Uppföljning av kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Uppsala universitet att utfärda kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 17 december 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 17 december 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Professor Samuel Byrskog, Lunds universitet och docent Susanne Olsson, Stockholms universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Magnus Johansson i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman samt tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Magnus Johansson Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(6) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Uppsala universitet Lärosäte Uppsala universitet Huvudområde/examen Kyrko- och missionsstudier - kandidat ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: Studenten ska visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen. Urvalet visar dock att studenterna uppfyller kravet på fördjupning inom någon del av området och att de är orienterade om aktuella forskningsfrågor, men att de har bristande kunskap om tillämpliga metoder inom området. I allt för många självständiga arbeten har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. I de uppsatser som bedömts som bristfälliga uppvisar inte studenterna kännedom om centrala teorier och begrepp och det saknas vetenskaplig metod. Däremot visar studenterna kunskap om ämnet och i de flesta fall viss översikt över tidigare forskning. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att utveckla studenternas kunskap och förståelse inom Kyrko- och missionsstudier och leda till hög måluppfyllelse. Studenterna får enligt självvärderingen en utbildning karaktäriserad av både bredd och djup och som ställer höga krav på obligatorisk närvaro och hög kvalitet på examinerande uppgifter. De tränas också kontinuerligt i användandet av vetenskaplig metod i olika former av skrivuppgifter. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att allt för många självständiga arbeten i urvalet tydligt visar på bristande måluppfyllelse. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i samband med Bolognareformen som medförde att kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap slogs samman till ett huvudområde. Detta innebar i sin tur en begränsning av ämnesspecifika examina och antalet kurser. Analysen identifierar också att lärosätet inte lyckats att skapa ett tydligt huvudområde där de tre ämnena är integrerade samt att det ställts för låga krav för betyget godkänd i bedömningen av de självständiga arbetena. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(6) De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna innebär att lärosätet tydliggjort de för området gemensamma studieobjekten. Det vill säga kyrkor och kyrkors interaktion med det omgivande samhället och andra religioner. Detta har gjorts genom att samma lärare undervisar om dessa studieobjekt och på så sätt säkerställs också progressionen. Progressionen bedöms ge en tydligare kontinuitet mellan de olika nivåerna där varje ny nivå bygger tydligt på den tidigare i stället för att studenten börjar om på varje nivå. Detta uppnår lärosätet genom att en lärare undervisar utifrån tre perspektiv som motsvarar de tidigare tre separata ämnena. För att tydliggöra progressionen mellan A-, B- och C-nivån har fakultets- och institutionsledning genomfört en översyn av A-nivån och tillsatt en grupp med uppdrag att arbeta fram en omläggning av A-nivån där metod- och teorifrågor kommer mer i fokus redan i början av utbildningen. Utifrån detta har sedan utbildningen byggt vidare och anpassat uppgifter, krav och bedömning på B- och C-nivån. Man har också slagit ihop B1- och B2- kursen samt C1- och C2-kursen för att stärka kunskapsutveckling och progressionen inom området. Detta innebär att kandidatuppsatsen därmed kan påbörjas i början av terminen i stället för som tidigare i andra halvan av terminen. I betygskriterierna för B2-kursen lyfts förmågan att diskutera vetenskapliga metoder liksom förmågan att använda sig av offentliga arkiv och vetenskapliga bibliotek. Studenten ska kunna diskutera litteratur utifrån dess frågeställningar och frågeställningarnas förhållande till vetenskapliga metoder och identifiera hur dessa påverkar undersökningarnas resultat. Studenten ska också kunna använda sig av offentliga arkiv och vetenskapliga bibliotek inom kunskapsområdet samt kunna använda olika typer av bibliotekskataloger, arkivförteckningar, bibliografier och databaser. Uppsatskursen har också förstärkts med mer metodundervisning och ny metodlitteratur. Kursplanen har reviderats och utökats avseende träningen i vetenskapligt skrivande. Utöver detta har man utarbetat en striktare struktur för kontakt mellan handledare och uppsatsskrivande student samt utvecklat en dokumenterad vägledning för uppsatsskrivande. Åtgärdsbeskrivningen beskriver också en högre undervisningstäthet på programkurser samt kontinuerlig uppföljning av kvalitetsarbetet. De institutionsgemensamma betygskriterierna har reviderats vilket innebär en höjning, avstämning och implementering av kravnivåer för betyget godkänd och väl godkänd. Kraven har stämts av så att betygskriterierna motsvarar de generella examensmålen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse rörande förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning. I flera arbeten visar studenterna också bristande förmåga att kritiskt diskutera

