Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Utvärderingsavdelningen Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet. UKÄ ifrågasätter därmed inte längre tillståndet för Uppsala universitet att utfärda högskoleingenjörsexamen i elektroteknik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda högskoleingenjörsexamen i elektroteknik. UKÄ uppmanade lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det fanns skäl att besluta att lärosätet inte längre skulle få utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och en redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Stéphanie Reimann, Lunds universitet, universitetslektor Hans Johansson, Högskolan i Skövde och universitetsadjunkt Göran Ewing, Linnéuniversitetet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets åtgärdsredovisning. Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Loulou von Ravensberg i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Loulou von Ravensberg Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(5) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Uppsala universitet Uppsala universitet Huvudområde/examen Elektroteknik - högskoleingenjör ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av teknisk fysik och elektroteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande kunskap om teknikområdets vetenskapliga grund och bristande kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Referenshanteringen är bristfällig, många påståenden ges utan hänvisning till relevant referens. Studenterna visar dock god kunskap om det valda teknikområdets beprövade erfarenhet. Flertalet arbeten visar att studenterna kan använda beprövade metoder. Självvärderingen indikerar inte hur målet säkerställs, men visar att det finns goda förutsättningar för att studenterna skall kunna nå hög måluppfyllelse avseende kunskap om och förståelse för elektroteknikens beprövade erfarenhet. Vid intervjuerna framkom att utbildningen innehåller moment som gör det troligt att studenterna kan nå hög måluppfyllelse. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat - instruktioner till handledare och ämnesgranskare som ansvarar för att de tekniskt vetenskapliga målen ska uppnås i examensarbetena har inte följts fullt ut - programmets syfte har varit vagt beskrivet vilket lett till att innehållet i olika kurser har förmedlats med olika övergripande mål och generella brister i progressionen - handledare, ämnesgranskare och examinatorer för examensarbetena har inte varit tydliga vad avser krav, nivå och utformning av examensarbetena - en tidig och relativt omfattande projektkurs med syfte att lära studenterna att arbeta självständigt och ingenjörsmässigt har inte utnyttjats till fullo i och med att lärare och handledare inte varit full på det klara med kursens betydelse Analysen framstår som genomtänkt och relevant.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(5) De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna omfattar bland annat - gästföreläsare från företag informerar om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, branschens struktur, framtida arbetsmarknad, yrkesroller med mera - i kurserna Elektroteknikens grunder har laborativa examinationsmoment införts. Betygskriterierna har förtydligats och skärpts. Kurslitteraturen har successivt förnyats. Utformningen av övningar och laborationer har anpassats bättre till kursernas innehåll och därigenom ökat förståelsen för elektroteknikens vetenskapliga grunder och förmågan att tillämpa dem - den omarbetade projektkursen i elektroteknik har givits en tydligare ledning och kursmål. Kursen skapar nu mer motivation för ämnet och övar studenten mer i ett ingenjörsmässigt förhållningssätt. Efterföljande kurser kan ta till vara den inarbetade arbetsmetodiken. Handledarna är aktiva forskare vilket ger de studerande direkt kontakt både med aktuell forskning och utveckling samt vetenskaplig metodik och vetenskapligt förhållningssätt. Externa föreläsare som bjuds in berättar till exempel om aktuell batteriforskning som bedrivs i Uppsala - vårterminen 2014 infördes en särskild introduktion för de studerande avseende utbildningens innehåll, krav, betygskriterier med mera - kollegier har hållits med handledare, ämnesgranskare och examinatorer för examensarbeten i syfte att diskutera deras olika arbetsuppgifter. Ämnesgranskaren skall svara för att ett föreslaget examensarbete har möjlighet att uppfylla kursens mål - en intern utvärdering av examensarbeten med återrapportering till programmets ledning som ett led i förbättrad kvalitetskontroll inleddes vårterminen 2014 Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(5) Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av teknisk fysik och elektroteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har brister avseende bredden i kunskap om och förståelse av det valda teknikområdet. I flertalet arbeten visar studenterna uppenbara brister när det gäller kunskap i matematik och naturvetenskap. I de fall matematik används sätts formelsamband upp utan motivering och utan att visa hur de används. Självvärderingen indikerar inte hur målet säkerställs, men visar att det finns förutsättningar för att studenterna skall kunna nå hög måluppfyllelse avseende relevant kunskap och förståelse i matematik och naturvetenskap. Detta avspeglas dock inte i de självständiga arbetena. Vid intervjuerna framkom att studenterna under utbildningen tränas i förståelse av de naturvetenskapliga grunderna för elektrotekniken, vilket gör det troligt att studenterna skulle kunna uppnå målet. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att de övergripande utbildningsmålen för programmet bitvis har varit oklara. Progressionen har därmed blivit lidande liksom träningen i att använda hela den inhämtade kunskapsmassan. Handledarens och ämnesgranskarens uppgifter och ansvar vid examensarbeten har varit oklara, bland annat har kvalitetskontroll och återkoppling inte fungerat som avsett. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar bland annat - för att stärka ett brett kunnande har en introduktionskurs till elektroteknik tillkommit. Den ger en bred bild av elektroteknikens vetenskapsområde samt elektroingenjörens framtida yrkesroll - för att stärka elektroingenjörernas relevanta kunskaper i matematik har kursen Envariabelanalys ersatt kursen Funktionslära för ingenjörer. Kursen Transformmetoder har ersatt kursen Transformmetoder E1. Förutom att studenterna får mer relevanta kunskaper i matematik genom dessa kurser innebär de också behörighet till fler kurser inom matematik och elektroteknik på högre nivå - projektkursen i elektroteknik har arbetats om. Den inleds nu med en serie gästföreläsningar i syfte att ge de studerande en bred bild av det vetenskapsområde som de kommer att arbeta inom samt relevanta kunskaper inom naturvetenskap. Tre mycket bra referenser visas Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som relevanta och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(5) Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av teknisk fysik och elektroteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. Flertalet arbeten är ostrukturerade och håller ojämn kvalitet. Självvärderingen indikerar att studenterna har muntlig förmåga att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Förmågan övas och examineras i många kurser, studenterna har under utbildningen utöver kontakt med andra studenter och lärare, också kontakt med forskare, gästlärare från industrin och representanter från olika företag. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat - ett flertal kursplaner innehåller moment med skriftlig och muntlig rapportering. Dessa moment verkar inte ha fullföljts på det sätt som varit avsikten vilket fått till följd att de studerande inte fått möjligheter att träna tillräckligt på muntlig och skriftlig presentation - instruktioner till handledare och övriga om vilka krav som ska ställas har varit bristande. Återkopplingen till studenterna har varit mycket varierande, de har fått dåligt stöd i rapporterings- och redovisningsmomentet - externa handledare för examensarbeten har inte haft något formellt ansvar för att kursmål ska nås. Med en extern handledare ökar kraven på kontakt med ämnesgranskaren och huvudhandledaren och uppföljning av studentens arbete Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar bland annat - instruktioner till ämnesgranskare och handledare inom akademin har tydliggjorts vid särskilda kollegier, även seminarier har hållits för att tydliggöra instruktionerna. Detta har redan lett till tydliga förbättringar vad gäller rapportering och muntlig redovisning av de examensarbeten som presenterade under våren ett särskilt utbildningsmoment för de studerande har införts avseende planering, upplägg, genomförande och redovisning av större projektarbeten. Språkverkstaden medverkar vid genomgång av både skriftlig och muntlig presentation. De studerande skriver en längre teknisk rapport som de får feedback på samt tränar muntlig presentation i seminarieform - i projektkursen i elektroteknik har det införts ett nytt föreläsningsmoment som omfattar skriftlig och muntlig kommunikation. Minst en skriftlig rapport på engelska ingår numera i kursen Beräkningsvetenskap. I kursen Elkraftteknik har skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar införts. Kursen CAD, Computer-aided-design där FEM, finita

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(5) - elementmetoden ingår, har nu antingen en posterpresentation eller en skriftlig projektredovisning. Kursen Mät- och styrsystem har numera skriftlig redovisning av ett projekt på engelska. Samtliga skriftliga moment som nämns ovan ingår i examinationen av respektive kurs Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.