Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen"

Transkript

1 Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN 2000 gav de världens fattiga och hungrande invånare ett löfte om ett bättre liv. År 2015 ska millenniemålen vara uppfyllda. Några av målen kommer att nås i tid men andra släpar efter. Det är nu hög tid att regeringarna runt om i världen prioriterar alla mål. Det handlar om att ge jordens medborgare mänskliga rättigheter som tillräckligt med mat, ett drägligt hem, god hälsa, utbildning, jämställdhet och en bra livsmiljö. Syfte: Denna övning vill ge deltagarna kunskap om de olika millenniemålen och om hur världens länder arbetar mot fattigdom. Det ger en viktig baskunskap om vår omvärld. Övningen vill också visa att det finns hopp om en bättre framtid eftersom vi genom millenniemålen konkret kan mäta och se hur världen på många områden blir bättre. Genom att ägna Målsnöret 1-2 lektioner får ni veta hur det går för de åtta millenniemålen. Den erbjuder också ett faktafyllt diskussionsunderlag att utgå ifrån för vidare diskussioner och fördjupningar. Förkunskaper: Deltagarna får på ett spännande och roligt sätt lära sig om millenniemålen från grunden. Inga förkunskaper krävs. Tid: 1 2 lektioner (ca 10 minuters intro, 20 minuters grupparbete, 30 minuters redovisning, 15 minuters debriefing) Material: Målkort och markeringskort för varje millenniemål (bifogas), samt ett längre rep (Målsnöret) för redovisningen, gärna minst 2 meter långt. Klädnypor eller dylikt för att fästa markeringskorten på Målsnöret.

2 Målsnöret steg för steg: 1. Ge en kort introduktion om millenniemålen för deltagarna och förklara syftet med övningen. 2. Dela in deltagarna i åtta grupper och ge varje grupp ett målkort (se nedan). Låt varje grupp lösa sin uppgift under 20 minuter. Ge varje grupp ett markeringskort att använda vid redovisningen. 3. Samla alla grupper för gemensam redovisning. Varje grupp visar med sitt markeringskort hur långt världen hittills kommit när det gäller att nå just detta mål. Varje grupp ges också möjlighet att tala om skillnader för målet i olika regioner i värden samt vilka åtgärder som gruppen tror skulle leda till att det gick ännu bättre för deras mål. 4. Genomför en debriefing med klassen för att följa upp vad de lärde sig och vilka nya frågor som dykt upp under övningen. Exempel på frågor kan vara: a) Hur reagerade ni på övningen? svårt/lätt/stressigt/roligt/etc b) Vad hände i er grupp? Hur löste ni uppgiften? c) Tycker ni att ni lärde er något? Ge exempel på fakta som ni inte kände till före övningen. d) Är millenniemålen ett bra sätt att arbeta för en bättre värld? Är det något mål ni saknar? e) Vad tror ni om världens framtid? På vilka sätt påverkar vi själva utvecklingen?

3 Om millenniemålen Vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling år 2000 antog världens ledare Millenniedeklarationen, en deklaration om vilka grundläggande värderingar och målsättningar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Ur Millenniedeklarationen formades åtta millenniemål. Millenniemålen är tydliga utvecklingsmål med delmål och indikatorer för att man ska kunna mäta utvecklingen både i enskilda länder och globalt. Basåret är 1990 och målen ska vara uppnådda till år Målen är att halvera världens fattigdom och hunger, att alla barn ska börja skolan, att öka jämlikheten mellan kvinnor och män, att minska barnadödligheten, att minska mödradödligheten, att stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar, att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling och att öka samarbetet mellan rika och fattiga länder kring bistånd, miljö, handel och skuldavskrivning. Millenniemålen är sedan 2000 i centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. För att nå målen till 2015 krävs det att både rika och fattiga länder fullföljer sin del av avtalet. Utvecklingsländerna har lovat att förbättra sitt ledarskap, bekämpa korruption och investera i utbildning och hälsa för sin befolkning. De utvecklade länderna har lovat att stödja dem genom mer och effektivare bistånd, skuldavskrivningar, rättvisare handelsregler och ett större teknikutbyte. Varje år utvärderas och sammanfattas utvecklingen mot de åtta målen, och FN:s generalsekreterare rapporterar om arbetet till FN:s generalförsamling. Det går också att följa utvecklingen i varje land genom ländernas egna rapporter. Källa: UNDP, FN:s utvecklingsprogram Länktips milleniemålen: fn.se/fn-info/vad-gor-fn undp.org/mdg mdgmonitor.org app.collinsindicate.com/mdg gapminder.org who.int/mdg alliance2015.org regeringen.se millenniemalen.nu un.org/millenniumgoals mdgs.un.org

4 Mål 1 - halvera jordens fattigdom och hunger UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 1? Den första delen av detta mål, att halvera fattigdomen på global nivå, är det mål som med säkerhet kommer att nås (andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015). Beräkningar från Världsbanken visar att andelen extremt fattiga troligen hade gått ner till 15 procent Men fortfarande är 1,4 miljarder människor extremt fattiga. Den andra delen av detta mål, att halvera den extrema hungern i världen, går det sämre med. Denna del av målet kommer förmodligen inte att nås. Idag räknar man med att det finns knappt en miljard hungrande i världen. MÅL 1990 Idag MÅL Halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom (% av befolkningen i utvecklingsländer som lever på mindre än 1,25 USD per dag) Halvera andelen människor som lider av hunger (% av befolkningen i utvecklingsländer som är undernärda) 45 % 27 % (2005) 22,5 % 20 % 16 % 10 %

5 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, Det går trögt vad gäller målet att minska hungern mellan 1990 och 2009 minskade andelen undernärda barn i Afrika söder om Sahara endast från 27 till 22 procent. Nordafrika: Regionen är på god väg att nå målet om minskad fattigdom även om vårens protester och uppror lett till en tillfällig ekonomisk stagnation i flera av länderna. Utvecklingstakten under de kommande åren kan därför komma att saktas ner och fortsatt bistånd till regionen är oerhört viktigt. Västasien: Mellan 1990 och 2005 har andelen människor som lever under fattigdomsgränsen (1,25 USD om dagen) ökat från 2 till 6 procent. Vårens protester och uppror i delar av regionen har också lett till en tillfällig stagnation av flera länders ekonomier, något som ytterligare kommer att försvåra för regionen att nå fattigdomsmålet. Asien: Asien är den region där andelen fattiga människor minskar fortast och Öst- och Sydostasien har redan uppnått målet om halverad fattigdom. Mellan 1990 och 2005 minskade andelen fattiga från 60 till 16 procent i Östasien (där Kina ingår) och från 39 till 19 procent i Sydostasien. I Sydasien (där Pakistan och Afghanistan ingår) går det dock betydligt långsammare och med dagens takt kommer endast Indien att nå millenniemål 1. Sydasien har högst andel undernärda barn i världen (43 procent av alla barn under fem år). Kaukasus och Centralasien: Andelen extremt fattiga som försöker överleva på 1,25 dollar om dagen har ökat från 6 till 19 procent mellan 1990 och Latinamerika och Karibien: Andelen undernärda barn har minskat från 10 procent 1990 till 4 procent 2009 vilket innebar att regionen kommer att nå hungerdelen av millenniemål 1. När det gäller att minska fattigdomen går utvecklingen långsamt andelen extremt fattiga minskade bara med 3 procentenheter mellan 1990 och 2005 (från 29 till 26 procent). Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

6 Mål 2 - se till att alla barn får gå i grundskola UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 2? Det har skett stora framsteg de senaste åren, särskilt i Afrika söder om Sahara. Skolinskrivningen i Afrika söder om Sahara har gått från 58 procent 1999 till 76 procent Vidare är nära 90 procent av barnen i världens fattiga länder idag inskrivna i skolan. Den höga siffran är dock problematisk eftersom den bara talar om hur många barn som börjar grundskolan och inte säger något om hur många barn som fullföljer utbildningen. Många av de allra fattigaste länderna har gjort de största framstegen vad gäller det här målet det visar tydligt att riktade insatser som exempelvis slopande av skolavgifter kan ge stora resultat. Indikator 1990 Idag MÅL Andelen barn inskrivna i skolan (% av barn i utvecklingsländer) Andelen barn inskrivna i skolan (% av barn i utvecklade länder) 82 % 89 % 100 % 97 % 96 % 100 %

7 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara har gjort stora framsteg inom utbildning och hälsa. De största utmaningarna återfinns när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Dessutom krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Nordafrika: I Nordafrika har läs- och skrivkunnigheten bland unga har ökat mest i världen. Läs- och skrivkunnigheten bland Nordafrikas unga ökade från 68 procent 1990 till 87 procent 2009 den största ökningen bland alla utvecklingsregioner. Asien: I Asien börjar över 90 procent av alla barn i grundskolan. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

8 Mål 3 - öka jämställdheten mellan kvinnor och män och öka kvinnors inflytande UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 3? Hur mäter man egentligen jämställdhet? Jo, man tittar bland annat på hur stor andel flickor som börjar skolan, samt hur stor andel kvinnor som sitter i världens parlament och lönearbetar utanför jordbrukssektorn. Fler och fler flickor börjar skolan en mer jämställd skolgång på de lägre nivåerna ser ut att kunna uppnås, men det går trögare på högre utbildningsnivåer. Kvinnligt deltagande i det politiska livet ökar, särskilt i de fattiga länderna. Där ökade andelen kvinnliga parlamentsledamöter från 12 till 18 procent Andelen lönearbetande kvinnor ökar långsamt och är knappt 40 procent. Indikator 1990 Idag MÅL Antalet flickor som % av antalet pojkar som går i skolan (grundskola/gymnasium/högskola) Andelen kvinnor i parlament (% av världens parlamentariker) 91/88/82 96/96/ % 11, %

9 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: De största utmaningarna återfinns när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Nordafrika: Få framsteg har gjorts vad gäller millenniemål 3, målet om ökad jämställdhet mellan könen. Enbart en av fem kvinnor lönearbetar utanför jordbrukssektorn lika få som Andelen kvinnor i de nationella parlamenten har ökat men ligger fortfarande lågt endast 12 procent. Västasien: Få framsteg har gjorts i målet om ökad jämställdhet mellan könen. Fler pojkar än flickor börjar i skolan och färre än en av fem kvinnor lönearbetar utanför jordbrukssektorn. Asien: I Sydasien har inte flickor samma möjlighet att gå i skolan som pojkar. Ojämställdheten mellan könen gäller även arbetsmarknaden. Det går överlag långsamt för de mål som gäller jämställdhet mellan könen. Kaukasus och Centralasien: Andelen kvinnliga parlamentariker har ökat från 7 procent 2000 till 16 procent Andelen kvinnor som lönearbetar utanför jordbrukssektorn uppgick till 45 procent 2009 högst andel av alla utvecklingsregioner. Regionen har också kommit längst vad gäller jämställdhet mellan könen inom utbildning på universitetsnivå är andelen kvinnor till och med högre än andelen män. Latinamerika och Karibien: Stora framsteg har gjorts vad gäller jämställdhet; andelen flickor som genomgår högre utbildning är högst bland utvecklingsregionerna och kvinnor lönearbetar i nästan lika stor utsträckning som män. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

10 Mål 4 - minska barnadödligheten med två tredjedelar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 4? Barnadödligheten har minskat från 12,4 miljoner 1990 till 8,1 miljoner 2009 och idag dör cirka färre barn varje dag jämfört med Det här är en utveckling i rätt riktning, men det går inte tillräckligt fort för att hinna nå målet i tid; varje år dör fortfarande runt 8 miljoner barn innan de fyllt fem år störst är problemet i Afrika söder om Sahara. Indikator 1990 Idag MÅL Antal barn som dör före 5 års ålder (av 1000 födda) (2006) 30

11 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Trots stora framsteg i kampen mot barnadödlighet har regionen fortfarande störst barnadödlighet i världen dog ett av åtta barn innan sin femte födelsedag. Nordafrika: Nordafrika är den enda region som redan uppnått millenniemål 4 att minska barnadödligheten med två tredjedelar. Mellan 1990 och 2009 minskade andelen barn som dog innan sin femårsdag med 68 procent. Västasien: Mellan 1990 och 2009 föll barnadödligheten i regionen från 68 till 32 procent samtidigt som andelen undernärda barn minskade från 11 till 7 procent. Asien: I Östasien minskade barnadödligheten med 58 procent mellan 1990 och Sydasien har gjort de största framstegen i världen i kampen mot mässlingen. Kaukasus och Centralasien: Barnadödligheten i regionen minskade från 78 procent 1990 till 37 procent Latinamerika och Karibien: Barnadödligheten minskade från 52 procent 1990 till 23 procent Om trenden fortsätter kommer regionen att nå målet om att minska barnadödligheten med två tredjedelar till Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

12 Mål 5 - förbättra mödrahälsan UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 5? Att förbättra mödrahälsan handlar bland annat om att fler kvinnor ska få tillgång till reproduktiv hälsa och att förlossningar ska ske i närvaro av utbildad personal. Ett av målets delmål är att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar. Mål 5 är ett av de mål där utvecklingen länge gått mycket långsamt. Den senaste statistiken visar dock att det faktiskt har gått framåt de senaste åren, men fortfarande dör runt kvinnor varje år på grund av graviditet eller förlossning. Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror gällande mödradödlighet. Indikator 1990 Idag MÅL Antal kvinnor som dör vid förlossning (av födslar)

13 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Regionen har den högsta mödradödligheten i världen. Västasien: Mellan 1990 och 2008 minskade mödradödligheten med 52 procent. En anledning var den minskande andelen graviditeter bland flickor (15-19 år). Den positiva utvecklingen stannade dock av efter år 2000 och idag beräknas det gå 52 tonårsfödslar på 1000 flickor. Asien: Mödradödligheten har minskat kraftigt i hela Asien, mycket tack vare förbättrad mödrahälsovård. Trots detta har Sydasien med 280 dödsfall per födslar fortfarande näst högst mödradödlighet i världen (efter Afrika söder om Sahara). Kaukasus och Centralasien: Mödradödligheten har sjunkit från 70 dödsfall per födslar 1990 till 54 dödsfall per födslar 2008 vilket gör att regionen har näst lägst mödradödlighet bland utvecklingsregionerna. Latinamerika och Karibien: Mödradödligheten är fortfarande hög i regionen (170 dödsfall per födslar) och endast 69 procent av alla födslar ägde rum i närvaro av utbildad personal. Andelen tonårsfödslar i regionen är högst i världen. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

14 Mål 6 - stoppa spridningen av HIV/Aids, malaria och andra sjukdomar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 6? Kampen mot hiv/aids har gett betydande resultat - antalet människor som får bromsmedicin har mer än tiofaldigats från till 5,25 miljoner mellan Antalet nysmittade i hiv minskade från 3 miljoner 2001 till 2,6 miljoner Också antalet som dör i aids har börjat minska, från 2,2 miljoner 2005 till cirka 2 miljoner Eftersom bromsmedicinerna gör att hivsmittade kan leva längre med sjukdomen ökar dock antalet människor som lever med hiv. Globalt har andelen malariarelaterade dödsfall minskat med cirka 20 procent mellan år 2000 och Dödligheten i malaria är dock fortsatt hög: dödsfall per år, varav 90 procent i Afrika söder om Sahara. Indikator 1990 Idag MÅL Antal nysmittade HIVpositiva per år 2,1 miljoner 2,5 miljoner (topp 1997 med 3,2 miljoner) Att vända trenden och minska antalet nya fall.

15 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara är den region där andelen människor som smittas med hiv har minskat mest. Samtidigt har andelen smittade som har tillgång till bromsmediciner ökat från 3 procent 2004 till 37 procent Regionen står dock för hela 72 procent av världens aidsrelaterade dödsfall under De malariarelaterade dödsfallen har minskat mest i världen. Mellan 2008 och 2010 delades 290 miljoner behandlade myggnät ut i regionen. Västasien har gjort stora framsteg i kampen mot hiv/aids. Av regionens hiv-smittade har 57 procent tillgång till bromsmediciner högst bland världens utvecklingsregioner. Regionen kommer också att nå delmålet om att halvera andelen tuberkulosrelaterade dödsfall. Kaukasus och Centralasien: Kaukasus och Centralasien är den enda region där antalet nya hivinfektioner ökar. Det är också så att trots att andelen smittade som har tillgång till bromsmediciner ökar ligger den fortfarande på en låg nivå (26 procent 2009). Latinamerika och Karibien: Regionen har näst högst antal nya hiv-infektioner i världen. Samtidigt ökade den andel som får bromsmediciner från 5 till 38 procent mellan 2004 och Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

16 Mål 7 - säkra en miljömässigt hållbar utveckling UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 7? Mål 7, att säkra en hållbar utveckling, innefattar bland annat mål om vatten och sanitet och minskad miljöförstöring. Den del av målet som handlar om tillgång till rent dricksvatten kommer att nås. Idag har 87 procent av världens befolkning tillgång till rent vatten. Faktum är att de senaste siffrorna (2012) visar att vi uppnått målet/kommer att uppnå målet med marginal innan 2015 förutsatt att nuvarande utvecklingstrend håller i sig. Det gäller dock inte sanitetsmålet då fler än 2,6 miljarder människor runt om i världen fortfarande saknar tillgång till toaletter och andra former av förbättrad sanitet. Dessutom har utsläppen av växthusgaser inte minskat, utan istället ökat med 38 procent sedan Indikator 1990 Idag MÅL Utsläpp av koldioxid 21,8 miljarder ton 30,1 miljarder ton Ej specificerat Andel människor som har tillgång till rent vatten (% av befolkningen i utvecklingsländer) 23 % 13 % (2008) 11 %

17 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: Antalet människor som har tillgång till rent dricksvatten ökade från 252 miljoner 1990 till 492 miljoner Framstegen är dock ojämna oftast har de gått de allra fattigaste samt de som bor på landsbygden förbi. Nordafrika är den enda regionen som har uppnått målet om förbättrade sanitära förhållanden (ett delmål inom millenniemål 7) 89 procent av regionens population har numera tillgång till toalett. Asien: Asien är den enda region där nyplanteringen av skog har ökat under de senaste tio åren. Även koldioxidutsläppen ökar dock främst på grund av Kina och Indien. Det går långsamt för de mål som gäller sanitet. Kaukasus och Centralasien: 12 procent av regionens innevånare saknar fortfarande tillgång till rent vatten en nivå som inte minskat nämnvärt sedan Hela 95 procent har dock tillgång till förbättrade sanitära förhållanden den högsta andelen bland alla utvecklingsregioner. Latinamerika och Karibien: Målet att halvera den del av befolkningen som inte har tillgång till rent vatten har redan uppfyllts medan det är långt kvar vad gäller sanitetsmålet. Dessutom finns stora skillnader mellan stad och landsbygd. Avskogningen i regionen fortsätter att öka samtidigt som avskogningen stannat av på global basis. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millenium Development Goals Report 2011

18 Mål 8 - öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 8? Detta mål handlar om att biståndet och skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna ska öka, samt att tullar och andra handelshinder ska rivas. Även om det totala biståndet aldrig har varit så högt som 2010 är världen långt ifrån att uppfylla sina löften till den fattiga världen. Bara fem länder, vara Sverige är ett, lever exempelvis upp till löftet om att avsätta 0,7 procent av landets BNI i bistånd. Man räknar vidare med att endast 11 av de 25 biståndsmiljarder (USD) som världens ledare utlovade vid mötet i Gleneagles 2005 kommer att nå Afrika. Biståndet måste öka kraftigt de närmaste åren för att man ska ha en möjlighet att klara målet. Cirka 40 länder har fått sina skulder avskrivna. För mål 8 har man inte formulerat delmålen i siffror på det sätt man gjort med de andra målen. Målet är istället att de rika länderna ska bidra tillräckligt mycket för att millenniemålen ska kunna nås. Därför är det svårare att mäta utvecklingen när det gäller just det här målet. Det man däremot KAN berätta är att: Endast fem länder lever upp till löftet om att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av landets BNI. Trots att biståndet år 2010 nådde "all time high" kommer det inte de fattigaste till del. Endast 11 av de 25 miljarder biståndsdollar som utlovades till Afrika söder om Sahara under Gleneagles 2005 har betalats ut. Runt 40 länder har idag fått sina skulder avskrivna. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millenium Development Goals Report 2011

19

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Världe ns Chans! TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land)

Världe ns Chans! TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land) Världe ns Chans! VI ÄR MÅNGA, VI ÄR ÖVERENS, DET GÖR DET MÖJLIGT ATT FÖRVERKLIGA FNs MILLENNIEMÅL: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 i form av 17 globala mål. Världens länder har

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Fair Trade ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Denna folder är framtagen av Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, som är medlemsorganisationen för återförsäljare av rättvist handlade

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM. FN-rapporter 2007. millenniemålen I SAMMANDRAG

FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM. FN-rapporter 2007. millenniemålen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2007 FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM millenniemålen I SAMMANDRAG I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande rapport: Report of the Secretary-General:

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling Migration en nyckel till utveckling Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling S edan den 1 januari 2013 är Sverige ordförande i det Globala forumet för migration och utveckling

Läs mer

Fördjupning - fakta om de globala målen

Fördjupning - fakta om de globala målen Lärarmaterial till Aktion FN för en bättre värld okt 2016 Fördjupning - fakta om de globala målen Källa: Underlag till FN-förbundets B-kurs i utveckling 2016 Agenda 2030 på svenska: www.fn.se/agenda2030.

Läs mer

FN:s rapport om millenniemålen

FN:s rapport om millenniemålen FN:s rapport om millenniemålen 2010 Den här rapporten är baserad på en serie data som har sammanställts av en grupp representanter för organisationer och experter på millenniemålens indikatorer. FN:s avdelning

Läs mer

Utbildning i ett globalt perspektiv

Utbildning i ett globalt perspektiv Utbildning i ett globalt perspektiv 1 1. Utbildning i ett globalt perspektiv Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. FN

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Här kommer ett unikt redskap att använda i skolans undervisning om FN:s barnkonvention och millenniemål som passar hela grundskolan! Genom att spela

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? INNEHÅLL En fantastisk möjlighet!... 4 Vad är utveckling?... 6 Hur tror du världen ser ut?... 11 Blir världen bättre?... 17 Framsteg du (kanske) inte kände till?... 30 Stora utmaningar

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Innehåll BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Siffror om utvecklingen i världen Copyright: FN:s utvecklingsorgan UNDP Text: Staffan Landin Grafisk design och produktion: Per Wilkens, David Falda Svensson,

Läs mer

20091027 Birgitta Dahl

20091027 Birgitta Dahl 20091027 Birgitta Dahl FNs Barnkonvention fyller 20 år. Anförande av Birgitta Dahl, ordförande i Unicef Sverige, Den 11 november 2009, kl. 18.30, Tankarnas Trädgård, Stadsbiblioteket, Örebro. Ärade åhörare,

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport ( )

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport ( ) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.12.2014 COM(2014) 737 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2012-2013) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Kapitel 1 Vad innebär fattigdom?

Kapitel 1 Vad innebär fattigdom? Kapitel 1 Vad innebär fattigdom? 14 Kapitel 1 Vad innebär fattigdom? Vad är fattigdom? Att lida brist på mat, kläder, vatten, skydd mot kyla och regn. Men också att inte ha möjlighet att påverka sitt eget

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? FAKTA OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? FAKTA OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? FAKTA OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN INNEHÅLL Förord... 4 En fantastisk möjlighet!... 7 Vad är utveckling?... 8 Hur tror du världen ser ut?...13 Blir världen bättre?...19 Framsteg du kanske

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 17.12.2013 B7-0000/2013 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

med sin lokala FN-förening arrangera lokala evenemang där målen uppmärksammas.

med sin lokala FN-förening arrangera lokala evenemang där målen uppmärksammas. HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN Svensk kampanj vill nå politiker och unga Om världens politiska ledare håller sina löften så kan vi uppnå millenniemålen. Men åtgärderna måste sättas in NU. Det är budskapet

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Styrgruppen för Fairtrade City Norrköping Fastställd 2015-01-28 Diarienummer: KS 2015/0205 FAIRTRADE CITY NORRKÖPING 2 1. Sammanfattning Norrköping diplomerades av föreningen

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

För en bättre värld! Lärarmaterial

För en bättre värld! Lärarmaterial För en bättre värld! Lärarmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN... 3 LEKTION: Globala mål för en bättre värld... 5 ÖVNING: Spaning 2030?... 6 MATERIAL... 7 KOPPLING TILL KURSPLANER... 8 2 Var med i Aktion

Läs mer

Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld

Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld Malmö högskola Lärarutbildningen Natur miljö samhälle Examensarbete 10 poäng Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld Students Thoughts about Health and Development

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET

ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET www.vuosituhattavoitteet.fi TÄNK OM... DU VAR FATTIG? Fattigdom innebär hunger, dåliga boendeförhållanden, brist på utbildning, hälsovård och möjligheter att påverka

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

FN:s åtta millenniemål

FN:s åtta millenniemål Lär dig mer om FN:s åtta millenniemål Studiematerial från Hungerprojektet 1 Välkomna till Hungerprojektets studiematerial om FN:s millenniemål! Mycket har blivit bättre i världen under de senaste 20 åren.