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(6) företeelser, frågeställningar och situationer. I flera självständiga arbeten har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. I de uppsatser som bedömts som bristfälliga visar studenterna att de saknar kritisk distans och att de analyser de gör är mycket svaga. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att säkra måluppfyllelse för detta mål. De tränas kontinuerligt i insamling av material (inklusive i arkiv, bibliotek och via internet) och i kritisk värdering och analys av detta material. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att urvalet av självständiga arbeten tydligt visar på bristande måluppfyllelse i en alltför stor del av uppsatserna. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i samband med Bolognareformen som innebar en omläggning av utbildningen som medförde att den tidigare modellen med en examensuppsats på D-nivå som föregåtts av en C-uppsats ersattes av kandidatuppsatsen som examensgrundande. Analysen identifierar också att det varit för lågt ställda krav för att uppnå betyget godkänd på kandidatuppsatsen och dålig integrering av målen för kandidatuppsatsen i områdets förväntningar på den. Analysen ovan framstår enligt bedömarna sammantaget som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna innebär en förstärkning av områdets vetenskapliga profil och en striktare struktur för handledningen genom avstämningen av uppgifter som tränar vetenskapligt skrivande på olika nivåer samt en kalibrering av bedömningen i lärarlaget. I strukturen för handledning schemaläggs handledningstillfällena. Temat för varje handledningstillfälle är definierat på förhand och i strukturen framgår vad studenten ska ha skrivit inför varje handledningstillfälle. Till första tillfället diskuteras ämne, frågeställning, material, metod och teori och vid den andra ska en preliminär frågeställning vara formulerad, en översikt över tidigare forskning ska föreligga och avsnitten om teori, material, metod ska presenteras som relativt färdig text. Vid tredje träffen ska huvuddelen av texten föreligga i relativt färdig form och fjärde träffen sker när uppsatsen nästan är färdig och den diskuteras då i förhållande till betygskriterierna. Dessa innebär att studenten utifrån ett källmaterial ska kunna formulera syfte och frågeställningar som är relevanta inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier. Studenten ska även kunna genomföra en litteraturinventering för ett avgränsat undersökningsfält inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier. Utöver det ska studenten kunna identifiera syfte, frågeställning, material, teori och metod samt kunna diskutera förhållandet dem emellan. De institutionsgemensamma betygskriterierna har således reviderats vilket innebär en höjning, avstämning och implementering av kravnivåer för betyget godkänd och väl godkänd. Kraven har stämts av så att betygskriterierna motsvarar de generella examensmålen. I samband med A-kursens översyn och revidering har man lagt in tydligt färdighetstränande moment avseende detta mål på B- och C-nivån. Uppstramningen beläggs med hänvisning till olika protokoll.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(6) Åtgärderna ovan framstår enligt bedömarna tillsammans med de mer övergripande förändringarna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. I flera självständiga arbeten har studenterna bedömts uppfylla detta delmål i alltför låg grad. De uppsatser som bedömts som bristfälliga visar att texterna är ur språklig synpunkt slarvigt skrivna och därför ibland svåra att förstå. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att utveckla studenternas skriftliga färdigheter i relation till olika grupper. Olika skriftliga uppgifter riktas mot olika grupper. Lärare från Språkverkstaden är delaktiga. Lärare kommenterar språket i olika uppgifter och hemtentamina. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att urvalet självständiga arbeten tydligt visar på bristande måluppfyllelse i en alltför stor del av uppsatserna. Självvärderingen redogör samtidigt på ett övertygande sätt för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med andra grupper. Muntliga uppgifter (inklusive föredrag, seminariediskussioner, muntliga tentamina) förekommer på alla nivåer och riktas mot olika grupper. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i samband med Bolognareformen, då en omläggning medförde att skillnaden mellan ämnena och den omfattande stoffmängden inom huvudområdet trängde undan de färdighetstränande momenten avseende vetenskaplig framställning. Analysen identifierar även att det varit för lågt ställda krav för att uppnå betyget godkänd på kandidatuppsatsen. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna innebär förändringar inom programmet från A- till C-nivå. Dessa har särskilt fokuserat på att förbättra kunskaper och förståelse för huvudområdet, inklusive metodträning och tydliggörande av studieobjekt och perspektiv. Undervisningen har koncentrerats till en undervisande lärare för att säkra progression och kontinuitet. Detta visas också i kursmål och betygskriterium där dessa förmågor explicit lyfts fram. Till exempel finns kursmål som ställer krav på förmåga att läsa och skriva olika typer av vetenskaplig text och förmåga att använda för ämnet adekvata metoder och korrekt terminologi. Studenten ska både skriftligt och muntligt, med

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(6) fokus på perspektiv, innehåll och vidare sammanhang samt teori och metod, kunna kritiskt diskutera kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten, såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier. Genom att skapa bättre förutsättningar för studenterna att utveckla kunskaper och förståelse för huvudområdet, inklusive metodisk träning har man också förbättrat förutsättningarna att träna studentens förmåga att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Utöver detta har lärosätet utvecklat en striktare handledningsstruktur och möjligheter för studenterna att få hjälp med den språkliga framställningen från universitetets språkverkstad. Man har utvecklat träningen i det vetenskapliga skrivandet genom att kursmålen har utvecklats och betygskriterierna skärpts, så som beskrivits i stycket ovan. Utbildningen har dels fått fler inslag som tränar studenternas förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar, dels har den synkroniserat dessa inslag så att uppgifter, krav och bedömning visar på en tydlig progression genom utbildningen. Det har också utarbetats en rekommenderad studiegång för att hjälpa studenten att planera uppsatsskrivandet under sista terminen. Samtidigt har lärare möjlighet att gå en universitetspedagogisk ämnesdidaktisk kortkurs för handledning och undervisning av heterogena studentgrupper. Två av områdets lärare har gått kursen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Studenterna visar också bristande förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter. I flera självständiga arbeten har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. De uppsatser som bedömts som bristfälliga visar att studenterna i ringa utsträckning relaterar sin diskussion till vetenskaplig metod och teori (ibland enbart utredande och jämförande och ibland främst eget tendensiöst tyckande) och att de, trots att uppsatsämnet inbjuder till det, inte kontextualiserar sin analys historiskt och samhälleligt. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att nå hög måluppfyllelse för detta mål. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att urvalet självständiga arbeten tydligt visar på bristande måluppfyllelse i ett alltför stort antal uppsatser. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i samband med Bolognareformen som innebar omläggning av utbildningen som i sin tur medförde att

8 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(6) skillnaden mellan ämnena och den omfattande stoffmängden inom huvudområdet trängde undan de färdighetstränande momenten avseende träning i vetenskaplig metod och teori och i förmåga till kontextualisering. Analysen identifierar även för lågt ställda krav för att uppnå betyget godkänd på kandidatuppsatsen. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna innebär förändringar av programmet från A- till C-nivå. En konsekvent ökning av metodträning genom hela programmet utvecklar och säkerställer studentens förmåga att göra bedömningar med hänsyn tagen till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter inom området. Även förstärkningen av ämnets vetenskapliga profil och träning i vetenskapligt skrivande särskilt på B-kursen och C-kursens första del ger studenterna fler verktyg för att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Det framgår till exempel av betygskriterierna för B- och C-kurserna att dessa färdigheter betonas. Ett av betygskriterierna på B- kursen ställer krav på att studenten ska kunna redogöra för kronologiska, idémässiga och geografiska huvuddrag i kyrkornas historia och nutid och kunna knyta detta till den allmänna historien samt placera centrala kyrkohistoriska företeelser och personer i rätt tid och miljö. Ett av betygskriterierna på C-kursen är att studenten skriftligt och muntligt, med fokus på perspektiv, innehåll och vidare sammanhang samt teori och metod, kan kritiskt diskutera kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten, såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier. Andra åtgärder är att man infört högre kravnivåer för betyget godkänd och implementerat tillämpningen av betygskriterier. Ett nytt krav är att studenten ska ha minst betyget godkänd i relation till samtliga kriterier. Man har också infört ett nytt betygskriterium för kandidatuppsatsen i religionsvetenskap som ställer krav på förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter och relevanta kulturella och historiska kontextualiseringar. Lärosätet har också utarbetat en rekommenderad studiegång för att hjälpa studenten att förlägga uppsatsskrivandet till sista terminen och efter genomförd träning i vetenskapligt skrivande. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.