Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2008

Transkript

1 Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2008

2 Innehållsförteckning Personalekonomi 3 Sammanfattande fakta 4 Metod 6 Definitioner 6 Personalnyckeltal 8 Personalen i fokus 9 Personalstruktur 9 Anställningar per förvaltning 10 Anställda i tjänst och tjänstlediga enligt AB. 10 Anställningar omräknat till heltider 11 Plusmedarbetare 11 Anställda fördelade efter befattningskod (BSK) 12 Anställda fördelade efter verksamhetsområde 12 Årsarbeten 13 Timavlönade 14 Inhyrd personal 14 Arbetstider 15 Sysselsättningsgrad 15 Sysselsättningsgrad inom kommunen 15 Sysselsättningsgrader per förvaltning i andel procent 16 Sysselsättningsgrad per förvaltning fördelat på anställda 16 Deltidsanställningar 17 Övertid 18 Övertid per förvaltning 18 Övertidstimmar per anställd 19 Ej övertidsberättigade 19 Mertid 20 Mertid per förvaltning 20 Mertid per anställd 20 Ålder 21 Medelålder per förvaltning 21 Procentuell fördelning av anställda per åldersgrupp 21 Personalomsättning Rörlighet 22 Avgångsorsaker 22 Antal personer som slutat inom respektive åldersgrupp 22 Antal avslutade anställningar och rekryteringar 23 Externa rekryteringar 23 Pensionsavgångar 24 Löner 25 Lönepolitik - Lönesättning 25 Medellön per kön och ålder 25 Medianlön per kön 26 Anställda per lönekategori 26 1

3 Hälsobokslut 27 Arbetsplatsens behov 27 Individinriktad friskvård 28 Friska medarbetare 28 Sjukfrånvaro 28 Sjukfrånvaro i procent per förvaltning 29 Sjukfrånvaro i procent per kön 29 Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupp 29 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer per kön 30 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer per förvaltning 30 Kostnad för sjuklön per förvaltning 31 Fördelning av sjukfrånvaron i kommunen 31 Sjukdagar 32 Genomsnittligt antal sjukdagar 33 Sjukdagar per förvaltning och åldersgrupp 33 Sjukdagar per yrkeskategori 33 Rehabilitering 34 Den totala frånvaron 35 Arbetsskador och tillbud 36 Antal anmälda arbetsskador per förvaltning 36 Anmälda arbetsskador per yrkesgrupp 36 Antal anmälda tillbud per förvaltning 37 Lönerelaterade skulder 37 Lönerelaterade intäkter - kostnader 38 Jämställdhet Uppföljning av mål 39 Personalresultat fördelat på nämndsområden 41 Barn- och ungdomsnämnden/kulturnämnden 41 Byggnadsnämnden 44 Gymnasienämnden 45 Kommunstyrelsen 48 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 50 Samhällsbyggnadsnämnden 51 Socialnämnden 54 Bilagor 57 Rehabiliteringsekonomi 57 Vad kostar sjukfrånvaron? 58 Rekryteringsekonomi 59 Utbildningsekonomi 60 Anställningar fördelade efter yrkesgrupper 61 Förvaltningsorganisation 62 2

4

5 Sammanfattande fakta Anställda Vänersborgs kommun hade anställda den 1 november 2008 vilket är en minskning med 39 från Av de anställda var tillsvidareanställda och 343 visstidsanställda. Det var en ökning av 78 tillsvidareanställda och en minskning med 55 visstidsanställda. Av de anställda var tre män visstidsanställda som plusmedarbetare vilket är en minskning med 60 personer från Kvinnorna utgjorde 81 % av kommunens anställda. Årsarbeten Samtliga anställdas närvarotimmar omräknat till heltidstjänster var årsarbeten, vilket är en ökning med 55 i jämförelse med Kvinnorna arbetade motsvarande årsarbeten och männen 638 årsarbeten. Dessutom tillkom 25 årsarbeten som utfördes av plusmedarbetare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2008 i kommunen var 93,5 procent. För tillsvidareanställda kvinnor var den 93 procent och för män 98 procent. Antalet heltidsanställda kvinnor har ökat med sex procentenheter i jämförelse med 2007 och utgör nu 72 procent. Av männen arbetade 90 procent heltid, vilket är en ökning med en procentenhet. Det är framför allt vårdbiträden, habiliteringsbiträden, ekonomi- och måltidsbiträden samt lokalvårdare som innehar deltidsanställningar. Ålder Medelåldern för tillsvidareanställda i kommunen var 47 år. Uppdelat per kön så var medelåldern för kvinnor 47 år och för männen 48 år. 40 % av kvinnorna och 47 % av männen var 50 år eller äldre. För männen återfinns den högsta medelåldern bland manliga förvaltningschefer (59 år) och lägst bland manliga barnskötare (31 år). Bland kvinnor har skolledare högst medelålder (55 år) och vaktmästarna har lägst (34 år). Avgångar 61 personer avgick med pension under året, varav 48 med ålderspension, en med avtalspension och 12 med sjukersättning. Den verkliga pensionsåldern var 64 år. Fram till och med år 2013 beräknas 342 personer att gå i ålderspension (65 år). Av de som slutade i kommunen 2008 gjorde 94 personer det på egen begäran vilket var tre färre än under Det var framför allt habiliteringsassistenter, undersköterskor, lärare och förskollärare som slutade. Mertid Mertidskostnaden på 9,9 Mkr motsvarade cirka 26 årsarbeten, vilket är en minskning med två årsarbeten i jämförelse med

6 Övertid Kostnaden för övertiden, 3,6 Mkr, under året motsvarade cirka 9,2 årsarbeten, vilket är en ökning med 0,7 årsarbeten i jämförelse med Löner Ögonblicksbilden av medellönen i kommunen totalt var 1 november 2008 för tillsvidareanställd personal kronor. För kvinnorna låg genomsnittslönen på kronor och för männen kr. Ökningen jämfört med medellönen 2007 var för kvinnor kronor och för män kronor. En del av förklaringen till att kvinnor generellt sett har en lägre lön än männen är att de flesta kvinnor är verksamma i yrkeskategorier för vilka löneläget är lägre. Sjukfrånvaro 38 % av kommunens tillsvidareanställda har inte haft någon sjukdag under året mot 40 % år % av de tillsvidareanställda har haft max fem sjukdagar under året vilket är en ökning med åtta procentenheter. 847 tillsvidareanställda har dessutom inte haft någon sjukdag på två år vilket är 15 personer färre än Sjukfrånvaron har under året fortsatt att gå ner i kommunen. I procent av tillgänglig arbetstid utgör minskningen 0,8 procentenheter till 7,3 % år Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,9 procent och männens 5,3 procent. Antalet sjukfrånvarodagar per månadsanställd kvinna har minskat med två dagar till 17 dagar per anställd. Männen ökade två dagar per anställd. Totalt är minskningen ändå en dag per anställd och utgör i snitt 16 dagar. Detta på grund av att avrundningsprincipen tillämpats i uträkningen. Rehabilitering Under året var 358 personer aktuella för rehabilitering. Under 2008 avslutades 165 rehabiliteringsärenden (156 st. år 2007). Av dessa omplacerades tolv personer inom kommunen. Andelen som fått varaktig sjukersättning har ökat med en person till tolv stycken under

7 Metod Informationen till denna personalekonomiska redovisning är hämtad ur kommunens personalsystem ecompanion från WM-data. Personalkostnaderna är hämtade från ekonomisystemet Raindance. Den statistik och de bearbetningar som redovisas vad gäller anställda avser i samtliga fall det förhållande som gällde den 1 november Materialet är, om inte annat anges, avgränsat till de anställda som är månadsavlönade på avtal 01, det vill säga de som har tillsvidare och visstidsanställningar och både heltids- och deltidsanställningar. Visstidsanställda är de som har vikariat eller tidsbegränsad anställning som är tre månader eller mer. Visstidsanställda plusjobbare redovisas separat. Övrig statistik är baserad på helår. En anställd kan ha flera anställningar. Dessa räknas då istället för personen. Antalet anställningar i kommunen är därför högre än antalet anställda. Definitioner AID AID är en förkortning av Arbetsidentifikation. Det är ett statistikavtal som gäller från och med november 2008 och har tecknats mellan Svenska kommunförbundet och de fackliga organisationerna och innebär att man får en befattningskod utefter arbetsinnehåll snarare än titel. Under 2008 är statistiken uttagen parallell med det äldre befattningssystemet BSK (se nedan) och kommer att redovisas i BSK. BSK-system Det statistikavtal som gäller från och med 1994 och har tecknats mellan Svenska kommunförbundet och de fackliga organisationerna. BSK är en förkortning av BefattningsSystemKommuner och baseras i stor utsträckning på yrkeskategori. Medelanställningstid Räknas från den dag personen anställdes i Vänersborgs kommun första gången. Medellön Totallön omräknad till heltidslön och dividerad med antal anställningar. I totallönen ingår lönetillägg och i vissa fall yrkestillägg. Ersättning för övertid, obekväm arbetstid med mera ingår inte. Mertid Arbetstid som vid deltidsanställning fullgjorts utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid, upp till arbetstidsmått för heltidsanställning. Okompenserad övertid/mertid Kommunens skuld till den enskilde i form av ännu inte uttagen övertid/mertid. Pensionsskuld Kommunens skuld till de anställda i form av kommande pensionsutbetalningar som den beräknats av kommunernas pensionsanstalt (KPA). 6

8 Semesterlöneskuld Kommunens skuld till den enskilde i form av ännu inte uttagen semesterledighet (sparad semester) och/eller semesterlön. Sjukfrånvaro Riksdagen har beslutat att arbetsgivare skall lämna upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro. Redovisningen ska omfatta alla arbetstagare som har en ordinarie arbetstid och som ingår med både täljare och nämnare vid framräknandet av sjukfrånvarokvoten. Timavlönade (semestergrupp 6) ingår ej på grund av att de inte arbetar enligt i förväg fastställt schema. Enligt Kommunförbundets rekommendationer används följande beräkning när det gäller arbetstid beträffande sjukfrånvaron: Med ordinarie arbetstid avses den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t ex tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Denna definition kan benämnas tillgänglig ordinarie arbetstid. I den ordinarie arbetstiden ingår semester och de 45 första dagarna för ferie- och uppehållsanställda. Sjuklön Från den 1 januari 2005 betalar arbetsgivaren sjuklön för dag Från dag 15 till 90 betalar arbetsgivaren 10 % av lönen. Timavlönade Personer som ej har i förväg fastställd arbetstid s k springvikarier. Yrkeskategori Yrkeskategorin utgår från befattningstypen enligt BSK (se tidigare definition). Befattningstyperna har slagits samman till ett antal yrkeskategorier. Årsarbete Enligt Kommunförbundets rekommendation beräknas årsarbeten efter närvarotimmar. Ett årsarbete motsvarar timmar. Måttet utgår från 44 arbetsveckor med 38,5 timmar per vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålls genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantagandet utslaget över flera kalenderår. Årsarbetare De anställdas sammanlagda sysselsättningsgrad. Två 50-procentiga anställningar blir en årsarbetare. Övertid Arbetstid som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. 7

9 Personalnyckeltal Personalekonomisk redovisning och Hälsobokslut 2008 Tabell 1. Personal - Nyckeltal Kvinnor Män Totalt Procentuell fördelning kvinnor/män 81% 19% 100% Jfr 2007 Antal anställda Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal visstidsanställda plusmedarbetare Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal tillsvidareanställda heltid Antal tillsvidareanställda deltid Totalt antal tillsvidareanställda Antal årsarbeten (uträknat av närvarotimmar) Antal årsarbeten plusmedarbetare Antal heltidstjänster (uträknat av sysselsättningsgrad) Övertid/mertid per månadsanställd Övertid 3 tim 11 tim 4,6 tim 4,5 tim Mertid 20 tim 7 tim 18 tim 19 tim Frånvaro Andel total frånvaro i förhållande till arbetstid enligt avtal (månadsanställd personal) 30,3 % 24,0 % 29,1% 29,0 % Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 7,90% 5,3 % 7,30% 8,1 % Antal sjukdagar per månadsanställd 17 dgr 12 dgr 16 dgr 17 dgr Anställda med 0-5 sjukdagar 70% 71% 70,5% 62% Sjuklönekostnaden/årsarbeten 5,7 tkr 4,1 tkr 5,3 tkr 5,3 tkr Kvinnor 12,8 Mkr (12,3 Mkr) Män 2,6 Mkr (Oför.) Medellön, tillsvidareanställda Medelålder, tillsvidareanställda 47 år 48 år 47 år 46 år Medelanställningstid, tillsvidareanställda 13 år 13 år 13 år 14 år Personalkostnad, (genomsnittlig årskostnad per årsarbetare, avtal 01) 398 tkr 423 tkr 403 tkr 385 tkr Därav för arbetad tid 351 tkr 374 tkr 356 tkr 335 tkr Antal tillsvidare och visstidsanställda per 1000 invånare 91,2 92,5 8

