VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR
|
|
- Magnus Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR
2 DE FYRA FRIHETERNA INLEDNING CHRISTOFER FJELLNER Det råder stor enighet om att framtidens arbetsmarknad och utbildningssystem är två av de största utmaningarna vi har framför oss. Därför är det viktigt att vi har en levande debatt där många röster får komma till tals, så att vi kan finna de bästa lösningarna. LIGGER VÅR KONTINENT I FRAMKANT? Eftersom rubriken är formulerad som en fråga så tänkte jag inleda med att kort försöka besvara den, för att sedan öppna upp diskussionen med några egna tankar. Jag skulle säga att svaret inte, som så ofta, ligger mellan ja och nej. Svaret är snarare både ett ja och ett nej. Man kan svara ja, för trots allt finns i Europa högproduktiv arbetskraft och en dynamisk inre marknad. Här finns framstående universitet och miljontals företag i alla upptänkliga branscher. Men man kan också svara nej. Många europeiska länder lider av historiskt höga skuld- och arbetslöshetsnivåer. De flesta av de bästa universiteten återfinns utanför vår kontinent. EU:s inre marknad innehåller fortfarande en mängd undantag och onödiga hinder. Och framförallt Europa är ingenting mot vad det kunde vara. För ska vi verkligen nöja oss med medelmåttiga skolresultat, halvtröga arbetsmarknader, några gamla handelshinder där och några förlegade regler där? Borde det inte vara en självklarhet att Europa ska vara den mest dynamiska ekonomin i världen, den rikaste och mest framåtblickande kontinenten av dem alla, en modern högkultur som med öppenhet mot omvärlden och med sunda och ambitiösa reformer inombords blir ett föredöme för andra länder att ta efter? DE FYR A FRIHETERNA CHRISTOFER FJELLNER 91
3 Det kanske låter som en svulstig vision, så låt mig bli lite mer konkret; jag vill nämligen hävda att jasvaret kan erbjuda lösningar för nej-svaret. Vi kan börja med att titta på vad vi har gjort rätt. Ta som exempel avregleringen av flygmarknaden. Framväxten av en lågprismarknad för flyg har sannolikt gjort mer för europeisk integration än alla EU:s ungdomsstrategier och kulturfonder tillsammans. Men avregleringen är konsekvensen av ett EU-beslut. Det är EU när det är som bäst när 28 regler blir 1 regel. När EU river hinder och krångel för att låta människor skapa nya lösningar tillsammans. Vi kan också lyfta mängder av exempel på människor som lämnat armod och dåliga framtidsutsikter för att söka sig en bättre tillvaro någon annanstans. Det är gränslöshet och öppenhet som möjliggör detta för enskilda människor. Men rivna gränser får också stora effekter på samhället. Arbetsmarknadens resurser kan användas effektivare. Kunskap flyttas, möts, omprövas och nya idéer tar form. Alltifrån det handfasta till det som är svårast att mäta: människor träffas, blir kära, bygger liv tillsammans. Allt detta sammanfattas i EU-projektets kärna och ett öppet samhälles värderingar. Gränslöshet, öppenhet mot det nya och annorlunda, fri konkurrens och tolerans. Vi har kommit väldigt långt, så titta er omkring: visst har Europa alla förutsättningar för att bli just allt det som vi borde drömma om? Vi DET SOM ÄR BRA MED EU ÄR GRATIS, MEN DET SOM ÄR DÅLIGT ÄR HUR DYRT SOM HELST. har lyckats skapa fredlig samexistens och en inre marknad från ett tillstånd av krig, aggression och misstro gentemot varandra. Nu är det därför dags att ta nästa steg. Och vad som är detta nästa steg, det finns det mycket att säga om, och synen skiljer sig åt. Men samtidigt som EU har viktiga uppgifter att fylla måste vi göra klart vad EU inte ska göra. EU kan till exempel skapa gemensamma regler, så att länder kan erkänna varandras utbildningar. Men här finns risken att EU börjar införa massor av egna regler som förtar syftet med förenklingar. För hur många gånger har inte Bryssel försökt blanda sig i medlemsländernas utbildningspolitik? Eller hur ofta har det inte hörts att EU måste investera i framtiden, trots att knappast någon tror att EU skulle spendera pengarna bättre än medlemsstaterna eller medborgarna. Kort och gott: det som är bra med EU är gratis, men det som är dåligt är hur dyrt som helst. Som exempel, gemensamma regler som möjliggör för arbetssökande att ta sig över gränserna är bra och kostar ingenting. EU:s globaliseringsfond, med miljarder som duschas över nedläggningshotade industrier, är ett kostsamt och dåligt sätt att möta konkurrensens effekter. Stora planer på EU-nivå riskerar dessutom att slita isär unionen, snarare än att hålla ihop den. Vi är i ett känsligt läge nu, när olika medlemsländer drar åt olika håll. För att kunna spela en positiv roll för framtiden måste EU återgå till sin grundläggande uppgift: värna de fyra friheterna och den inre marknaden. Jag är övertygad om att en stor del av 92 CHRISTOFER FJELLNER DE FYR A FRIHETERNA
4 svaret finns häri. Hade vi haft en global finans- och skuldkris utan en inre marknad hade vi varit i en betydligt värre situation idag. Hade EU-beslut inte lagt grunden för billigare transporter, kommunikationer och studentutbyten hade vi varit sämre rustade än vad vi är. Att fortsätta riva hinder på vår kontinent ger företag och utbildningsinstitutioner tillgång till större marknader, mer kapital, en mer diversifierad arbetsstyrka och studenter med mer varierad bakgrund. Så bäddar vi för sund konkurrens, innovation och kunskapsutbyte. Men det måste understrykas att Sverige, liksom andra medlemsländer, ska få föra sin egen utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Förutsättningar, traditioner och synsätt skiljer sig så pass mycket åt att alltför omfattande europeisk styrning på dessa områden riskerar att göra mer skada än nytta. För vi behöver också pröva oss fram, lära av varandra och se vilka lösningar som fungerar och inte fungerar. Vi har olika system för grundskolans utformning, för arbetslöshetsersättning och arbetsrätt. Det är ett utmärkt sätt att möjliggöra jämförelser och konstant förbättring genom en pågående dynamik som tar oss framåt. Så, EU har en mycket viktig roll att spela för Europas framtid. Den består dels i att återgå till sina kärnvärden och verka för en ständig utveckling och fördjupning av de fyra friheterna. Men den består också i att veta var gränsen går, och möjliggöra för medlemsstaterna att pröva sig fram och lära av varandra. För precis som studenter och arbetstagare lär av varandra då de ger sig ut på den europeiska marknaden, så kan politiker och beslutsfattare i medlemsländerna lära av varandra genom att höja blicken och se sig omkring. Vi måste blicka framåt med en tydlig vision om ett öppet, tolerant, dynamiskt och kosmopolitiskt Europa. Jag menar upplysningen, renässansen, den vetenskapliga metoden och den industriella revolutionen: nog har vi som bor på den här kontinenten potential att skapa en strålande framtid för oss själva, om vi bara tillåter oss att vara lite visionära och inte nöja oss med att bli en medelmåtta på världsscenen. Låter det fluffigt? Kanske det, men så vet ju inte jag i detalj vilka lösningarna är. Och det är halva poängen. Du kanske hade hoppats på en detaljerad färdplan? Hur EU skapar en gemensam arbetsmarknad eller ett utbildningssystem i världsklass? Men lika ovetande som de som beslutade att avreglera flyget var om hur Ryanair skulle integrera Europa, lika ovetande är jag om vilka möjligheter som hade öppnats om vi till exempel hade haft ett ambitiöst tjänstedirektiv. Med detta vill jag också säga att det finns många synsätt, och att en ödmjuk inställning till sin egen begränsade insikt i komplicerade frågor ändå känns som en bra utgångspunkt för diskussionen. För visionen om ett framgångsrikt Europa innefattar också en levande debatt om vart vi är på väg, och hur vi når dit. CHRISTOFER FJELLNER (M) EU-PARLAMENTARIKER SEDAN DE FYR A FRIHETERNA CHRISTOFER FJELLNER 93
5 SÅ KAN EU BIDRA TILL FATTIGDOMSBEKÄMPNING MAGDALENA STREIJFFERT Den europeiska unionen är och ska vara ett politiskt projekt vars grundläggande värderingar mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter ska genomsyra hela verksamheten. Tyvärr ser det inte alltid ut så idag och här måste vi som medlemmar och medborgare i Europa driva på för att EU inte bara ska visa solidaritet med varandra inom unionen utan också med länder utanför Europas gränser. EU behöver ta på sig ledartröjan för att visa handling när det kommer till frågor om fattigdomsbekämpning, rättvis handelspolitik och lagen om offentlig upphandling. För många medborgare i Sverige kan besluten i Bryssel kännas avlägsna och möjligheten att påverka vara liten. Men med denna text vill jag visa på att vi kan alla vara med och påverka. Du och jag kan göra det när vi handlar kaffe och bananer i affären på väg hem från jobbet och Sveriges kommuner och landsting när de köper in till sin verksamhet. Genom vår konsumentmakt visar vi politiker i Sverige och EU att frågor om fattigdomsbekämpning och en rättvis handel är viktiga. EN FÖRÄNDRAD HANDELSPOLITIK Idag lever nästan 1,2 miljarder människor under den extrema fattigdomsgränsen på 1,25 dollar per dag. Ofta utan tillgång till rent vatten, tillräckligt med mat eller ens tak över huvudet. Det är få som förblir oberörda av fakta om fattigdom. Att så mycket som var åttonde människa går till sängs hungrig varje kväll är något som engagerar många. Men samtidigt är fattigdomsbekämpning, utrikes- och internationell handelspolitik frågor som ofta ligger långt från de flesta männis- 94 MAGDALENA STR EIJFFERT
