Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Transkript

1 BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut Universitetskanslersämbetet ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Universitetskanslersämbetet ifrågasätter inte längre Högskolan i Borås tillstånd att utfärda kandidatexamen i företagsekonomi. Ärendets hantering Högskoleverket beslutade den 15 maj 2012 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Beslutet innebar samtidigt att Högskoleverket ifrågasatte högskolans tillstånd att utfärda kandidatexamen i företagsekonomi. Verket uppmanade därför högskolan att senast den 15 maj 2013 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av verkets ställningstagande. Därefter avsåg verket att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Högskoleverkets uppdrag om kvalitetssäkring av högskoleutbildning har sedan den 1 januari 2013 övertagits av Universitetskanslersämbetet. Lärosätet har inkommit till Universitetskanslersämbetet med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen av Högskoleverkets beslut utsåg Universitetskanslersämbetet följande sakkunniga: Jörgen Dahlgren, Linköpings universitet, Lars Hallén, Mälardalens högskola, Daniel Hjorth, Handelshögskolan Köpenhamn, Anders Nilsson, Luleå tekniska universitet och Guje Sevòn, Handelshögskolan i Stockholm. Underlag för bedömningen har varit lärosätets åtgärdsredogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

2 BESLUT 2 (2) Universitetskanslersämbetets bedömning Universitetskanslersämbetet bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av utredaren Carl Sundström i närvaro av avdelningschefen Anette Gröjer, enhetschefen Viveka Persson och den seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Lars Haikola Carl Sundström

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1 (3) Lärosäte Högskolan i Borås Huvudområde/examen Företagsekonomi - kandidat ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. bristande måluppfyllelse gällande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer inget som tyder på brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Likväl ger inte övriga underlag grund för annan bedömning än den som urvalet av självständiga arbeten sammantaget indikerar, dvs. att måluppfyllelsen är bristande. I sin analys av den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet följande orsaker: Det finns brister i uppsatskursen, genom att de riktlinjer som funnits kring bedömning av uppsatser inte har varit tillräckligt tydliga. Ett annat identifierat problem gäller metodkursen, som fram till och med 2010 tenderade att överbetona vetenskapsteoretiskaaspekter och i mindre utsträckning betona mera traditionella metodfrågor som problematisering, inläsning av litteratur och design av det empiriska arbetet. Ett slutligt problem anges ha varit de kurser som föregått uppsatskursen och metodkursen, som inte systematiskt bidragit till att öva studenterna i att läsa vetenskaplig text och att bygga upp deras metodkunskaper. Analysen som bland annat grundar sig på en intern genomgång av det stickprov examensarbeten som granskades inom ramen för utvärdering framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar en övergripande översyn av samtliga kurser för att stärka den vetenskapliga progressionen och bättre förbereda studenterna för examensarbetet. Vidare har metodkusen omarbetats. Den har fått tydligare koppling till de enskilda studenternas projekt. Studenterna skriver planeringsrapporter som anknyter till respektive studentprojekt med fokus på problematisering, inläsning av litteratur och design av det empiriska arbetet. Arbetet med planeringsrapporten behandlas vid tre seminarier. Dessutom har ett kriteriedokument och en särskild betygsmall för bedömning av examensarbeten utformats. Den användes för första gången vårterminen Bland de kriterier som berör aktuellt examensmål nämns att uppsatserna ska innehålla en teoretisk problematisering (minst 6 vetenskapliga artiklar) som explicit kopplas till relevant forskning (problematisering och syfte). Vidare ska ett antal viktiga vetenskapliga bidrag (minst 15 vetenskapliga artiklar) med relevans för problemställningen (teori och litteratur) identifieras. Dessa vetenskapliga bidrag ska kopplas till problemställningen (teori och litteratur). Slutligen ska metodkunskapen tydliggöras så att uppläggningen av studien är uppenbar och kontrollerbar för läsaren. Valet av metod ska motiveras och kopplas till syftet. Kvalitetskriterier samt metodvalets för- och nackdelar ska diskuteras. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömargruppen kan konstatera att de beskrivna dokumenten är viktiga stöd- och styrdokument, som lägger grund för god kvalitetsäkring av examensarbetena. Samtidigt anser bedömargruppen att kvantifieringen i termer av visst antal åberopade vetenskapliga artiklar av hur teoretisk problematisering och forskningsmässig relevans ska uppnås kan ifrågasättas som redskap för att säkerställa kvaliteten i de

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2 (3) självständiga arbetena. aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. bristande måluppfyllelse gällande förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. I sin analys av den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat följande orsaker: Studenterna har i utbildningen övats alltför lite i hur de ska skriva (metodmässiga frågor) i relation till vad som ska skrivas (innehållsmässiga frågor). De har därigenom inte erhållit en tillräcklig övning i ett akademiskt kritiskt förhållningssätt, inte minst till litteraturen. Slutsatsen är att studenternas förmåga gällande det akademiska hantverket måste stärkas och att bristerna inte enbart kan hänföras till kurser som förbereder studenterna inför uppsatsarbetet så som metodkurs, men även till kurser i företagsekonomi. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar utvecklandet av en så kallad informationssökningsslinga som går igenom kurserna Marknadsföring för ekonomer, Externredovisning, Direkt- och interaktiv marknadsföring samt Redovisningsteori och koncernredovisning. Slingan innebär att studenternas förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information stärks genom ett antal nya delmoment i respektive kurs. Ytterligare åtgärder inkluderar översyn av samtliga kursplaner med en förstärkt progression utifrån en så kallad progressionsmatris; ett ökat inslag av avancerad informationssökning, inklusive sökprocess och referenshantering, inom ramen för kursen Forskningsmetoder på kandidatnivå; samt inarbetning av kriterier för bedömning av examensmålet i kriterie- och bedömningsdokumentet för examensarbeten. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. bristande måluppfyllelse gällande förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Gällande examensmålets andra delar gör övriga underlag inklusive lärosätesintervjun sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse. I självvärderingen ges utförliga exempel från fyra olika kurser på hur samhälleliga och etiska aspekter ingår, övas och examineras i utbildningen. Den sammantagna bedömningen blir bristande

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3 (3) måluppfyllelse med hänvisning till utfallet i urvalet av självständiga arbeten. Lärosätet betonar, i sin beskrivning av åtgärder, att de brister som redogörs för gällande examensmålen ovan lett till brister också i detta examensmål. I sin analys av orsaker till den bristande måluppfyllelsen anför lärosätet således i huvudsak samma orsaker som för övriga berörda examensmål. Sammafattningsvis innebär det att studenternas förmåga att göra goda vetenskapliga bedömningar blivit undermålig till följd av bristande teoretisk och metodmässig medvetenhet. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar dem som genomförts för övriga bristande examensmål och som refereras ovan, dvs. en översyn och revidering av kursplaner för förstärkt progression, omläggning av metodkursen, samt utformning av ett kriteriedokument och en särskild betygsmall för bedömning av examensarbeten. Dessutom har man förbättrat återkopplingen till studenter och tydliggjort handledar- och examinatorsrollerna. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. det aktuella examensmålet.