Dorothy Chikwiti, teodlare, Malawi. HEJ DÅ FATTIGDOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dorothy Chikwiti, teodlare, Malawi. HEJ DÅ FATTIGDOM"

Transkript

1 Dorothy Chikwiti, teodlare, Malawi. HEJ DÅ FATTIGDOM Fairtrade-rapporten 2013

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Efter milleniemålen... 6 Millenniemålen... 6 Lång vägs färd mot nya utvecklingsmål... 7 Fair Trade Beyond En bit på väg Handelns roll i fattigdomsbekämpning Bistånd och samstämmighet Sveriges två ben i utvecklingspolitiken Politik för global utveckling Ekonomiskt utanförskap Den globala handelns utmaningar Empowerment en nyckel till utveckling Fairtrade handel för ökat inflytande och minskad fattigdom Upphandling ett viktigt verktyg för global utveckling Från olagligt till självklart Fairtrade City bryggan mellan Montero i Peru och Stora torget i Skövde Lokalt engagemang och bred förankring Fairtrade City en viktig kanal till kommunens invånare Kommunens roll i offentlig upphandling miljoner koppar Fairtrade-kaffe Fairtrade 2013 i siffror Noter Fairtrade-rapporten 2013 är indelad i fem delar. Den första delen handlar om den nya utvecklingsagendan som skall ersätta millenniemålen efter Fairtrade och den internationella rättvis handels-rörelsen har lyft frågan om att handel och partnerskap måste integreras i de nya utvecklingsmålen för att minska den globala fattigdomen och nå en mer hållbar utveckling. Den andra delen beskriver hur Fairtrade kan vara ett verktyg för att skapa en inkluderande tillväxt som bidrar till att odlare och anställda själva kan lyfta sig ur fattigdom. Del tre belyser hur offentliga aktörer genom sociala krav i upphandling kan bidra till och driva på arbetet för att nå Sveriges och EU:s utvecklingsmål om minskad global fattigdom. Den fjärde delen visar hur arbetet med Fairtrade City kombinerar offentlig upphandling med ett lokalt engagemang för globala frågor. Rapporten avslutas med en årligen återkommande sammanställning av statistik kring hur arbetet med Fairtrade går i Sverige. Fairtrade-rapporten 2013 Fairtrade Sverige Text: Jerker Thorsell och Maria Granefelt Redaktör: Maria Granefelt Formgivning: Magnus Jonsson Szatek Foto: Anette C. Kay: framsidan, sid 31. Linus Hallgren, sid 3, sid 5, sid 18, sid 30. Kenneth Havgaard, sid 9, sid 28. Didier Gentilhomme, sid 10. Henrik Kastenskov, sid 11. James A. Rodríguez, sid 15. Ann-Katrin Persson, sid 16. Simon Rawles, sid 19. Simon Engström, sid 31. Tryck: Wikströms PUB Rapporten är framtagen med projektbidrag från Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen ansvarar ej för innehållet.

3 Nya mål för 2030 Millenniemålen löper ut om två år. Globalt sett kommer målet om att halvera fattigdomen i världen troligtvis att nås. Visst är det fantastiskt att flera av målen som sattes upp vid millennieskiftet av världens ledare för att bidra till global utveckling kommer att uppnås till Men samtidigt lever fortfarande nästan 1,2 miljarder människor under den extrema fattigdomsgränsen på 1,25 dollar per dag. Ofta utan tillgång till rent vatten, tillräckligt med mat eller ens tak över huvudet. Världssamfundet har all anledning att inte vara nöjda och det viktiga arbetet med att utforma nya mål för fattigdomsbekämpning och global utveckling har redan börjat. Som generalsekreterare för Fairtrade ser jag att vi har mycket att bidra med i det arbetet. I FN påbörjas nu förhandlingarna om hur de nya utvecklingsmålen, som ska ta vid efter millenniemålen, skall se ut i praktiken. Sverige har genom EU en stark röst i det kommande arbetet. I synnerhet då tidigare biståndsminister Gunilla Carlsson, som en av 30 särskilt utvalda, suttit med i FN:s högnivåpanel, och bidragit till det viktiga förarbetet. Högnivåpanelens slutrapport visar på nödvändiga och höga ambitioner. Den extrema fattigdomen skall utrotas till år 2030 och de är tydliga med att business as usual inte längre är möjligt. Det vilar ett stort ansvar på de ledande politikerna vid förhandlingsbordet. Men ska vi nå högnivåpanelens nollvision kan fattigdomsbekämpning och det nya globala ramverket inte bara vara en fråga för världens ledare eller bistånds- och utvecklingsministrar. Det måste genomsyra, och vara måttstocken inom alla politikområden, för politiker på alla nivåer, men även för företag, civilsamhälle och konsumenter som du och jag. Den globala utvecklingen har resulterat i att varje enskilt land, varje kommun och dess medborgare är delaktiga i och påverkas av vad som händer långt borta från landets egna gränser. Gränser mellan länder suddas ut och det ömsesidiga beroendet ökar. Allt angår alla. Det är få som förblir oberörda av fakta om fattigdom. Att så mycket som var åttonde människa går till sängs hungrig varje dag är något som engagerar många. Men samtidigt är fattigdomsbekämpning, utrikes- och internationell handelspolitik frågor som ofta ligger långt från de flesta människors vardag i Sverige. Möjligheten att påverka känns liten. Samtidigt är det nära, genom det vi som individer, företag, kommun och organisationer handlar på den globala marknaden. Oavsett om det handlar om att köpa middag till familjen eller kaffe till kommunens verksamhet är vi som konsumenter inblandade i ekonomiska transaktioner som oftast berör länder och människor långt utanför vår egen sfär. Det är denna handel som också är en av anledningarna till att vi under åren med millenniemålen har sett en stor ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Men samtidigt vet vi att tillväxten är med och skapar problem. Ekonomin växer på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser. Handel är ett effektivt verktyg som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. Detta måste de nya målen, som världens länder tillsammans åtar sig, ta hänsyn till. Business as usual är inte längre ett alternativ. 3

