Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner

Transkript

1 Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner Julia Lööf Ekström Inledning I och med det nya EU-direktivet om offentlig upphandling (publicerat mars 2014) vill Fairtrade Sverige upplysa Sveriges kommuner om att det är möjligt att ställa krav enligt principer för rättvis handel i offentlig upphandling. Denna rapport är en redovisning och utvärdering av en enkätundersökning som har gått ut till Sveriges alla kommuner. Syftet med undersökningen var att kartlägga i vilken utsträckning Sveriges kommuner ställer etiska krav i sin upphandling, samt hur många kommuner som ställer krav enligt principer för rättvis handel. För de kommuner som inte ställer krav enligt principer för rättvis handel var syftet även att ta reda på anledningen till varför man inte ställer dessa krav och förstå de hinder som kommunerna ser. 1. Metod Frågorna har ställts via undersökningsverktyget Polldaddy (bilaga 1) Länken till enkätundersökningen mailades ut till alla Sveriges kommuners infoadresser med hänvisning till ansvarig person för offentlig upphandling i kommunen. Enkätundersökningen har varit öppen under en fyraveckorsperiod. Vissa kommuner har svarat två eller fler gånger på enkäten och då har dessa svar vägts ihop till ett Felkällor När undersökningen gick ut till kommunerna var den adresserad till den person i kommunen som är ansvarig för offentlig upphandling. I de flesta fall har den person som har varit ansvarig svarat på enkäten och därmed gett korrekta och pålitliga svar. I vissa fall, genom studerande av svaren, kan man förstå att den som har svarat på enkäten inte är helt insatt i upphandlingen. Detta har framgått genom ofullständiga svar och svar som vet ej, eller där den som har svarat har hänvisat till en annan upphandlare eller kommun. Eftersom frågan om kontaktuppgifter (se fråga 7 i bilaga 1) var en öppen fråga är det flertalet kommuner som inte har uppgett varken namn, e-post eller telefonnummer. Till vissa kommuner har det därför inte funnits någon möjlighet att följa upp otydliga svar som de som belyses ovan. Ett fåtal procent som har svarat på enkäten har även hoppat över att svara på vissa frågor då ingen fråga har varit obligatorisk. I diagramen visas dessa som inget svar. 2. Sammanställning undersökningen Totalt omfattar svaren 195 av Sveriges 290 kommuner. 149 kommuner har aktivt svarat på enkäten. I svaren framgår det även att flertalet kommuner gör gemensamma upphandlingar länsvis eller med kranskommuner och om dessa kommuner inkluderas utgörs svaren av ett underlag på totalt 195 kommuner. Diagramen visar alltså svar från 195 kommuner.

2 I undersökningen framkommer det att 124 av 195 kommuner ställer krav enligt ILOs åtta kärnkonventioner och att 75 kommuner av 195 utöver krav på ILO s kärnkonventioner även ställer krav enligt principer för rättvis handel Detta innebär att ca två tredjedelar av de som har svarat på enkäten (totalt 63,6%) ställer krav enligt ILOs åtta kärnkonventioner och att drygt en tredjedel (totalt 38,5 %) dessutom ställer krav enligt principer för rättvis handel. 33,8 % av kommunerna uppger att de varken ställer krav enligt ILOs åtta kärnkonventioner eller enligt principer för rättvis handel. Kommunerna har angivit att de inte ställer krav enligt rättvis handels principer främst för att det är för resurskrävande, för kostsamt och för tidskrävande. Annat som nämns som anledningar till att kommunerna inte ställer några krav enligt principer för rättvis handel är till exempel att resurser för uppföljning och utvärdering saknas, att de är mitt uppe i en pågående upphandling samt brist på kunskap och direktiv. Vissa kommuner nämner dock att de i framtiden kommer att ställa sådana krav. 88 kommuner av totalt 195 uppger att de kommer att genomföra en upphandling innan slutet av Flera av dessa har pågående upphandlingar eller kommer att göra sin upphandling inom Diagram 1 Antal kommuner som ställer krav i offentlig upphandling (av totalt 195 kommuner) 66 kommuner ställer inga krav 5 kommuner ej svar 124 kommuner ställer krav enligt ILO: s kärnkonventioner 75 av 124 kommuner ställer även krav på rättvis handels kriterier

3 Diagram 2 Anledningar till varför kommuner inte ställer krav enligt principer för rättvis handels (114kommuner ställer inte Diagramet ovan visar olika anledningar till varför kommuner inte ställer krav enligt principer för rättvis handel. De främsta anledningarna som kommunerna har uppgett är att resurser saknas, att det är för kostsamt samt att det är för tidskrävande. Endast tre kommuner av 144 uppger att det inte är möjligt att ställa krav enligt principer för rättvis handel på grund av lagen om offentlig upphandling (LOU). Andra anledningar som kommunerna har uppgett till varför de inte ställer krav enligt principer för rättvis handel är till exempel att resurser för uppföljning och utvärdering saknas, vissa uppger även att de i framtiden kommer att ställa krav men att de inte har gjort det tidigare, eller att de är mitt uppe i en pågående upphandling. Någon kommun nämner även brist på kunskap och bristande direktiv. I den fråga (se fråga 5, bilaga 1) som ligger till grund för diagrammet var det möjligt att välja flera svarsalternativ. Valde kommunen även att uppge svarsalternativet annat så kunde svaret kompletteras med fritext. I och med att det var möjligt att ange flera svarsalternativ var det flertalet kommuner som hade uppgett flera anledningar till att kommunen inte ställer krav enligt principer för rättvis handel, till exempel uppgav flertalet kommuner både resursbrist och att det var för tidskrävande som anledningar.

4 Typ av produkter som kommunerna ställer krav för enligt principer för rättvis handel (75 kommuner ställer krav) Diagramet ovan visar de produkter som kommunerna ställer krav för enligt principer för rättvis handel. Totalt är det 75 kommuner som ställer specifika produktkrav av de 195 som deltagit i undersökningen. De fyra främsta produkterna som kommunerna har angett att de ställer krav för är te, kaffe, bananer samt choklad och/eller kakao. Eftersom frågan som ligger till grund för diagramet (se fråga 6, bilaga1) var en öppen fråga kan någon kommun har missat att uppge att de ställer krav för en specifik produkt. Till exempel är det bara en kommun som har angivit att de ställer krav för vin vilket det troligen är fler kommuner som gör.

5 Bilaga1 : Enkätundersökning om Sveriges kommuners offentliga upphandling Frågorna 1. Vilken kommun representerar du? 2. När kommer er kommun att göra en ny livsmedelsupphandling för produkter som till exempel kaffe, bananer, bomull, choklad och te? 3. Ställer er kommun krav enligt ILOs åtta kärnkonventioner i er offentliga upphandling? (Märkningar som till exempel UTZ, Rainforest Alliance och Ethical Tea Partnership) Ja/Nej 4. Ställer er kommun krav enligt principer för rättvis handel i er offentliga upphandling (det vill säga; kostnadstäckande minimipris, påslag på världsmarknadspriset, förfinansiering samt långsiktiga handelsrelationer)? Ja/Nej 5. Om Nej: Varför ställer er kommun inte krav enligt principer för rättvis handel? (Möjligt att fylla i flera alternativ) - Resurser saknas - För tidskrävande - För kostsamt - Annat politiskt beslut har tagits - Ej möjligt på grund av lagen om offentlig upphandling (LOU) - Annat 6. Om Ja: För vilka produkter ställer er kommun krav enligt principer för rättvis handel? 7. Fyll gärna i kontaktuppgifter till ansvarig person på kommunen: 8. Övriga kommentarer: