Talarmanus för presentation om Fairtrade City

Transkript

1 Talarmanus för presentation om Fairtrade City Den här presentationen är framtagen för dig som vill hålla en grundläggande presentation om Fairtrade City, där publiken inte behöver ha någon förkunskap om Fairtrade City. Till presentationen har vi satt ihop ett talarmanus som du kan ha som stöd när du håller din presentation samt länkar för vidare läsning. Har du frågor kontakta oss på Fairtrade eller telefon Lycka till med din presentation! BILD 1: Denna presentation kan användas som en kort bakgrund till en kommuns arbete för att ansöka om Fairtrade City-diplomering, ett arbete som kan initieras av kommunens invånare, organisationer, näringsliv eller av kommunen som organisation. BILD 2: Hållbar utveckling, hållbar konsumtion och fattigdomsbekämpning har aldrig varit mer aktuellt än nu. I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG), med syfte att till 2030 utrota den extrema fattigdomen, minska ojämlikheter och orättvisor i världen samt lösa klimatkrisen där alla aktörer i ett samhälle har ansvar för att bidra. Implementeringen av de globala hållbarhetsmålen går under namnet Agenda 2030 och är en uppföljning och breddning av Milleniemålen från BILD 3: Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Fattigdomsbekämpning är kärnan och kriterierna utvecklas av Fairtrade International. Kriterierna baseras på de grundläggande ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. För förklaring till punkterna, se

2 BILD 4: Fairtrade är ofta också steget för odlarnas klimat- och miljöarbete. Handel med Fairtrade-märkt bidrar till att odlare och anställda, genom utbildning och ökade ekonomiska resurser, kan minska sin egen klimat- och miljöpåverkan i produktionen. Fairtrade ger odlare verktyg för att handskas med klimatförändringarnas konsekvenser. Fairtrade-certifieringen banar väg, såväl ekonomiskt som genom producentstöd, för omställning till ekologisk odling. BILD 5: Det finns fler än 2600 Fairtrade-märkta produkter i Sverige och över 30,000 globalt. BILD 6: Frågan som ställdes var: Tror du att din konsumtion av Fairtrade-produkter kommer öka, minska eller vara oförändrad under det kommande året? Förväntad köpgrad: Källa: TNS Sifo, februari Bas: Har sett Fairtrade-märkningen. Kännedom: Källa: TNS Sifo, februari Bas: alla BILD 7: 3 av 4 menar att intrycket av ett varumärke som de brukar använda påverkas positivt av en Fairtrade-märkning av dess produkter Effekten är som störst bland de grupper som redan köper minst två Fairtrade-märkta produkter per månad. Dessa motsvarar 41 procent av de tillfrågade och utgör alltså en förhållandevis stor del av marknaden. Även hos bland dem som aldrig eller nästan aldrig köper Fairtrade-produkter tycker 4 av 10 att varumärket förbättras i och med en märkning.

3 BILD 8: Diplomeringen Fairtrade City kommer ursprungligen från Storbritannien. Initiativet togs av ideella krafter inom den engelska biståndsorganisationen Oxfam. Garstang (med ca 5000 invånare och som ligger ca 5 mil norr om Manchester, i England) diplomerades 2001 som världens första Fairtrade Town av Fairtrade Foundation, Fairtrade Sveriges motsvarighet i Storbritannien. Bruce Crowther, grundaren av Fairtrade Town i England säger När vi lanserade Fairtrade Towns var vårt mål helt enkelt att få folk att bidra till en mer rättvis handel för odlare i länder med utbredd fattigdom. Vi föreställde oss aldrig att vi skulle inspirera människor världen över att göra detsamma och att denna kampanj skulle få fäste världen över BILD 9: (Bilden överst visar Bruce Crowther uppe till vänster.) GLOBALT NÄTVERK Fairtrade City har sedan dess spridits över världen och 2016 finns över 1800 städer i 28 länder, så som England, Irland, Holland, Belgien, Polen, USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Japan, Brasilien, Costa Rica med flera. Bland annat är storstäder som London, Bryssel, Rom, Wellington och San Fransisco är diplomerade. I Skandinavien är alla huvudstäder Fairtrade City-diplomerade. BILD 10: På Fairtrades hemsida under resursbanken /Fairtrade City finns underlaget Varför Fairtrade City där en sammanställning av argument för att ansöka om Fairtrade City-diplomering kan laddas ned.