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Det talade ordet gäller. Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995

Det talade ordet gäller. Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995 Det talade ordet gäller Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995 Evenis Guchu är ensamstående mor i den lilla byn Chivhu i Zimbabwe.

Läs mer

NR 1. Fakta och action FN:S MILLENNIEMAL KOM MED!

NR 1. Fakta och action FN:S MILLENNIEMAL KOM MED! NR 1 Fakta och action FN:S MILLENNIEMAL KOM MED! Utgivare Finlands FN-förbund Tölötorgsgatan 2 B, 4 vån. 00260 Helsingfors www.ykliitto.fi teckningar Aapo Raudaskoski övrigt innehåll Eeva Hurmalainen,

Läs mer

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer,

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

studiehandledning Världsbiten Globala utmaningar gör en annan värld möjlig

studiehandledning Världsbiten Globala utmaningar gör en annan värld möjlig globala studiehandledning utmaningar Globala utmaningar gör en annan värld möjlig 1 ett studie- och metodmaterial att använda i arbetet med internationella frågor Av Anna-Lena Lodenius för ABF är ett studiematerial

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Marknadens Utveckling

Marknadens Utveckling Marknadens Utveckling Svensk försvarsexport 2015 Försvarsexportmyndighetens, FXM, uppdrag är att främja svensk försvarsexport när den är av försvarspolitiskt intresse. Myndigheten stöder företags försvarsnyttiga

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Ojämlikheten ökar och minskar

Ojämlikheten ökar och minskar Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Jamboree on the Internet

Jamboree on the Internet Jamboree on the Internet Ett av världens största internationella scoutarrangemang sker i oktober varje år! Vad har du gemensamt med en scout i Rwanda, Argentina eller Frankrike? En hel del troligtvis!

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012

Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012 Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012 Kära FN vänner, Glädjande kom det förra året in fler ansökningar om projektbidrag från FN föreningar och FN distrikt än någonsin tidigare. Det visar

Läs mer

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 18.2.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet

Läs mer

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen

Läs mer

Utbildning i ett globalt perspektiv

Utbildning i ett globalt perspektiv Kapitel 1 Utbildning i ett globalt perspektiv Avsnittet är baserat på - World Education Report 2000 (UNESCO), - Facts and Figures 2000 (UIS) - EFA Monitoring Report 2002 (UIS) - EFA 2000 Assessment Statistical

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Empowered lives. Resilient nations. fakta OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Empowered lives. Resilient nations. fakta OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Empowered lives. Resilient nations. fakta OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN 2 BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll Förord... 6 En fantastisk möjlighet!...

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Mätningen genomfördes under oktober- november 2016.

Mätningen genomfördes under oktober- november 2016. Detta är en analys av resultaten från Sidas attitydundersökning 2016. Fältarbetet har gjorts av Kantar Sifo genom frågor till företagets webbpanel, som alltså har lämnat sina svar online. Antalet svarande

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

UNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström

UNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström UNDP Brasilien Delegat: Pontus Källström Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande

Läs mer

Den globala utmaningen

Den globala utmaningen Oktober 2005 Birger Östberg Den globala utmaningen en rapport om jämställdhet och utveckling Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...5 Arbete och ekonomi...7 Andelen kvinnor i förvärvsarbete...8 Kvinnors

Läs mer

Kunder. Värde för varje intressegrupp Karpesjö Consulting. Karpesjö Consulting. Kvalitets- och miljöarbete. Kvalitets- och miljöarbete

Kunder. Värde för varje intressegrupp Karpesjö Consulting. Karpesjö Consulting. Kvalitets- och miljöarbete. Kvalitets- och miljöarbete 1 Värde för varje intressegrupp 2 Försäkringsbolag Aktieägare Långivare Globalisering Kunder Medarbetare & leverantörer Leverantörer CSR Miljöbalkens hänsynsregler Revisorer ISO 26000 1 3 Utvecklingen

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer