Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse

Transkript

1 Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse

2

3 Innehållsförteckning På den strategiska agendan hos upphandlande myndigheter sid 4 Upphandling som strategiskt verktyg sid 7 Systematik för att fatta strategiskt viktiga beslut sid 10 Prioriterade frågor inom upphandlingsarbetet hos upphandlande myndigheter sid 14 Var ligger ansvaret för strategiska frågor kopplade till upphandling? sid 20 Ingår upphandlingschefen/motsvarande person i ledningen? sid 24 Beslutsfattares delaktighet i upphandlingsarbetet sid 25 De delar av upphandlingsprocessen i vilka beslutsfattare är delaktiga sid 27 Andel som anser att den strategiska potentialen tillvaratas sid 30 Förbättringsområden för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential sid 31

4 2 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Inledning Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet genomförde under perioden 5 juni 5 juli 2013 en enkätundersökning om upphandlingens strategiska betydelse. Undersökningen omfattade samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter och riktade sig dels till strategiska beslutsfattare 1 och dels till upphandlingsansvariga i respektive organisation. Undersökningen bestod av två olika webbformulär, varav beslutsfattarna besvarade ett kortare formulär med fokus på attityder till offentlig upphandling medan upphandlingsansvariga besvarade en längre version med tyngdpunkt på processer, organisatoriska förutsättningar och resurser. Enkäten genomfördes som en del av förstudien till Upphandlingsstödets projekt Strategisk upphandling. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos strategiska beslutsfattare och verksamhetsföreträdare om de vinster som kan göras genom en mer ändamålsenlig organisation och en i alla delar mer målorienterad upphandlingsprocess. Projektet ska visa på upphandlingsverksamhetens potential som ett medel för att uppnå olika mål för verksamheten. De mål som avses kan exempelvis vara av ekonomisk, kvalitativ eller miljömässig karaktär. Det primära syftet med att genomföra enkäten var att få underlag för det fortsatta arbetet i projektet Strategisk upphandling. Enkäten utformades därför dels för att ge en bild av vilken strategisk betydelse upphandlingsverksamheten har idag inom organisationerna, dels för att undersöka vilka attityder de strategiska beslutsfattarna har till offentlig upphandling som ett verktyg för att uppnå verksamhetsmål, och dels för att ge information om vilka områden som ses som utvecklingsområden för att bättre kunna nyttja upphandlingens strategiska potential. 1 Enkäten skickades via registrator till ordföranden i kommunstyrelsen, ordföranden i landstingsstyrelsen samt myndighetschefen. Begreppet "strategiska beslutsfattare" används även i projektet Strategisk upphandling, men avser där en vidare krets omfattande även VD för kommunala och statliga bolag, kommunalråd, kommundirektörer samt dess motsvarigheter inom regioner och landsting. Dessa har emellertid inte ingått i enkätundersökningen.

5 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 3 Av tabellen nedan framgår hur många som har besvarat enkäten och den totala svarsfrekvensen för respektive målgrupp. Skickat Svarat Svarsfrekvens i procent Ordförande i kommunstyrelse ,6 Myndighetschef ,2 Ordförande i landstingsstyrelse ,5 Upphandlingsansvarig i kommun ,6 Upphandlingsansvarig i landsting Upphandlingsansvarig i statlig myndighet ,5 Det intressanta resultatet presenteras på de kommande sidorna. Trevlig läsning!

6 4 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E På den strategiska agendan hos upphandlande myndigheter Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de politiskt beslutade strategiska målen för din kommun?". Frågan har ställts till ordförande i kommun- och landstings-styrelser samt till myndighetschefer. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Flest kommuner har angivit att de har högre kvalitet i servicen till invånarna följt av hållbar utveckling och/eller klimatfrågor som politiskt beslutade mål Strax över 79 procent respektive 75 procent har uppgett att det är deras politiskt beslutade mål. Ett annat vanligt förekommande mål hos kommuner är att främja näringslivsutveckling medan färre kommuner anger att de har som mål att öka innovation. Drygt 59 procent respektive strax över 13 procent har uppgett detta som sitt politiskt beslutade mål.

7 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 5 Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de politiskt beslutade strategiska målen för ditt landsting/region?". Frågan har ställts till ordförande i landstingsstyrelser. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. I landstingen är ordningen omvänd jämfört med i kommunerna. Det område som flest landsting angivit som politiskt beslutat mål är hållbar utveckling och/eller klimatfrågor, följt av högre kvalitet i servicen till invånarna. Knappt 89 procent respektive 67 procent har uppgett att dessa är deras politiskt beslutade mål. Ökad valfrihet och ökad innovation är två andra områden som flera landsting har som politiska beslutade mål. Drygt 44 procent av landstingen har uppgett dem som politiskt beslutade mål. Det område som minst antal landsting, strax över 11 procent, har uppgett att de har som politiskt mål är att främja näringslivsutveckling.

8 6 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de strategiska målen/visionerna för din myndighet?". Frågan har ställts till myndighetschefer. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Hos statliga myndigheter är det vanligaste strategiska målet en internt bättre fungerande organisation följt av högre kvalitet i servicen till medborgarna. Knappt 63 procent respektive strax över 57 procent av de statliga myndigheterna har dem som strategiska mål. Även hållbar utveckling och/eller klimatfrågor är ett område som många statliga myndigheter har på sin strategiska agenda. Drygt 51 procent av de statliga myndigheterna har det som ett strategiskt mål.

9 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 7 Upphandling som strategiskt verktyg Fråga som ställdes i enkäten: "Används upphandling på ett systematiskt sätt för att nå dessa strategiska mål för kommunen/landstinget/regionen/myndigheten?". Mer än 63 procent av ordförande i kommunstyrelserna uppger att de använder upphandling på ett systematiskt sätt för att uppnå strategiska mål. Av de upphandlingsansvariga uppger 39 procent i kommunerna att de delar den uppfattningen. I landstingen är situationen omvänd, där anger drygt 44 procent av beslutsfattarna att de anser att upphandling används som systematiskt för att uppnå strategiska mål medan drygt 54 procent av de upphandlingsansvariga anser att så är fallet. I de statliga myndigheterna är diskrepansen mellan de olika svarsgrupperna störst; 61 procent av myndighetscheferna anser att upphandling används på ett systematiskt sätt, medan endast hälften så stor andel av de upphandlingsansvariga har samma bild.

10 8 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Utvärderas i vilken utsträckning upphandlingarna faktiskt har bidragit till att uppnå de strategiska målen?". Den här frågan ställdes som en följdfråga enbart till dem som uppgav att de använder upphandling på ett systematiskt sätt för att uppnå strategiska mål. Skillnaderna mellan svaren från de olika respondentgrupperna är relativt små eller obefintliga. I landstingen har exempelvis lika stor andel av beslutsfattarna och upphandlingsansvariga uppgett att de använder upphandling systematiskt för att uppnå strategiska mål. Den totala andelen som har uppgett att de utvärderar om upphandlingarna har bidragit till att målen uppnås är dock inte särskilt hög på någon av de upphandlande myndigheterna.

11 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 9 Fråga som ställdes i enkäten: "Används denna information för att kunna få en tydligare målstyrning i kommande upphandlingar?". Den här frågan ställdes som en följdfråga enbart till dem som uppgav att de utvärderar resultaten av upphandlingarna. Här har beslutsfattare och upphandlingsansvariga tämligen överensstämmande bilder av hur man använder informationen, förutom i statliga myndigheter där upphandlingsansvariga i mindre utsträckning än beslutsfattare anser att den används för att få bättre målstyrning i kommande upphandlingar.

12 10 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Systematik för att fatta strategiskt viktiga beslut Fråga som ställdes i enkäten: "Finns ett tillvägagångssätt för att bedöma om en upphandling ska genomföras?". Frågan har ställts till ordförande i kommun- och landstingsstyrelser samt till myndighetschefer. Nästan 80 procent av de kommunala beslutsfattarna uppger att det finns ett tillvägagångssätt för att bedöma om en upphandling ska genomföras. Siffran är lite lägre i landstingen där dryga 66 procent har svarat ja på frågan. I statliga myndigheter är siffran allra högst; där svarar nästan 89 procent att de har ett tillvägagångssätt för att avgöra om en upphandling ska genomföras.

13 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 11 Fråga som ställdes i enkäten: "Vad grundas denna bedömning på?". Den här frågan ställdes som en följdfråga enbart till dem som uppgav att de har ett tillvägagångssätt för att bedöma om en upphandling ska genomföras. Frågan har ställts till ordförande i kommunstyrelser. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Den faktor som flest kommuner grundar bedömningen på är ekonomiska aspekter, lite drygt 90 procent uppgav att dessa ligger till grund för om en upphandling ska genomföras. Kvalitetsaspekter anses också vara en viktig faktor då 76 procent har valt detta alternativ. I övrigt kan noteras att lite drygt 40 procent har angett att upphandlingens betydelse för att kunna fullgöra sina lagstadgade uppdrag ligger till grund för bedömningen, och lite drygt 30 procent tar i beaktande upphandlingens betydelse för allmänhetens förtroende.

14 12 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vad grundas denna bedömning på?". Den här frågan ställdes som en följdfråga enbart till dem som uppgav att de har ett tillvägagångssätt för att bedöma om en upphandling ska genomföras. Frågan har ställts till ordförande i landstingsstyrelser. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. I landstingen har beslutsfattarna i högre utsträckning svarat att kvalitetsaspekter ligger till grund för bedömningen. Samtliga svarande har valt alternativet "Kvalitetsaspekter", samtidigt som lite drygt 83 procent även tar med ekonomiska aspekter i bedömningen. Den tredje vanligaste faktorn är upphandlingens betydelse för att fullgöra lagstadgade uppdrag vilket 50 procent har svarat. I övrigt är valfrihetsaspekter och upphandlingens betydelse för allmänhetens förtroende vanligt förekommande som grund för bedömningen då en tredjedel av de svarande har valt dessa alternativ. I landstingen har inga beslutsfattare valt alternativen Ideologiska skäl eller Annat.

15 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 13 Fråga som ställdes i enkäten: "Vad grundas denna bedömning på?". Den här frågan ställdes som en följdfråga enbart till dem som uppgav att de har ett tillvägagångssätt för att bedöma om en upphandling ska genomföras. Frågan har ställts till myndighetschefer. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. I de statliga myndigheterna är ekonomiska aspekter den faktor som flest myndighetschefer har angett som en grund för bedömning av om en upphandling ska genomföras; lite drygt 88 procent har valt det svarsalternativet. Kvalitetsaspekter är den vanligast förekommande grunden efter ekonomiska aspekter, lite drygt 70 procent tar med dessa i bedömningen. Det tredje alternativet, vilket är nästan lika vanligt som kvalitetsaspekter, är upphandlingens betydelse för att fullgöra lagstadgade uppdrag. Ingen myndighetschef har valt alternativet Ideologiska skäl.

16 14 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Prioriterade frågor inom upphandlingsarbetet hos upphandlande myndigheter Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de prioriterade frågorna inom upphandlingsarbetet?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning.

17 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 15 Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de prioriterade frågorna inom upphandlingsarbetet?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Bland beslutsfattarna i kommunerna uppger nästan 81 procent att affärsmässighet är en prioriterad fråga och nästan 65 procent anser att spara pengar åt kommunen är prioriterat. De upphandlingsansvariga har svarat tämligen lika men ligger lite högre. Där anser nästan 86 procent att affärsmässighet är en prioriterad fråga och nästan 73 procent har valt alternativet "Spara pengar åt kommunen". Strax över 57 procent av beslutsfattarna anser att en prioriterad fråga inom upphandlingsarbetet är att underlätta för kommunen att uppnå olika mål, medan drygt 48 procent av de upphandlingsansvariga har samma uppfattning. Nästan 18 procent av beslutsfattarna uppger att undvika överprövningar är en prioriterad fråga, och för upphandlingsansvariga är motsvarande siffra strax över 14 procent.

18 16 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de prioriterade frågorna inom upphandlingsarbetet?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning.

19 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 17 Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de prioriterade frågorna inom upphandlings-arbetet?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. De flesta av landstingsstyrelsens ordförande, nästan 78 procent, anser att ett prioriterat område inom upphandlingsverksamheten är att underlätta för landstinget att uppnå olika mål, medan lite knappt 67 procent uppger att affärsmässighet är en prioriterad fråga. Lite drygt 44 procent har svarat att en av de prioriterade frågorna är att spara pengar och 11 procent att undvika överprövningar. För de upphandlingsansvariga i landstingen är vissa av siffrorna högre; nästan 82 procent tycker att affärsmässigheten är prioriterad och lika många har valt alternativet "Spara pengar åt landstinget". Färre upphandlingsansvariga än beslutsfattare har uppgett att underlätta för landstinget att uppnå olika mål och undvika överprövningar är prioriterade frågor. 72 procent av de upphandlingsansvariga uppger att en prioriterad fråga är att underlätta måluppfyllelse och 0 procent uppger detsamma om att undvika överprövningar.

20 18 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de prioriterade frågorna inom upphandlingsarbetet?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning.

21 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 19 Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka är de prioriterade frågorna inom upphandlingsarbetet?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Myndighetscheferna ser främst två områden som prioriterade inom upphandlingsarbetet, och det är att spara pengar åt myndigheten samt affärsmässighet. 79 procent har valt alternativet Att spara pengar åt myndigheten och strax över 78 procent Affärsmässighet. Knappt 60 procent av myndighetscheferna uppger att det är en prioriterad fråga inom upphandlingsarbetet att underlätta för myndigheten att uppnå olika mål medan lite drygt 27 procent anser att undvika överprövningar är prioriterat. För de upphandlingsansvariga i statliga myndigheter ser resultatet tämligen lika ut, dock med undantag för alternativet Underlätta för myndigheten att uppnå olika mål vilket knappt 47 procent av de upphandlingsansvariga har valt, jämfört med nästan 60 procent av myndighetscheferna.

22 20 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Var ligger ansvaret för strategiska frågor kopplade till upphandling? Fråga som ställdes i enkäten: "Vem är ansvarig för strategiska frågor som är kopplade till upphandling?".

23 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 21 I kommunerna verkar ansvarsfördelningen vara tämligen tydlig då beslutsfattares och upphandlingsansvarigas uppfattning till stor del överensstämmer. De flesta beslutsfattare och upphandlingsansvariga ser upphandlingschef/upphandlare som ansvarig. Det kan dock noteras att en större andel, strax över 20 procent, av ordförande i kommunstyrelsen ser sig själva som ansvariga för strategiska frågor kopplade till upphandling än vad de upphandlingsansvariga har angett. Av dem har mindre än 10 procent uppgett detsamma. Fler upphandlingsansvariga än beslutsfattare har däremot uppgett att de inte vet vem som ansvarar för strategiska frågor. Strax över 9 procent av de upphandlingsansvariga samt strax över 2 procent av beslutsfattarna har uppgett detta.

24 22 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vem är ansvarig för strategiska frågor som är kopplade till upphandling?". I landstingen är variationen mellan beslutsfattarnas och de upphandlingsansvarigas svar lite större. Nästan 56 procent av ordförande i landstingsstyrelsen uppger att det är upphandlingschef/upphandlare som är ansvarig för strategiska frågor kopplade till upphandling medan knappt 47 procent av de upphandlingsansvariga ser sig själva som ansvariga. Strax över 22 procent av de som är ordförande i landstingsstyrelsen har uppgett att de själva är ansvariga för strategiska frågor. Det är dock bara strax över 9 procent av de upphandlingsansvariga som har uppgett att landstingsstyrelsens ordförande är ansvarig.

25 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 23 Fråga som ställdes i enkäten: "Vem är ansvarig för strategiska frågor som är kopplade till upphandling?". I de statliga myndigheterna är skillnaden påtaglig mellan beslutsfattarnas svar och de upphandlingsansvarigas svar. Den person som flest beslutsfattare och upphandlingsansvariga har uppgett som ansvarig är "Avdelningschef/Förvaltningschef". För beslutsfattarna är siffran nästan 55 procent medan bara knappt 38 procent av upphandlingsansvariga har valt det här svarsalternativet. I övrigt kan noteras att strax över 4 procent av de upphandlingsansvariga har uppgett att ingen är ansvarig för strategiska frågor och att nästan 11 procent inte vet vem som ansvarar. Motsvarande siffror för beslutsfattarna är under 1 procent på båda dessa alternativ.

26 24 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Ingår upphandlingschefen/ motsvarande person i ledningen? Fråga som ställdes i enkäten: "Ingår upphandlingschefen eller motsvarande person i kommunens ledningsgrupp?". Frågan har enbart ställts till upphandlingsansvariga. Resultaten ser mycket lika ut för kommuner och landsting där procent av upphandlingscheferna ingår i ledningen. I statliga myndigheter är siffran något högre. Där uppger en tredjedel att upphandlingschefen ingår i ledningsgruppen.

27 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 25 Beslutsfattares delaktighet i upphandlingsarbetet Fråga som ställdes i enkäten: "Är du delaktig i upphandlingsarbetet?". Den här frågan har ställts till ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i landstingsstyrelsen samt myndighetschefer. I kommunerna uppger den största andelen av beslutsfattarna, strax över 37 procent, att de i låg utsträckning är delaktiga i upphandlingsarbetet. Nästan 28 procent har svarat I varken hög eller låg utsträckning och strax över 20 procent I hög utsträckning. Anmärkningsvärt är att drygt 14 procent inte alls är delaktiga i upphandlingsarbetet. I landstingen ser siffrorna lite annorlunda ut, där uppger nästan 56 procent att de i låg utsträckning är delaktiga medan drygt 22 procent säger sig vara delaktiga i hög utsträckning och lika många i varken hög eller låg utsträckning. Ingen beslutsfattare har valt svarsalternativet "Inte alls".

28 26 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E I de statliga myndigheterna har nästan 35 procent svarat att de är delaktiga varken i hög eller låg utsträckning, drygt 31 procent i hög utsträckning och nästan 27 procent i låg utsträckning. En mindre andel, strax över 7 procent, svarade att de inte alls är delaktiga.

29 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 27 De delar av upphandlingsprocessen i vilka beslutsfattare är delaktiga Fråga som ställdes i enkäten: "I vilka delar av upphandlingsarbetet är du involverad?". Den här frågan har ställts till ordförande i kommunstyrelsen. Frågan har ställts till alla respondenter förutom de som på föregående fråga svarade att de inte alls är delaktiga i upphandlingsarbetet. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. I kommunerna har flesta beslutsfattare, drygt 81 procent, uppgivit att de är delaktiga i målformuleringen. Därefter kommer Formulering av obligatoriska krav och utvärderingskriterier samt Utvärdering och tilldelning vilka nästan 27 procent har valt.

30 28 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "I vilka delar av upphandlingsarbetet är du involverad?". Den här frågan har ställts till ordförande i landstingsstyrelsen. Frågan har ställts till alla respondenter förutom de som på föregående fråga svarade att de inte alls är delaktiga i upphandlingsarbetet. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. I landstingen är bilden delvis annorlunda. Samtliga beslutsfattare har uppgett att de är engagerade i målformulering. En stor andel, drygt 44 procent, har också svarat att man är delaktig i Val av ersättningsmodell och nivåer. Ingen beslutsfattare har svarat att man är delaktig i formulering av obligatoriska krav och utvärderingskriterier.

31 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 29 Fråga som ställdes i enkäten: "I vilka delar av upphandlingsarbetet är du involverad?". Den här frågan har ställts till myndighetschefer. Frågan har ställts till alla respondenter förutom de som på föregående fråga svarade att de inte alls är delaktiga i upphandlingsarbetet. Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. I de statliga myndigheterna är beslutsfattarna involverade i fler delar av arbetet än beslutsfattare i kommuner och landsting. Nästan 60 procent uppger att de är involverade i målformulering. En stor andel beslutsfattare är också delaktiga i formulering av obligatoriska krav och utvärderingskriterier samt utvärdering och tilldelning.

32 30 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Andel som anser att den strategiska potentialen tillvaratas Fråga som ställdes i enkäten: "Anser du att upphandlingens strategiska potential tillvaratas inom din kommun/landsting/region/myndighet?". I kommunerna och i statliga myndigheter är resultaten relativt lika, det är ungefär dubbelt så många beslutsfattare som anser att upphandlingens strategiska potential tillvaratas i dagsläget jämfört med de upphandlingsansvariga. I landstingen är diskrepansen mindre, en tredjedel av beslutsfattarna anser att potentialen tillvaratas medan drygt 27 procent av de upphandlingsansvariga instämmer i detta.

33 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 31 Förbättringsområden för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka anser du är de viktigaste förbättringsområdena för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning.

34 32 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka anser du är de viktigaste förbättringsområdena för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Av beslutsfattarna i kommuner uppger nästan 50 procent att det viktigaste förbättringsområdet är kompetens hos beställaren. Det näst viktigaste förbättringsområdet är kompetens på upphandlingsfunktionen, vilket drygt 42 procent uppgett. Andra viktiga förbättringsområden är enligt beslutsfattarna förhållningssätt hos ledningen, intern samverkan och regelverk. De upphandlingsansvariga har en något annan syn på detta. Absolut störst andel med drygt 80 procent anser att förhållningssätt hos ledningen är det viktigaste förbättringsområdet. Andra viktiga områden enligt de upphandlingsansvariga är förhållningssätt hos beställaren samt kompetens hos ledningen och beställaren. Alla dessa alternativ har strax över 50 procent av de upphandlingsansvariga uppgett som viktiga förbättringsområden. Värt att notera är också att en stor andel av de upphandlingsansvariga har uppgett kompetens på upphandlingsfunktionen samt intern samverkan som viktiga förbättringsområden. Däremot har endast drygt 20 procent pekat ut regelverk som ett viktigt förbättringsområde.

35 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 33 Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka anser du är de viktigaste förbättringsområdena för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning.

36 34 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka anser du är de viktigaste förbättringsområdena för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Nästan 78 procent av beslutsfattarna i landsting uppger att det viktigaste förbättringsområdet är kompetensen hos beställaren. De näst viktigaste förbättringsområdena bland beslutsfattarna är kompetens hos ledningen och intern samverkan. Drygt 66 procent av beslutsfattarna har uppgett detta. Andra viktiga förbättringsområden är enligt beslutsfattarna förhållningssätt hos ledningen och beställaren samt regelverk. Av de upphandlingsansvariga har absolut störst andel (drygt 81 procent) svarat att intern samverkan är det viktigaste förbättringsområdet. Andra viktiga områden enligt de upphandlingsansvariga är förhållningssätt hos ledningen samt kompetens hos beställaren. Nästan 73 procent av de upphandlingsansvariga har uppgett dessa som viktiga förbättringsområden. Värt att notera är också att en stor andel av de upphandlingsansvariga ser förhållningssätt hos beställaren, kompetens på upphandlingsfunktionen samt tillgång till beställarens tid som viktiga förbättringsområden. Däremot har under 20 procent uppgett att regelverk är ett viktigt förbättringsområde.

37 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E 35 Fråga som ställdes i enkäten: "Vilka anser du är de viktigaste förbättringsområdena för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning.

38 36 RESULTA T FR ÅN ENKÄT OM UPPHANDLING EN S ST RATEG ISKA BETY D ELS E "Vilka anser du är de viktigaste förbättringsområdena för att kunna utnyttja upphandlingens strategiska potential?". Respondenterna kunde välja flera av de givna svarsalternativen utan inbördes ordning. Bland myndighetscheferna uppger nästan 49 procent att det viktigaste förbättringsområdet är kompetensen hos beställaren. De näst viktigaste förbättringsområdena bland beslutsfattarna är kompetens på upphandlingsfunktionen, vilket drygt 45 procent har uppgett, samt regelverk vilket drygt 42 procent av de svarande har uppgett. Andra områden som enligt beslutsfattarna kan förbättras är förhållningssättet hos ledningen och beställaren samt intern samverkan. Av de upphandlingsansvariga har absolut störst andel, med 68 procent, svarat att förhållningssätt hos ledningen är det viktigaste förbättringsområdet. Andra viktiga områden enligt de upphandlingsansvariga är kompetens hos beställaren, vilket drygt 52 procent har uppgett, samt intern samverkan, vilket drygt 51 procent har uppgett. Värt att notera är också att en stor andel av de upphandlingsansvariga har pekat ut kompetens hos ledningen, förhållningssätt hos beställaren samt kompetens på upphandlingsfunktionen som viktiga förbättringsområden. Däremot anser under 26 procent att regelverk är ett viktigt förbättringsområde.

39

40 Upphandlingsstödet ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling. Målet är att konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Denna skrift får användas fritt, förutsatt att källan anges. Det är alltså tillåtet att ladda hem skriften i pdf från vår hemsida ( och publicera den på andra webbplatser. Ange källa och gärna även en länk till innehållet. Box 22I8, I03 I5 Stockholm Besök Birger Jarlsgatan I6 Tel Fax E-post upphandlingsstodet@kammarkollegiet.se