4 Fairtrade och den internationella rättvis handels-rörelsen visar upp exempel på hur konsumenter och producenter gemensamt kan bidra till att bekämpa fattigdom och verka för en hållbar produktion och konsumtion. Fairtrade är inte lösningen på all världens fattigdom, men visar att det går att skapa incitament för en handel som bidrar till att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Ett viktigt inslag i Fairtrades framgångar är det lokala engagemanget från över Fairtrade City-diplomerade kommuner runt om i världen som verkar för både en privat och offentlig etisk konsumtion. I Haparanda, Östersund, Gnosjö, Jönköping, Avesta och alla de omkring 60 Fairtrade Citykom muner som finns i Sverige, görs ett viktigt arbete genom att ställa krav enligt rättvis handelsprinciper i kommunens egna offentliga inköp. De skapar ökad förståelse för relationen mellan utveckling och handel hos kommunens invånare och ökar utbudet av Fairtrade-märkta produkter. Och lika viktigt är att dessa kommuner, genom sitt arbete, även har flyttat gårdagens diskussion om det över huvud taget går att ställa sociala krav i offentlig upphandling till dagens fråga om hur man bäst gör det. Något som påverkat både attityder och praxis i Sverige och resten av Europa. Det är just det som årets Fairtrade-rapport handlar om. Hur Fairtrade kan bilda en brygga mellan byn Montero i Peru där Cidora Samaniego Yanallaco odlar Fairtrade-kaffe till FN-skrapan i New York och Stora torget i Skövde. Hur enskilda individer som är övertygade om att odlare, konsumenter, organisationer, folkvalda politiker, lokalt och globalt näringsliv tillsammans, genom handel, kan påverka en av de största utmaningarna som världen står inför idag. Vi måste tillsammans säga Hej då fattigdom! Magdalena Streijffert, Generalsekreterare Föreningen för Fairtrade Sverige If you think you re too small to make a difference, you ve never been in bed with a mosquito. Walter Alifo, rektor på en skola i New Koforidua, Ghanas första Fairtrade City. 4

5 Cidora Samaniego Yanallaco, kaffeodlare, Peru. 5

6 Efter millenniemålen Den extrema fattigdomen skall utrotas till år Det är det mål som FN:s högnivåpanel presenterade i sin slutrapport i juni Panelen som tillsattes av FN:s general sekreterare Ban Ki-moon ett år tidigare hade i uppdrag att komma med förslag och rekommendationer inför nästa globala utvecklingsagenda, som ska ersätta dagens millenniemål då de passerar måldatum år Slutrapportens titel A New Global Partnership: Eradicate poverty and transform economies through sustainable development, speglar en hög ambitionsnivå och en vision om att fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling måste gå hand i hand. I september 2013 startar det verkligt utmanande arbetet på FN:s toppmöte, då förhandlingar börjar om hur de nya utvecklingsmålen skall se ut i praktiken. Millenniemålen Redan vid millennieskiftet, på FN:s toppmöte i september 2000, enades världens ledare om att gemensamt agera för att halvera fattigdom och hunger, samt att öka levnadsstandarden i världen till Målsättningarna formulerades som åtta tidsbestämda mätbara mål millenniemålen. Målen och dess utformning har varit omdiskuterade. 1 Men utvecklingen i världen har det senaste decenniet gått framåt på många områden och flera av målen ser ut att kunna uppnås. Till exempel har många länder redan halverat fattigdomen, antalet barn som börjar skolan är idag högre än någonsin och barnadödligheten har minskat med 41 procent sedan Men samtidigt finns stora utmaningar som inte går att blunda för. Utvecklingen skiljer sig mellan olika regioner och olika länder, och även inom många länder är utvecklingen ojämn. Framstegen når ofta inte världens mest utsatta människor; de fattigaste, de som lever i länder drabbade av konflikter och naturkatastrofer samt de som diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionshinder eller etnicitet. Jämfört med 1990 lever idag 700 miljoner färre människor i extrem fattigdom. Men fortfarande befinner sig nästan 1,2 miljarder människor under den extrema fattigdoms gränsen och livnär sig på mindre än 1,25 dollar per dag. Av världens befolkning går en utav åtta till sängs hungrig dagligen. 3 De åtta millenniemålen: Halvera jordens fattigdom och hunger Att alla barn får gå i grundskola Öka jämställdheten mellan kvinnor och män Minska barnadödligheten Förbättra mödrahälsan Stoppa spridningen av HIV och aids Säkra hållbar utveckling Öka samarbetet kring bistånd och handel 6

7 Andel extremt fattiga som lever under 1,25 dollar/dag 1990, 2005 och 2010 angivet i procent ( Målen för 2015 är markerade med streck ) ,5 22, Afrika söder om Sahara Sydöstra Asien Södra Asien Latinamerika & Karibien Källa: Millennium Development Goals Report 2013 Kritik har också riktats mot att målen inte är rättighetsbaserade och därmed inte omfattar FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Detta är något som civilsamhällets organisationer trycker hårt på för att det ska inkluderas i framtida ramverk. 4 Dessutom har delmål åtta som handlar om de rika ländernas ansvar drabbats av bakslag, både vad gäller biståndsnivåer och handelsförhandlingar som havererat, och har därmed långt kvar för att uppnås till Trots att målen varit omdiskuterade och kritiken varit hård i vissa fall, så råder det ändå en stor konsensus om att målen har tjänat sitt syfte genom att sätta frågan om fattigdomsbekämpning och utveckling på den globala dagordningen. Lång vägs färd mot nya utvecklingsmål År 2012 började på allvar arbetet med att ta fram ett nytt globalt ramverk som ska ta vid efter FN satte igång en omfattande konsultationsprocess för att ta fram analyser och utvärderingar som skall ligga till grund för den nya utvecklingsagendan. I juni 2012 presenterades rapporten Realizing the Future We Want for All - som lade grunden för det fortsatta arbetet. En av rapportens viktigaste rekommendationer var att en utvecklingsagenda efter 2015 behöver innehålla ekonomisk utveckling som inkluderar både social utveckling och miljömässig hållbarhet. 6 Att utrota fattigdomen är den största globala utmaningen som världen står inför idag och en förutsättning för hållbar utveckling. Vi förbinder oss att befria mänskligheten från fattigdom och hunger och det brådskar. The Future We Want slutdokumentet efter FN:s konferens i Rio

8 Vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro sommaren 2012 diskuterades också millenniemålen. I slutdokumentet - The Future We Want 7 - slog man fast att utrotning av fattigdom fortfarande är den största utmaning som världen står inför. Och att fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling måste gå hand i hand. Utifrån detta sattes en rad globala mål upp som speglade alla tre dimensioner av hållbarhet; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Dessa skall tillsammans med de kommande nya utvecklingsmålen, utgöra de mål och strategier för hur arbetet med en global utveckling ske se ut efter I juli 2012 utsåg Ban Ki-moon en särskild högnivåpanel med uppgift att ta fram konkreta rekommendationer för det framtida ramverket. Sverige har, genom att tidigare biståndsminister Gunilla Carlsson ingått i högnivåpanelen, haft en framträdande roll i det förberedande arbetet. Som ett svar på den kritik som millenniemålen har fått för att ha varit en toppstyrd process grundades panelens arbete denna gång i en ambitiös konsultationsprocess. I konsultationerna uppmanades civil samhälle, näringsliv och unga världen över att delta. Fairtrade har på internationell nivå deltagit i konsultationerna genom den globala kampanjen Beyond 2015 som skapats för att säkerställa civilsamhällets röst i processen. En kampanj som samordnar över 650 organisationer globalt. I Sverige har Fairtrade som enskild organisation och som del av den svenska Beyond 2015-kampanjen 8 arbetat med att driva frågor om hur handel och partnerskap bör lyftas in i den nya utvecklingsagendan. Fair Trade Beyond 2015 Tillsammans med hela den internationella rättvis handels-rörelsen har Fairtrade i Sverige lyft frågan om att rättvis handel kan vara en fundamental drivkraft för att minska fattigdom och nå en mer hållbar utveckling. Frågorna har drivits i den internationella kampanjen Fair Trade Beyond Bara i Sverige samlade kampanjen över 70 kommunalråd och lokala politiker, som tillsammans med bland andra borgmästarna i Seoul, Madrid, Paris och Rio de Janeiro, gick ut i ett gemensamt upprop för att visa på det starka lokala engagemanget som finns för utvecklingsfrågor och rättvis handel. Dessutom har Fair Trade Advocacy Office i Bryssel, som representerar hela rättvis handels-rörelsen, bidragit stort till den internationella Beyond 2015-kampanjens position om handelsfrågor och samtidigt skapat en stark dialog med beslutsfattare på EU nivå. Med uppropen och det övriga påverkansarbetet ville Fairtrade påverka högnivåpanelens arbete. Målet har även varit att se till att de prioriterade frågorna lyfts i EU:s gemensamma position inför den nya utvecklingsagendan. Detta i linje med Ministerrådets och EU-kommissionens 12-stegsplan för hur millenniemålen ska uppnås till 2015, där rättvis handel beskrivs som ett av de bästa verktygen för samstämmig politik för utveckling och ett värdefullt initiativ för att uppnå millenniemålen. 11 Millenniemålen kom mest allvarligt till korta genom att inte integrera ekonomiska, sociala och miljöaspekter på hållbar utveckling som man förutsåg i Millenniedeklarationen, och genom att inte ta itu med behovet av att främja hållbar konsumtion och produktion. Resultatet blev att frågor om miljö och utveckling aldrig sammanfördes ordentligt. Folk arbetade hårt - men ofta separat med problem som var tätt sammankopplade. Högnivåpanelens slutrapport

9 Rättvis handels-rörelsens positioner i millenniemålsprocessen Mänskliga rättigheter och jämlikhet som ledstjärna för alla politikområden Människors förutsättningar att lyfta sig ur fattigdom och förverkliga sin potential måste stärkas. Utvecklingspolitiken måste vara grundad i de tre pelarna för hållbar utveckling; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att en sådan agenda ska fungera måste den inkludera alla politikområden. Det nya globala ramverket behöver bygga på samstämmighet, där alla politikområden, i såväl Sverige som inom EU, drar åt samma håll. Handel måste lyftas som ett verktyg för hållbar utveckling Handel är ett effektivt verktyg som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. Handelsregler och praxis måste reformeras med målet att övervinna orättvisor och att stärka anställda och småskaliga producenter i utvecklingsländer för att genom handel kunna ta sig ur fattigdom. Alla aktörer på alla nivåer måste inkluderas och ta ansvar Genom framgångsrika partnerskap kan vi motverka fattigdom och ojämlikhet på lokal nivå, åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt på nationell nivå och säkerställa utveckling som inkluderar alla på global nivå. Den nya utvecklingsagendan måste därför stödja partnerskap för hållbar utveckling mellan regeringar, lokala myndigheter, företag, det civila samhällets organisationer och medborgare. Det är viktigt att alla berörda parter tar ansvar och kan ställas till svars inom ramverket för den nya utvecklingsagendan. 9

10 En bit på väg... Högnivåpanelens slutrapport blev klar i maj Med en ambitiös vision om att extrem fattigdom ska utrotas till 2030, föreslår rapporten en universell agenda, som ska gälla alla länder och som enar fattigdomsbekämpning och hållbarhet. På flera punkter har panelen tagit fasta på de frågor som Fairtrade och det svenska civilsamhället drivit. De lyfter fem transformativa skiften som krävs för att nå målet: att bryta utanförskap; bygga en framtid kring verkligt hållbar utveckling; omvandla ekonomier för att skapa arbetstillfällen och tillväxt som når alla; bygga globalt partnerskap samt skapa fred och ökat ansvarsutkrävande. Högnivåpanelens rapport är en bra start, men det finns rum för ytterligare förbättringar om världen skall lyckas med den stora och viktiga uppgiften att utrota den extrema fattigdomen till I rapporten återkommer högnivåpanelen till att det är dags att tänka nytt. Om målen skall uppnås så måste alla aktörer ta ansvar och förändra sitt tänkande och handlande för att lösa problem med nya arbetssätt. Business as usual är inte längre ett alternativ. En lovvärd ansats, men samtidigt genomsyras rapporten av ett starkt fokus på ekonomisk tillväxt som inte tycks problematiseras eller utmana den rådande synen på tillväxt, internationell handel och globala finansiella system. Flera gånger nämns ojämlikhet som ett stort problem, men rapporten går inte tillräckligt långt i hur detta ska bekämpas. Ojämlikhet driver och vidmakthåller fattigdom och en ensidig fokus på tillväxt kommer inte vara lösningen på växande inkomstklyftor. Här måste man våga tänka nytt. För att åstadkomma en verklig hållbar utveckling måste människan och planeten få företräde framför vinst och tillväxt. I ett av de fem transformativa skiftena nämns specifikt att världen måste ställa om till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Fokus ligger här i första hand på teknisk utveckling och hållbar produktion, men med alltför svaga mekanismer för att hålla företag ansvariga. Att bidra till hållbar utveckling kan inte vara en valmöjlighet för företag, utan måste vara kärnan för alla företag. Och när det gäller förändring av konsumtionsmönster förlitar sig panelen på informationsinsatser där civilsamhället och aktieägare agerar watch dogs och framhäver i 10

11 första hand branschernas och företagens egna certifieringar för att garantera hållbar produktion. Vikten och utvecklingen av oberoende certifieringar och kontrollorgan förbises. Resultatet blir alltför mycket business as usual. På fler ställen i rapporten nämns att handel måste vara rättvis (fair) för att vara en drivkraft för fattigdomsbekämpning. Det håller Fairtrade helt med om, men vad rättvis i detta fall betyder blir aldrig riktigt tydligt. Rapporten föreslår visserligen att globala finans- och handelsregler måste reformeras för att stödja ett öppet, utvecklingsvänligt handelsystem som inkluderar att minska skadliga jordbrukssubventioner och öka marknadstillträdet för de fattigaste länderna. Detta är bra, men panelen presenterar inte något nytänkande kring detta. Avskaffandet av tullar och subventioner kan inte på egen hand göra handel till ett instrument för utveckling. Här behövs specifika stöd för småskaliga och marginaliserade producenter och handelsregler som baseras på ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn, som också respekterar och skyddar mänskliga rättigheter. Det är positivt att högnivåpanelens rapport lyfter vikten av partnerskap. Framsteg i den här skalan är möjliga, men bara om myndigheter (på alla nivåer) multilaterala institutioner, företag och civilsamhällets organisationer är villiga att ändra kurs och avvisa business as usual. 12 De nuvarande millenniemålen är främst en agenda för världens fattiga. Det åttonde målet som handlar om partnerskap och om de rika ländernas ansvar har varken nåtts, varit mätbart eller följts upp på samma sätt som de övriga målen. I den nya utvecklingsagendan måste panelens uppmaning om alla aktörers ansvar och potential verkligen fullföljas och konkretiseras. Sverige har en viktig roll i den fortsatta processen, genom vilka frågor man väljer att driva inom EU och som därmed kan bli en del av den gemensamma EU-positionen i processen. I följande kapitel ser vi närmare på handelns roll i bekämpandet av den globala fattigdomen och hur rättvis handel och Fairtrade kan vara ett verktyg för såväl stater, som kommuner, företag och organisationer att förverkliga högnivåpanelens vision. 11

12 Handelns roll i fattigdomsbekämpning Ökad global handel är en av anledningarna till att vi under åren med millenniemålen har sett en dramatisk ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Men ofta kommer inte tillväxten alla till del och ekonomin växer på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser. I Sveriges utvecklingspolitik uppmärksammas utmaningarna med det ekonomiska utanförskapet och man lyfter behovet av en inkluderande tillväxt, det vill säga att alla delar av samhället deltar, bidrar och gynnas för att nå de globala målsättningarna om minskad fattigdom. Det innebär att såväl politiker, näringsliv, civilsamhälle och konsumenter behöver bidra för att uppnå en hållbar produktion och konsumtion. Fairtrade kan vara ett svar på utmaningen att skapa incitament för en inkluderande tillväxt genom en handel som bidrar till att människor själva kan lyfta sig ur fattigdom. Världen har blivit mindre. Gränserna mellan länder suddas ut och de ömsesidiga beroendena ökar. Det finns inte längre några bakgårdar, där länder kan agera ostört utom synhåll för världssamfundet. Inget land kan bortse från vad som händer på andra håll i världen. I dag angår allt alla. Effekter av ekonomiska framgångar och bakslag sprids som ringar på vattnet. Väpnade konflikter, miljöförstöring, terrorism och fattigdom är utmaningar som världens länder står inför tillsammans. Vi har ett gemensamt ansvar. Inledning i regeringens proposition från 2002 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling Bistånd och samstämmighet Sveriges två ben i utvecklingspolitiken Sveriges arbete för minskad global fattigdom ligger idag huvudsakligen på biståndsministerns bord. I millenniemål 8 som handlar om de rika ländernas ansvar för millenniemålen uttrycks behovet av ökat bistånd från rika till fattiga länder. Det preciseras att biståndet från FN:s givarländer ska uppgå till 0,7 % av BNI. Sverige är ett av få länder som uppfyller det målet, men globalt är det långt kvar. 13 Biståndet har dock begränsade möjligheter att förändra de orättvisa strukturer som ligger till grund för mycket av fattigdomsproblemen i världen. Regeringen är därför tydlig med att Sveriges utvecklingspolitik vilar på två ben; bistånd och samstämmighet. Det senare är en målsättning om att alla politikområden ska dra åt samma håll, alltså på olika sätt bidra till fattigdomsbekämpning eller åtminstone inte motverka det. Politik för global utveckling Ett av Sveriges svar på millenniedeklarationen och millenniemålen är den politik för global utveckling (PGU) som antogs av riksdagen i december PGU bygger på ett beslut om att Sveriges politik inte på något område ska motverka utvecklingsmålen. Sverige var först i världen att anta en 12