10 Personalen i fokus Effekterna av den kommunala verksamheten är resultatet av medarbetarnas arbete och förmåga att verkställa de politiska intentionerna och ambitionerna. Viktigt blir då vilka medarbetare vi har. Deras egenskaper är centrala för organisationens överlevnad. Medarbetarna förväntas ha rätt kompetens och kunnande för respektive verksamhetsområde. De förväntas svara för kontinuitet och stabilitet i verksamheten och de förväntas svara för nytänkande, problemlösning och utveckling. Dessutom ska uppgifterna utföras så att de uppfyller kommuninvånarnas behov och krav. För att våra anställda ska ha en rimlig chans att motsvara kraven och förväntningarna krävs, utöver tydliga mål, intresse och engagemang att personalstyrkan är rätt sammansatt för den verksamhet som ska bedrivas. För att uppnå det behövs duktiga chefer i verksamheterna. Kommunens målsättning är att utveckla ledarskapet så att chefer/ledare ska kunna få såväl baskunskaper inom olika områden som kunskaper i att vägleda, kommunicera och stimulera sina medarbetare. Ett sätt att sprida budskapet är utbildning och de regelbundna chefsseminarier och HR-dagar som genomförts under året. Vid chefsmötena har aktuella ämnen inom personalområdet såsom samverkan och arbetsmiljö, gemensamma frågeställningar, styrning och ledning och ekonomi behandlats. Under året har kommunens nya ledarförsörjningsprogram startat som syftar till att identifiera och utveckla en grupp medarbetare som känner sig manade att gå vidare som chefer och som har förutsättningar och egenskaper som behövs för att axla ett chefskap. Målet är att deltagarna ska kunna vara med och konkurrera om lediga chefsbefattningar. Genom intern personalrörlighet och arbetsutveckling uppmuntras medarbetare och chefer att bredda och/eller förnya sin kompetens. Alla medarbetare nyanställd, internrekryterad eller omplacerad, ska få en god introduktion som omfattar den egna arbetsplatsen, förvaltningen och kommunen som helhet för att skapa samhörighet och stolthet kring det vi utför. Personalstruktur Antalet anställda i kommunen är 3376 varav 2728 är kvinnor och 648 är män. Det är en minskning med 39 personer jämfört med I summan inkluderas tre visstidsanställda manliga plusmedarbetare. En förklaring till minskningen av anställda är att andelen plusmedarbetare minskat med 60 personer från i fjol, så totalt sett kan man utläsa att antalet anställa exklusive plusmedarbetarna har ökat med 20 personer. Tabell 2. Tillsvidare och visstidsanställda den 1 november, inklusive helt lediga exklusive plusmedarbetare. Anställda Utveckling Totalt Kvinnor därav tillsvidareanställda 91% 89 % Män därav tillsvidareanställda 84% 85 % 9

11 Kommunen har 62 personer anställda på beredskapsavtalet (BEA), 18 kvinnor och 44 män samt 30 stycken anhörigvårdare/personliga assistenter på PAN-avtalet varav 18 kvinnor och 12 män. Från årsskiftet 2008 började en ny konverteringsregel i Lagen om anställningsskydd (LAS) att gälla. Regeln innebär att den som vikarierat eller haft en allmän visstidsanställning (AVA) under sammanlagt två år inom den senaste femårsperioden erhåller en tillsvidareanställning (undantag obehöriga lärare). Tidigare gällde regeln för de som varit anställda tre år under en femårs period. Detta innebar att 77 personer (22 personer år 2007) fick sin anställning omreglerad till en tillsvidareanställning under 2008 på anställningsform 18, det vill säga tillsvidareanställning utan fast placering. Utöver dessa kan ytterligare personer erhållit anställning genom den nya regeln med fast placering direkt, vilket gör att de inte kan urskiljas i systemet. Totalt sett så ökade andelen tillsvidareanställda med 78 personer, varav 73 kvinnor. Antalet visstidsanställda har minskat med 58 personer varav en man. 69 medarbetare har vilande anställningar, vilket betyder att de arbetar på en annan tjänst än sin grundtjänst. Anställningar per förvaltning Siffrorna är baserade på tillsvidare- och visstidsanställningar 2008 exklusive plusmedarbetare och en person kan vara anställd på flera förvaltningar. Totalt har antalet anställningar ökat med 54 sedan 2007 och det är framförallt Barn- och ungdomsförvaltningen som står för den största ökningen tillsammans med Gymnasieförvaltningen och Socialförvaltningen. Tabell 3. Anställningar per förvaltning Tillsvidareanställda Visstidsanställda Förvaltning Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Utv. Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Anställda i tjänst och tjänstlediga enligt AB. I tabell 4 redovisas fördelningen av anställda kopplat till anställningsform. I tabellen kan man utläsa att andelen tillsvidareanställda på deltid och visstidsanställda har minskat till fördel för antalet tillsvidareanställda på heltid. 10

12 Tabell 4. Anställda per anställningsform Kvinnor Män Alla Anställningsform Skillnad Heltid, tillsvidareanställda Deltid, tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Anställningar omräknat till heltider Tabell 5 nedan visar antalet anställningar per förvaltning omräknat till heltidsanställningar. Jämfört med 2007 så har andelen heltidsarbeten ökat med 35 stycken. Tabell 5. Anställningar omräknat till heltider Antal Omräknat Jfr heltid Förvaltning anställningar till heltid 2007 Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Plusmedarbetare Andelen plusmedarbetare har minskat markant sedan förra året var 63 stycken anställda och vid ögonblicksbilden den 1 november fanns endast tre män kvar i kommunen, en på Samhällsbyggnadsförvaltningen och två inom Gymnasieförvaltningen. Under året har det dock varit fler plusmedarbetare anställda då de utfört arbetstimmar motsvarande 25 årsarbeten. Tabell 6. Plusmedarbetare per förvaltning Förvaltning Barn- och Ungdomsförvaltning Byggnadsförvaltning 0 1 Gymnasieförvaltning Kommunstyrelse 2 2 Samhällsbyggnadsförvaltning Socialförvaltning Totalt

13 Anställda fördelade efter befattningskod (BSK) Indelning enligt Kommunförbundets verksamhetsindelning utefter befattning. Varje person har räknats en gång även om den har flera anställningar. Procentsatsen är uträknad inom varje personalkategori och baseras på tillsvidareanställningar per den 1 november Den största ökningen har skett inom förskola och barnomsorg med 0,4 procentenheter och största minskningen mot 2007 har skett i gruppen teknik och skolpersonal med 0,4 procentenheter vardera. Tabell 7. Procentuell fördelning av anställda per verksamhetsområde efter BSK-kod Verksamhetsområde Kvinnor Män Totalt Jfr 2007 Antal tillsvidareanställda Administration 5,7 2,0 7,6 7,3 Fritid och kultur 1,0 1,0 2,0 2,0 Förskola och skolbarnomsorg 15,9 0,9 16,8 16,4 Skolpersonal 13,8 5,7 19,5 19,9 Teknik 7,4 4,2 11,6 12,0 Vård och omsorg 38,3 4,1 42,4 42,3 Diagrammet visar andelen anställda fördelade efter BSK-kod Administration Fritid och kultur Förskola och skolbarnomsorg Skolpersonal Teknik Vård och omsorg Anställda fördelade efter verksamhetsområde Indelning enligt Kommunförbundets verksamhetsindelning. Varje person har räknats en gång även om den har flera anställningar. Procentsatsen är uträknad inom varje personalkategori och baseras på tillsvidareanställningar per den 1 november Inom verksamhetsområdet vård och omsorg har andelen anställda ökat med 0,4 procentenheter och inom förskola och skolbarnomsorg har en ökning skett med 0,6 procentenheter. I övriga verksamheter har procentandelen minskat eller är likvärdig mot 2007 (se tabell 8). 12

14 Tabell 8. Procentuell fördelning av anställda efter verksamhetsområde Verksamhetsområde Kvinnor Män Totalt Jfr 2007 Antal anställda Förskola och skolbarnomsorg 21,1 3,7 18,0 17,4 Infrastruktur och skydd 1,6 10,7 3,2 3,3 Kultur och fritid 1,6 7,9 2,7 2,7 Utbildning 19,3 34,9 22,1 22,6 Vård och omsorg 47,6 25,1 43,6 43,2 Övriga verksamheter 8,9 17,7 10,5 10,7 Diagrammet visar andelen anställda fördelade efter verksamhetsområden. Förskola och skolbarnomsorg Infrastruktur och skydd Kultur och fritid Utbildning Vård och omsorg Övriga verksamheter Årsarbeten 2008 var det totala antalet årsarbeten Plusmedarbetarna arbetade motsvarande 25 årsarbeten. Jämfört med 2007 har andelen årsarbeten ökat med 55. Antal årsarbeten baserar sig på summan närvarotimmar för all personal, exklusive plusjobbare (1 700 tim = ett årsarbete). Närvarotimmarna räknas om till heltidstjänster. Tabell 9. Antal årsarbeten per förvaltning Förvaltning Årsarbeten Jfr 2007 Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltning Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt

15 Timavlönade Utöver ordinarie anställda så har kommunen timanställd personal. I tabell 10 redovisas andelen utnyttjad tid av timanställda, omräknat till årsarbeten, och baserar sig på de personer som fått lön i november. Under 2008 så har andelen årsarbeten för timanställda minskat med 40 årsarbeten. Den största minskningen står Barn- och ungdomsförvaltningen samt Socialförvaltningen för. Det är ändå Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen som nyttjar timanställd personal i störst utsträckning och i tabell 11 redovisas antalet årsarbeten inom de yrkesgrupper där timanställningarna är mest frekventa. Tabell 10. Antal timavlönade omräknat till årsarbeten Förvaltning Personer Årsarbeten Jfr 2007 Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Tabell 11. Antal årsarbeten för timavlönade befattningsgrupper Befattning 2008 Jfr 2007 Vårdbiträden Barnskötare outbildad Undersköterska Habiliteringsbiträde Habiliteringsassistent 7 8 Lokalvårdare 6 9 Personlig assistent 4 6 Inhyrd personal Under 2008 har det anlitats tillfälligt inhyrd personal till en kostnad av drygt 750 Tkr (0,3 Mkr 2007). I summan inkluderas både bemanningsföretag och hantverkare. Socialförvaltningen står för merparten med cirka 580 Tkr att jämföra med 90 Tkr för förvaltningen Förklaringen till den stora kostnadsökningen var att tre sjuksköterskor lämnade sena återbud om sommarjobb för tre veckor vardera, vilket innebar att förvaltningen fick anlita bemanningsföretag för att täcka vakanserna. Kommunstyrelsen anlitade inhyrd personal för cirka 125 Tkr och Barn- och ungdomsförvaltningen för resterande 45 Tkr. 14

16 Arbetstider Under senare år har det införts olika typer av arbetstidssystem såsom årsarbetstid, tvättstugescheman och Hel/Del. Vissa modeller ger ett bättre utnyttjande av personalresurserna i samband med verksamhetens behov och andra ger en ökad flexibilitet för den anställde att förlägga arbetstiden när det passar henne/honom bäst. Avsikten är också att minska personalens sjukfrånvaro genom modeller som ger den enskilde inflytande över sin arbetstid. För kontorsanställd personal tillämpas flexibel arbetstid. Inarbetning av tid sker individuellt vad gäller sommartid, avkortad arbetstid samt klämdagar med mera. Flextidssaldo för plustimmar får högst uppgå till 100 timmar. Minussaldot får inte understiga 20 timmar. Övertidsersättning och OB-ersättning utges ej. I kommunen finns också 142 personer som har oreglerad arbetstid, se vidare tabell 19. Nedan redovisas de vanligaste arbetstidsmåtten bland tillsvidare- och visstidsanställda. Det är framför allt personal inom vård och omsorg som har förkortad arbetstid enligt avtal. Tabell 12. Redovisning av de olika arbetstidsmåtten bland tillsvidare- och visstidsanställda inom kommunen samt vilka befattningar de innefattar. Heltidsmått Antal Procent tim/vecka anställda heltid Verksamhet/befattning % Adm personal 38, % Sjuksköterska % Gruppboende, sjukhem 36, % Hemtjänst, Hemsjukvård 36, % Nattjänst, rullande dygnsschema 1 360* % Lärare * reglerad årsarbetstid för lärare. Reglerad och förtroendetid är timmar. Sysselsättningsgrad I kommunens personalpolicy anges att arbetet ska organiseras så att det i huvudsak bygger på heltidsanställningar men att de anställda ska ges den omfattning av arbetstid som de önskar. Ett delmål är att andelen heltidsanställningar ska öka för kvinnorna med tio procentenheter, läs vidare under sysselsättningsgrad i jämställdhetsuppföljningen sidan 40. Sysselsättningsgrad inom kommunen Under 2008 har andelen heltidsanställningar ökat bland de tillsvidareanställda. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för hela kommunen var 93,5 % och för visstidsanställda 86 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda ökade för kvinnorna med två procentenheter till 93 % och för männen till 98 %, vilket är en ökning med en procentenhet. Det är framförallt kvinnor som tidigare haft en sysselsättningsgrad mellan % som nu erhållit heltid, se tabell

17 Tabell 13. Andel tillsvidareanställda i procent inom respektive sysselsättningsgrad Kvinnor Andel kvinnor av de anställda totalt 81% 82% 81% Heltid 72% 66% 63% % 17% 22% 23% 0-74% 11% 12% 14% Män Andel män av de anställda totalt 19% 18% 19% Heltid 90% 89% 89% % 7% 7% 7% 0-74% 3% 4% 4% Sysselsättningsgrader per förvaltning i andel procent Tabell 14 visar den procentuella fördelningen för anställda som arbetar inom respektive sysselsättningsgrad per förvaltning. Den största positiva förändringen står Socialförvaltningen för där procentfördelningen inom andelen heltid ökat från 51 % till 64 % och det är framförallt de kvinnor med en sysselsättningsgrad mellan % som erhållit heltid. Bland Socialförvaltningens män är det de personer som tidigare haft en sysselsättningsgrad under 74 % som nu erhållit heltid. Tabell 14. Andel procent som arbetar inom respektive sysselsättningsgrad. Förvaltning Kvinnor Heltid 99-75% -74% Män Heltid 99-75% -74% Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Sysselsättningsgrad per förvaltning fördelat på anställda Siffrorna är baserade på antalet tillsvidareanställda den 1 november 2008 efter överenskommen sysselsättningsgrad fördelade per förvaltning, se tabell 15. En person kan vara anställd på flera förvaltningar. Det är socialförvaltningen som ökade sysselsättningsgraden för flest anställda, vilket genererade en ökning av tre procentenheter. Samhällsbyggnads- och Byggnadsförvaltningen ökade sysselsättningsgraden med en procentenhet totalt. Kommunstyrelsen minskade med en procentenhet. De yrkeskategorier som har lägst sysselsättningsgrad återfinns inom Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Lägst sysselsättningsgrad har ekonomi- och måltidsbiträden med 77 % och lokalvårdare med 81 % följt av vård- och habiliteringsbiträden med 84 %. Därefter kommer elevassistenter och undersköterskor med 88 procent i genomsnittlig sysselsättningsgrad. 16

18 Tabell 15. Anställda per förvaltning efter sysselsättningsgrad Förvaltning 0-74 % % 100% Medelssg Totalt Jfr 2007 Barn- och Ungdomsförvaltningen % Byggnadsförvaltningen % Gymnasieförvaltningen % Kommunstyrelsen % Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen % Samhällsbyggnadsförvaltningen % Socialförvaltningen % Summa % Deltidsanställningar I tabell 16 så visas den procentuella fördelningen av deltidsanställningar för män och kvinnor, per åldersgrupp, baserat på tillsvidareanställda 1 november Totalt arbetar 28 % av de tillsvidareanställda kvinnorna och 10 % av männen deltid, se även tabell 4. Av tabellen nedan framgår att andelen deltidsanställda varierar i de olika åldersgrupperna. Likt förra året så är det de yngsta och de äldsta bland kvinnorna som arbetar deltid och de yngsta av männen. En anställd med partiell tjänstledighet, till exempel föräldraledighet räknas inte som deltidsanställd. Fyra kvinnor har kombinationstjänst som uppgår till 100 % totalt men som redovisas som deltid i lönesystemet. 16 heltidstjänster har omreglerats till deltidstjänst under året på grund av att den anställde fått varaktig sjukersättning. Jämfört med 2007 så har ytterligare 209 personer erhållit en heltidsanställning. Andelen heltidsanställda kvinnor har ökat med 17 procentenheter mellan Tabell 16. Procentuell fördelning av deltidsanställningar Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Under 29 år år år år år och uppåt

19 Övertid Andelen övertidstimmar ökade med 472 timmar jämfört med 2007 och uppgick till totalt timmar, vilket i snitt blir en ökning med 0,1 timme per anställd. Detta medförde en kostnadsökning med 300 Tkr gentemot En förklaring till att övertidstimmarna ökat är att antalet deltidsanställda har minskat. Övertid per förvaltning Det är Socialförvaltningen som har flest antal övertidstimmar inom kommunen med timmar, vilket är en ökning med drygt 1000 timmar från föregående år, se tabell 17. En trolig orsak till att höjningen är att antalet heltidsanställda ökat, vilket kan vara en konsekvens som även inverkat på minskningen av antalet mertidstimmar för Socialförvaltningen (se tabell 20). De fem mest övertidsarbetande yrkesgrupperna med fler än fem anställda återfinns inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. Det är Anläggare med 94h per anställd följt av Maskinister, 89h, Yrkesarbetare, 61h, Renhållningsarbetare, 56h och kontorsvaktmästare med 41h. Noteras bör att vissa av dessa yrkeskategorier har beredskapstjänstgöring. I tabellen nedan är övertidstimmarna omräknade till årsarbeten genom att dividera antalet kronor med medellönen för en heltidsanställd ( kr samt PO-pålägg). Detta för att schematisera hur många årsarbeten förvaltningen kan erhålla för kostnaden av övertid. Övertiden per förvaltning är baserad på totalt antal timmar övertid för tillsvidare- och visstidsanställda. Tabell 17. Övertid i timmar per förvaltning Antal övertids- Kontant Förvaltning timmar Jfr 2007 ersättn. Tkr Årsarbeten Barn- och Ungdomsförvaltningen ,5 Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen ,3 Kommunstyrelseförvaltningen ,2 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ,1 Socialförvaltningen ,1 Totalt ,2 18

20 Övertidstimmar per anställd Det är Samhällsbyggnadsförvaltningen som har högst andel övertidstimmar per anställd, totalt mer än övriga förvaltningar ihop (se tabell 18). Kommunstyrelsen, Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen står för 2008 års största ökning med i snitt 0,8 timmar mer per anställd. Byggnadsförvaltningen hade ingen övertid alls 2008 vilket genererade den största sänkningen. Tabell 18. Övertidstimmar per anställd Förvaltning Timmar per anställd Jämförelse 2007 Barn- och ungdomsförvaltningen 3,1 3,9 Byggnadsförvaltningen 0 1,3 Gymnasieförvaltningen 1 0,9 Kommunstyrelsen 1,6 0,8 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 3,2 4,2 Samhällsbyggnadsförvaltningen 17,4 16,6 Socialförvaltningen 4 3,3 Totalt per anställd 4,6 tim 4,5 tim Ej övertidsberättigade I kommunen har 142 personer oreglerad arbetstid, det vill säga att de inte har rätt till övertidsersättning. Under 2008 ingicks åtta nya anställningsavtal med oreglerad arbetstid. Det är främst kvinnor som innehar denna anställningsform. Tabell 19. Anställda utan övertidsrätt, så kallad oreglerad arbetstid. Kvinnor Män Totalt 2007 Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt

21 Mertid Mertiden har minskat i kommunen med totalt timmar i jämförelse med 2007 vilket genererat en kostnadssänkning med 200 Tkr. Mertiden per anställd kvinna utgör 20 timmar och per anställd man 7 timmar. Mot föregående år är det en minskning med en timme för kvinnorna och oförändrat för männen. En förklaring kan vara att antalet heltidsanställda ökat. Mertid per förvaltning I tabell 20 redovisas totalt antal mertidstimmar för tillsvidare- och visstidsanställda. Socialförvaltningen stod för den största sänkningen under 2008 med cirka timmar. Barn- och ungdomsförvaltningen och Gymnasieförvaltningen ökade mertiden med cirka respektive 300 timmar. De fyra mest mertidsarbetande yrkesgrupperna återfinns inom Socialförvaltningen. Högst antal timmar har personliga assistenter med 50h per anställd följt av vård- och habiliteringsbiträden, 48h, undersköterskor, 42h och habiliteringsassistenter med 38h. Den femte yrkesgruppen med högt antal mertid är kokerskor med 31 timmar per anställd. Omräkningen till årsarbeten är gjord genom att dividera antalet kronor med medellönen för en heltidsanställd ( samt PO-pålägg). Tabell 20. Andelen mertidstimmar per förvaltning. Förvaltning Antal tim. Jfr 2007 Ers. Tkr Årsarbete Barn- o Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen ,.9 - Gymnasieförvaltningen ,2 Kommunstyrelsen ,1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 0 - Samhällsbyggnadsförvaltning ,1 Socialförvaltning ,2 Totalt ,6 Mertid per anställd Minskningen av mertid i kommunen genererade en timme mindre per anställd. Socialförvaltningen och Byggnadsförvaltningen står för den största sänkningen per anställd, båda med cirka tre timmar per anställd. Tabell 21. Mertidstimmar per anställd Förvaltning Tim/anst. Jfr 2007 Barn- och ungdomsförvaltningen 5,9 4,4 Byggnadsförvaltningen 1,5 4,2 Gymnasieförvaltningen 2,9 2,0 Kommunstyrelsen 0.2 0,3 Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen 0 0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 11,4 12,4 Socialförvaltningen 33,1 36,1 Totalt per anställd 18 tim 19 tim 20

22 Ålder Medelåldern har ökat med ett år i snitt och är nu 47 år för tillsvidareanställda i kommunen, 47 år bland kvinnorna och 48 år bland männen. Visstidsanställda hade en medelålder på 39 år för kvinnor och 42 år för män. Timavlönade hade en lägre medelålder, 30 år totalt och 28 år för männen och 30 år för kvinnorna. Medelålder per förvaltning Siffrorna som baserar sig på de tillsvidareanställda i kommunen visar att det är Socialförvaltningen som innehar den lägsta medelåldern med 45 år och Byggnadsförvaltningen den högsta med 54 år. Lägst medelålder har manliga barnskötare med 31 år och de kvinnliga vaktmästarna med 34 år. Högst medelålder återfinns bland manliga förvaltningschefer med 59 år och bland de kvinnliga skolledarna med 55 år. Tabell 22. Medelålder per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Jfr 2007 Barn- och ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Procentuell fördelning av anställda per åldersgrupp Tabell 23 demonstrerar, i procent, andelen tillsvidareanställda inom respektive ålderskategori. Flest antal tillsvidareanställda befinner sig i ålderskategorin år och minst antal anställda återfinns bland männen under 29 år. 41 % av kommunens tillsvidareanställda 2008 var över 50 år. 40 % av kvinnorna var 50 år och äldre och för männen var motsvarande siffra 47 %. Tabell 23. Procentuell fördelning av tillsvidareanställda per åldersgrupp. Kvinnor Män Samtliga Ålder Under 29 år år år år år och uppåt

23 Personalomsättning Rörlighet Personalomsättning i sig behöver inte vara något negativt eftersom det också är en förutsättning för att såväl kommunen som individen ska ha möjlighet att utvecklas. Intern rörlighet ger personalen möjlighet att gå in på nya tjänster och pröva nya arbetsuppgifter eller projekt. Under 2008 erhöll 188 medarbetare (242 st. år 2007) en annan anställning inom kommunen och det externrekryterades 73 personer. Under året avslutades totalt 175 anställningar vilket utgjorde 35 färre än Av dessa har bland annat 23 personer fått anställning i annan kommun, sju personer har fått anställning i landsting, två personer har fått en statlig tjänst och 16 personer har börjat i privat verksamhet. Det är viktigt att analysera varför medarbetare väljer att avsluta sin anställning för att kunna utveckla organisationen samt upptäcka eventuella ohälsofaktorer. Varje förvaltning har som rutin att genomföra systematiska avgångssamtal i samband med att den anställde avslutar sin anställning. En hög personalomsättning kan leda till stor omkostnad i form av ökad arbetskraftskostnad såsom upplärning och rekrytering av ny personal (se bilaga 2). Rekryteringskostnaderna för kommunen beräknas till totalt cirka 25 Mkr. Avgångsorsaker Tabell 24 visar antalet tillsvidareanställda personer som slutat fördelade på avgångsorsaker. Likt 2007 så slutade flest personer på egen begäran till skillnad mot 2006 då den vanligaste avgångsorsaken var pension. Tabell 24. Avgångsorsaker Avgångsorsak På egen begäran Pension varav förtida uttag varav sjukersättning Arbetsbrist Antal personer som slutat inom respektive åldersgrupp Tabellen visar antalet personer som avslutat sin anställning under året inom respektive ålderskategori. Flest avgångar återfinns i kategorin över 60 år där pensionsavgångar ingår (se tabell 24 ovan). Jämfört med 2007 så har andelen personer som slutat i ålderskategorin år minskat kraftigt, fast tittar man bakåt i tiden så var det en ökning av avgångar i just den kategorin år 2007 jämfört med Tabell 25. Antal personer som slutat Ålder Under 29 år år år år år och uppåt Totalt

