Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Kungl. Tekniska högskolan att utfärda högskoleingenjörsexamen i datateknik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda högskoleingenjörsexamen i datateknik. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Anders Haraldsson från Linköpings universitet, Gion Koch Svedberg från Högskolan i Malmö, Henrik Engström från Högskolan i Skövde, Jörgen Hansson från Högskolan i Skövde, Stefan Lindskog från Karlstads universitet, Veronica Gaspes från Högskolan i Halmstad. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse som begärdes in av sakkunniggruppen. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Ulrika Thafvelin i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Ulrika Thafvelin Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(7) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Kungl. Tekniska högskolan Lärosäte Huvudområde/examen Kungl. Tekniska högskolan Datateknik - högskoleingenjör ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas kunskap inom teknikområdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetena visar på bristande måluppfyllelse avseende det valda teknikområdets beprövade erfarenhet. Självständiga arbeten visar att flera examensarbeten har bristande bakgrundsbeskrivningar samt källhantering till relevant forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen indikerar genom utbildningens upplägg och genomförande att måluppfyllelsen är hög avseende studenternas kunskap och förståelse men detta framgår inte i de självständiga arbetena. Vid intervjuerna framkom att utbildningen bemannas av en hög andel adjunkter utan forskarutbildning. Detta påverkar forskningsanknytningen negativt, vilket bekräftar bilden att studenterna inte uppfyller målet i tillräcklig utsträckning. (i) Utbildningen har inte tillämpat samma nivå och bedömningsgrunder för godkännande av examensarbetsrapporter. (ii) Utbildningen har haft brister rörande handledning, anvisningar och examination. Utbildningen har exempelvis inte säkerställt att en godkänd skriftlig rapport i det självständiga arbetet ska referera till aktuell forskning och utveckling. (iii) Det har funnits en bristande samsyn och variationer gällande handledarnas och examinatorernas krav på förkunskaper, problemformulering och den skriftliga rapportens kvalité. Detta har resulterat i otillräcklig verifiering av måluppfyllnaden i den skriftliga rapporten. (iv) Vetenskaplig metod, litteratursökning, skriftlig förmåga och hantering av källor och referenser till forskning har inte getts tillräckligt utrymme och prioritet i utbildningens kurser. Att forskargrupper inte har medverkat i tillräckligt hög grad i utbildningens kurser anges som en bidragande orsak.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(7) (i) Samtliga självständiga arbeten ska innehålla en litteraturstudie med referenser till vetenskaplig forskning. (ii) Centrala programkurser får utökade lärandemål och moment som explicit lyfter fram forskning och dess metoder, vetenskaplig metod, beprövad ingenjörsmetodik och vetenskapligt skrivande. Individuell examination införs för skriftliga rapporter. (iii) Studenterna får utökade lärandemål samt kursmoment kring att läsa och referera artiklar om vetenskapligt arbete och utveckling, samt också skriva kortare uppsatser som examineras individuellt. (iv) Uppflyttningskraven mellan årskurser och förkunskapskraven inför start av det självständiga arbetet skärps. (v) Kompetensförsörjningen av forskningsmeriterad personal på utbildningen stärks. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap självständiga arbeten visar att studenterna har bristande kunskap inom det valda teknikområdets bredd samt besitter relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Ett flertal självständiga arbeten brister i bred kunskapsförankring och lösningsansats. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende studenternas kunskap och förståelse om matematik och logik, samt teknikinområden genom distinkta kursblockstrukturer, men trots detta blir måluppfyllelsen bristande med hänsyn till svagheterna i de självständiga arbetena. Intervjuerna föranleder ingen annan bedömning. (i) Utbildningen har inte säkerställt att det självständiga arbetena visar erforderlig bredd och djup inom teknik, matematik och naturvetenskap. (ii) Utbildningen har brustit i sin hantering i akademisk handledning och kravställning på arbeten som genomförts på uppdrag av företag (iii) Brister i progression och kontinuitet mellan kurser i matematik och tekniskt tillämpade kurser. (iv) Uppföljningen av förkunskapskrav mellan kurser och av examinationskrav har brustit. (i) Skärpta uppflyttningskrav mellan årskurser. (ii) Skärpta förkunskapskrav för att påbörja examensarbetet.

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(7) (iii) (iv) (v) (vi) Problemställning och ansats ska utformas med bredd och djup inom teknikområdet. Större krav ställs på att använda relevanta matematiska modeller och lösningsmetoder i de självständiga arbetena. Införande av krav på en litteraturstudie i det relevanta teknikområdet. Skärpta behörighetskrav på fortsättningskurser i matematik och kurser beroende av matematik. Skärpt intern granskning av att det inom teknikkurser används matematiska metoder och modeller. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende förmåga att med utgångspunkt i relevant information kritiskt och systematiskt använda kunskap. Arbetena visar att studenterna har bristande förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden. Även om självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende studenternas färdighet och förmåga visar de självständiga arbetena att studenterna har brister avseende kunskap och applicering gällande metoder, samt brister i kritiskt förhållningssätt till kunskap. Intervjuerna föranleder ingen annan bedömning. (i) Utbildningen har brustit i att förena ingenjörsmetodik och projektformer med vetenskapliga metoder för modellering, simulering, utvärdering och kritisk granskning. (ii) Bristande bedömning av projektuppgifter och examensarbetsförslag har resulterat att de inte varit tillräckligt komplexa. (iii) Utbildningen har haft låga krav på analys och utvärdering av alternativa lösningar och förutsägelser har inte alltid krävts. (iv) Avsaknad av systematisk behandling av vetenskapliga metoder i kurser. (i) Tidigare nämnda åtgärder för mål 1 och 2 är relevanta även för att åtgärda detta mål. (ii) Studenter ska i större utsträckning tränas i att använda lämpliga metoder, modeller och simulering samt kritiskt analysera lösningsmetoder, resultat och förutsägelser. (iii) Säkerställa att kursmoment och examination belyser förmågan att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att också förmåga att modellera, simulera,

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(7) förutsäga och utvärdera skeenden uttryckligen examineras. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att hantera och utforma produkter, processer och system. Studenterna visar på bristande förmåga att ta hänsyn till människors behov och förutsättningar samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Flera självständiga arbeten behandlar dessa aspekter bristfälligt eller inte alls. Självvärderingen indikerar förvisso att måluppfyllelsen är hög avseende studenternas färdighet och förmåga men de självständiga arbetena visar på sådana svagheter att måluppfyllelsen ändå är bristande. Intervjuerna föranleder ingen annan bedömningen. (i) Detta examensmål har inte getts tillräcklig prioritet i handledning och examination av examensarbetet. (ii) Examination och uppföljning av kurser som behandlar ingenjörsmetodik, projektkurser, kurser och moment om hållbar utveckling och ekonomi har brustit. (iii) Utbildningen har haft bristande uppföljning av viktiga element i projektkurser som syftar till utformning av en produkt eller system, till exempel vad gäller kravhantering. (iv) Det har funnits bristande och produktfokuserade beskrivningar i examensarbetsrapporter. (i) Förtydligande och vidareutveckling av kurs- och lärandemål dels för relevanta programkurser, dels av kravhantering relaterat till människors behov och förutsättningar och slutligen för samhällets mål vid utveckling av produkter, system och processer. (ii) Vidareutveckling av kurser och moment om hållbar utveckling och ekonomi. (iii) Kursplaner för projektkurser har förtydligats så att examensmålet och dess behandling i tidigare kurser nu följs upp. (iv) Skärpta krav för uppflyttning mellan årskurser och för att påbörja examensarbete. (v) Fortlöpande uppföljning av måluppfyllelsen för examensmålet.

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(7) Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. En övervägande del av de självständiga arbetena uppvisar tillkortakommanden när det gäller struktur, språklig hantering och är otillräckliga i beskrivningarna. Självvärderingen beskriver att den muntliga förmågan att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar övas och examineras i flera varierande former, och speciellt i projektkurserna, vilket indikerar hög måluppfyllelse. Vidare indikerar självvärderingen att studenterna erhåller förmågan till dialog med olika grupper, bland annat genom kontakten med näringslivet men även vad gäller ett internationellt perspektiv. (i) Utbildningen har haft bristande krav och inte konsekvent tillämpning av handledare och examinatorer i examensarbetskraven när det gäller korrekt språkbehandling i den skriftliga rapporten och som direkt följd av otillräcklig träning och uppföljning i tidigare delar av utbildningen. (ii) Studenterna har ofta svaga förkunskaper i svenska språket när de antas till utbildningen. (iii) Individuella examinationen av studenternas skriftliga förmåga i programmens tidigare delar har brustit. (iv) Utbildningen har brustit i att upprätthålla den språkliga kvalitet som den tekniska rapporten i det självständiga arbetet ska hålla. (v) Det finns en trend inom moderna projektmetoder att minimera dokumentation till förmån för mer praktiskt konstruktionsarbete. (i) Skärpta krav för uppflyttning mellan årskurser och för att påbörja det självständiga arbetet. (ii) Utökad språklig träning för studenter och medvetandegöra studenterna om de språkliga kraven som ställs i utbildningen. (iii) Vidareutvecklade moment, språklig förmåga och rapportskrivning, i inledande kurs och projektkurser för att stärka progressionen. (iv) Fortlöpande kvalitetsuppföljning av måluppfyllnad.

8 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(7) Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas insikt i teknikens möjligheter och begränsningar inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. Arbetena visar på bristande insikt i teknikens roll i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. Dessa aspekter behandlas endast i ett fåtal självständiga arbeten, men borde vara tydliga inslag i flera självständiga arbeten givet deras karaktär. Självvärderingen indikerar vidare att måluppfyllelsen är bristande avseende studenternas förmågor i dessa avseenden. Intervjuerna föranleder ingen annan bedömning. (i) Detta examensmål har inte prioriterats i utbildningens bedömning av de självständiga arbetena. (ii) Ett antal identifierade kurser har inte följts upp tillräckligt. (iii) Utbildningen brister i att förädla studenternas faktakunskaper till högre kunskapsformer som förståelse och tillämpning. (i) Skärpta krav för uppflyttning mellan årskurser och för att påbörja examensarbete. Studenterna ska framförallt belysa teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, utifrån sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. Detta gäller både i det självständiga arbetet samt i kurs- och självvärderingsdokument. (ii) Detta examensmål lyfts fram i den inledande kursen om ingenjörsmetodik med progression i projektkurser inför det självständiga arbetet. (iii) Kurser och kursmoment om hållbar utveckling och ekonomi ska följas upp i programmens projektkurser och i examensarbetet på ett konsekvent sätt. Teknikens möjligheter och begränsningar och olika samhälleliga aspekter kommer behandlas i större utsträckning i teknikkurser. (iv) Förtydligande av kursplanerna med moment om personlig integritet och samhälleliga aspekter av datatekniken. (v) En särskild fortbildningskurs för lärare för att integrera hållbar utveckling i utbildningens kurser har inrättats.

9 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 7(7)