13 så kallad samstämmighetspolitik följde EU Sveriges väg när man antog Lissabonfördraget som fastslog att även samtliga EU:s politikområden måste bidra till, eller åtminstone inte motverka, global utveckling och kampen mot fattigdomen i världen. 14 Sveriges politik för global utveckling säger att två perspektiv ska genomsyra all svensk politik; de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet. Det yttersta målet är en rättvis och hållbar global utveckling. Fattigdomsbekämpning och det nya globala ramverket kan alltså inte bara vara en fråga för bistånds- och utvecklingsministrar utan måste genomsyra, och vara måttstocken för alla politikområden. Att förverkliga den målsättningen i praktiken är en stor utmaning. CONCORD Sverige är ett nätverk av svenska organisationer som jobbar för att påverka EU:s politik för minskad fattigdom. De har tittat närmare på den svenska politiken för global utveckling för att se vilka målkonflikter som finns, alltså var regeringen gör saker som motverkar utvecklingsmålen. CONCORD lyfter upp flera områden där politiken behöver bli klart bättre för att kunna kallas samstämmig. Flera av dem relaterar till handel. Ett omdebatterat exempel är EU som med den ena handen antar lagtexter i syfte att stötta småskaliga jordbruk i utvecklingsländer, och med den andra sänker världsmarknadspriserna på livsmedel genom omfattande subventioner till europeiska bönder. 15 Millenniemål 8 berör flera politikområden och handlar om att öka samarbetet mellan rika och fattiga länder. Ökat bistånd är en del av detta, men det handlar även om att länder med utbredd fattigdom i större utsträckning deltar i internationell handel, att skuldbördorna lättar och genom bättre handelsavtal. Cirka 40 länder har fått sina skuldbördor avskrivna och vissa lättnader har skett när det gäller handelshinder och restriktioner, men den rika världen har lång väg att gå för att millenniemålen skall uppfyllas till De multilaterala förhandlingarna mellan EU och utvecklingsländerna har strandat och ersatts av allt fler bilaterala och regionala handelsavtal. Det minskar de minst utvecklade ländernas förhandlingskraft, och innebär dessutom en bristande översikt över hur handels avtalen bidrar till en globalt hållbar utveckling och skydd av mänskliga rättigheter. Här kan Sverige trycka på för en fri, men även rättvis, handel och ett avskaffande av jordbrukssubventioner och handelshinder, för att den nya utvecklingsagendan ska kunna ta steget vidare. Ekonomiskt utanförskap Under åren med millenniemålen har den extrema fattigdomen minskat dramatiskt i många områden och flera av världens fattigaste länder har sett en stor ekonomisk tillväxt. Den ökade globala handeln är en av anledningarna. Men ofta kommer inte tillväxten alla till del. Med dagens takt kommer det ta 800 år UNICEF bedömer i en rapport för världens en miljard fattigaste att nå tio från 2011 att det i nuvarande takt procent av världens inkomster. kommer att ta 800 år för världens Inledningen i Unicefs rapport Global Inequality: Beyond the Bottom Billion en miljard fattigaste att nå upp till tio procent av världens inkomster. Ojämlikhet är ett problem, inte bara för de som är fattigast, utan för hela samhällsutvecklingen. Samma rapport från UNICEF pekar på data som visar att länder med stora klyftor också har långsammare tillväxt, mer hälso problem, sociala problem och politisk instabilitet

14 Om handel skall vara ett effektivt verktyg som bidrar till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, måste den vara designad för detta ändamål. En handel som tar hänsyn till och stöttar odlare och anställda i utvecklingsländer som idag befinner sig längst bak i handelskedjan, där den hårda prispressen ofta sätter de mänskliga rättigheterna ur spel. Fairtrade är inte ensamma om insikten att det ännu är långt kvar till en global handel som gynnar alla. När regeringen, i juni 2012 i en skrivelse till riksdagen, utvärderar sitt eget arbete med samstämmighet för global utveckling är temat just ekonomiskt utanförskap. Skrivelsen fokuserar särskilt på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap. Denna utmaning handlar om fattiga länders och människors bristande möjligheter att kunna delta i, bidra till, eller dra nytta av den globaliserade ekonomins möjligheter. För att bryta det ekonomiska utanförskapet behövs inkluderande tillväxt. Med inkluderande tillväxt avses tillväxtmönster där hela samhället, dvs. även fattiga och sårbara människor, deltar, bidrar och gynnas. 17 Denna skrivning är något Fairtrade Sverige varmt välkomnar. I likhet med regeringen ser Fairtrade inkluderande tillväxt, det vill säga att alla delar av samhället deltar, bidrar och gynnas, som nödvändigt för att nå de globala målsättningarna om utrotad fattigdom. Fairtrade kan vara ett svar på utmaningen att skapa en inkluderande tillväxt genom en handel som bidrar till att människor själva kan lyfta sig ur fattigdom. Samtidigt erbjuder Fairtrade möjligheter för såväl politiker, näringsliv, civilsamhälle som konsumenter att bidra till en hållbar produktion och konsumtion. Den globala handelns utmaningar Det finns stora utmaningar inom den globala handeln som den fungerar idag. Marknaden klarar inte att på egen hand skapa inkluderande tillväxt. Mest utsatta är råvaruproducenterna, i början av handelskedjan. Råvarupriserna är inom många branscher mycket instabila och överlag har priserna sjunkit dramatiskt de senaste 30 åren. 18 Priset på vårt te och kaffe är all deles för lågt. Endast några få procent hamnar hos odlarna som skördar kaffet, plockar tebladen och rensar kakaofrukterna. Alltför ofta sker även grova kränkningar av mänskliga rättigheter i produktionen av de varor som vi konsumerar varje dag. En stor utmaning är maktkoncentrationen i mitten av ledet, mellan producent och konsument. Världshandeln kan liknas vid MILLIONS OF FARMERS ett timglas. Det finns många miljoner odlare SELL TO: och anställda som producerar råvaror till miljarder konsumenter. I mitten finns ett A HANDFUL OF COMPANIES, fåtal stora livsmedelsjättar som kontrollerar råvaruhandel och förädling. Genom WHO SELL TO: deras köpkraft kan de pressa priserna och BILLIONS OF CONSUMERS sätta spelreglerna. Ta kaffe och bananer till exempel. 25 miljoner småskaliga kaffeodlare producerar 80 procent av världens kaffe, 19 men över 40 procent av handeln med kaffe koncentreras till endast tre företag, som i 14