24 Antal avslutade anställningar och rekryteringar Tabellen visar andelen avslutade anställningar bland tillsvidareanställda. I underlaget ingår ej den personal som fått en annan tjänst inom kommunen. De nyanställningar som redovisas gäller enbart externrekryteringar. Tabell 26. Personalomsättning Avslutade anställningar Externa nyanställningar Förvaltning Kv Män Kv Män Barn- och Ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Summa Externa rekryteringar Under året nyrekryterades 73 tillsvidareanställda externt varav 15 var män. De som bytt anställning inom kommunen är ej medräknade. Rekryteringarna återfinns inom befattningarna nedan. Tabell 27. Nyrekryteringar Befattning Nyanst. män Befattning Nyanst. män Anläggningsarbetare 1 1 Kommunjurist 1 1 Assistenter 1 0 Konsumentvägledare 1 0 Barnskötare 2 0 Livsmedelsinspektör 1 0 Biståndshandläggare 1 0 Lärare 7 1 Boendestödjare 2 1 Marknadskoordinator 1 1 Bostadsanpassare 1 1 Måltidsbiträde 2 0 Bygglovsarkitekt 1 0 Rektor 1 1 Ekonomibiträde 2 0 Resurspedagog 1 0 Familjebehandlare 1 0 Sjuk/skolsköterska 2 0 Folkhälsosamordnare 1 0 Skolassistent 1 0 Fritidspedagog 2 0 Socialpedagog 2 1 Förskollärare 10 0 Socialsekreterare 5 3 Förvaltningschef 1 1 Specialpedagog 3 0 Gymnasielärare 4 1 Studie/yrkesvägledare 1 0 Habiliteringsassistent 4 0 Undersköterska 4 0 Handikappskonsulent 1 0 Utredare 1 1 IT-tekniker 1 1 Utredningssekreterare 1 0 Kanslisekreterare 1 0 Utsättare

25 Pensionsavgångar Pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år. Inom femårsperioden kommer 342 anställda att gå i pension (fördelning enligt befattningarna nedan) under förutsättning att de tar pension vid 65 års ålder. Under 2008 arbetade åtta personer efter uppnådda 65 år. Medelåldern för anställda som slutat med någon form av pension var 64 år och med sjukersättning 58 år. 2009=55 st., 2010=69 st., 2011=66 st., 2012= 69 st., 2013= 83 st. Tabell 28. Kommande pensionsavgångar Befattning Antal Befattning Antal Adjunkter 20 Gymnasielärare 7 Arbetsledare 3 Habiliteringsassistenter 18 Arbetsmiljöutvecklare 1 Handläggare, administration 2 Arbetsterapibiträde 2 Hjälpmedelstekniker 1 Assistent 5 Husmor 1 Avdelningsföreståndare/Sjukssk 1 Karttekniker 4 Avgiftshandläggare 1 Ingenjör,tekniker, arkitekter 6 Barnskötare 13 Kokerskor 2 Bibliotekarier 2 Kommunchef 1 Boendestödjare 1 Konsthallsföreståndare 1 Bygglovsarkitekt 1 Köksbiträde 3 Byggnadschef 1 Lokalvårdare 6 Byggnadssnickare 1 Lärare lågstadiet 12 Byråinspektör 1 Lärare mellanstad 6 Cafeteriabiträde 1 Lärare specialpedagog 6 Chefer/förvaltnings/områdes 3 Lärare övriga 18 Dagbarnvårdare 4 Löneassistent 1 Dietkokerska 1 Maskinförare 1 Driftstekniker 2 Måltids/köksbiträde 10 Ekonom 2 Pensionshandläggare 1 Ekonomibiträde 4 Personliga assistenter 7 Ekonomisekreterare 3 Rektorer 3 Elevassistenter 6 Resurspedagoger 1 Elevhandledare 1 Servicevärdinna 2 Enhetschefer 6 Sjuk/skolsköterskor 9 Familjerättssekreterare 1 Skolassistenter 5 Fastighetschef 1 Skötare 10 Flyktingsekreterare 1 Socialchef 1 Fritidspedagog 2 Specialpedagoger 5 Fysisk planerare 1 Studievägledare/syofunktionär 1 Förrådsarbetare 1 Särskollärare 6 Förskollärare 10 Undersköterskor 32 Förvaltningsassistent 3 Utredningschef 1 Förvaltningssekreterare 1 Utvecklingsledare 1 Gatuchef 1 VA-chef 1 Gaturehållare 1 Vaktmästare 7 Granskningsbiträde 1 Vårdbiträden 27 24

26 Löner Lönepolitik - Lönesättning De anställda inom Vänersborgs kommun ska uppleva att lönesättningen sker rättvist och objektivt. Därför ska medarbetar- och lönesamtal hållas regelbundet mellan chef och medarbetare. Grunden för lönesättningen är en värdering av befattningen och den anställdes arbetsresultat. Lönen bestäms med hänsyn till befattningens ansvarsnivå, svårighetsgrad och kompetenskrav samt arbetstagarens prestation, duglighet och bidrag till verksamhetsförbättringar. Lönepolitiken strävar mot individuell och differentierad lön som stimulerar till goda prestationer och produktivitet. Löneöversynen 2008 är genomförd med samtliga personalorganisationer. Alla organisationer följde den så kallade lönesamtalsmodellen där chefen lämnat ett motiverat löneförslag till den anställde. Modellen med löneöversyn genom lönesamtal har kunnat tillämpas under flera år genom att arbetsgivare och personalorganisationer har en samsyn samt ett förtroendefullt förhållningssätt. Kommunen genomför regelbundet en lönekartläggning med syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Se vidare under rubriken löneskillnader i jämställdhetsuppföljningen på sidan 40. Medellön per kön och ålder Medellönen baserar sig på ögonblicksbilden för tillsvidareanställda den 1 november 2008 och utgår från totallönen för en heltidsanställd. Vissa yrkesgrupper har förutom grundlönen fasta lönetillägg. Dessa finns medräknade i beloppet i tabell var den genomsnittliga lönen kronor i månaden. Männens medellön var Kr/månad vilket innebar en ökning med Kr. Kvinnorna ökade sin medellön med Kr till i genomsnitt Kr/månad. Att det var en stor höjning beror delvis på att Kommunal 2007 erhöll två engångsbelopp istället för en nivåhöjning av lönen. Löneökningen skedde först 1 januari 2008, och avsåg en nivåhöjning för två år. Tabell 29. Medellön uppdelat på kön och ålder Ålder Kvinnor Män Totalt Jfr 2007 Ökning i kr Under 29 år år år år år och uppåt Totalt

27 Medianlön per kön Nedan visas medianlönen för tillsvidareanställda vilket ger en uppfattning av lönespridningen. Tabell 30. Medianlön per kön Kön 10:e perc. Median 90:e perc. Medellön Kvinnor Män Totalt Anställda per lönekategori Tabell 31 visar andelen tillsvidareanställda inom respektive löneintervall, vilket baserar sig på heltidslön, samt hur stor procentandel av de anställda som återfinns i lönekategorin. Jämfört med 2007 så har det skett en stor förändring av procentfördelningen inom kategorierna samt Andelen som har fått en lön överstigande kronor har ökat med 23 procentenheter, vilket motsvarar nästan 700 personer. Tabell 31. Anställda per lönekategori Heltidslön Kvinnor Män Summa Procent % 51% % 26% % 16% % 4% % 2% % % 100% 26

28 Hälsobokslut Hälsobokslutet syftar till att påvisa de ekonomiska vinsterna med god hälsa och arbetsmiljö samt redovisa och analysera kostnaderna för sjukfrånvaron. En god arbetsmiljö utmärks av att varje anställd upplever sin arbetssituation som sund, säker och utvecklande men också minimalt utsatt för risker i form av fysisk, psykisk och social ohälsa. Arbetsmiljöarbetet är en naturlig del av vardagen och sker i samverkan vilket ska säkerställa att alla anställda har en god arbetsmiljö. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete där cheferna i sitt dagliga arbete undersöker arbetsförhållandena, bedömer risker och åtgärdar de frågor som uppkommer skapas en god arbetsmiljö. Under året omarbetades och tecknades ett lokalt samverkansavtal mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna utifrån FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan). Kommunen bedriver också ett systematiskt hälsoarbete i syfte att personalen ska trivas och utvecklas för ett hållbart arbetsliv. För att rekrytera och behålla personal krävs en hälsofrämjande och hållbar personalpolitik som till stor del handlar om att skapa balans mellan verksamhetens behov, resurser och de krav som ställs på alla medarbetare. Arbetsplatsens behov Kommunen har många olika verksamheter med skilda arbetsförhållanden vilket innebär att behoven och förutsättningarna för att behålla eller utveckla hälsan på arbetsplatsen ser olika ut. För att möjliggöra en hållbar arbetssituation för de anställda kan alltså riktade insatser utifrån behov vara motiverade. Som stöd i detta arbete genomförs personalenkäten vilken nu är genomförd för andra gången och man har erhållit ett jämförelsematerial. Den undersökning som gjordes 2006 visade att personalen trivdes, hade stort inflytande och var nöjda med ledarskapet. Vid den senaste undersökningen (november 2008) visade det sig att personalen har gett bättre betyg på i princip samtliga punkter, se det övergripande resultatet i diagrammet nedan. Resultatet från förra omgången har brutits ner till handlingsplaner på arbetsplatsen där de sedan arbetat med att utveckla de områden de velat förbättra. 27

29 Individinriktad friskvård En annan utgångspunkt för att nå hälsa är att utgå från den enskilda individen. Till skillnad från arbetsplatsens behov där insatserna kan se olika ut handlar individinriktad friskvård om att öka personalens hälsomedvetande och inspirera till ansvarstagande och engagemang kring den egna hälsan. Personalklubben utgör basen för det individinriktade friskvårdsarbetet, främst vad gäller att erbjuda ett lättillgängligt utbud av friskvårdande aktiviteter. För att få ut informationen finns det personalklubbsombud eller hälsoinspiratörer på varje arbetsplats. Friska medarbetare Viktiga faktorer för friska medarbetare är bland annat att kunna påverka arbetssituationen, ha bra relationer, veta vad som förväntas, och känna sig behövd. Under året har cirka av de tillsvidareanställda, vilket motsvarar 38 procent, inte haft någon sjukfrånvaro alls. För kvinnorna var siffran 35 procent och för männen 48 procent. Sammanlagt har även 847 (862 st. år 2007) tillsvidareanställda varit långtidsfriska, det vill säga inte haft någon sjukfrånvaro alls på två år. I uttrycket frisk döljs det faktum att många tar ut semester alternativt kompledigt i stället för att sjukskriva sig eller jobbar fast de är sjuka så kallad sjuknärvaro. Sjuknärvaron och den dolda sjukfrånvaron beräknas uppgå till en procent av sjukfrånvaron. En viss begränsad sjukfrånvaro är naturlig eftersom alla kan drabbas av en förkylning eller magsjuka. Därför redovisas även de personer som haft en sjukfrånvaro understigande fem dagar under året hade 70 procent av de anställda haft en total sjukfrånvaro på max fem dagar. Tabell 32. Sjuka max fem dagar per förvaltning i procent Förvaltning Kvinnor Män Totalt Jfr 2007 Barn- och ungdomsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Sjukfrånvaro Målet att sjukfrånvaron skulle sjunka under året uppnåddes då sjukfrånvaron för kommunen totalt uppgick till 7,3 % i förhållande till tillgänglig arbetstid, en minskning med 0,8 procentenheter mot 2007 då sjukfrånvaron var 8,1 procent, se tabell 33. Totalt motsvarar sjukfrånvaron 242 årsarbeten, vilket är en minskning med 25 årsarbeten från Andelen sjuktimmar minskade med i jämförelse med Det skedde också en minskning av sjuk- och aktivitetsersättningstimmarna med timmar vilket utgjorde 27 % (26 % år 2007) av sjukfrånvarotimmarna. Statistiken baseras på all personal med undantag för timavlönade. 28