6 kors vardag i Sverige. Möjligheten att påverka känns liten. Samtidigt är det nära, genom det vi som individer, företag, kommun och organisationer handlar på den globala marknaden. Oavsett om det handlar om att köpa middag till familjen eller kaffe till föreningsmötet är vi som konsumenter inblandade i ekonomiska transaktioner som oftast berör länder och människor långt utanför vår egen sfär. Men det är denna handel som också är en av anledningarna till att vi under åren med millennie-målen har sett en stor ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Samtidigt vet vi att tillväxten är med och skapar problem. Ekonomin växer på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser. Handel är ett effektivt verktyg för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. UNICEF bedömer i en rapport från 2011, Global Inequality: Beyond the Bottom Billion, att det i nuvarande takt kommer att ta 800 år för världens en miljard fattigaste att nå upp till tio procent av världens inkomster. Ojämlikhet är ett problem, inte bara för de som är fattigast, utan för hela samhällsutvecklingen. Samma rapport från UNICEF pekar på data som visar att länder med stora klyftor också har långsammare tillväxt, mer hälsoproblem, sociala problem och politisk instabilitet. Om handel skall vara ett effektivt verktyg som bidrar till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, måste den vara utformad för detta ändamål. En handel som tar hänsyn till och stöttar odlare och anställda i utvecklingsländer som idag befinner sig längst bak i handelskedjan, där den hårda prispressen ofta sätter de mänskliga rättigheterna ur spel. Det finns stora utmaningar inom den globala handeln som den fungerar idag. Marknaden klarar inte att på egen hand skapa inkluderande tillväxt. Mest utsatta är råvaruproducenterna, i början av handelskedjan. Råvarupriserna är inom många branscher mycket instabila och överlag har priserna sjunkit dramatiskt de senaste 30 åren. Priset på vårt te och kaffe är alldeles för lågt. Endast några få procent hamnar hos odlarna som skördar kaffet, plockar tebladen och rensar kakaofrukterna. Alltför ofta sker även grova kränkningar av mänskliga rättigheter i produktionen av de varor som vi konsumerar varje dag. En stor utmaning är maktkoncentrationen i mitten av ledet, mellan producent och konsument. Världshandeln kan liknas vid ett timglas. Det finns många miljoner odlare och anställda som producerar råvaror till miljarder konsumenter. I mitten finns ett fåtal stora livsmedelsjättar som kontrollerar råvaruhandel och förädling. Genom deras köpkraft kan de pressa priserna och sätta spelreglerna. Ta bananer till exempel. Av den globala bananhandeln kontrolleras 70 procent av fem företag. Resultatet är att den enskilde odlaren har ett extremt underläge gentemot den hen säljer till och konsumenten har små möjligheter till insyn och påverkan, trots tusentals varor att välja mellan i butikshyllan. MAGDALENA STR EIJFFERT 95
7 Fairtrade bidrar med verktyg för att motverka obalanserna i handelskedjan genom kriterier som stärker odlarnas och anställdas förhandlingskraft. Fairtrade når idag ut till drygt 1,3 miljoner odlare och anställda som säljer Fairtrade-märkta produkter genom tusentals stora och små företag på 120 marknader till miljontals konsumenter. Det är fortfarande en liten del av världsmarknaden, men det visar att det går att skapa en handel som bidrar till att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Fairtrade säkerställer att producenten verkligen gynnas av de fördelar certifieringen ger genom att kontrollera handelstransaktionen mellan producenten och köpare. Det gör att odlare och anställda kan utkräva ansvar om inte företagen håller vad de lovat. Verktyg som gör att de kan ta makt över sina liv, förbättra sin position och bekämpa fattigdomen genom handel på rättvisa villkor. Samtidigt är det ett effektivt verktyg för konsumenter att ställa högre krav på företagen och deras produkter, genom att efterfråga varor som de vet bidrar till en positiv utveckling. I FN påbörjas nu förhandlingarna om hur de nya utvecklingsmålen, som ska ta vid efter millenniemålen, skall se ut i praktiken. I slutdokumentet, The Future We Want, inför toppmötet i Rio slog man fast att utrotning av fattigdom fortfarande är den största utmaning som världen står inför. Och att fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling måste gå hand i hand. Utifrån detta sattes en rad globala mål upp som speglade alla tre dimensioner av hållbarhet; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, det så kallade nya globala ramverket. Dessa skall tillsammans med de kommande nya utvecklingsmålen, utgöra de mål och strategier för hur arbetet med en global utveckling ska se ut efter Sverige och framför allt EU måste öka insatserna för att nå de globala utvecklingsmålen genom att stärka anställda och småskaliga producenters möjligheter att ta sig ur fattigdom genom handel. Tillsammans med rättvis handelsrörelsen har Fairtrade tagit fram prioriterade frågor som vi anser att EU måste lyfta och driva i diskussionen om de nya utvecklingsmålen. Den första frågan är att mänskliga rättigheter och jämlikhet behöver vara ledstjärna för alla politikområden. Människors förutsättningar att lyfta sig ur fattigdom och förverkliga sin potential måste stärkas. Utvecklingspolitiken måste vara grundad i de tre pelarna för hållbar utveckling; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att en sådan agenda ska fungera måste den inkludera alla politikområden. Det nya globala ramverket behöver bygga på samstämmighet, där alla politikområden, i såväl Sverige som inom EU, drar åt samma håll. Den andra frågan är att handel måste lyftas som ett verktyg för hållbar utveckling. Handel är ett effektivt verktyg för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. Handelsregler och praxis måste reformeras med målet att övervinna orättvisor och att stärka anställda och småskaliga producenter i utvecklingsländer för att genom handel kunna ta sig ur fattigdom. 96 MAGDALENA STR EIJFFERT
8 Den tredje och avslutande frågan är att alla aktörer på alla nivåer måste inkluderas och ta ansvar. Genom framgångsrika partnerskap kan vi motverka fattigdom och ojämlikhet på lokal nivå, åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt på nationell nivå och säkerställa utveckling som inkluderar alla på global nivå. Den nya utvecklingsagendan måste därför stödja partnerskap för hållbar utveckling mellan regeringar, lokala myndigheter, företag, det civila samhällets organisationer och medborgare. Det är viktigt att alla berörda parter tar ansvar och kan ställas till svars inom ramverket för den nya utvecklingsagendan. Målet är att de prioriterade frågorna lyfts i EU:s gemensamma position inför den nya utvecklingsagendan. Detta i linje med Ministerrådets och EU-kommissionens 12-stegsplan för hur millenniemålen ska uppnås till 2015, där rättvis handel beskrivs som ett av de bästa verktygen för samstämmig politik för utveckling och ett värdefullt initiativ för att uppnå millenniemålen. GRÄNSER MELLAN LÄNDER SUDDAS UT OCH DET ÖMSESIDIGA BEROENDET ÖKAR. ALLT ANGÅR ALLA. Det vilar ett stort ansvar på de ledande politikerna vid förhandlingsbordet. Men ska vi nå högnivåpanelens nollvision kan fattigdomsbekämpning och det nya globala ramverket inte bara vara en fråga för världens ledare eller bistånds- och utvecklingsministrar. Det måste genomsyra, och vara måttstocken inom alla politikområden, för politiker på alla nivåer, men även för företag, civilsamhälle och konsumenter som du och jag. Den globala utvecklingen har resulterat i att varje enskilt land, varje kommun och dess medborgare är delaktiga i och påverkas av vad som händer långt borta från landets egna gränser. Gränser mellan länder suddas ut och det ömsesidiga beroendet ökar. Allt angår alla. STÄLLA SOCIALA KRAV VID LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING Fairtrade och den internationella rättvishandelsrörelsen visar upp exempel på hur konsu-menter och producenter gemensamt kan bidra till att bekämpa fattigdom och verka för en hållbar produktion och konsumtion. Fairtrade är inte lösningen på all världens fattigdom, men visar att det går att skapa incitament för en handel som bidrar till att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Ett viktigt inslag i Fairtrades framgångar är det lokala engagemanget från över Fairtrade City-diplomerade kommuner runt om i världen som verkar för både en privat och offentlig etisk konsumtion. Här kan Sverige och EU utnyttja sin roll som betydelsefulla konsumenter på den internationella marknaden genom den offentliga upphandlingen. På EU-nivå upphandlar offentliga institutioner för miljarder euro per år. Det motsvarar närmare 20 procent av EU:s sammanlagda BNP. Också i Sverige är stat, kommuner och landsting stora inköpare. Här står offentlig upphandling, alltså sådant som köps för våra skattepengar, för procent MAGDALENA STR EIJFFERT 97
9 av BNP vilket motsvarar runt 600 miljarder kronor per år. All denna konsumtion kan vara ett verktyg för en mer rättvis handel. All offentlig upphandling är underställd lagen om offentlig upphandling, LOU, som i sin tur är en implementering av gällande EU-direktiv. I början av seklet var sociala aspekter knappt på agendan när det pratades offentlig upphandling, men mycket har hänt de senaste tio åren. Idag ser läget annorlunda ut. Frågan är inte längre om man får ställa sociala krav, utan vilka som bör ställas i olika branscher och hur de bäst kan följas upp och utvärderas. I det nya EU-direktiv som kommer till våren och som kommer implementeras i svensk lagstiftning uppmuntras offentliga institutioner att ställa sociala krav. Detta tack vare det enträgna arbete som många Fairtrade City-diplomerade kommuner har gjort genom att inte bara ställa de mest grund läggande etiska kraven utan även kräva att producenten skall få ett pris som täcker kostnaderna för hållbar produktion, förfinansiering samt långsiktiga handelsrelationer enligt principer för rättvis handel. Kommunerna har på så sätt skjutit fram positionerna på området genom att visa att det går, och i vissa fall även fått det rättsligt prövat. Något som påverkar både attityder och praxis i Sverige och resten av Europa. AVSLUTNING Världen har blivit mindre. Vi är övertygade om att odlare, konsumenter, organisationer, folkvalda politiker, lokalt och globalt näringsliv tillsammans, genom handel, kan påverka en av de största utmaningarna som världen står inför idag. Här kan och bör EU visar på större handlingskraft för en mer rättvis handelspolitik, i utformningen av de nya utvecklingsmålen och i sitt fortsatta arbete för att uppmuntra offentliga institutioner att ställa sociala krav i offentlig upphandling. MAGDALENA STREIJFFERT GENERALSEKRETERARE FÖR FAIRTRADE SVERIGE FLER JOBB OCH FÄRRE FATTIGA För att lösa problemen och skapa tillväxt och sysselsättning samordnar EU sina åtgärder genom den så kallade Europa 2020-strategin. Europa 2020 ska bidra till en hållbar ekonomi. De överordnade mål som ska ha nåtts 2020 är: 75 procent av alla kvinnor och män i åldrarna ska ha ett jobb. Fler ungdomar, äldre och lågkvalificerade arbetstagare ska få jobb. Integrationen av invandrare ska bli bättre. EU ska satsa 3 procent av BNP på forskning och utveckling. Målet gäller de kombinerade privata och offentliga investeringarna. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent jämfört med De förnybara energikällorna ska ha 20 procents andel av den slutliga energikonsumtionen. Energieffektiviteten ska öka med 20 procent. Minskningen av utsläpp av växthusgaser ska vara 30 procent om andra utvecklade länder gör jämförbara utsläppsminskningar och utvecklingsländerna bidrar till minskningen. 10 procent färre elever ska hoppa av skolan i förtid och minst 40 procent av åringarna ska ha högskole- eller annan eftergymnasial utbildning. 20 miljoner färre människor ska vara fattiga eller riskera att bli fattiga. Texten kommer från riksdagens skrift oberoende EU-fakta. 98 MAGDALENA STR EIJFFERT
Guide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merDET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj
Läs merEuropa Anne Graf
Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merEUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål
EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål Sysselsättning Forskning och innovation Klimat och energi Utbildning Fattigdom och socialutestängning 75 % av 20 64- arbeta. 3
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merHandlingsplan för Fairtrade City Skellefteå
Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå I december 2007 behandlade Skellefteå kommunfullmäktige (KF) en motion från Folkpartiet, skriven 2002, angående rättvis handel. En uppförandekod i kommunens
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merHandlingsplan för Umeå som Fairtrade City
Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar
Läs merHandlingsplan för Fairtrade City Skellefteå
Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå I december 2007 behandlade kommunfullmäktige i Skellefteå en motion angående rättvis handel. Därefter har uppdrag utförts på olika platser i kommunorganisationen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 26 Dnr KS/2017:301. Svar på motion om Fairtrade City
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-02-07 1 (1) Sida 26 Dnr KS/2017:301 Svar på motion om Fairtrade City En motion har inkommit från Sverigedemokraterna om att Mjölby ska
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merDorothy Chikwiti, teodlare, Malawi. HEJ DÅ FATTIGDOM
Dorothy Chikwiti, teodlare, Malawi. HEJ DÅ FATTIGDOM Fairtrade-rapporten 2013 Innehållsförteckning Förord... 3 Efter milleniemålen... 6 Millenniemålen... 6 Lång vägs färd mot nya utvecklingsmål... 7 Fair
Läs merKort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen
Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merÖvriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015
Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.
Läs merEuropa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020
Läs mer5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)
En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta
Läs merAktuellt i spåren av Bryssel
Aktuellt i spåren av Bryssel PPT från alla vi besökte Fortsatt dialog bjuda hit? Intresse att få gruppens inspel och synpunkter på OECD rapporter och EC landspecifika rekommendationer Signaler om stärkta
Läs merAgenda varför vänta?
Agenda 2030 - varför vänta? Upplägg Vem är jag och vad gör jag? European Youth Parliament Milleniemålen Världen: var är vi nu? Introduktion till Agenda 2030 Ramverket Utgångsläget Uppföljning Ansvar på
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merGör ett annat Europa möjligt!
Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre
Läs merEkonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.
Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)
Läs merMedfinansieras av Europeiska kommissionen
Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.
Läs merTalarmanus för presentation om Fairtrade region
Talarmanus för presentation om Fairtrade region Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Det innehåller också kort information om vad Fairtrade City är.
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merGemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda
Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND
Läs merAER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt
AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 För mer info: www.tco.se/var-politik/eu/tcos-plattform-infor-valet-till-europaparlamentet-2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs mer2 (6) Måste det vara så?
2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs mer1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs mer25 maj val till Europaparlamentet
25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande
Läs merFacket handlar rättvist
Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.
Läs merRapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer
Promemoria November 2018 Statsrådsberedningen Kansliet för samordning av EU-frågor Rapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer Bakgrund I början av 2016 visade
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merBlack Friday bra eller dåligt?
Namn:... Klass:... Black Friday bra eller dåligt? Uppgift Du tränar på att anlägga olika perspektiv på konsumtion utifrån ett dilemma där värderingar och intressen kartläggs. Arbetsgång 1. Vet du vad Black
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs merAtt använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014
Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs mer2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merEU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt
EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar
Läs merEU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker
Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen
Läs merFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01
UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun
Läs merEU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs merSociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi
Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga
Läs merSocialt ansvarsfull upphandling
Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art
Läs merVår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Läs merUtbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper
Utbildningsförvaltningen Bilaga 14 Ledningsstaben Sida 1 (6) 2013-12-30 Handläggare Monica Söderman Telefon: 08-508 33 889 Till Utbildningsnämnden 2014-01-16 Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merSvenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling
För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merAgenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld
Enskild motion MP1901 Motion till riksdagen 2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 20.6.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om förhandlingarna mellan
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merTillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merDärför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.
Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du
Läs mer14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merAnsvar för hela Sverige Idéprogram 2011
Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merOffentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?
Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600
Läs mer