15 sin tur säljer till miljoner konsumenter. 20 Av den globala bananhandeln kontrolleras 70 procent av fem företag. 21 Liknande mönster ser vi för de flesta viktiga exportgrödor och produktkategorier. 22 Resultatet är att den enskilde odlaren har ett extremt underläge gentemot den hen säljer till och konsumenten har små möjligheter till insyn och påverkan, trots tusentals varor att välja mellan i butikshyllan. Fairtrade bidrar med verktyg för att motverka obalanserna i handelskedjan, genom kriterier som stärker odlarnas och anställdas förhandlingskraft. Fairtrade når idag ut till drygt 1,3 miljoner odlare och anställda som säljer Fairtrade-märkta produkter genom tusentals stora och små företag på 120 marknader till miljontals konsumenter. Det är fortfarande en liten del av världsmarknaden, men det visar att det går att skapa en handel som bidrar till att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Empowerment en nyckel till utveckling Grundtanken med begreppet empowerment är att fokusera på människors förmåga att aktivt bidra till att påverka den utveckling de vill se i sina liv och samhällen. Det utgör det viktigaste redskapet i att få samhällen att utvecklas och ekonomier att växa. Det är därmed även en nyckelfaktor för människor att kunna ta sig ur fattigdom. Med empowerment som utgångspunkt utgör de som lever i fattigdom en viktig resurs och utvecklingen sker tack vare dem. 23 Empowerment är också en nyckel för att kunna förverkliga ambitionerna i Sveriges politik för global utveckling. Fairtrades arbete för att öka graden av självbestämmande grundas i Världsbankens fyra faktorer för att nå empowerment: odlare ska ha tillgång till information, vara inkluderade och delaktiga, kunna ställa aktörer till svars samt organisera sig lokalt. Genom att sänka trösklar, förbättra produktivitet och skapa möjligheter till anställning under bättre villkor ger man stöd till individer att själva bekämpa fattigdom och skapa sig en hållbar framtid. 24 Fairtrades mål är att bekämpa fattigdom och produktmärkningen är verktyget för att nå det målet. Medlemmarna röstar under årsmöte i Toledo Cacao Growers Association, Belize

16 Fairtrade handel för ökat inflytande och minskad fattigdom Produktmärkningen Fairtrade växte fram ur nationella gräsrotsrörelser i en rad länder under och 90-talen med målsättningen att bekämpa fattigdom och verka för hållbar utveckling gick man samman i den internationella paraplyorganisationen Fairtrade Labeling Organisation. Fairtrade International, som man heter idag, 25 är fortfarande den enda produktmärkningen med ett uttalat mål att motverka fattigdom och stärka graden av medbestämmande och inflytande för människor i länder med utbredd fattigdom. Kriterierna för märkningen baseras på ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och syftar till ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Fairtrade är affärer, inte välgörenhet. Välj Fairtrade-märkt, för varje gång ni gör det bekämpar ni fattigdom. Kooperativet och Fairtrade ger inte bara en bättre inkomst och möjlighet att försörja familjen, utan också bättre självkänsla. Angel Oyola, bananodlare vid kooperativet El Guabo i Ecuador. 16

17 Kriterierna är utformade för att motverka obalansen i handelsrelationerna och de osäkra marknaderna inom den konventionella handeln. Det handlar om möjligheten för odlare och anställda att ta kontroll över sitt arbete och sina liv genom större resurser, mer stöd och bättre organisering på en marknad med rättvisa handelsvillkor. Så här skapar Fairtrade förutsättningar för utveckling; Ett minimipris som täcker produktionskostnaden. Fairtrade sätter en lägstanivå för det pris som köparen måste betala enligt uträkningar baserat på information från producenter, handlare och externa rapporter. Om världsmarknadens pris överstiger Fairtrades minimipris måste köparen betala detta. Dessutom är odlarna genom kriterierna garanterade ett ytterligare högre pris om råvaran också är ekologiskt certifierad. 2. En extra premie till producenten med syfte att utveckla lokalsamhället och höja levnadsstandarden för de människor som lever där. Utöver minimipriset förbinder sig köparen att betala en Fairtrade-premie till producenten. Denna går direkt in på ett separat konto som används för investeringar i lokalsamhället, till exempel en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård. På så vis gynnas fler än enbart de med sysselsättning inom produktionen. Beslutet om hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna som en viktig del i demokratiutvecklingen. 3. Kriterier med inriktning på utveckling för socialt och ekonomiskt utsatta odlare som jobbar med småskaligt jordbruk. Fairtrade främjar en demokratisk organisering där alla individer ges en möjlighet att vara delaktig i de beslut som fattas inom producentorganisationen. Ofta är odlarna organiserade i kooperativ eller liknande organisationsformer, vilket också är ett krav för att bli certifierad inom vissa produktgrupper. Detta ger också odlarna en starkare position på marknaden i förhållande till en större plantage. 4. Kriterier med syfte att öka anställdas inflytande. De internationella Fairtradekriterierna ställer krav på organisationsrätt, ett ökat inflytande för de anställda, och att de får ta del av de fördelar och högre intäkter det innebär att vara certifierad. Hur premien ska investeras beslutas av en demokratiskt tillsatt kommitté enligt kriterier som gynnar de anställda, deras familjer och lokalsamhället. Utöver att premien fördelas rättvist har engagemanget i premiekommittén den positiva effekten att de anställda får en ökad kunskap inom ledarskap, kommunikation och projektledning. 5. Producenterna är en del av Fairtrade och spelar en viktig roll vid utvecklingen av verksamheten och kriterierna. Producenterna är medlemmar i Fairtrade International och har 50 procents representation i Fairtrade Internationals högsta beslutande organ. 27 Genom kommittéerna och styrelsen är producenterna delaktiga i beslut gällande verksamhet, prissättning, premier och kriterier. 17

