Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Uppsala universitet att utfärda masterexamen i industriell teknik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda masterexamen i industriell teknik. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. Bedömargruppen begärde in skriftlig komplettering till åtgärdsredovisningen. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Hans Björnsson, Maria Ek Styvén, Mats Engwall, Rickard Garvare, Janerik Lundquist och Margareta Paulsson. Underlag för bedömningen har varit lärosätets åtgärdsredovisning och den skriftliga komplettering som begärdes in. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till masterexamen i industriell teknik vid Uppsala universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Charlotte Ejsing i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och tf. avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Charlotte Ejsing Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(6) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Uppsala universitet Lärosäte Uppsala universitet Huvudområde/examen Industriell teknik - master ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För masterexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har brister avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen. Framförallt ligger bristerna inom ekonomi och management. Studenterna visar också brister i fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt bristande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. De självständiga arbetena visar även här en betydande brist när det gäller fördjupade kunskaper inom ekonomiområdet. I ett flertal arbeten saknas även referenser till aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Angivna referenser är elementära, ofullständiga eller ålderdomliga. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är bristande avseende studenternas förmåga att visa kunskap inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Självvärderingen har en tydlig genomgång av vilken typ av brett kunnande som förmedlas i programmet. Huvudområdet är industriell teknik, men andelen teknik i programmet är mycket begränsad. Av självvärdering och intervju framgår att studenterna inte alltid har en teknisk utbildning på grundläggande nivå. Dessa studenter har liten eller ingen relation till ingenjörs- och teknikvetenskap i sin tidigare utbildning. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. Då masterutbildningen har begränsade tekniska/naturvetenskapliga inslag är det således helt klart att de självständiga arbetena inte kan vila på fördjupad teknikvetenskaplig grund. Sammantaget är bedömningen att de studerande inte visar bred kunskap om huvudområdet industriell teknik och inte heller väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar. Självvärderingen indikerar dock att måluppfyllelsen är hög när det gäller fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsområde. De moduler som ingår i programmet bör ge de studerande en fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Dock avspeglas inte detta i urvalet av de självständiga arbetena. Sammantaget gör detta troligt att studenterna inte uppfyller målet. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att studenter med begränsad teknikbakgrund antagits till programmet. Programmet innehöll också en begränsad andel teknikkurser och kurserna gav inte tillräcklig fördjupning av teknikinnehållet. Examensarbetena var elementära, ofullständiga eller innehöll ålderdomliga referenser.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(6) Kontrollrutinerna för godkännande av examensarbeten brast och antalet lärare var för få. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar följande: Behörighetskraven för antagning till programmet har skärpts så att det nu krävs minst 20 högskolepoäng i matematik. Detta krav införs från och med höstterminen En ny utbildningsplan med ökad andel teknikkurser har fastställts. Högre förkunskapskrav till kursen examensarbete i industriell teknik har införts och dessa omfattar inte bara kurser som förstärker teknikinnehållet i programmet utan även kursen innovationens filosofi som säkerställer att studenterna har tillräckliga kunskaper inom ekonomi- och innovationsområdena. Struktur och pedagogik i kursen examensarbete i industriell teknik har förbättrats och denna består nu av en seminarieserie med sex seminarier uppstart, problematisering, teori, metod, analys och slutventilering. Förbättrade utvärderingsrutiner för examensarbeten i form av en gemensam utvärderingsmall och kollegial granskning av varje examensarbete har också tillkommit. Vidare har individuell fördjupning i examensarbetet för studenter i spåret Entreprenörskolan införts och kursplanen kräver nu att de studenter som följer detta spår även, vid sidan om det gemensamma arbetet, skriver en tydlig fördjupning i ämnet industriell teknik. I två befintliga kurser har ett utökat antal föreläsningar tillkommit baserade på aktuell teori inom projektledning, vilket delvis saknades i tidigare kurser. Ökad träning i att skriva vetenskapliga rapporter har tillkommit. Nyrekryteringar har skett av totalt nio lärare. Alla examensmål ska utvärderas årligen i en programutvärdering som kommer att omfatta ett urval av de examensarbeten som utförts under året, utfall och studentprestationer i programmets kurser samt kursvärderingar. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga vad avser de studerande som följer huvudspåret i programmet. För att förtydliga att åtgärderna också gäller de studenter som följer spåret Entreprenörskolan efterfrågade bedömargruppen skriftliga kompletteringar. Dessa inkom Av den kompletterande informationen framgår att Uppsala universitet beslutat att lägga ner spåret Entreprenörskolan för studerande som antas till programmet från och med höstterminen Med denna information anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För masterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har bristande förmåga avseende fördjupad metodkunskap inom huvudområdet. Metoder presenteras utan att det finns någon form av vetenskaplig ansats. Arbetena visar på betydande brister i bland annat ansats, urval, hantering av och modellbyggnad.

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(6) Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende detta mål. De studerande får en omfattande undervisning i metodkunskap som sträcker sig över flera vetenskapsområden. Dock är samhällsvetenskapliga metoder inte särskilt väl beskrivet i självvärderingen. Även om lärosätesintervjun stärkte intrycket att det finns förutsättningar för att studenterna ska kunna uppnå en fördjupad metodkunskap inom huvudområdet, har det inte fått genomslag i urvalet av självständiga arbeten. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att kraven på förkunskaper i metod för att få skriva examensarbeten har varit för låga, att de studenter som läste spåret Entreprenörskolan saknade en fullt utvecklad metoddel i sin utbildning samt att examensarbeten som studenter i Entreprenörskolan skrev med studenter från andra program inte haft något krav på en tydlig fördjupning i ämnet industriell teknik, och därmed har heller inte någon tillräcklig granskning av studenternas metodkunskaper inom industriell teknik gjorts. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar bland annat följande: Metodförkunskapskraven till kursen examensarbete i industriell teknik har skärpts. Förkunskapskraven för att kunna påbörja examensarbetet höjs till att även omfatta kursen kvalitativ och kvantitativ metod, 10 högskolepoäng. Struktur och pedagogik i examensarbetet har förbättrats. En obligatorisk seminarieserie har införts där ett seminarium fokuserar specifikt på examensarbetets metod. Även utvärderingsrutinerna av examensarbetenas metodavsnitt har förbättrats. Åtgärden omfattar både en utvärderingsmall gemensam för alla ämnesgranskare och kollegial granskning av varje examensarbete. En individuell metodfördjupning för studenter i Entreprenörskolan har tillkommit. För dessa krävs nu att de även, vid sidan om det gemensamma grupparbetet, skriver en individuell fördjupning i ämnet industriell teknik. Denna fördjupning ska även innehålla ett metodavsnitt. Kursen teknikbaserad affärsutveckling och entreprenörskap har utvecklats genom införande av flera moment som ger studenterna djupare metodkunskaper. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga vad avser de studerande som följer huvudspåret i programmet. För att förtydliga att åtgärderna också gäller de studenter som följer spåret Entreprenörsskolan efterfrågade bedömargruppen skriftliga kompletteringar. Dessa inkom Av den kompletterande informationen framgår att Uppsala universitet beslutat att lägga ner spåret Entreprenörskolan för studerande som antas till programmet från och med höstterminen Med denna information anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För masterexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår följande av

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(6) bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har bristande förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap. Information samlas in okritiskt, all information som kan vara intressant presenteras utan någon tydlig struktur. Systematiken framgår inte då de självständiga arbetenas struktur ofta även är svårgenomtränglig. Studenterna visar bristande förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. De flesta analyserna och bedömningarna är empirinära utan tydlig vetenskaplig koppling till det område som titel och referensram indikerar. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende detta mål. Eftersom programmet är tvärvetenskapligt till sin karaktär är det naturligt att de studerande får god träning i att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från olika discipliner. Programmet har ett flertal moduler i vilka de studerande får god träning i att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Detta upplägg har dock inte fått genomslag i urvalet av självständiga arbeten. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att de granskade examensarbetena innehåller material som har samlats in okritiskt och presenterats utan tydligt struktur, med tolkningar och bedömningar som är empirinära snarare än analytiska. Dessa brister är direkt kopplade till utförandet av examensarbetet samt bristande handledning, ämnesgranskning och utvärdering. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar följande: Struktur och pedagogik i kursen examensarbete i industriell teknik har förbättrats med ett analysseminarium som fokuserar på examensarbetets analysdelar, hur olika kunskaper integreras samt hur teoretiska modeller tillämpas på empiriskt material. Vidare har utvärderingsrutinerna av examensarbetenas analyser förbättrats. Åtgärden omfattar både en utvärderingsmall, som fokuserar på analys och förmåga att integrera kunskap, gemensam för alla ämnesgranskare och kollegial granskning av varje examensarbete. En individuell fördjupning för studenter i Entreprenörskolan har tillkommit. Den individuella fördjupningen ska bland annat peka på hur olika kunskaper, teorier och perspektiv bör integreras i den analys som arbetet resulterar i. Projektledningskurserna industriell projektledning, 5 högskolepoäng, och industriell projektledning II, 5 högskolepoäng, har utvecklats till att inkludera mer träning i att integrera kunskaper och i att utföra mer analyser av komplexa företeelser. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga vad avser de studerande som följer huvudspåret i programmet. För att förtydliga att åtgärderna också gäller de studenter som följer spåret Entreprenörsskolan efterfrågade bedömargruppen skriftliga kompletteringar. Dessa inkom Av den kompletterande informationen framgår att Uppsala universitet beslutat att lägga ner spåret Entreprenörskolan för studerande som antas till programmet från och med höstterminen Med denna information anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(6) Mål: För masterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har bristande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Flera arbeten saknar en tydlig vetenskaplig koppling. Den teoretiska referensramen är ofta på en grundläggande nivå och saknar koppling till forskning inom studerat område. Studenterna visar också bristande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter. Dylika bedömningar saknas helt i arbeten där de, med tanke på arbetets innehåll och karaktär, borde ha gjorts. De självständiga arbetena visar vidare att studenterna har bristande medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Etiska överväganden saknas helt i arbeten där de med tanke på ämnets karaktär borde ha diskuterats. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende detta mål. Huvudområdet är industriell teknik. I programmet förekommer begränsad träning i att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter inom detta område. Några av deltagarna har mot bakgrund av sin grundutbildning ingen relation till det teknikvetenskapliga området. Förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter tränas dock på ett tillfredsställande sätt, men detta har inte fått genomslag i det urval av arbeten som granskats. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att bristerna till viss del kan härledas till bristande rutiner för utförande och bedömning av examensarbetena. Bristerna kan även bero på att vissa studenter saknade kunskaper som anses nödvändiga för att nå måluppfyllelse. Framför allt de studenter som deltog i spåret Entreprenörskolan skrev rapporter som godkändes trots bristande vetenskaplighet eller anknytning till samhälleliga och etiska aspekter. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar följande: En ny kurs i ingenjörsetik, 10 högskolepoäng, har införts för att utveckla studenternas förmåga att analysera situationer utifrån existerande teorier inom etikområdet och förbereda dem för att hantera etiska dilemman i deras yrkesroll. Förkunskapskraven till kursen examensarbete i industriell teknik har höjts så att det nu krävs 40 mot tidigare 30 högskolepoäng i industriell teknik på avancerad nivå. Strukturen och pedagogiken kring examensarbetet har förbättrats med en seminarieserie som utgör en strimma i kursen examensarbete i industriell teknik och bland annat syftar till att säkerställa examensarbetenas vetenskaplighet. Vidare har utvärderingsrutinerna av examensarbetenas vetenskaplighet förbättrats. Denna åtgärd erbjuder stöd till undervisande personal i handledning, granskning och utvärdering av examensarbetenas vetenskaplighet och hänsynstagande till samhälleliga och etiska aspekter. Vetenskapligheten och de etiska och samhälleliga bedömningarna i examensarbetena granskas också av ett kollegium bestående av ämnesgranskaren, biträdande ämnesgranskaren och examinatorn på kursen. Nya krav och rutiner för utförande av examensarbeten inom spåret Entreprenörskolan har införts. Kursplanen till kursen examensarbete i industriell teknik kräver nu att studenter som deltar i spåret Entreprenörskolan skriver en individuell fördjupning i ämnet industriell teknik.

8 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(6) För att ytterligare stödja spåret Entreprenörsskolan har kursen teknikbaserad affärsutveckling och entreprenörskap, 30 högskolepoäng, utvecklats. Flera moment som ger studenterna bättre träning i att skriva vetenskapliga arbeten och förbättrar deras förmåga att göra samhälleliga överväganden har införts i denna kurs. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga vad avser de studerande som följer huvudspåret i programmet. För att förtydliga att åtgärderna också gäller de studenter som följer spåret Entreprenörskolan efterfrågade bedömargruppen skriftliga kompletteringar. Dessa inkom Av den kompletterande informationen framgår att Uppsala universitet beslutat att lägga ner spåret Entreprenörskolan för studerande som antas till programmet från och med höstterminen Med denna information anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.