Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid

Transkript

1 BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se Rektor Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid Beslut Universitetskanslersämbetet ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i informatik vid. Universitetskanslersämbetet ifrågasätter inte längre s tillstånd att utfärda kandidatexamen i informatik. Ärendets hantering Högskoleverket beslutade den 12 juni 2012 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i informatik vid. Beslutet innebar samtidigt att Högskoleverket ifrågasatte högskolans tillstånd att utfärda kandidatexamen i informatik. Verket uppmanade därför högskolan att senast den 12 juni 2013 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av verkets ställningstagande. Därefter avsåg verket att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Högskoleverkets uppdrag om kvalitetssäkring av högskoleutbildning har sedan den 1 januari 2013 övertagits av Universitetskanslersämbetet. Lärosätet har inkommit till Universitetskanslersämbetet med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen av Högskoleverkets beslut utsåg Universitetskanslersämbetet följande sakkunniga: professor Karin Axelsson, Linköpings universitet, och fil. dr Andreas Lund, Umeå universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

2 BESLUT 2 (2) Universitetskanslersämbetets bedömning Universitetskanslersämbetet bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i informatik vid nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av utredaren Stella Annani i närvaro av avdelningschefen Anette Gröjer, enhetschefen Karin Järplid Linde och den seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Lars Haikola Stella Annani

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE Lärosäte Huvudområde/examen Informatik - kandidat ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av informatik och närliggande huvudområden (se Högskoleverkets beslut 12 juni 2012, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna fokuserar på problemområden med tydlig praktisk relevans. Detta skulle kunna vara en styrka förutsatt att arbetena också hade tydligt vetenskapligt fokus, men vetenskapligt grundad litteratur som stöd, forskningsreferenser och källor samt vetenskapliga perspektiv i allmänhet förekommer endast i enstaka fall. Detta indikerar att studenterna har bristande kunskap om den informatikvetenskapliga grunden och om tillämpliga vetenskapliga metoder samt bristande orientering om aktuella forskningsfrågor. Av självvärdering och lärosätesintervju framgår att utbildningen innehåller inslag (t.ex. kursen Forskningsmetodik i ämnet informatik, 7,5 högskolepoäng) som borde kunna bidra till ett tydligare vetenskapligt förhållningssätt i studenternas självständiga arbeten. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I sin analys av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen framhåller lärosätet bland annat följande: Lärosätet har identifierat brister avseende integration och systematisk hantering av vetenskaplig grund i utbildningens olika delar och moment. Man lyfter också fram att utbildnings - och kursplaner har haft brister avseende tydlighet gällande vetenskaplig grund. Lärosätet har o ckså konstaterat brister i utbildningsinnehåll, undervisningsmetoder och examinationsformer med avseende på vetenskapsteori och vetenskaplig grund för informatikämnet. Med koppling till detta ser man också att studenterna inte fått tillräcklig träning i vetenskapligt förhållningssätt, vilket fått negativa konsekvenser för kvaliteten på examensarbeten. Man ser också brister i att kommunicera till studenterna att även mer praktiska uppgifter kan ha ett innehåll med vetenskaplig relevans. Lärosätet ser även brister avseende den vetenskapliga miljön och utbildningens forskningsförankring. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar: Lärosätet har vidtagit åtgärder genom att införa en tydligare struktur i utbildningsprogrammet för att åstadkomma en bättre progression när det gäller ämnets vetenskapliga bas, vetenskapsteori och metodologi. Utbildnings- och kursplaner har reviderats så att kursmål explicit omfattar de olika aspekterna av ämnets vetenskapliga grund. Kursplanerna har också reviderats så att samtliga examensmål nu examineras. Man har infört undervisningsmetoder som förväntas stimulera studenternas självständighet och kritiska förhållningssätt. Detta kommer till uttryck i nya sätt att föreläsa, till exempel med stöd av inspelade föreläsningar som komplement till lärarledda sessioner. Lärosätet har även förstärkt den vetenskapliga kompetensen genom att rekrytera seniora forskare (gästprofessor samt en ordinarie professor). Forskningsanknytningen förstärks bland annat genom gästföreläsare och exempel från aktuell forskning. Lärosätet lyfter även fram att man genomfört en seminarieserie med medverkan av externa informatiker, i syfte att stärka den vetenskapliga medvetenheten inom lärarlaget.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2 (3) Lärosätet har breddat sin vetenskapliga samverkan. Som exempel kan nämnas engagemang i Svenska Informationssystemakademin (SISA) och samarbete med andra informatikinstitutioner. Informatik ingår nu som betydande del i ett av Högskolan i Dalarnas prioriterade forskningsområden (Komplexa system - Mikrodataanalys) vilket innebär en högre grad av deltagande i forskningsprojekt och högre utbildning. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Sammantaget anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta mål. Mål: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av informatik och närliggande huvudområden (se Högskoleverkets beslut 12 juni 2012, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar med något undantag avsaknad av kritiskt och värderande förhållningssätt till insamlade data (litteratur och empiri) samt till de eventuella resultat som arbetena genererar. I självvärderingen framgår att utbildningen innehåller inslag (t.ex. kursen Informationssystemteorier) som tränar studenterna i att söka, samla och värdera information och som därmed borde kunna bidra till mer kritiska tolkningar och diskussioner i studenternas självständiga arbeten. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I sin analys av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen framhåller lärosätet bland annat följande: Lärosätet identifierar brister avseende integration av och fördjupning i bland annat forskningsmetodik i de delar av utbildningen som föregår examensarbetet, med negativa konsekvenser för genomförande av examensarbetet. Lärosätet ser också att träning i vetenskapligt skrivande blivit lidande till förmån för mer tillämpningsorienterade färdigheter, med negativa konsekvenser för förmågan till problematisering och vetenskapligt förankrad diskussion. Lärosätet noterar även att man inte i tillräcklig omfattning uppmärksammat att även utvecklingsorienterade projekt, utöver de artefakter som projekten ger upphov till, även ska bidra med någon form av ny kunskap som ska beläggas och relateras till relevant forskning. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar: Lärosätet har vidtagit åtgärder för att öka förmågan till självständigt sökande efter information genom att introducera informationssökning under första året i kursen Introduktion till informatik och IT (IK1067). Detta fördjupas under samma år på kursen Kommunikation och gruppdynamik i systemutvecklingsprojekt (IK1062). Generellt för alla projektarbeten på utbildningen ingår träning och tillämpning avseende sökning och värdering av vetenskapliga texter. Förmågan till kritisk analys utvecklas nu på olika sätt i ett flertal olika kurser och ingår också som delar i examinationerna. Genom förändringar i pedagogiken förväntar sig lärosätet att stimulera studenternas förmåga till kritiskt tänkande. Examensarbeteskursen har genomgått omfattande förändringar. Detta kommer till uttryck

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3 (3) bland annat i nya processer för ämnesval, godkännande av ämne, handledning, och examination. Lärosätet lyfter även fram att vikt läggs vid distinktionen mellan akademiskt arbete och ett arbete som utförs på uppdrag av extern part. Vidare har man infört rutiner som ska bidra till att godkända arbeten uppfyller examensmålen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Sammantaget anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta mål.