Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Transkript

1 BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. Universitetskanslersämbetet ifrågasätter inte längre Malmö högskolas tillstånd att utfärda kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap. Ärendets hantering Högskoleverket beslutade den 24 april 2012 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. Beslutet innebar samtidigt att Högskoleverket ifrågasatte högskolans tillstånd att utfärda kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap. Verket uppmanade därför högskolan att senast den 24 april 2013 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av verkets ställningstagande. Därefter avsåg verket att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Högskoleverkets uppdrag om kvalitetssäkring av högskoleutbildning har sedan den 1 januari 2013 övertagits av Universitetskanslersämbetet. Lärosätet har inkommit till Universitetskanslersämbetet med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen av Högskoleverkets beslut utsåg Universitetskanslersämbetet följande sakkunniga: professor Stig Arne Nohrstedt, Örebro universitet, och docent Anna Maria Jönsson, Södertörns högskola. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

2 BESLUT 2 (2) Universitetskanslersämbetets bedömning Universitetskanslersämbetet bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av utredaren Stella Annani i närvaro av avdelningschefen Anette Gröjer, enhetschefen Karin Järplid Linde och den seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Lars Haikola Stella Annani

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1 (3) Lärosäte Malmö högskola Huvudområde/examen Medie- och kommunikationsvetenskap - kandidat ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor 24 april 2012, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse när det gäller kunskap om medie- och kommunikationsvetenskapens vetenskapliga grund, fördjupad kunskap inom någon del av området och orientering om aktuella forskningsfrågor. [ ] Lärosätet har i självvärderingen inte visat att utbildningen säkerställer studenternas måluppfyllelse vad gäller kunskap om medie- och kommunikationsvetenskapens vetenskapliga grund, samt fördjupad kunskap om någon del av medieoch kommunikationsvetenskap eller orientering om aktuella forskningsfrågor. följande: utbildningens sätt att förhålla sig till ämnets gränser och progressionen inom ämnet samt utbildningens organisation. Ämnet ingick tidigare tillsammans med litteratur- och kulturvetenskap i ett program där studenterna fick en bred tvärvetenskapligt kunskap på bekostnad av kunskap inom huvudområdet. Strukturen på programmet bidrog dessutom till en oklar progression. Organisationen av programmet bidrog också till att göra det administrativt otympligt med flera olika lärarlag som arbetade parallellt. Tidigare rådde också lärarbrist inom MKV-ämnet. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar: Det gamla programmet har ersatts av ett självständigt MKV-program som inleds med två terminer som är inriktade på att ge studenterna kunskaper om ämnets vetenskapliga grund med kurser som Det föränderliga medielandskapet (15 högskolepoäng) som ger en inledande introduktion till MKV som forskningsområde. Därefter läser studenterna kurser i bland annat mediehistoria, medieanvändning och medierepresentationer. Man har också lagt till en uppsats på nivå högskolepoäng vilket gör att studenterna skriver mer än ett vetenskapligt arbete under utbildningen. Det har också skett en koncentration av handledar- och examinatorsuppdrag till ett fåtal personer för att öka samordningen. Det är nu endast docenter och professorer i ämnet som fungerar som examinatorer. För att säkerställa studenternas orientering om aktuella forskningsfrågor har man inrättat en ny kurs MKV som forskningsfält (7,5 högskolepoäng) under termin 6 där man bland annat studerar och analyserar centrala vetenskapliga tidskrifter inom MKV-området. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser 24 april 2012, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse. Urvalet av de självständiga arbetena visar på hög måluppfyllelse när det gäller att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2 (3) lösningar i dialog med olika grupper. Däremot visar urvalet bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem, att använda relevanta metoder samt att reflektera över dem; samt med andra relevanta uttrycksformer redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Lärosätet har i självvärderingen och vid lärosätesintervjun visat att utbildningens innehåll och uppläggning säkerställer studenternas förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper; samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. följande: Det tidigare programmet var alltför dåligt förankrat i huvudområdet och programmet innehöll inte tillräckligt många moment där studenterna fick möjlighet att träna upp sin skicklighet när det till exempel gäller att självständigt identifiera, formulera och lösa problem. Programmet innehöll inte heller någon renodlad metodkurs. Det dåvarande examensarbetets komplexa struktur med en kombination av gestaltande och vetenskapliga uttryck bedöms dessutom ha lett till förvirring hos studenterna kring olika uttrycksformer. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar: Redan under det nya programmets första kurs får studenterna nu formulera och besvara egna frågor i förhållande till kursens medie- och kommunikationsvetenskapliga innehåll. Man har också infört ett självständigt arbete under termin 4. En ny metodkurs med fokus på textanalys, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätstudier har införts och den examineras genom faktiska tillämpningar av metoderna. Ett antal metodrelaterade bedömningskriterier har tagits fram för de självständiga arbetena. Den sista kursen på termin 6 är nu en mediegestaltande kurs där studenterna examineras med avseende på hur väl de kommunicerar sitt examensarbete i ett annat medieformat riktat mot en målgrupp utanför akademin. Vikten av att kunna kommunicera med olika grupper betonas också i kursens lärandemål. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 24 april 2012, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga att inom medie- och kommunikationsvetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. [ ] Lärosätet har i självvärderingen visat att utbildningen säkerställer studenternas förmåga att inom medie- och kommunikationsvetenskap göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter. Lärosätesintervjun bekräftade inte fullt ut detta. Lärosätet har i självvärderingen visat att utbildningen säkerställer studenternas förmåga att inom medie- och kommunikationsvetenskap göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter. Lärosätesintervjun bekräftar med viss osäkerhet detta. Lärosätet har i självvärderingen visat att utbildningen säkerställer studenternas förmåga att inom medie- och kommunikationsvetenskap göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter. Lärosätesintervjun bekräftar detta. följande: Ett huvudproblem har varit det tidigare programmets bristande förankring i MKV som vetenskapligt fält vilket i sin tur har gjort det svårt för studenterna att i sina examensarbeten reflektera över sina resultat utifrån MKV:s vetenskapliga grund och att se dem i ett större

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3 (3) vetenskapligt, samhälleligt och etiskt sammanhang. Frånvaron av en renodlad metodkurs gjorde att frågor kring forskningsetik hamnade mellan stolarna. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar: en förändrad programstruktur med nya kurser och ett mycket tydligare MKV-fokus. Att diskutera resultaten utifrån relevanta vetenskapliga och teoretiska aspekter utgör ett av bedömningskriterierna för examensarbetet. En särskild kurs, Medier och samhälle, där studenterna ska reflektera kring mediernas roll i sociala omvandlingsprocesser har införts under termin 4. Utbildningens nya profil (mediestrategi, aktivism och entreprenörskap) fungerar också som en brygga i relationen mellan medier och samhälle. I en kurs som särskilt ägnas åt profilen är ett av lärandemålen att studenterna kritiskt ska kunna analysera spänningsfälten mellan strategi, aktivism och entreprenörskap. Den forskningsrelaterade etiska dimensionen stärks dels genom en ny metodkurs, dels genom en kurs i vetenskapsteori. Att en etisk diskussion kring materialinsamling och resultat ska finnas är också ett kriterium vid bedömningen av examensarbeten. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga.