Fritidsboende på Öland - Enkätundersökning våren 2013

Transkript

1 Fritidsboende på Öland - Enkätundersökning våren 2013

2 Innehållsförteckning Avsnitt Sida A. Inledning 3 B. Sammanfattning 4 C. Målet med undersökningen 5 D. Metod 5 E. Resultatredovisning 6 1. Vem har svarat? 6 2. Vem använder fritidsbostaden? 9 3. Hur ofta vistas någon i fritidsbostaden? 9 4. Köp av tjänster Var handlar fritidsboende sina dagligvaror? Var handlar fritidsboende sina sällanköp? Saknade varor och tjänster Kontakt med kommunerna 14 9 Investeringar i fritidsbostaden Nöjen och kulturupplevelser Ett mer attraktivt Öland för fritidshusägare Deltagande i det lokala samhället Framtida användning av fritidsbostaden Flyttplaner till Öland? 24 Bilagor Enkäten Statistisk översikt samt öppna svar 2

3 A. Bakgrund På Öland finns över fritidshus som tillsammans bidrar till att öns befolkning mångdubblas under sommarmånaderna. Ambitionen med den här undersökningen är att veta mer om de som vistas i öns fritidsbostäder för att bättre kunna ge en god och anpassad service dem. Ölands fritidsboende är en resurs för öns utveckling på flera sätt. För besöksnäringen är de en viktig målgrupp eftersom de ofta gästar de öländska resturangerna, affärerna och besöksmålen. För hantverkare och andra tjänsteföretag utgör de också en stor och viktig kundgrupp av naturliga skäl. Sist men inte minst utgör öns fritidsboende en kreativ resurs för öns fortsatta utveckling eftersom de ofta är mycket engagerade i både övergripande och lokala frågor som är viktiga för Öland. Vår förhoppning är att den här undersökningen ska ligga till grund för ett bättre tillvaratagande av fritidsboendes behov. Enkäten ska ses som ett sätt bland flera att föra en dialog mellan kommunerna och fritidshusägarna. Undersökningen har finansierats av Framtid Borgholm, Ölandskommunerna, Borgholms Energi och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Färjestaden, 30 maj 2013 Anders Nyholm Näringslivschef Öland Benny Wennberg VD, Borgholm Energi Undersökningen genomförd av: Per Ekman VD, Tendensor AB per.ekman@tendensor.se 3

4 B. Sammanfattning Fritidshusägare på Öland har enligt undersökningen en hög utbildningsnivå och de kommer från stora delar av Sverige, men oftast från Smålandslänen eller Stockholms län. Fyra av tio är pensionärer. Lika många förvärvsarbetar och andelen företagare är 14%. Fritidsbostäderna på Öland används inte bara för eget bruk utan också i hög utsträckning för vuxna barn, barnbarn och för släkt eller vänner. Endast fyra procent av respondenterna hyr ut sina fritidsbostäder. De äldre fritidshusägarna är särskilt benägna att använda bostaden under höst, vinter och vår. På frågan om hur Öland kan förbättras för fritidsboende dominerar svaren: mer utbyggt vatten och avlopp, bättre mobiltäckning, fler cykelbanor, förbättrade öppettider, bättre sophämtning och snöröjning, tätare bussförbindelser, en högre kvalitet i utbudet och att naturen på Öland bevaras. När det gäller utbudet av varor och tjänster på Öland lyfter fritidshusägarna fram ytterligare utvecklingsbehov: stärkt utbud av restauranger och caféer, bygg- och järnaffärskedjor, bankomater på fler ställen, systembolag, mer lokalproducerat och en högre kvalitet samt ökat utbud under lågsäsong. Fritidshusägarnas vanor när det gäller shopping och upplevelsekonsumtion har kartlagts. Hantverkstjänster, bibliotek och busstrafik nyttjas i relativt hög utsträckning. Inköp av dagligvaror är väl spridd över ön. Sällanköpsvaror inhandlas framför i Kalmar, vilket vittnar om en tuff konkurrensbild för de öländska butikerna. Ölands Skördefest är den mest frekventerade upplevelsen, men även musikkonserter, julmarknader, de lokala evenemangen och högtidsfirande spelar stor roll för fritidshusägarna. Två av tre fritidshusägare har varit i kontakt med sin kommun under de senaste tre åren. I första hand med samhällsbyggnadsförvaltning (tex bygglov) eller kommunalteknik (tex snöröjning, el). Sju av tio är uttalat nöjda med kontakten, 10 procent är missnöjda. Resultatet är detsamma i de båda kommunerna. Åldersgruppen 65+ är mindre nöjda än övriga grupper. Påtagligt många av de problem som upplevs i kommunkontakterna handlar om vatten- och avloppsfrågor. En av tre fritidshusägare kan tänka sig att engagera sig mer i den lokala utvecklingen på ön. I första hand gäller detta byalag, idrottsföreningar, företagsnätverk, turism, naturvård, evenemang och idéutveckling. Nästan hälften av fritidshusägarna bedömer att de kommer vistas mer i bostaden i framtiden. En av fem respondenter öppnar upp för möjligheten att flytta till Öland inom fem år oftast i samband med pension. 221 respondenter säger sig kunna/vilja flytta till Öland och tjäna sitt uppehälle där som företagare eller förvärvsarbetande. Några sammanfattande ord: Vatten- och avloppsfrågan är för många fritidshusägare ett stort problem och det framkommer med tydlighet i enkäten. Det finns en uppfattning hos en del av respondenterna att kommunerna inte värderar de fritidsboende tillräckligt högt och att deras frågor inte tas på allvar. Cykelleder och mobiltelefoni är två ytterligare behovsområden som dagens fritidshusägare sätter mycket högt på agendan och där Öland har svårt att möta förväntningarna i dagsläget. 4

5 C. Målet med undersökningen Målet med undersökningen var att klargöra fritidshusägandet på Öland med avseende på: ü Fritidshusägarnas bakgrund och geografiska hemvist. ü Vistelsen i fritidsbostaden. Vem vistas där och på vilka delar av året? ü Konsumtionsvanor och upplevda svagheter i dagens utbud på ön. ü Upplevelsekonsumtion och besöksvanor. ü Kontakter med kommunala organisationer och hur den kontakten upplevts. ü Investeringar i fritidsbostaden och framtidsplaner. ü Finns viljan hos fritidshusägarna att engagera sig i det lokala samhället i ökad utsträckning? ü Finns det idéer hos fritidshusägarna om hur ön kan utvecklas? En uttalad ambition från de beställande aktörerna (Borgholms kommun och Mörbylånga kommun) är att undersökningens resultat ska tas om hand och att det ska ligga till grund för hur service gentemot fritidshusägarna på ön kan förbättras. D. Metod Undersökningen genomfördes under april och maj 2013 i form av en webbaserad enkät som tillgängliggjorts på oland.se. Genom Borgholms Energi och KSRR kunde hemadressuppgifter till öns fritidshusägare erhållas. Ett brev signerat av de båda kommunalråden skickades ut med en uppmaning om att delta i undersökningen. Totalt skickades 8926 brev ut och kom in. Således har en svarsfrekvens på 27 procent erhållits. Någon analys av bortfallet har inte gjorts. Några respondenter har valt att besvara enkäten i pappersform. Dessa svar har sedan matats in manuellt. Det stora antalet respondenter i undersökningen har bidragit till ett omfångsrikt material som ger oss möjligheter till ett fördjupat kunnande om öns fritidshusboende. Svaren har analyserats genom korstabulering och genom fritextanalys. Skillnader i svaren har jämförts mellan olika grupper av respondenter, såsom vilken del av Sverige de bor i, om fritidshuset finns i Borgholm eller Mörbylånga, ålder och inkomstnivåer. I det följande dokumentet anges sådana skillnader mellan grupper i de fall statistiskt säkerställda differenser finns. 5

6 E. Resultatredovisning I den resterande rapporten går vi igenom resultaten i den ordningsföljd som frågorna uppträtt i enkäten. I vissa fall skiljer sig antalet svarande åt (så kallat internt bortfall) beroende på att vissa hoppat över frågan. 1. Vem har svarat? I det här avsnittet ger vi en bild av de som besvarat enkäten. Det är frestande att utifrån resultatet dra slutsatser om hur den genomsnittliga fritidshusägaren på Öland ser ut. Viss vägledning ger resultatet, men det bör beaktas att öppna enkätförfaranden av det här slaget attraherar vissa människor mer än andra. Totalt har 2453 svar inkommit brev skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 27 procent. Det stora bortfallet gör att resultatet måste tolkas med försiktighet. På frågan Var på Öland finns er fritidsbostad svarar 72 procent att den finns i Borgholms kommun och 28 procent svarar Mörbylånga. Detta torde spegla det faktiska läget väl på Öland. Av respondenterna är 42 procent kvinnor. Åldern hos de svarande är i genomsnitt 55 år. Bara någon enstaka procent är yngre än 35 år men hela 42 procent är 65 år eller äldre. En relativt hög medelålder är alltså kännetecknande för öns fritidshusägare, enligt den här undersökningen. Det kan inte uteslutas att äldre är mer benägna att ta sig tid att medverka i undersökningar av det här slaget. En tredjedel av respondenterna är mantalsskrivna i Stockholms län. Denna grupp är något överrepresenterad i Borgholms kommun. 16 procent av respondenterna är bosatta någonstans i Kalmar län (utanför Öland). Smålandslänen är hemlän för hela 37 procent av fritidshusägarna, enligt undersökningen. 1 procent bor utanför Sverige. Fritidshusägarnas länstillhörighet Jönköpings län 9% Västra Götalands län 5% Övriga Sverige 19% Stockholms län 33% Kalmar län 16% Kronobergs län 12% Skåne län 6% 2395 svar Två tredjedelar av respondenterna anger att de är Sambo/gift utan hemmavarande barn. 22 procent är sambo/gift med barn i hushållet. Nio procent är ensamstående och två procent anger Annan hushållsform. 6

7 I enkäten har vi också frågat respondenterna om deras sysselsättning. 41 procent är pensionärer medan 44 procent förvärvsarbetar på hel- eller deltid. Nästan 14 procent (325 personer) anger att de är egna företagare. Fördelningen ser likartad ut i de båda kommunerna på Öland. Fritidshusägarnas sysselsättning Arbetar deltid 7% Studier/ arbetssökande 1% Arbetar heltid 37% Pensionär/ sjukpensionär 41% Egen företagare 14% 2381 svar Den genomsnittliga bruttoårsinkomsten för fritidshusägarnas hushåll är Skr. 32 procent anger att den överstiger Skr. Bland Borgholmsrespondenterna i undersökningen återfinns 241 fritidshusägare med en bruttoinkomstnivå över 1 miljon (utgör 15 procent). Bland de respondenter som ha sitt fritidshus i Mörbylånga finns 88 sådana hushåll (utgör 12 procent). Utbildningsnivån bland Ölands fritidshusägare överstiger genomsnittet för befolkningen i riket, enligt den här undersökningen. Hela 64 procent har utbildning på högskole- eller forskarnivå. Utbildningsnivån är något högre i Mörbylånga kommun än i Borgholms kommun. Mantalsskriva i Stockholms län har högre utbildning än övriga. 7

8 Fritidshusägarnas utbildningsnivå Forskarutbildning 5% Högskola 59% Gymnasium 27% Grundskola/folkskola 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 2313 svar I enkäten ställdes också frågan När förvärvade ni fritidsbostaden?. 65 procent av respondenterna svarar 2002 eller tidigare. 24 procent anger och 11 procent 2010 eller senare. Bland de som förvärvat fritidsbostaden de senaste tre åren är boende i Kronobergs län något överrepresenterade. 48 procent anger att de har kommunalt vatten och avlopp i fritidsbostaden (61 procent i Mörbylånga och 43 procent i Borgholm). 19 procent har enbart kommunalt vatten medan 33 procent varken har kommunalt vatten eller kommunalt avlopp. 97 procent tar sig vanligen till Öland med bil. 11 procent använder buss. Fyra procent anländer till Kalmar med tåg och tre procent med flyg. Flera svarsalternativ kunde anges som svar på frågan. 8

9 2. Vem använder fritidsbostaden? Vem är det då som vistas i fritidshusen på Öland? I enkäten ställdes frågan Vem har använt fritidsbostaden senaste tre åren?. Fem fasta svarsalternativ fanns tillhands och respondenten kunde välja att kryssa i flera av dem. Svaren fördelade sig som följer. Användning av fritidsbostaden Fritidshuset hyrs ut 4% Vänner Övrig släkt 13% 14% Vuxna barn eller barnbarn 39% Eget bruk 98% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2396 svar Som väntat är det eget bruk som är den vanligaste användningsformen. Fyra av tio fritidshus nyttjas dessutom av vuxna barn eller barnbarn till ägarna. I viss mån är detta vanligare i Borgholms kommun (41 procent) än i Mörbylånga (33 procent). Vanorna ser i övrigt relativt lika ut i de båda ölandskommunerna. Endast fyra procent av fritidshusen hyrs ut, enligt den här undersökningen. Man bör ha i åtanke att enkäten kan ha attraherat respondenter som vistas mer i sina fritidshus än genomsnittet. Om fritidsbostaden ägs av personer utanför Kalmar län är det något mer sannolikt att den används av vuxna barn och barnbarn till ägaren. En följdfråga ställdes till de 83 respondenter som angivit att fritidsbostaden hyrs ut. Frågan löd Hur många veckor hyrdes bostaden ut under förra året (2011)?. Svarsalternativen var 1-52 veckor. Det vanligaste svaret är att fritidsbostaden hyrs ut tre veckor om året (14 st). Det absoluta flertalet hyr ut mellan en och fem veckor per år. Sammantagningsvis indikerar undersökningen att uthyrning av fritidshus på Öland inte är särskilt frekvent förekommande uttryckt som procentandel av beståndet generellt. 3. Hur ofta vistas någon i fritidsbostaden? Respondenten uppmanades ange för var och en av årets tolv månader hur ofta någon vistas där. Svarsalternativen var 0 dgr, 1-7 dgr, 8-14 dgr och dgr. Svaren ger oss möjlighet att visa hur Ölands samlade fritidsboende fördelar sig över året. Resultatet utföll som diagrammet visar: 9

10 Månad/Antal 0 dagar 1-7 dagar 8-14 dagar dagar vistelsedagar januari 51% 43% 5% 1% februari 55% 40% 4% 1% mars 34% 57% 8% 1% april 9% 63% 24% 4% maj 2% 44% 38% 16% juni 1% 18% 37% 44% juli 1% 2% 12% 85% augusti 1% 13% 35% 51% september 5% 50% 31% 14% oktober 14% 67% 15% 4% november 42% 52% 4% 2% december 50% 43% 5% 2% 2374 svar Resultatet visar som väntat att fritidsbostäderna på Öland används i mycket stor utsträckning under juni, juli och augusti. Men det visar också att fritidshusen ingalunda står tomma under höst, vinter och vår. För många läsare kan sannolikt ovanstående redovisning av den vida användningen av fritidshusen under perioden april- oktober komma som en överraskning. Fritidshusen i Mörbylånga används i något större utsträckning under höst, vinter och vår än de i Borgholm. Skillnaden är dock inte så stor. Äldre respondenter (65+) anger i klart högre utsträckning än övriga åldersgrupper att någon vistas i fritidsbostaden på andra tider än sommaren. Fritidshusägare som är skrivna i Kalmar län är mer benägna att besöka sitt fritidsboende utanför sommarsäsong än de från övriga län. Det räcker dock med att förflytta sig till Kronobergs län så avtar den närhetseffekten; här avviker man inte från rikssnittet. 4. Köp av tjänster I enkäten ställdes frågan I vilken utsträckning har ni använt följande tjänster på Öland de senaste två åren?. Respondenten fick ange köpfrekvens för hantverkare, hemtjänst, bibliotek och busstrafik. Tjänst/antal ggr Fler än 5 ggr 1-5 ggr Aldrig Hantverkare 17% 64% 19% Hemtjänst 1% 1% 98% Bibliotek 19% 24% 57% Busstrafik 13% 33% 54% 2360 svar Fyra av fem fritidshusägare har anlitat hantverkshjälp de senaste två åren. Knappt hälften av respondenterna har använt sig av de lokala biblioteken eller busstrafiken. Endast två procent uppger att de nyttjar hemtjänsten. En jämförelse av resultatet i de två ölandskommunerna visar att skillnaderna små. Busstrafiken används i viss mån i högre utsträckning i Borgholms kommun medan bibliotek besöks något oftare i Mörbylånga kommun. Bland de som flitigt använt hantverkstjänster finns en kraftig överrepresentation av de som anger en bruttoårsinkomst på över 1 miljon. 10

11 5. Var handlar fritidsboende sina dagligvaror? På frågan Var handlar ni oftast dagligvaror (tex mat) när ni vistas på Öland? har respondenten givits möjlighet att rangordna olika handelsplatser (fasta svarsalternativ) utifrån sina egna inköpsvanor. En topplista har sammanställts utifrån resultatet. Inköpsställen Dagligvaror - Fritidshusägare i båda ölandskommunerna 1. Borgholms tätort 2. Löttorp 3. Färjestaden tätort 4. Kalmar 5. Övriga Öland 6. Böda 7. Byxelkrok 8. Mörbylånga tätort 2293 svar När det gäller dagligvaror tar alltså Borgholms tätort en förstaplats före Löttorp och Färjestadens tätort. För mantalsskrivna i Stockholms län är Löttorp det vanligaste svaret. Vi kan också studera svarsbilden hos fritidshusägare i respektive kommun och då utfaller resultatet som följer: Inköpsställen Dagligvaror - Fritidshusägare i Borgholms kommun 1. Borgholms tätort 2. Löttorp 3. Övriga Öland 4. Kalmar 5. Böda 6. Byxelkrok 7. Färjestaden tätort 8. Mörbylånga tätort 1646 svar Det kan noteras att Färjestadens tätort används i lägre utsträckning av Borgholms fritidsboende när det gäller inköp av dagligvaror. Inköpsställen Dagligvaror - Fritidshusägare i Mörbylånga kommun 1. Färjestaden tätort 2. Kalmar 3. Mörbylånga tätort 4. Övriga Öland 5. Borgholms tätort 6. Löttorp 7. Byxelkrok 8. Böda 647 svar Färjestadens tätort är det vanligaste inköpsstället för dagligvaror för de fritidsboende i Mörbylånga kommun. Kalmar är mer vanligt som inköpsort än Mörbylånga tätort. 6. Var handlar fritidshusägarna sina sällanköpsvaror? Frågan Var handlar ni oftast sällanköpsvaror (tex möbler, elektronik) när ni vistas på Öland? ställdes för att belysa valet av inköpsställe för de fritidsboende. Resultatet kan presenteras som 11

12 en topplista över de vanligaste svaren: Inköpsställen Sällanköpsvaror - Fritidshusägare i båda ölandskommunerna 1. Kalmar 2. Borgholms tätort 3. Löttorp 4. Färjestaden tätort 5. Övriga Öland 6. Mörbylånga tätort 7. Byxelkrok 8. Böda 2218 svar Kalmar är det klart dominerande svarsalternativet när det gäller sällanköpsvaror före Borgholms tätort. Inköpsställen Sällanköpsvaror - Fritidshusägare i Borgholms kommun 1. Kalmar 2. Borgholms tätort 3. Löttorp 4. Övriga Öland 5. Färjestaden tätort 6. Byxelkrok 7. Böda 8. Mörbylånga tätort 1586 svar För fritidshusägare i Borgholms kommun är Mörbylånga tätort det inköpsställe som hamnar längst ned på prioriteringsskalan. Inköpsställen Sällanköpsvaror - Fritidshusägare i Mörbylånga kommun 1. Kalmar 2. Färjestaden tätort 3. Mörbylånga tätort 4. Borgholms tätort 5. Övriga Öland 6. Löttorp 7. Böda 8. Byxelkrok 632 svar Kalmar dominerar som inköpsort för sällanköpsvaror för fritidsboende i Mörbylånga kommun. I jämförelse med fritidshusägare i Borgholms kommun är Färjestadens tätort ett markant vanligare inköpsställe för 7. Saknade varor och tjänster För att klargöra eventuella brister eller utvecklingsmöjligheter i utbudet ställdes den öppna frågan Saknar ni något särskilt utbud av varor eller tjänster, när ni vistas på Öland? Svaren har räknats och kategoriserats och här presenteras de vanligaste sju svaren utan inbördes ordning: A. Stärkt utbud av restauranger och caféer. B. Bättre täckning när det gäller internet och mobiltelefoni. 12

13 C. Bättre utbyggd busstrafik. D. Bygg- och järnaffärskedjor, såsom Bauhaus, Biltema, Jula etc. E. Bankomater på fler ställen. F. Systembolag i Mörbylånga tätort samt på norr Öland. G. Fler matvarubutiker. H. Bristande utbud under lågsäsong. I. Mer lokalproducerat och högre kvalitet En jämförelse i svaren mellan de två kommunerna visar att behoven ser likartade ut. För att ge en inblick hur svaren kan se ut återges här ett antal typiska eller på annat sätt läsvärda skrivelser från våra fritidshusägare. Bättre restaurang och mat alternativ. Finns pizza, hamburgare osv men inte mycket mer. Där vi vistas bör hela utbudet lyftas från snabb mat till mer kvalitativa erbjudanden. Skulle kunna vara lokala, närproducerade råvaror med mer modern touch. Hör att många pratar om det och jämför med många andra semesterorter där utbudet är helt annorlunda. Bra restauranger samt olika kulturutbud, teater, bio mm, I synnerhet under den tysta tiden på vinterhalvåret. Busstrafik på södra Öland - vi åker inte buss nu för att det inte finns några turer att tala om! Det mesta finns, men undrar över varför Svenska Dagbladet och ibland även Dagens Nyheter inte finns att köpa alla dagar under lågsäsongen på norra Öland? Bra restauranger och fik. Affärer med bra grejer. För mycket tingeltangel affärer på sommaren i Borgholm. Tillgängligheten på hantverkare under sommaren. Billigare matvarubutiker. (nu är det en stor prisskillnad mellan Kalmar och Öland). Det saknas mycket till hushållet av typ Biltema, Bauhus, Elgiganten. Dålig uppkoppling på telenätet. Är oftast överbelastade. Man talar om täckning att täckningen är bra men det hjälper inte när inte bandbredden är tillräcklig. Vi saknar någonstans att slänga sopor under icke högsäsong, dvs under tid när vi inte vill ställa ut soptunnan för att vi inte har möjlighet att ta ställa tillbaka den. Det känns även icke tillfredsställande att betala lika mycket för vattenförbrukningen på Öland som vår ordinarie bostad. Detta pga att inte fritidshus tillåts installera vattenmätare. Det medför definitivt inte att man sparar på vatten. Det är inte bra. Fler bra, mysiga och genuina cafeer och restauranger. Gärna med lokalodlade/ - producerade råvaror och öländsk koppling! Båtservice för både motor och segelbåtar - vinteruppläggningsplats med service, båtplats sommartid utan krav på medlemskap i båtklubb. Nej, jag hoppas för Guds skull att Öland kommer fortsätta vara ett landskap UTAN McDonalds o liknande kedjor. 13

14 8. Kontakt med kommunerna I enkäten ställdes frågan Har du under de senaste tre åren varit i kontakt med din kommun på Öland?. Av svaren framgår att 67 procent två av tre fritidshusägare har varit i kontakt med kommunen. Förhållandet är detsamma i de båda kommunerna. Respondenterna har också fått möjligheten att ange vilken del av kommunen man varit i kontakt med och resultatet ser ut som följer: Kontakter med kommunerna 25% Samhällsbyggnadsförvaltning 49% 21% 1% 0% 2% 1% 1% Kommunalteknik Annat Näringslivsfrågor Socialförvaltning Socialförvaltning Utbildningsförvaltning Vet ej 2392 svar Som framgår domineras ärendena till Samhällsbyggnadsförvaltning (tex bygglov) och kommunalteknik (tex snöröjning, el) före kategorin Annat. När det gäller Näringslivsfrågor, Socialförvaltning och Utbildningsförvaltning är kontakterna med fritidshusägarna mycket begränsade enligt den här undersökningen. Även här ser det ungefär likadant ut i de båda kommunerna. Respondenterna har tillfrågats om de är nöjda med den hjälpen de fick. Sju av tio personer framhåller att de är nöjda eller mycket nöjda med kontakten. En av tio anger att de är missnöjda eller mycket missnöjda. Detta resultat avseende kundnöjdhet är påfallande lika i Borgholms respektive Mörbylånga kommun. 14

15 Nöjdhet med kommunkontakt Mycket missnöjd, 5% Missnöjd, 6% Varken eller, 18% Mycket nöjd, 30% Nöjd, 41% 1601 svar I analysen har vi jämfört nöjdheten i kontakten med Samhällsbyggnadsförvaltning med Kommunalteknik, eftersom det är inom dessa områden det finns tillräckligt med respondenter. Det visar sig att Kommunalteknik har något högre nöjdhetsgrad (78 procent nöjda/mycket nöjda) i jämförelse med Samhällsbyggnadsförvaltning (74 procent). Men skillnaden är liten. Mellan kommunerna finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad, på förvaltningsnivå. Åldersgruppen 65+ är mindre nöjda med kontakterna med kommunerna än de i ålderspannet 51-65, oavsett vilken förvaltning de varit i kontakt med. En jämförelse har också gjorts mellan mantalsskrivna i Kalmar län i förhållande till Stockholms län. Det visar sig att boende i Stockholms län upplever kommunkontakterna som minst lika positiva (71 procent nöjda/mycket nöjda) som de från Kalmar län (67 procent nöjda/mycket nöjda). Någon skillnad i nöjdhet finns dock inte utifrån respondenternas utbildnings- eller inkomstnivå. Respondenterna gavs också möjligheten att kommentera sin kontakt med kommunen. En genomläsning av svaren visar att många berömmer det bemötande de fått från tjänstemän i kommunerna. Samtidigt kommer upplevda missförhållanden eller problem upp till ytan i svaren. Ett vanligt upplevt problem är brist på återkoppling och svar samt att handläggningstiden varit långdragen i olika ärenden. Problem med vatten- och avloppsfrågor tas också påtagligt ofta upp av respondenterna. Bland svaren hittar vi: Det är underbart att ringa upp en tjänsteman som genast vet i vilket hus man bor och kan berätta lite om husets historia. Vi önskar att Borgholms kommuns hemsida var mer interaktiv så man inte alltid behöver ringa. Utan att man kan ställa en fråga och få snabbt svar. Det är trevligt att tala med och besöka Mörbylånga kommun. Man blir alltid vänligt bemött och får den hjälp man behöver. 15

16 Bygglov till granne som stör vår utsikt. Kommunen kunde inte svara på varför vi inte hördes i ärendet. Kontakten med samhällsförvaltningen i samband med ansökan om bygglov var mycket bra. Bra service. Besökte miljö och byggnadsnämndens kontor i Borgholm för att få råd beträffande ett bygglov till en extra sovstuga. Damen ställde upp och gav oss den information som vi behövde på ett trevligt sätt. Processen för att få ett bygglov förefaller dock vara byråkratisk i överkant. Vi tycker att det var enkelt att komma i kontakt med kommunen och vi upplevde oss mycket vänligt bemötta av kompetent personal. De begränsade telefontiderna hos "bygglovavdelningen" är försvårande för arbetande människor... Skulle gärna se en bättre återkoppling efter att ha varit i kontakt med kommunen. Att ärendet har kommit in och hur behandlingen går. Har inte fått någon återkopping. När vi skulle lösa avloppsfrågan, upplevde vi att vi inte fick några förslag på lösning. Det var vårt ansvar att komma med lösningen. Miljökontoret godkände. Svåra frågor som vi hade upplevt som positivt om vi fått olika förslag. Inte fått några klara besked angående planer för avlopp. Ointresse för att tillgodose fungerande kommunikation. Kontakten i och för sig god. Vänligt bemötande och full förståelse för framförda synpunkter - men utan substans i svaren. Vaga svar på angelägna frågor - eller löften om åtgärder inom en viss tidsperiod - 5 år - som aldrig uppfylls. Mycket hjälpsam när det gällde vattenprov och hjälpte oss att genomföra det när vi hade tillfälle att vistas på Öland. Kommunen inser inte värdet av tillgänglig badplats och gräsklippning och röjning av egna ytor utan hänvisar enbart till ekonomi. Dock lägger man ner stora pengar på sådant i tätorterna. 16

17 9. Investeringar i fritidsbostaden Respondenterna tillfrågades i enkäten om hur stora investeringar som gjorts de senaste tre åren i fritidsbostaden samt om hur stora investeringar som planeras de kommande tre åren. När det gäller gjorda investeringar framkom följande resultat: Gjorda investeringar senaste tre åren Skr - 1 miljon Skr 4% Vet ej 2% > 1 miljon Skr 3% Skr Skr 28% 0 Skr Skr 63% 2392 svar Det vanligaste svaret är att investeringarna de senaste tre åren som mest har varit Skr. Samtidigt svarar cirka 35 procent av fritidshusägarna att mer än Skr har spenderats. Det skiljer inte mycket mellan fritidshusen i Borgholms och de i Mörbylånga kommun. Det finns ett starkt samband mellan inkomstnivå och gjorda investeringar. De som anger en årsinkomst för hushållet på eller mer har gjort markant större investeringar än övriga grupper. De som förvärvat sitt fritidshus 2002 eller tidigare har spenderat mindre på sina fritidshus i jämförelse med de som köpt det senare. Bland de som spenderat mer än 1 miljon de senaste tre åren är de som just köpt bostaden (2010 eller senare) kraftigt överrepresenterade. I enkäten ställdes också frågan om hur stora investeringar som planeras närmaste tre åren: 17

18 Planerade investeringar kommande tre åren > 1 miljon Skr 1% Skr - 1 miljon Skr 1% Vet ej 14% Skr Skr 23% 0 Skr Skr 61% 2343 svar 14 procent svarar att det inte vet hur stora investeringar de kommer att göra, så framtidsprognosen för investeringarna i fritidshusen bör läsas med försiktighet. Var fjärde fritidshusägare säger att de kommer att spendera Skr eller mer de närmaste tre åren. Sammantaget innebär detta kommande investeringar på flera hundra miljoner Skr på Öland de kommande åren. Något större andel av fritidshusägarna i Borgholms kommun känner sig säkra på att de kommer att investera, jämfört med i Mörbylånga kommun. Även när det gäller kommande investeringar finns ett tydligt samband med när huset förvärvades. 37 procent av som förvärvat 2010 eller senare planerar investeringar på över Skr jämfört med 21 procent som förvärvade 2002 eller tidigare. De hushåll med hög årsinkomst planerar överlag väsentligt större investeringar än de med låg uppgiven inkomst. 10. Nöjen och kulturupplevelser Fritidshusägarna har i enkäten angivit hur ofta de besöker fem olika typer av nöjen och upplevelser. Som framgår av tabellen nedan besöker cirka hälften av respondenterna restauranger, caféer och lokala evenemang ofta eller mycket ofta. De utgör således en viktig kundgrupp för öns besöksnäring. Nästan lika många besöker också öns muséer och konstateljéer. När det gäller golfbanor verkar en liten grupp använda dem mycket frekvent medan det stora flertalet (två av tre) aldrig använder dem. Upplevelse/frekvens Mycket ofta Ofta Sällan Aldrig Restauranger 6% 39% 53% 2% Caféer 6% 37% 51% 6% Muséer och konstateljéer 5% 31% 53% 11% Golfbanor 8% 12% 12% 68% Lokala evenemang 6% 44% 46% 4% 2368 svar Enligt undersökningen finns det skillnader mellan kommunerna när det gäller fritidshusägarnas upplevelsevanor. Respondenterna i Borgholms kommun besöker restauranger och caféer i högre utsträckning än de i Mörbylånga. Det är också på norra ön som vi hittar de golfintresserade fritidshusägarna. När det gäller lokala evenemang är förhållandet det motsatta, 18

19 fritidshusägare i Mörbylånga kommun besöker evenemang något oftare än de i Borgholm. De är också mer frekventa besökare till ön muséer och konstateljéer (45 procent mot 33 procent i Mörbylånga kommun svarar ofta eller mycket ofta). De äldre fritidshusägarna besöker inte restauranger och caféer lika ofta som de yngre åldersgrupperna. Å andra sidan är det gruppen 65+ som är de flitigaste besökarna när på våra muséer och konstateljéer. När det gäller golf och evenemang spelar ålder ingen roll, enligt undersökningen. Respondenterna tillfrågades också om de besöker andra specifika upplevelser och då framkommer marknader, loppis, musik/konserter, kyrkor, cykling, Capellagården, Ölands Djur- och Nöjespark, Ottenby, Hembygdsföreningar, bad, bibliotek, Alvaret, auktioner, friluftsteater och Borgholms slottsruin. Evenemang spelar en stor roll för Ölands besöksnäring. I enkäten ställdes frågan om vilka av sju specifika evenemang/evenemangstyper som respondenten besökt senaste tre åren. Besökta evenemang senaste tre åren Ölands Skördefest Musikkoncerter Julmarknad Victoriadagen Kungsrallyt Öland Spirar Ironman (Triathlon) 30% 23% 19% 19% 10% 48% 92% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2181 svar Ölands skördefest är det i särklass mest upplevda evenemanget på Öland enligt undersökningen. Det är lika populärt bland respondenter från södra som bland de från norra ön. Victoriadagen, Kungsrallyt och julmarknader är dock mer populära hos Borgholms fritidshusägare. Ironman har rotat sig mest i söder, av naturliga skäl. Några uttalade skillnader mellan åldersgrupper finns inte. Respondenterna har fått ange eventuella ytterligare evenemang som de besökt de senaste tre åren. De vanligaste svaren var (i fallande ordning): lokala marknader och evenemang, Konstrundan, Midsommarfirande, Valborgsmässofirande, Påskyran och Äggröran. 19

20 11. Ett mer attraktivt Öland för fritidshusägare En öppen fråga ställdes i enkäten med lydelsen Har du förslag på hur Öland kan göras med attraktivt för fritidshusägare?. Svaren har räknats och kategoriserats. En genomläsning av de över 2000 svaren visar på ett stort engagemang hos fritidshusägarna och det är i första hand följande ämnen/områden som kommer fram (utan inbördes ordning): A. Mer utbyggt kommunalt vatten och avlopp. B. Bättre täckning för mobiltelefoni och mobilt bredband. C. Cykelbanor på fler ställen på Öland. D. Ökat öppethållande hos butiker och resturanger. E. Bättre fungerande sophämtning och snöröjning. F. Bevara naturen synpunkter på nybyggnation, vindkraft mm. G. Bättre bussförbindelser. H. Infrastruktur och kommunikationer i övrigt. J. Önskemål om en högre kvalitet i utbudet. VA- frågan är för många fritidshusägare ett stort problem och det framkommer med tydlighet i enkäten. Det finns en uppfattning hos en del av respondenterna att kommunerna inte värderar de fritidsboende tillräckligt högt och att deras frågor inte tas på allvar. Cykelleder och mobiltelefoni är två behovsområden som dagens fritidshusägare sätter mycket högt på agendan och där Öland har svårt att möta förväntningarna i dagsläget. Här återges några av svaren på frågan: Bra kommunikationer kan göra fritidshusägare till fastboende. - Tätare busstrafik till Kalmar och vidare till större städer. Silverlinjen är ett utmärkt exempel. - Bra bredbandsförbindelser. Nästan alla ägare av fritidshus anser att den öländska naturen och landskapet är fantastiskt. Bibehåll detta i stället för att omvandla det till ett industrilandskap av gigantiska vindkraftverk. Satsa på ett diversifierat småskaligt jordbruk med grödor som kan säljas lokalt kombinerat med kött och fisk. Se till att Öland får behålla sin särart. Allt behöver likna utbudet på andra turistorter. Fler kulturevenemang som god teater, musik eller intressanta föredrag. Se till att Ni tömmer sopor varje vecka under högsäsong. Förläng säsongen! De flesta butiker, aktiviteter, restauranger stänger i mitten av augusti. Cykelvägar, cykelvägar, cykelvägar. Bra internet. Lokala matprodukter och gårdsbutiker. Säkrare väg 136, livsfarlig i juli. Satsning på kommunalt vatten o avlopp för alla, i alla fal de flesta. Stoppa alla ev. provborrningar av skiffergas. Stötta den bofasta befolkningen på bästa sätt, de är viktigast för oss, fritidshusägare, att de finns där året om. Flera intressanta cykelleder inklusive kartor, väl underhållna badplatser, Information om vindkraft, Gotlandstrafik från Grankullavik, Båtturer till Blå jungfrun finns men även till Stora och Lilla Karlsöarna från t.ex. Böda, vandringsleder mm. Förmånlig anslutning till kommunalt vatten/avlopp. På vinterhalvåret saknar vi snöröjning. 20