4 BILD 11: BILD 12: Det första och övergripande målet i Agenda 2030 att utrota all form av fattigdom överallt är kärnan i Fairtrades verksamhet. Allt Fairtrades arbete tar sin utgångspunkt i detta övergripande mål, för de som är mest ekonomiskt och socialt utsatta i den globala handeln ska kunna försörja sig på sitt arbete och få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Av de totalt 169 olika delmålen inom Agenda 2030 berör nästan samtliga livsmedel och jordbruk i någon form. Därför är det också avgörande att de som själva jobbar inom jordbrukssektorn får vara delaktiga i arbetet med att planera för och uppnå målen. Det är det Fairtrade jobbar med och har därför aldrig varit mer relevant! Den 12 oktober lanserade EU-kommissionen, under Europaparlamentets årliga rättvis handelsmöte, utmärkelsen som ett stöd för små och stora kommuner i arbetet att öka medvetenheten bland EU:s medborgare om rättvis handel. Utmärkelsen syftar också till att underlätta arbetet för rättvis handel över nationsgränserna så att fler kan lära sig av varandra. BILD 13: 25 % av Sveriges kommuner hat ansökt om att Fairtrade Citydiplomeras. Över 50 %, cirka 5 miljoner människor, i Sverige bor i en Fairtrade City-diplomerad kommun.

5 BILD 14: För att ansöka om Fairtrade City-diplomering behöver kommunen uppfylla 5 olika krav. Det första kravet berör kommunens ansvar. BILD 15: Kommunens offentliga konsumtion av rättvist handlade produkter. Räkna upp eget valt antal produkter i kommunens offentliga konsumtion som följer principerna för rättvis handel samt ILO:s kärnkonventioner. Uppge både volym eller värde samt procent av kommunens totala konsumtion. Kommun-, stads- eller rådhusets offentliga konsumtion av rättvist handlade produkter. Redogör för kommun-, stads- eller rådhusets egen konsumtion av etiskt märkta produkter som följer principerna för rättvis handel samt ILO:s kärnkonventioner. Ange vilka produkter som konsumeras utifrån principerna för rättvis handel och ILO:s kärnkonventioner, exempelvis kaffe, te, bananer och socker. Beskriv både eventuella arbetsplatser, vending-maskiner samt caféverksamhet i huset. Kommunens målsättning för ökad offentlig konsumtion av rättvist handlade produkter. Beskriv kommunens målsättning av hur man inom den offentliga konsumtionen fram till nästa stora förnyelseansökan om två år ska öka sin konsumtion av etiskt märkta produkter som både följer principerna för rättvis handel och ILO:s kärnkonventioner. Kommunens representanter i den gemensamma styrgruppen. Minst en tjänsteman samt en till tre politiskt tillsatta representanter utses. En av dessa utses som styrgruppens kontaktperson gentemot Fairtrade Sverige. Tjänsteman kommer ofta från miljöförvaltning, konsumentvägledning, inköps- eller näringslivsenhet, kommunikationsavdelning, eller liknande.

6 BILD 16: Bakgrund: Kommunens politiker uppdrar åt kommunens upphandlare att ställa tillräckliga krav vid den offentliga upphandlingen på rättvist handlade produkter som följer principerna för rättvis handel samt ILO:s kärnkonventioner. Vilka produkter som en kommun väljer och hur ambitiös planen för att öka antal och kvantitet, är upp till respektive kommun. Fairtrade Sverige ställer krav på att den etiska konsumtionen av produkter som följer principerna för rättvis handel samt ILO:s kärnkonventioner successivt ska öka. Därför ska spjutspetskrav eller avancerade krav ställas eller användas skrivningar så att odlaren garanteras en kostnadstäckande minimiersättning, premie på priset (påslag på världsmarknadspriset), långsiktiga handelsrelationer mellan producenten och importören samt förfinansiering (Bild från Upphandlingsmyndigheten) BILD 17: Fairtrade City exempel på förändringsprocessen Kaffe är en av de vanligaste produkterna som Fairtrade Citydiplomerade kommunerna sätter målsättningar kring. Arbetet ger resultat och två goda exempel syns på den här bilden. BILD 18: Förutom att ställa krav på kaffe, te och bananer har många av de Fairtrade City-diplomerade kommunerna inkluderat andra produkter i sin redovisning. Socker, kakao, kryddor samt godis/konfektyr är några exempel på produkter som många kommuner har valt att ställa om till Fairtrade. BILD 19: 2. Det andra kravet handlar om att det ska finnas en styrgrupp.

7 BILD 20: STYRGRUPPEN BESTÅR AV REPRESENTANTER FRÅN KOMMUNEN, NÄRINGSLIVET OCH CIVILSAMHÄLLET, FÖRSLAGSVIS 7-12 PERSONER 3 specifika uppdrag: Fairtrades kontakt Ordförande för styrgruppen Ambassadörskontakt BILD 21: Det tredje kravet handlar om utbudet av Fairtrade-märkta produkter. BILD 22: SAMTLIGA SOM SÄLJER FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER KAN RÄKNAS MED I DENNA KATEGORI Inför nästa förnyelseansökan ska samarbete ha etablerats med minst en lokal handlare samt minst ett hotell, restaurang, café, servicestation eller förening så att exempel på samarbete med den lokala styrgruppen kan beskrivas. Butikens namn och kontaktpersons mailadress ska bifogas. BILD 23: Redogör för serveringsställen som regelbundet säljer Fairtrademärkta produkter så som hotell, café, restaurang, kiosk, servicestation, församling, Fair Trade Café och idrottsförening. Inför nästa förnyelseansökan ska samarbete ha etablerats med minst ett hotell, restaurang, café, servicestation eller förening så att exempel på samarbete med den lokala styrgruppen kan beskrivas. Serveringsställets namn och kontaktpersons mailadress ska bifogas.

8 BILD 24: Det fjärde kravet handlar om konsumtion av Fairtrade-märkta produkter på arbetsplatser. BILD 25: Fairtrade på jobbet är för arbetsplatser som väljer att göra skillnad i fikarummet genom att välja Fairtrade-märkta produkter och som stolt vill berätta om det. Som minimum krävs Fairtrademärkt kaffe, te och socker och att man aktivt ser över möjligheterna att inkludera fler produkter så som chokladdryck eller Fairtrade-märkta bananer i fruktkorgen. BILD 26: Det femte och sista kriterier handlar om lokalt informationsarbete både via aktiviteter och hur kommunen kommunicerar att de är Fairtrade City-diplomerade. BILD 27: Minst fyra informationsinsatser per år ska genomföras. BILD 28: Planera lokala event i samband med Fairtrades återkommande aktiviteter.

9 BILD 29: Styrgruppen ska också redogöra för på vilket sätt de planerar att synliggöra och kommunicera att kommunen är Fairtrade City-diplomerad, t ex via kommunens hemsida, eget framtagna informationsmaterial eller sociala medier. Här är olika exempel på hur några kommuner kommunicerar att de är Fairtrade City-diplomerade. BILD 30: BILD 31: BILD 32: Fairtrade Sveriges kommunikationsmanual är stöd för kommunikation kring Fairtrade. I manualen finns tips kring begrepp i text samt ramar för hur Fairtrades certifieringsmärke får användas. För styrgrupperna i Fairtrade City-diplomerade kommuner finns manualen med stöd och tips på motsvarande sätt för Fairtrade City-logotypen. Handboken för styrgrupper delas ut till alla ledamöter efter diplomeringen och ger stöd i engagemanget kring Fairtrade i kommunen. Manualerna (utom handboken) kan båda hämtas hem från resursen på Fairtrade för skolan I dagsläget finns fem pedagogiska material från Fairtrade Sverige: Bananens långa resa för förskolan Schyssta bananer? För åk 1 6 Spela Roll? För åk 7 9 Köper du det här? För gymnasiet Handla hållbart? För SFI och kursen Svenska som andraspråk på gymnasiet Alla pedagogiska material är förankrade i läroplanerna för att vara relevant stöd i undervisning. Fairtrade City-ansökan kan skickas in löpande under året. Handläggningstiden är ca tre veckor, 15 juni 15 augusti undantaget. Skriv direkt i Word-underlaget samt i Excel-underlaget där det erfordras och maila därefter de två underlagen i originalversion direkt till catja.kaloudis@fairtrade.se

10 BILD 33: Styrgruppen ska regelbundet skicka in förnyelseansökan till Fairtrade Sverige, där redogörs förbättringar som skett sedan den senaste ansökan. Vartannat år genomförs en mer omfattande ansökan. Kontaktpersonen i styrgruppen är ansvarig för att ansökan skickas in. Om målen för kriterierna inte nås eller om en ny ansökan inte skickas in, så omdiplomeras inte kommunen för nästkommande år. Information om avgiften finns på Fairtrade.se BILD 34: Fairtrade Sverige ger verktyg och stöder Fairtrade Citykommunerna via hemsidan, informationsbrev, material för beställning, utlåning samt ger tips och stöd inför och under kampanjer, om sociala medier och egen produktion av informationsmaterial. Även utbildningar och träffar erbjuds nationellt och internationellt.