18 Under 2013 blev Fairtrade en helt unik produktmärkning som genom sin konstitution ägs till 50 procent av producentnätverken i Asien, Afrika och Latinamerika. Vi är otroligt stolta över odlarnas ökade representation och jag ser det som den största styrkan i Fairtrade-systemet. Odlarna får med detta en reell möjlighet att påverka Fairtrades utveckling och se till att systemet verkar effektivt. För att citera Beatrice, en jordnötsodlare som jag mötte i Malawi; Det är den som bär skorna som vet var de klämmer. Harriet Lamb, vd för Fairtrade International. Fairtrade säkerställer att producenten verkligen gynnas av de fördelar certifieringen ger genom att kontrollera handelstransaktionen mellan producenten och köpare. Det gör att odlare och anställda kan utkräva ansvar om inte företagen håller vad de lovat. Fairtrades omfattande arbete med att stärka producenter i utvecklingsländer gör Fairtrade-märkningen till ett effektivt verktyg för empowerment. Ett verktyg som gör att de kan ta makt över sina liv, förbättra sin position och bekämpa fattigdomen genom handel på rättvisa villkor. Samtidigt är det ett effektivt verktyg för konsumenter att ställa högre krav på företagen och deras produkter, genom att efterfråga varor som de vet bidrar till en positiv utveckling. Högnivåpanelen är i sina rekommendationer till den nya utvecklingsagendan, som nämnts, tydliga med att business as usual inte är ett alternativ. Rättvis handel är däremot ett alternativ. Sverige och EU kan öka insatserna för att nå de globala utvecklingsmålen genom att stärka anställda och småskaliga producenters möjligheter att ta sig ur fattigdom genom handel. Ett sätt är att fortsätta trycka på för att globala handelsregler och -avtal skall reformeras. Ett annat konkret exempel är att Sverige och EU kan utnyttja sin roll som betydelsefulla konsumenter på den internationella marknaden genom den offentliga upphandlingen. På EU-nivå upphandlar offentliga institutioner för 1000 miljarder euro per år. 28 Det motsvarar närmare 20 procent av EU:s sammanlagda BNP. Också i Sverige är stat, kommuner och landsting stora inköpare. Här står offentlig upphandling, alltså sådant som köps för våra skattepengar, för procent av BNP vilket motsvarar runt 600 miljarder kronor per år. All denna konsumtion kan vara ett verktyg för en mer rättvis handel. Nästa kapitel kommer att handla om hur dessa skattepengar kan användas för att stödja arbetet för en samstämmig politik för minskad fattigdom. 18

19 19

20 Upphandling ett viktigt verktyg för global utveckling I Sverige köper den offentliga sektorn varor och tjänster för runt 600 miljarder skattekronor varje år. All offentlig upphandling är underställd lagen om offentlig upphandling, LOU, som i sin tur är en implementering av gällande EU-direktiv. Det betyder att all upphandling styrs politiskt. Syftet är i grunden att säkerställa god konkurrens på den inre marknaden och minska risken för korruption och nepotism. Alla aktörer som vill sälja varor eller tjänster till offentligt finansierade verksamheter ska ha samma chans och lika möjligheter. Men det finns också andra politiska mål som bör vägas in vid upphandling. Till exempel offentliga aktörers ansvar att bidra till Sveriges mål om global utveckling. I början av seklet var sociala aspekter knappt på agendan när det pratades offentlig upphandling, men mycket har hänt de senaste tio åren. Frågan är inte längre om man får ställa sociala krav, utan vilka som bör ställas i olika branscher och hur de bäst kan följas upp och utvärderas. EG-domstolen fastställer att det är möjligt att ställa sociala krav i upphandling, så som med syfte att motverka arbetslöshet. Mål C-225/98. Sveriges största landsting utvecklar ny uppförandekod. Påbörjar sitt projekt kring etiska och sociala krav i upphandling och beslutar om gemensam uppförandekod. 140 av 154 kommuner ställer inte någon form av etiska krav i sina upphandlingar. Framgår av undersökning gjord av SKTF. Främsta motiveringen är att det inte är förenligt med regleringen som styr offentlig upphandling. SKTF tidningen Nr 2/ EU-direktiv anger att det går att ta både miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling. 2004/17/EG och 2004/18/EG 20 Malmö diplomeras till Sveriges första Fairtrade City. EU-parlamentet antar resolution om rättvis handel och utveckling. Lyfter fram Rättvis Handels betydelse för global utveckling och fattigdomsbekämpning samt för ökad konsumentmakt. Parlamentet uppmanar också Kommissionen att anta riktlinjer för upphandling av Fairtrade-produkter. A6-0207/2006

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Talarmanus för presentation om Fairtrade region

Talarmanus för presentation om Fairtrade region Talarmanus för presentation om Fairtrade region Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Det innehåller också kort information om vad Fairtrade City är.

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR DE FYRA FRIHETERNA INLEDNING CHRISTOFER FJELLNER Det råder stor enighet om att framtidens arbetsmarknad och utbildningssystem

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

Talarmanus för presentation om Fairtrade City

Talarmanus för presentation om Fairtrade City Talarmanus för presentation om Fairtrade City Den här presentationen är framtagen för dig som vill hålla en grundläggande presentation om Fairtrade City, där publiken inte behöver ha någon förkunskap om

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Att göra skillnad En oberoende produktmärkning ? Internationella Fairtrade-kriterier Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO)

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

VARFÖR FAIRTRADE? VARFÖR FAIRTRADE REGION? KRAV PÅ RÄTTVIS HANDEL FAIRTRADE CITY KRITERIER FÖR FAIRTRADE REGION ANSÖKAN OCH OMDIPLOMERING

VARFÖR FAIRTRADE? VARFÖR FAIRTRADE REGION? KRAV PÅ RÄTTVIS HANDEL FAIRTRADE CITY KRITERIER FÖR FAIRTRADE REGION ANSÖKAN OCH OMDIPLOMERING VARFÖR FAIRTRADE? VARFÖR? KRAV PÅ RÄTTVIS HANDEL FAIRTRADE CITY KRITERIER FÖR ANSÖKAN OCH OMDIPLOMERING 2 FAIRTRADES KÄRNA ÄR HÅLLBAR UTVECKLING FÖR FATTIGDOMSBEKÄMPNING 3 - ETT REDKAP FÖR FATTIGDOMSBEKÄMPNING

Läs mer

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Jönköping är en Fairtrade City PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Antaget av kommunstyrelsen 2015- Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk

Läs mer

Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige

Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige Utlåtande 2016:48 RI+RVI (Dnr 130-454/2016) Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Ansökan

