Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datavetenskap vid Högskolan i Gävle

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datavetenskap vid Högskolan i Gävle Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i datavetenskap vid Högskolan i Gävle. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Högskolan i Gävle att utfärda högskoleingenjörsexamen i datavetenskap. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i datavetenskap vid Högskolan i Gävle. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda högskoleingenjörsexamen i datavetenskap. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Anders Haraldsson från Linköpings universitet, Gion Koch Svedberg från Högskolan i Malmö, Henrik Engström från Högskolan i Skövde, Jörgen Hansson från Högskolan i Skövde, Stefan Lindskog från Karlstads universitet, Veronica Gaspes från Högskolan i Halmstad. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse som begärdes in av sakkunniggruppen. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i datavetenskap vid Högskolan i Gävle nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Ulrika Thafvelin i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Ulrika Thafvelin Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(6) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Högskolan i Gävle Lärosäte Högskolan i Gävle Huvudområde/examen Datavetenskap - högskoleingenjör ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas kunskap inom teknikområdets vetenskapliga grund, dess beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetena visar särskilda brister vad gäller den vetenskapliga grunden. Majoriteten av arbetena håller en låg nivå för att vara ett examensarbete. Flera arbeten visar på brister i beskrivning av arbetssättet eller i hänvisning till relaterade arbeten. Självvärderingen övertygar inte helt om att datavetenskapens vetenskapliga grunder belyses tillräckligt. Vid intervjuerna framkom att det ibland förekommer att både examinatorer och handledare för ett examensarbete saknar forskarutbildning vilket kan vara en bidragande faktor att studenterna inte uppfyller målet. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Utbildningen behöver i mycket större utsträckning främja ett kritiskt och prövande förhållningssätt bland studenterna. Konkreta exempel som nämns av lärosätet är behovet av att utveckla studenternas kunskap och färdigheter i användningen av relevanta externa källor. Det behövs ett ökat inslag av examinationsformer, främst seminarier som inkluderar opponering och kritisk diskurs, alltså tolkning och värdering av källor samt argumentationsteknik. (ii) Ingen av de studenter vars arbeten granskades hade läst programmets valbara kurs med benämningen Vetenskaplig teori och skrivande, vilket enligt lärosätet kan förklara de påpekade bristerna i arbetena vad gäller hänvisning till vetenskapliga källor. (iii) Frågan om lärarnas kompetens och vikten av en forskarutbildad lärarkår för att kunna åstadkomma en forskningsanknuten undervisning omnämns i analysen. Enligt lärosätet ligger andelen disputerade lärare verksamma inom programmet under genomsnittet för vad högskolor i Sverige har. Analysen beskriver också hur effekten av bristen på forskarutbildade lärare förstärktes genom en obalanserad fördelning av lärarresurser som i sin tur resulterade i att inga av de utvärderade examensarbetena examinerades av en disputerad lärare. (iv) Lärosätet identifierar också behov av riktad kompetensutveckling för samtliga lärare med avseende på fortsatt utveckling av en gemensam vetenskaplig värdegrund.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(6) Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: (i) Utbildningen har förändrats genom exempelvis en markant ökning av seminarier som undervisningsform från första till sista året i syfte att säkerställa att studenterna redan från början i sin utbildning utvecklar ett förhållningssätt som bygger på vetenskaplig grund. Processer inför och under det självständiga arbetet har stramats upp. Tydligare krav har införts för att säkerställa att studenternas förkunskaper, utredning av forskningsfrågan samt vald frågeställning och metodiskt angreppssätt för examensarbetet håller hög nivå. (ii) Den tidigare valbara kursen i vetenskaplig teori och skrivande är numera obligatorisk kurs i utbildningsprogrammet. (iii) Det finns ett rektorsbeslut att rekrytera en lektor till ämnesgruppen samt ett akademichefsbeslut som innebär att alla examinatorer för examensarbeten på Akademin för teknik och miljö ska vara forskarutbildade. Ett interdisciplinärt samarbete med andra närliggande ämnen med hög andel disputerade lärare har inletts, med ett förändrat vetenskapligt förhållningssätt hos lärare inom datavetenskap/datateknik som följd. (iv) Antalet regelbundna insatser för intern lärarutbildning och kvalitetssäkring har ökat. Ett omfattande utvecklingsarbete inom hela lärarkåren har genomförts och enligt lärosätet har det resulterat i ändrade attityder och samsyn inom lärarkåren vad gäller ingenjörsutbildningens professionella och vetenskapliga krav. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas kunskap inom det valda teknikområdets bredd samt kunskap i matematik och naturvetenskap. En stor andel av arbeten är snäva och kortfattade samt har en allmänt låg kvalitet för att vara ett examensarbete. I självvärderingen beskrivs utbildningens upplägg och innehåll på ett sätt som förvisso indikerar hög måluppfyllelse men vid intervjuerna framkom det att ibland förekommer att både examinatorer och handledare för ett examensarbete saknar forskarutbildning vilket kan vara en bidragande faktor att studenterna inte uppfyller målet. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Kursmålen för de självständiga arbetena täckte inte in alla övergripande examensmål för högskoleingenjörsutbildning. Detta berodde delvis på traditionsbundna attityder i ämnesgruppen.

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(6) (ii) (iii) Möjligheterna att integrera studenternas lärande med tekniska, matematiska och naturvetenskapliga tillämpningar i relevanta ämnen och forskningsområden som finns på akademin har inte tagits till vara. Andelen disputerade lärare vid lärosätet sägs ligga under genomsnittet för högskolor. Att åtgärda detta skulle enligt lärosätet bidra till att säkerställa en hög kvalitet vad gäller exempelvis studenternas val av ämne för det självständiga arbetet, på vilket sätt arbetet problematiseras, hur det angrips, genomförs och hur det slutligen examineras. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: (i) För det självständiga arbetet har en ny kursplan med mer relevanta lärandemål inrättats. Betygskriterier på relevant fördjupningsnivå har förtydligas i ett detaljerat studiehandledningsdokument ämnat för det självständiga arbetet. Kursen i vetenskaplig teori och skrivande har gjorts obligatorisk och är nu ett förkunskapskrav för att få påbörja det självständiga arbetet. Ett viktigt inslag i denna kurs är att studenterna genomför en litteraturstudie och tar fram ett projektförslag som förberedelse inför det självständiga arbetet. För att säkerställa att kvalitetsåtgärder också genomförs på individnivå har lärosätet tagit fram en mer formell processtyrning i form av två portfoliokurser som sträcker sig över utbildningens första, respektive andra år. (ii) En översyn av samtliga kursplaner inom teknikområdet gentemot syfte, nivå och progression genomfördes för att säkerställa att integrerat lärande sker med ökad bredd och förståelse. Som en konsekvens av översynen inriktas nu tillämpningar mer mot relevanta och meningsfulla problemområden inom teknik, matematik och naturvetenskap. (iii) Alla genomförda åtgärder har resulterat i ett omfattande utvecklingsarbete inom hela lärarkåren. Den interna utbildningen av programmets lärare och kvalitetssäkringen har ökats och rekryteringen av en ny lektor inom datateknik/datavetenskap pågår. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att med utgångspunkt i relevant information kritiskt och systematiskt använda kunskap. Majoriteten av arbetena är okritiskt genomförda eller saknar en analys. Studenterna visar dock på god förmåga att med utgångspunkt i relevant information modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(6) Självvärderingen nämner inte studenternas färdighet och förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap och ger inte heller några exempel av bedömningskriterier som visar att studenter uppnår målet, vilket bekräftar att måluppfyllelsen är bristande. Intervjuerna föranleder heller ingen annan bedömning. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Brister i vetenskapligt förhållningssätt hos studenter samt avsaknad av tydlighet och samsyn bland lärarna gällande kravet på fördjupningsnivå för det självständiga arbetet. (ii) Studenternas medvetenhet om gällande krav och struktur på det självständiga arbetet behöver förändras. Detta kan ske exempelvis genom konsekvent tillämpning av IMRADstrukturen inom akademisk skrivande eller genom att i ökad grad introducera moment i ämneskurser som utvecklar det som lärosätet kallar en värderande, jämförande och analyserande hållning hos studenter. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: (i) Ett flertal åtgärder som redan har beskrivits under målen ovan: En ny kursplan för det självständiga arbetet som tydliggör krav på bland annat systematisk och kritisk analys ; en tydligare process för det självständiga arbetet som beskrivs i en studiehandledning och som innehåller bedömningskriterier för målet vid examination; en översyn av kursplaner samt en intern utbildning av programmets lärare. (ii) Åtgärderna med översyn av kurserna ska enligt lärosätet leda till att studenterna utöver att enbart bygga och konstruera också lär sig att genomföra system- och programanalyser som bygger på tester, mätningar eller observationer. Den obligatoriska kursen i vetenskaplig teori och skrivande ska ge studenterna övning i planering och genomförande av akademiska arbeten enligt IMRAD-strukturen, exempelvis genom att studenterna arbetar med att förtydliga forskningsfrågor och valet av metod respektive genomförandet inför examensarbete. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. Majoriteten av arbetena saknar diskussionen och liknar mer tekniska rapporter eller användarmanualer än vetenskapliga arbeten. I flera självständiga arbeten är språket bristfälligt och ibland även oläsbart. Självvärderingen beskriver att den muntliga förmågan att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar övas och examineras på

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(6) ett sätt som gör det troligt att denna del av målet uppfylls. Vidare indikerar självvärderingen att studenterna har förmåga till dialog med olika grupper. Men den sammantagna måluppfyllelsen blir ändå bristande med hänsyn taget till svagheterna i de självständiga arbetena. Ibland kan det förekomma att både, examinatorer och handledare för ett examensarbete saknar forskarutbildning vilket kan vara en bidragande faktor att studenterna inte uppfyller målet. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Att utbildningens innehåll och upplägg var för lite akademiskt inriktad när det gäller analys, bedömning och presentation av studenternas utrednings- eller utvecklingsarbeten. Studenterna har inte i tillräcklig omfattning fått utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt som innebär att de kan kritiskt analysera egna teoretiska resultat eller artefakter samt att föra en kritisk diskussion. (ii) De språkliga bristerna förklaras med att studenterna i för liten omfattning har exponerats för rapportskrivning och att det inte fanns systematiska procedurer på plats för att identifiera och hantera studenternas eventuella brister i ett tidigt skede. Dessutom fanns en tendens att fokusera för snävt på kunskaper och färdigheter i ämnet, exempelvis vid examinationen av laborationsrapporter, istället för att även betrakta rapporten som inlärningsmoment för skriftliga och språkliga färdigheter. (iii) Förklaringen till att bristande självständiga arbeten godkändes av examinatorn finns i den, enligt lärosätet, otydlighet och orimlighet som tidigare fanns kring kursmål, krav och nivåbeskrivning på examensarbetet. Enligt den gamla kursbeskrivningen skulle studenterna dokumentera sitt arbete i en teknisk rapport. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: (i) Införande av nya moment i ett flertal kurser till en analysstrimma. Kurser som innehåller programmering och systemutveckling har anpassats från att tidigare innehålla enbart moment som innebär att studenterna bygger och konstruerar till att nu innefatta moment där studenterna genomför analyser som bygger på tester, mätningar eller observationer. (ii) Större krav på skriftliga rapporter med återkoppling till studenterna introduceras i flera kurser under utbildningen. Som del i denna rapportstrimma ingår en tidig uppgift i rapportskrivande med syftet att proaktivt och systematiskt hantera eventuella språkliga problem hos studenterna i ett tidigt skede. Detta möjliggör för studenter att gå vidare och träna upp dessa färdigheter till exempel med hjälp av skrivarverkstaden. (iii) En ny kursplan för det självständiga arbetet, med mer relevanta lärandemål och betygskriterier på rätt fördjupningsnivå, har införts och kommunicerats till studenterna i form av en studiehandledning för examensarbetet. Enligt lärosätet har det genomförda förändringsarbetet varit fruktbart och lett till en attitydförändring i lärarkåren. Den pedagogiska kompetensen inom lärargruppen har ökat. Medvetenheten och attityder kring utbildningsmål och examination har förbättrats. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.

8 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(6) Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.