammantaget bedöms vara bristande. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet brister avseende lärandemål, undervisning, lärarkompetens och lärarresurser samt examination. Det finns lärandemål som relaterar till vetenskaplig teori och metod samt till etiska aspekter, vilket även framgår av exempel på kursmål. I kursplanen för examensarbetet framgår att studenten ska visa förmåga till att tillämpa forskningsetiska riktlinjer samt värdera forskningsetiska aspekter. Dock behövde det metodologiska perspektivet i examensarbetena stärkas och undervisningen i vetenskaplig metod fördjupas och förlängas så som beskrivits ovan under föregående examensmål. Vidare har det inte lagts fokus på undervisning i vårdetik och forskningsetik. Enligt lärosätet finns det utrymme att utöka studenternas peer learning vilket också kan stärka undervisningen i vård- och forskningsetik. Som beskrivits i analysen under det första examensmålet var den vetenskapliga kompetensen i lärarstaben låg vid tiden för utvärderingen, vilket bidrog till att nivåerna på såväl metod- som etikdiskussionerna under seminarierna var låga. Dessutom anlitades många externa handledare och examinatorer som inte undervisade inom utbildningen i övrigt, vilket kan ha bidragit till att vissa examensarbeten uppvisade bristande måluppfyllelse. De bedömningskriterier som är relaterade till

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(5) aktuellt examensmål var enligt analysen också otydliga och behövde tydliggöras och vidareutvecklas. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar utökad och stärk undervisning i vetenskaplig metod speciellt under momentet Vetenskaplig teori och metod i termin ett. Dessa åtgärder överlappar de åtgärder som framkommit under det första examensmålet ovan. Bedömningskriterierna för examinationerna under detta moment är formulerade på en högre nivå och innefattar också forskningsetiska aspekter. De åtgärder som vidtagits innefattar också kursen Examensarbetet i sexuell och reproduktiv hälsa där undervisning om forskningsetik har fördjupats och nya uppgifter tillkommit där forskningsetiska dilemman analyseras och diskuteras. Ytterligare åtgärder för att stärka de forskningsetiska frågeställningarna är revideringen av kursplanen där även projektplanenen examineras och bedömningskriterierna har utökats så att forskningsetiska principer beaktas i den tilltänkta uppsatsen och är förankrade i relevant metodlitteratur. Exempel ges hur forsknings- och vårdetiska principer reflekteras på egna och andras arbeten. Åtgärder för att vidareutveckla och förtydliga bedömningskriterier för examensarbetet har berörts under det första examensmålet ovan men här exemplifieras hur dessa även omfattar forsknings- och vårdetiska aspekter. Kriterier för måluppfyllelse har skärpts även vad gäller övriga kurser där exempel ges på ökade krav på ställningstagande vad gäller etiska aspekter vid samtliga PEC seminarier under hela utbildningen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.