Läs mer

Fairtrade City. Guide

Fairtrade City. Guide Fairtrade City Guide 1 Innehållsförteckning Information 3 Om Fairtrade City 4 Ett internationellt koncept 4 Initiativ och drivkraft 5 Fairtrade 6 Varför Fairtrade City? 6 Kommunicera Fairtrade City 9 Diplomering

Läs mer

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna Rättvis handel Solidaritetshandling för människor, miljö och framtid Globalt schysta villkor socialt, ekonomiskt och ekologiskt Mänskliga

Läs mer

Fairtrade City-diplomering

Fairtrade City-diplomering Bilaga 1 Fairtrade City-diplomering Ansökningsformulär från november 2015 Skicka underlagen till catja.kaloudis@fairtrade.se Ansökningsformulär för Fairtrade City-diplomering Fairtrade City-diplomering

Läs mer

Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Fairtrade City

Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Fairtrade City Kommunledningskontoret Gertrud Elisabet Bohlin Diarienummer K8.2012.0136 2012-08-17 15 Kommunstyrelsen Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Nya Kommunpartiet Eslöv har

Läs mer

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling!

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Om Fairtrade Linbanan Om Fairtrade Fairtrade - symbolen på produkten Om Fairtrade Vad innebär Fairtrademärket? Fairtrade är en oberoende produktmärkning

Läs mer

fairtrades ambassadörsutbildning

fairtrades ambassadörsutbildning fairtrades ambassadörsutbildning Det går inte att visa bilden. Lektioner indelade efter tematiserade sektioner översikt slutförd resurser kursintyg betygsätt Handel och Mänskliga rättigheter 800 miljoner

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

VARFÖR FAIRTRADE? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. FAIRTRADE CITY

VARFÖR FAIRTRADE? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. FAIRTRADE CITY VARFÖR FAIRTRADE? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. 2 FAIRTRADES KÄRNA ÄR HÅLLBAR UTVECKLING FÖR FATTIGDOMSBEKÄMPNING 3 FAIRTRADE - ETT REDKAP FÖR

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01 Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:25 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:30 av Sonia Lunnergård m fl (kd) om rättvisemärkt kaffe och te Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Motionärerna

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18

Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18 Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18 Kommunledningskontoret Josef Chaib Utredning om Eslöv som Fairtrade City I denna utredning presenteras villkoren och förutsättningarna för Eslövs kommun att

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär Förnyelseansökan - Fairtrade City Ansökningsformulär Förnyelseansökan Fairtrade City Kontaktperson Förnamn Efternamn Kommun Telefonnummer (dagtid) E-post 1. Kommunens ansvar Det första kriteriet inom ramen

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Fair Trade Grund del 1

Fair Trade Grund del 1 Fair Trade Grund del 1 Presentera er Hur kom du i kontakt med rörelsen? Vad är det som gör att du vill engagera dig? Från vilken butik kommer du? Vilka är dina förväntningar på kursen Syfte med kursen

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

Kommunstyrelsen har för egen del beslutat, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut enligt ovan

Kommunstyrelsen har för egen del beslutat, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut enligt ovan KF 15 23 FEB 2015 Ansökan för att bli diplomerad som Fairtrade City KSN-2014-1654 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ansöka om att bli diplomerad som en Fairtrade

Läs mer

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd Chokladens sötma stannar ofta i Nord men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd A. PROBLEM INOM KAKAOINDUSTRIN Västafrika har sedan mitten av 1900-talet varit produktionscentrum

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10 Så kan VGR bli en Fairtrade-region Ägarutskottet 2015-03-10 Rättvis handel Minimilön Facklig organisationsrätt Icke-diskriminering och inget barnarbete Demokratiutveckling Minimipris* Fair Trade-premie*

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Styrgruppen för Fairtrade City Norrköping Fastställd 2015-01-28 Diarienummer: KS 2015/0205 FAIRTRADE CITY NORRKÖPING 2 1. Sammanfattning Norrköping diplomerades av föreningen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Feedback inför omdiplomering av Region Västmanland

Feedback inför omdiplomering av Region Västmanland Fairtrade region Feedback inför omdiplomering av Region Västmanland Förnyelseansökan inkom till Fairtrade Sverige: 22 februari 2017 Kontaktuppgifter: Styrgruppens kontaktperson: Elin Dalman Sammanfattande

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Utgångspunkten för Fairtrade-märkningen

Utgångspunkten för Fairtrade-märkningen Uppdaterad september 2016 En unik produktmärkning Med inriktning på utveckling och ökat inflytande för människor i länder med utbredd fattigdom Försäljningen av Fairtrade-märkta 1 produkter i Sverige och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY GUIDE TILL FAIRTRADE CITY Fairtrade City är en diplomering från Rättvisemärkt. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvilkor för odlare och anställda

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015 Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015 Utrikesdepartementet 2013-04-12 Dokumentbeteckning KOM(2013) 92 Meddelande

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod:

Sinfras interna uppförandekod: Sid: 1 08-52509940 s interna uppförandekod: Fastställd 20140603 Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning Sepember 2008 Rättvis handel Rättigheter Handel Information Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se Förord Rättvis handel Har du någon

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Fairtrade City. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige Projektledare: Henrik Petersson, TNS Sifo Projektnummer: Datum:

Fairtrade City. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige Projektledare: Henrik Petersson, TNS Sifo Projektnummer: Datum: Fairtrade City Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige Projektledare: Henrik Petersson, TNS Sifo Projektnummer:1523526 Datum: 2011-11-15 1 Om undersökningen Under perioden 31 januari till 13 november

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

KF 145 Dnr 327/2010 Kod 109. Medborgarförslag - Gör Vimmerby till en Fairtrade City

KF 145 Dnr 327/2010 Kod 109. Medborgarförslag - Gör Vimmerby till en Fairtrade City Sammanträdesdatum 1(5) KF 145 Dnr 327/2010 Kod 109 Medborgarförslag - Gör Vimmerby till en Fairtrade City Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ska bli en rättvisemärkt kommun Fairtrade City

Medborgarförslag om att Luleå kommun ska bli en rättvisemärkt kommun Fairtrade City 2007-11-26 299 603 Kommunstyrelsen 2008-10-13 231 417 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 218 539 Dnr 07.767-008 novkf29 Medborgarförslag om att Luleå kommun ska bli en rättvisemärkt kommun Fairtrade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer