VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2011"

Transkript

1 VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2011

2 Omslagsbild: Musiklärare Anna Bornander leder nybörjarblåsorkestern, BON, under höstkonserten 2011 i Huvudnässkolans aula (Foto Olle Gustafsson). Under 2011 valdes Vänersborg till Årets jazzkommun 2012.

3 Innehållsförteckning Sammanfattande fakta 3 Metod 4 Förkortningar 4 Definitioner 5 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 7 Anställda per förvaltning 7 Årsarbetare 8 Timavlönade 8 Inhyrd personal 8 Arbetstider 9 Ej övertidsberättigade 9 Arbetstidsmått 9 Sysselsättningsgrad 10 Medelsysselsättningsgrad per förvaltning 10 Procentuell fördelning av förvaltningarnas sysselsättningsgrad 10 Övertid 11 Övertid per förvaltning 11 Deltidsanställningar 11 Övertid per anställd 11 Mertid 12 Mertid per förvaltning 12 Mertid per anställd 12 Löner 13 Medellön per kön och ålder 13 Medianlön per kön 13 Anställningar per lönekategori 13 Ålder 14 Medelålder per förvaltning 14 HÄLSOBOKSLUT 17 Sjukfrånvaro 19 Sjukfrånvaro för kommunen i procent 19 Sjukfrånvaro per åldersgrupp 19 Sjukdagar 19 Sjukfrånvaro över 60 dagar 20 Sjukfrånvaro uppdelat per kön 20 Sjukfrånvaro per förvaltning 20 Kostnad för sjuklön 21 Sjukperioder Rehabilitering 21 Fördelning av sjukfrånvaron 21 Rehabiliteringsärenden 22 Upprepad korttidsfrånvaro 22 Hälsosamtal - Rehabilitering 22 Företagshälsovård 22 Arbetsskador och tillbud 23 Antal anmälda arbetsskador per förvaltning 23 Antal anmälda tillbud per förvaltning 23 Anmälda arbetsskador och tillbud per yrkesgrupp 23 Jämställdhetsuppföljning 24 Lönerelaterade skulder 26 Lönerelaterade intäkter kostnader 27 Personalresultat för respektive nämnd 28 Bilagor 40 Vad kostar sjukfrånvaron? 40 Rekryteringsekonomi 42 Förvaltningsorganisation Pensionsavgångar 14 Procentuell fördelning av anställda per åldersgrupp 14 Personalomsättning 15 Avgångsorsaker 15 Antal personer som slutat inom respektive åldersgrupp 15 Antal avslutade anställningar och rekryteringar 16 Externa rekryteringar 16 1

4

5 Sammanfattande fakta Anställda Vänersborgs kommun hade anställda vid mättillfället den 1 november 2011 vilket är en minskning med 29 personer jämfört med ifjol. Liksom tidigare år bestod kommunens anställda av 81 procent kvinnor. Årsarbeten Antalet årsarbeten, som beräknas utifrån summerad sysselsättningsgrad upp till heltid, var Det är en minskning med 15 årsarbeten från Timvikarierna ökade med 46 och uppgick till 186 årsarbeten. Sysselsättningsgrad 82 procent av de tillsvidareanställda kvinnorna har heltid i sin grundanställning. Motsvarande siffra bland männen är 91 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uträknad på tillsvidareanställda var 96 procent. Åldersstruktur Medelåldern för kommunens medarbetare var 46 år. Drygt 45 procent av kommunens anställda 2011 var över 50 år. Den yrkeskategorin med lägst medelålder, bland de med fler än 15 anställda, var personliga assistenter med 39 år. Högst medelålder med samma urval återfanns bland rektorer och dagbarnvårdare, båda med 55 år. Avgångar 2011 slutade 162 personer i kommunen. Av dessa avgick bland annat 74 personer på egen begäran och 64 personer med pension. Kommande femårsperiod, till och med år 2016, beräknas 356 personer att gå i ålderspension om de inte väljer att fortsätta arbeta efter 65 år, vilket 20 personer valde att göra förra året. Den verkliga pensionsåldern 2011 var i kommunen 64 år. Mertid Andelen mertidstimmar ökade med cirka timmar och uppgick till timmar. Kostnaden för mertiden var cirka 5,5 Mkr, vilket motsvarar ungefär tolv årsarbeten. Det är en ökning med ett årsarbete i jämförelse med Övertid Övertidskostnaden ökade med cirka 0,3 Mkr och uppgick till 4,7 Mkr. Kostnaden för övertid motsvarade oförändrat cirka tio årsarbeten. Andelen övertidstimmar uppgick till cirka timmar vilket är en ökning med timmar. Löneläget Ögonblicksbilden av medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var 1 november kronor. För kvinnorna låg genomsnittslönen på kronor och för männen kr. Ökningen jämfört med 2010 var i genomsnitt 558 kronor. Friska medarbetare Under året har cirka av medarbetarna, vilket motsvarar 33 procent, inte haft någon sjukfrånvaro alls. För kvinnorna var siffran 30 procent och för männen 43 procent. Cirka 770 personer har dessutom inte haft någon sjukdag alls på två år, vilket var cirka 150 personer färre än Sjukfrånvaron minskade Sjukfrånvaron har under året fortsatt att minska i kommunen. I procent av tillgänglig arbetstid utgör minskningen 0,3 procentenheter till 5,5 procent för kommunen som helhet. Kvinnornas sjukfrånvaro var 6,0 procent och männens 3,4 procent. Rehabilitering Under året fanns 450 pågående rehabiliteringsärenden. Den vanligaste frånvaroorsaken var övriga orsaker vilka stod för 38 procent av ärendena. Den näst vanligaste orsaken var besvär i rörelseorganen med 14 procent. Sammanlagt hade 145 personer upprepad korttidsfrånvaro, vilket innebär sex eller fler sjukfrånvaroperioder under ett år. 3

6 Metod Den 1 april 2011 införde kommunen ett nytt personal- och lönesystem, Heroma, från Logica. Därför är viss statistik till denna ekonomiska redovisning hämtad från två system, både från det nya Heroma och det gamla systemet ecompanion från Systeam. Personalkostnaderna är hämtade från ekonomisystemet Raindance. Ändringen till ett annat statistiksystem har inneburit att vissa rapporter inte finns att tillgå samt att viss data inte redovisas på samma sätt som tidigare. För att kunna jämföra data från föregående år har vissa siffror räknats om utifrån det nya beräkningssättet. Det innebär i sin tur att viss data inte stämmer jämfört med 2010 års redovisning. Den statistik och de bearbetningar som redovisas vad gäller anställda avser i samtliga fall det förhållande som gällde vid mättillfället den 1 november Materialet är, om inte annat anges, avgränsat till de anställda som är månadsavlönade på avtal 01, det vill säga de som arbetar både heltid och deltid med anställningsform tillsvidare samt för viss tid. Definitionen för visstidsanställning är om en person är anställd på vikariat eller på allmän visstidsanställning, AVA, där individen finns registrerad med månadsutbetalning. Det sker oftast om den tidsbegränsade anställningen är tre månader eller längre. Övrig statistik är baserad på helår. Observera att avrundningsprincipen används vid framräknade av procenttal samt till exempel årsarbetstid. De medför att differensen inte alltid blir noll eller 100 procent vid addering. En anställd kan ha flera anställningar. Dessa räknas då istället för personen. Antalet anställningar i kommunen är därför högre än antalet anställda. Förkortningar I tabellerna är förvaltningarnas namn förkortade enligt följande: Barn- och ungdomsförvaltningen Bou Byggnadsförvaltningen BF Gymnasieförvaltningen GF Kommunstyrelseförvaltningen KS Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen MoH Samhällsbyggnadsförvaltningen SB Socialförvaltningen Soc 4

7 Definitioner AID AID är en förkortning av Arbetsidentifikation. Det är ett statistikavtal från 2008 som tecknades mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting och de fackliga organisationerna. Befattningskoden (etiketten) utgår ifrån arbetsinnehåll snarare än det tidigare systemet BefattningsSystem- Kommuner (BSK) som byggde på titel. Chefer tilldelas en bokstav utefter ansvarsnivå. I Vänersborgs kommun motsvarar A Kommunchef och förvaltningschefsnivå. Under B sorteras avdelnings-, verksamhets- och områdeschefer. Enhetschefer har bokstaven C och personer med ledarfunktion exempelvis arbetsledare har bokstaven L. Medellön Totallön omräknad till heltidslön och dividerad med antalet anställningar. I totallönen ingår lönetillägg och i vissa fall yrkestillägg. Ersättning för övertid, obekväm arbetstid med mera ingår inte. Mertid Arbetstid som vid deltidsanställning fullgjorts utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid, upp till arbetstidsmått för heltidsanställning. Okompenserad övertid/mertid Kommunens skuld till den enskilde i form av ännu inte uttagen övertid/mertid. Pensionsskuld Kommunens skuld till de anställda i form av kommande pensionsutbetalningar utifrån beräkningar av Kommunernas pensionsanstalt (KPA). Sjukfrånvaro Redovisningen omfattar alla arbetstagare som har en ordinarie arbetstid. Timavlönade ingår ej på grund av att de inte arbetar enligt i förväg fastställt schema. Enligt Kommunförbundets rekommendationer används följande beräkning för arbetstid beträffande sjukfrånvaron: Ordinarie arbetstid avser den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t ex tjänstledighet för annat arbete och partiell tjänstledighet för vård av barn. Denna definition benämns tillgänglig ordinarie arbetstid. I den ordinarie arbetstiden ingår semester och de 45 första dagarna för ferieoch uppehållsanställda. Timavlönade Personer som ej har i förväg fastställd arbetstid så kallade timvikarier. Årsarbetare En årsarbetare består av de anställdas sammanlagda sysselsättningsgrad. Två 50- procentiga anställningar blir en årsarbetare. För timanställda räknar Heroma ut en årsarbetare genom att summera arbetad tid och dividera med schablonen 165 timmar per månad. Tidigare har det räknats årsarbeten utefter Kommunförbundets rekommendation med närvarotimmar, ett mått som ej hanteras i Heroma. Övertid Arbetstid som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Semesterlöneskuld Kommunens skuld till den enskilde i form av ännu inte uttagen semesterledighet (sparad semester) och/eller semesterlön. 5

8 Tabell 1. Personalnyckeltal Personalnyckeltal Kvinnor Män Totalt Diff Procentuell fördelning kvinnor/män 81% 19% 100% Oför. Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbeten (uträknat av summerad ssg) Antal heltidstjänster (bland tillsvidareanställda) Genomsnittlig sysselsättningsgrad 95% 98% 96% +1 Övertid (genomsnitt per månadsanställd) 3,7 tim 13,3 tim 5,5 tim +0,4 Mertid (genomsnitt per månadsanställd) 14,3 tim 10,1 tim 13,5 tim +4,0 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 6,0% 3,4% 5,5% -0,3 Anställda med 0-5 sjukdagar 59% 69% 61% -1 Långtidsfrånvaro (frånvaro över 60 dagar) 54,7% 43,8% 52,5% -0,3 Sjuklönekostnad 14,8 Mkr 2,8 Mkr 17,4 Mkr +0,1 Medellön, tillsvidareanställda : : : Medelålder, månadsanställda 46 år 47 år 46 år Oför. Antal tillsvidare och visstidsanställda per 1000 invånare

9 Personalekonomisk redovisning Antalet anställda var vid mättillfället den 1 november anställda vilket är en minskning med 29 jämfört med ifjol, se tabell 1 och 2. Av dessa var 2906 tillsvidareanställda och 214 visstidsanställda. Förändringen utgjordes av en ökning med elva tillsvidareanställda och en minskning av 40 visstidsanställda. Kommunen hade även 74 personer anställda på beredskapsavtalet (BEA) vilket är en ökning med 16 personer från året innan. Av de beredskapsanställda var 29 kvinnor och 45 män. Antalet anhörigvårdare och personliga assistenter anställda på PAN-avtalet var 45 personer vilket är en ökning med 13 personer. Av dessa var 30 kvinnor och 15 män. I Lagen om anställningsskydd, LAS, står att den som vikarierat eller haft en allmän visstidsanställning, AVA, under sammanlagt två år inom den senaste femårsperioden erhåller en tillsvidareanställning (med undantag av obehöriga lärare). I det nya lönesystemet kan vi inte urskilja exakt hur många dessa personer är men de är uppskattningsvis cirka 40 personer. De finns i stor utsträckning inom socialförvaltningen men också inom barn- och ungdomsförvaltningen. Anställda per förvaltning Tabell 2 visar antalet anställda uppdelat per förvaltning. Siffrorna är baserade på tillsvidare- och visstidsanställda. Tabellen visar att antalet anställda minskat mest inom utbildningsförvaltningarna, barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförvaltningen. I övriga förvaltningar är förändringen marginell. Tabell 2. Anställda per förvaltning Tillsvidareanst. Visstidsanst. Förv. Kv. Män Kv. Män Totalt Diff. Bou BF GF KS MoH Oför. SB Soc Totalt Nedan visas antalet anställda per förvaltning i diagram för att ge en överskådlig bild av hur medarbetarna är uppdelade per förvaltning. Anställda per förvaltning Bou BF GF KS MoH SB Soc 7

10 Årsarbetare Antalet årsarbetare baseras på summerad sysselsättningsgrad, se definition sidan 5. Det totala antalet årsarbetare i kommunen var 2980, vilket är en minskning med 15 årsarbeten jämfört med Det var framförallt gymnasie- och barn- och ungdomsförvaltningen som minskat i antal årsarbetare, 36 respektive 12 årsarbetare. Socialförvaltningen däremot ökade antalet årsarbetare med 17 stycken, se tabell 3. Tabell 3. Antal årsarbeten per förvaltning Förv. Kvinnor Män Årsarb. Diff. Bou BF Oför. GF KS Oför. MoH Oför. SB Soc Totalt Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen är de förvaltningar som nyttjar vikarier i störst utsträckning med 124 respektive 38 årsarbeten. De yrkeskategorier som används flitigast som timvikarier är vårdbiträden, undersköterskor och habiliteringsassistenter. Inhyrd personal Under 2011 var kostnaden för anlitande av tillfälligt inhyrd personal drygt 0,4 Mkr. I summan inkluderas bemanningsföretag och andra aktörer. Jämfört med året innan så var det en minskning med cirka kr. Socialförvaltningen står för i stort sett hela kostnaden med ca 390 Tkr och det består till största delen av inköp av sjukskötersketjänster. Resterande del återfinns inom gymnasieförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Timavlönade Utöver de ordinarie anställda så har kommunen timanställd personal. Totalt anlitades timvikarier motsvarande nästan timmar. Vid omräkning till årsarbeten nyttjades timvikarier motsvarande 186 årsarbeten. Det är vid jämförelse med föregående år en ökning med 46 årsarbeten eller nästan timmar. Däremot så redovisades i år även feriearbetande ungdomar och timanställda på beredskapsavtalet (BEA) bland timanställda. De utgör tillsammans cirka åtta årsarbeten. 8

11 Arbetstider Kommunen har flera olika typer av arbetstidssystem såsom årsarbetstid och Hel/Del. Vissa modeller ger bättre nyttjande av personalresurserna i samband med verksamhetens behov, andra ger ökad flexibilitet för medarbetaren att förlägga arbetstiden och få inflytande över sin egen arbetstid. För kontorsanställd personal tillämpas flexibel arbetstid. Inarbetning av tid sker individuellt och kan nyttjas för avkortad arbetstid samt till klämdagar med mera. Flextidssaldots plustimmar får uppgå till högst 100 timmar och minussaldot får inte understiga 20 timmar. Inom ramen för flextidsavtalet utges ingen obekväm- och övertidsersättning. I samband med införandet av nytt personaloch lönesystem har kommunen introducerat tidredovisningsmodulen kom och gå som finns i Heroma. Det har inneburit att anställda använder tidsredovisning och självservice via dator eller stämpelklocka. Lärarkåren och delar av socialförvaltningen är ännu inte inne i systemet men kommer att kopplats på under Ej övertidsberättigade I enlighet med löne- och personalpolitiken så har kommunen personer anställda med oreglerad arbetstid. Det bygger på att medarbetarna anpassar sin arbetstid utifrån verksamhetens behov utan rätt till övertidsersättning. Anställningsformen förutsätts gälla från och med organisationsnivån resultatenhetschef och högre samt för specialister. I samband med införandet av Heroma erbjöds dock samtliga personer som tidigare haft oreglerad arbetstid att övergå till flextidsavtalet. Individerna har fortfarande bortskriven övertidsrätt men arbetstiden registreras och individerna har rätt att få ut eventuell plustid. Det resulterade i att alla utom elva personer tackade ja till erbjudandet. Arbetstidsmått För nattpersonalen inom kommunals avtalsområde sänktes 2011 veckoarbetstiden för heltid till 33,33 timmar/vecka istället för tidigare 36,33 timmar/vecka. Det gjordes ur arbetsmiljöhänseende och var en överenskommelse i löneöversynen 2010/2011. I tabell 4 nedan redovisas de vanligaste arbetstidsmåtten bland tillsvidare- och visstidsanställda. Det är framför allt personal inom vårdsektorn som har förkortad arbetstid enligt avtal. Tabell 4. Arbetstidsmått inom kommunen samt vilka befattningar de innefattar Heltidsmått Antal tim/vecka anställda Verksamhet/befattning Administrativ personal 38,25 85 Sjuksköterskor Boende, sjukhem 36, Hemtjänst, Hemsjukvård 36,33 12 Nattjänst 33, Nattjänst, kommunal 1 360* 463 Lärare *Reglerad årsarbetstid inklusive förtroendetid för lärare är timmar. Den 1 november var det 139 personer som hade bortskriven övertid mot 151 personer Flest personer återfanns inom barn- och ungdomsförvaltningen (49 personer) följt av kommunstyrelseförvaltningen och socialförvaltningen på 31 respektive 30 personer. 9

12 Sysselsättningsgrad I kommunens personalpolicy anges målet att arbetet ska organiseras så att det i huvudsak bygger på heltidsanställningar, men att de anställda ska ges den omfattning av arbetstid som de önskar. Ett delmål till är att andelen heltidsanställningar bland kvinnorna minst ska bibehållas i förhållande till 2009 års nivå, vilket var 78 procent. Läs vidare under sysselsättningsgrad i jämställdhetsuppföljningen sidan 24. Under 2011 var andelen personer som hade en heltidsanställning bland de tillsvidareanställda i stort sett oförändrad och låg på 84 procent för kommunen som helhet, se tabell 5. För kvinnorna var det en ökning med en procentenhet men den utgörs till stor del i skillnad i avrundningsprincipen. Positivt är att andelen personer som har en sysselsättningsgrad under 75 procent minskade mest. Tabell 5. Andel tillsv.anst. i procent inom respektive sysselsättningsgrad Kvinnor Diff. Heltid 81% 82% % 10% 11% +1 Under 75 % 9% 7% -2 Män Heltid 91% 91% Oför % 7% 6% -1 Under 75 % 2% 3% +1 Totalt Heltid 84% 84% Oför % 9% 10% +1 Under 75 % 7% 6% -1 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda inom kommunen var 96 procent, en ökning med en procentenhet. Både kvinnorna och männen hade oförändrat 95 procent respektive 98 procent i genomsnitt. Motsvarande siffra för visstidsanställda var 88 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med i fjol. Medelsysselsättningsgrad per förvaltning Tabell 6 redovisar medelsysselsättningsgraden per förvaltning. Jämfört med föregående år så har den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom byggnadsförvaltningen stigit med två procentenheter och inom kommunstyrelsen och socialförvaltningen med en procentenhet vardera. För övriga förvaltningar var sysselsättningsgraden oförändrad. Tabell 6. Medelssg per förvaltning Förv. Bou BF GF KS MoH SB Soc Ssg 95% 99% 97% 98% 100% 92% 96% Procentuell fördelning av förvaltningarnas sysselsättningsgrad Tabell 7 visar den procentuella fördelningen av tillsvidareanställda som arbetar inom respektive sysselsättningsgrad per förvaltning. Störst positiv förändring bland kvinnorna står byggnadsförvaltningen för som ökat andelen heltider för kvinnor med sju procentenheter och samhällsbyggnadsförvaltningen med fyra procentenheter. Gymnasieförvaltningen minskade andelen heltider bland kvinnorna med tre procentenheter. Bland männen återfanns den mest positiva utvecklingen inom socialförvaltningen där andelen heltider ökat med fyra procentenheter. Tabell 7. Andel procent inom respektive sysselsättningsgrad Kvinnor Män Förv Heltid Heltid Bou BF GF KS MoH SB Soc Totalt

13 De yrkeskategorier med lägst genomsnittlig sysselsättningsgrad, om man bortser från nattarbetande personal, finns inom barn- och ungdomsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Lägst sysselsättningsgrad har ekonomibiträden med 76 procent, måltidsbiträden, 81 procent följt av skolassistenter, 82 procent och lokalvårdare, 83 procent i genomsnitt. Övertid 2011 fanns inget beslut om extraordinära åtgärder för övertids- och mertidsstopp vilket funnits under 2009 och 2010 på grund av den ekonomiska situationen. Under 2011 hade kommunen som helhet cirka övertidstimmar, vilket är timmar mer än föregående år. Kostnaden ökade med 0,3 Mkr och uppgick till cirka 4,7 Mkr. Övertid per förvaltning Övertiden per förvaltning är baserad på totalt antal timmar övertid för tillsvidare- och visstidsanställda. Samhällsbyggnadsförvaltningens har haft en hög andel övertidstimmar i samband med bland annat snöröjning de senaste svåra vintrarna års mildare väderlek syntes positivt i deras statistik med en minskning av drygt övertidstimmar, se tabell 8. De förvaltningar som ökade andelen övertidstimmar mest var socialförvaltningen med cirka timmar och kommunstyrelseförvaltningen med cirka timmar. Ökningen för kommunstyrelsen, hela 89 procent mot föregående år, beror till största delen på extraarbete av löneavdelningens personal i samband med införandet av det nya personal- och lönesystemet. För att schematisera hur många årsarbeten förvaltningen kan erhålla för kostnaden av övertid så är övertidstimmarna omräknade till årsarbeten i tabell 8. Uträkningen är gjord genom att dividera kostnaden med genomsnittslönen för en heltidsanställd ( kr samt PO-avgifter). Deltidsanställningar Totalt arbetar knappt 500 personer eller cirka 17 procent av de tillsvidareanställda i kommunen deltid. Av dessa utgör kvinnorna 91 procent. En anställd med partiell tjänstledighet, till exempel föräldraledighet räknas inte som deltidsanställd. Fyra personer erhöll deltidsanställning på grund av ändrad tjänst efter beslut om varaktig sjukersättning på deltid (sex personer 2010). Tabell 8. Övertidstimmar per förvaltning samt årsarbete Övertids- Diff. Ersättn. Förv. timmar timmar Tkr Årsarb. Bou ,8 BF GF ,2 KS ,9 MoH SB Soc ,3 Totalt ,2 Övertid per anställd En person anställd i kommunen arbetar i genomsnitt 5,5 övertidstimmar. Det är dock skillnad mellan kvinnor och män i statistiken. Delar man upp det per kön så arbetar mannen i snitt 13,3 timmar och kvinnan 3,7 timmar övertid. Tabell 9. Övertidstimmar per anställd Förvaltning Tim./ anställd Diff Bou 3,2 +0,4 BF 0,7 +0,7 GF 1,6 +1,5 KS 14,6 +12,9 MoH 2,5-0,4 SB ,9 Soc 4,5 +1,0 Totalt 5,5 +0,4 De tre mest övertidsarbetande yrkesgrupperna, med fler än fem anställda, sett till timmar per anställd var 2011 drifttekniker med 76 timmar, anläggningsarbetare, 66 timmar samt löneassistenter med 64 timmar i genomsnitt per anställd. 11

14 Mertid Andelen mertidstimmar ökade kraftigt i kommunen och uppgick till cirka timmar, vilket är en ökning med cirka timmar. Kostnaden för mertid var totalt cirka 5,5 Mkr, vilket är en kostnadsökning med drygt 0,4 Mkr. Samtliga förvaltningar ökande antalet mertidstimmar utom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen som inte hade några mertidstimmar alls. Det är svårt att helt förklara den stora ökningen av mertidstimmar men en förklaring tros till stor del vara konverteringen till det nya personal- och lönesystemet. Detta då gammal redan utförd tid som sparats i byrålådan nu registrerats in i systemet. Det kan styrkas genom att kostnaden för mertiden inte har ökat i proportion till det ökade antalet inregistrerade timmar, samtidigt som all tid efter införandet i april nu registreras in på rätt sätt i systemet. Mertid per förvaltning I tabell 10 redovisas totalt antal mertidstimmar för tillsvidare- och visstidsanställda per förvaltning samt en omräkning av hur många årsarbeten mertiden motsvarar. Uträkningen är gjord genom att dividera utbetald ersättning med medellönen för en heltidsanställd ( kronor samt POavgifter). De tre mest mertidsarbetande yrkesgrupperna, med mer än fem anställda, är personliga assistenter med 59 timmar per anställd i genomsnitt följt av måltidspersonal 35 timmar och habiliteringsassistenter med 31 timmar. Tabell 10. Andelen mertidstimmar per förvaltning Förv. Antal tim. Diff. -10 Ers. Tkr Årsarbete Bou ,9 BF GF ,5 KS ,1 MoH 0 Oför. 0 0 SB ,9 Soc ,7 Totalt ,1 Mertid per anställd Mertiden utgör i snitt 13,5 timmar per anställd vilket är en ökning med 4,0 timmar mot föregående år, se tabell 11. Kvinnorna arbetar i genomsnitt 14,3 timmar och männen 10,1 timmar mertid per anställd. Jämfört med föregående år är det en dubblering av männens mertid (fem timmar 2010). Troligen har det ett samband med inrapporteringen av tidigare inarbetad tid i Heroma i samband med övergången. Samtliga förvaltningar, som har haft mertid, ökade antalet mertidstimmar. Flest mertidstimmar per anställd görs i socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen med 19,9 respektive 12,2 timmar per anställd. Tabell 11. Mertidstimmar per anställd Förvaltning Tim/anst. Diff Bou 8,2 +3,4 BF 0,9 +0,9 GF 4,7 +3,9 KS 1,6 +1,6 SB ,2 Soc 19,9 +3,9 Totalt 13,5 +4,0 12

15 Löner I enlighet med kommunens riktlinjer så ska de anställda inom Vänersborgs kommun uppleva att lönesättningen sker rättvist och objektivt. Grunden för lönesättningen är en värdering av befattningen och den anställdes arbetsresultat. Lönen bestäms med hänsyn till befattningens ansvarsnivå, svårighetsgrad och kompetenskrav samt arbetstagarens prestation, duglighet och bidrag till verksamhetsförbättringar. Lönepolitiken strävar mot individuell och differentierad lön som stimulerar till goda prestationer och hög produktivitet. Alla anställda ska ha medarbetar- och lönesamtal med chef årligen. Likt tidigare år så genomfördes löneöversynen 2011 genom tillämpning av den så kallade lönesamtalsmodellen med samtliga personalorganisationer. Medellön per kön och ålder 2011 var den genomsnittliga lönen kr i månaden vilket var en höjning med 558 kr jämfört med 2010, se tabell 12. Kvinnorna ökade sin medellön med 554 Kr till i genomsnitt kr/månad. Männens medellön var kr/månad vilket innebar en ökning med 579 kr. Medellönen baseras på de tillsvidareanställda som var registrerade vid ögonblicksbilden den 1 november och utgår från den totala lönen för en heltidsanställd. Eftersom man jämför vid ett visst datum är det svårt att helt jämföra mellan åren då faktorer som vakanser och till exempel organisationsförändringar påverkar utfallet. Tittar man på löneutfallet vid löneöversynen 2011 så erhöll både män och kvinnor ett genomsnittligt lönepåslag om 580 kronor vardera. En del av förklaringen till att kvinnor annars generellt sett har en lägre lön än männen, i vår kommun kr lägre i snitt, är att de flesta kvinnor är verksamma i yrkeskategorier för vilka löneläget är lägre. Kommunen utför regelbundet en lönekartläggning vars syfte är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Se resultatet av åtgärderna under rubriken löneskillnader i jämställdhetsuppföljningen på sidan 25. Tabell 12. Medellön uppdelat per kön och ålder Ålder Kvinnor Män Totalt 29 år år år år år Totalt Medianlön per kön Nedan visas medianlönen och percentilerna för tillsvidareanställda vilket ger en uppfattning av hur lönespridningen är bland kommunens anställda. Tabell 13. Medianlön per kön Kön 10:e perc. Median 90:e perc. Kvinnor Män Totalt Anställningar per lönekategori Tabell 14 visar andelen anställda inom respektive löneintervall, baserad på heltidslön, samt hur stor procentandel av de anställda som återfinns i lönekategorin. Tabellen visar att drygt hälften, 53 procent, av kommunens anställda har en lön mellan kronor. Tabell 14. Samtliga anställda per lönekategori Heltidslön Kv. Män Totalt Proc % % % % % % % 13

16 Ålder Den genomsnittliga medelåldern i kommunen är oförändrat 46 år. I år redovisas medelåldern för samtliga anställda (exklusive timanställda) istället för att bara titta på de tillsvidareanställda. Detta för att det ger en mer rättvisande bild av hur det ser ut och det skiljer sig inte nämnvärt. Timavlönade hade en snittålder på 33 år. Medelålder per förvaltning Siffrorna i tabell 15 utgår från kommunens månadsanställda och visar att socialförvaltningen innehar den lägsta medelåldern med 43 år i genomsnitt och att gymnasie- och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har den högsta medelåldern med 49 år. Tabell 15. Medelålder per förvaltning Förv. Kvinnor Män Totalt Bou BF GF KS MoH SB Soc Totalt De yrkeskategorier med lägst medelålder, bland de med fler än 15 anställda, var personliga assistenter 39 år och undersköterskor inom hemvård, habiliteringsassistenter och socialsekreterare, samtliga med 42 år i medelålder. Högst medelålder med samma urval återfanns bland yrkeskategorierna rektorer och dagbarnvårdare, båda med 55 år samt enhetschefer inom äldreomsorgen med 54 år. Procentuell fördelning av anställda per åldersgrupp Tabell 16 visar, i procent, andelen medarbetare inom respektive ålderskategori. Flest antal anställda återfinns i ålderskategorin år och minst antal anställda anträffas i kategorin under 29 år. 43 procent av kommunens kvinnliga anställda var över 50 år och 48 procent av männen var 50 år och äldre. Tabell 16. Procentuell fördelning av kommunens anställda Ålder Kvinnor Män Totalt Under 29 år 9% 8% 8% år 19% 20% 19% år 29% 24% 28% år 30% 26% 29% Över 60 år 13% 22% 15% Pensionsavgångar Pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år och medelåldern för anställda som slutat med någon form av pension i kommunen 2011 var 64 år (63 år 2010). Medelåldern för de som slutade med sjukersättning var 55 år (54 år 2010). Inom kommande femårsperiod, , förväntas 356 anställda att gå i pension, om de ej väljer att arbeta efter fyllda 65 år, vilket 20 personer valde att göra 2011 mot 22 personer Årtal Antal 65-åringar De yrkeskategorier där de flesta kommande pensionsavgångarna finns är inom lärarkategorin med olika inriktningar cirka 80 personer samt 20 förskollärare, följt av undersköterskor cirka 60 personer och habiliteringsassistenter 20 personer. 14

17 Personalomsättning Personalomsättning i sig behöver inte vara något negativt eftersom det också är en förutsättning för att såväl kommunen som individen ska ha möjlighet att utvecklas. Intern rörlighet ger personalen möjlighet att gå in på nya tjänster och pröva nya arbetsuppgifter eller projekt. Under året avslutades totalt 162 anställningar vilket var 28 färre än I kommunen ska det genomföras systematiska avgångssamtal i samband med att en anställd avslutar sin anställning. Det är viktigt att analysera varför medarbetare väljer att avsluta sin anställning för att kunna utveckla organisationen samt upptäcka eventuella ohälsofaktorer. En hög personalomsättning kan leda till stor omkostnad i form av ökad arbetskraftskostnad såsom upplärning och rekrytering av ny personal (se bilaga 2). Avgångsorsaker Tabell 17 visar antalet tillsvidareanställda personer som slutat fördelade på avgångsorsaker. Av de 74 personer som slutat på egen begäran har bland annat 29 personer fått anställning i annan kommun, sex personer har fått anställning inom landstinget, fyra personer har fått en statlig tjänst och tio personer har gått till privat verksamhet. Utöver detta erhöll 72 medarbetare (100 st. år 2010) en annan anställning inom kommunen. Tabell 17. Avgångsorsaker Avgångsorsak På egen begäran Pension varav avtalspension 15 1 varav sjukersättning 10 8 Annan orsak Totalt Antal personer som slutat inom respektive åldersgrupp Tabell 18 visar antalet personer som avslutat sin anställning under året inom respektive ålderskategori. Flest avgångar, 27 personer, återfinns i kategorin över 60 år. Det var också inom den kategori som flest personer slutade föregående år. Tabell 18. Avslut fördelat per åldersgrupp Ålder Under 29 år år år år år och äldre Totalt I samband med övertaligheten i kommunen erbjöds det under 2010 olika avgångserbjudanden av det tillfälliga konjunkturstödet för att minska antalet uppsägningar. Det ekonomiska stödet fanns inte 2011, vilket syns i statistiken. Detta genom att det nu påvisas en skillnad från att 15 personer erhöll avtalspension 2010 till endast en person Under rubriken Annan orsak sorteras andra överenskommelser om avslut av anställning samt till exempel dödsfall. 15

18 Antal avslutade anställningar och rekryteringar Tabell 19 visar andelen avslutade anställningar bland de tillsvidareanställda, vilka 2011 uppgick till 162 personer. I underlaget ingår ej den personal som fått en annan tjänst inom kommunen. De nyanställningar som redovisas gäller enbart externrekryteringar. Tabell 19. Personalomsättning bland tillsvidareanställda Avslutade anställningar Externa nyanställningar Förv. Kv Män Tot. Kv Män Tot. Bou BF GF KS MoH SB Soc Totalt Externa rekryteringar Under året nyrekryterades 47 tillsvidareanställda externt, vilket är fem personer fler än föregående år, se tabell 19. I siffran kan det finnas personer redovisade som erhållit en tillsvidare anställning genom att blivit konverterade genom lagen om anställningsskydd, LAS, genom vad som brukar kallas Vik Det innebär att personen varit anställd i mer än två år på en visstidsanställning, det vill säga vikariat eller allmän visstidsanställning (AVA). I det nya personaloch lönesystemet går det inte att urskilja vilka, eller hur många, personer som blivit konverterade med eller utan fast placering i kommunen, men de är uppskattningsvis cirka 40 personer. Nedan redovisas en sammanställning av kommunens externa rekryteringar under året. I gruppen lärare är flera olika lärarkategorier samlade. Tabell 20. Externa rekryteringar Befattning Nyanst. Män Assistent 1 Bibliotekarie 1 Bygglovsanläggare 1 Enhetschef 2 Förskolechef 1 Gatuchef 1 GIS-ingenjör 1 Habiliteringsassistent 1 Lärare 9 2 Personlig assistent 10 Planarkitekt 2 Projekteringsingenjör 1 Rektor 1 2 Sjuksköterska 1 Skolpsykolog 1 Skolsköterska 1 Socialpedagog 2 Socialsekreterare 2 Utvecklingschef 1 Verksamhetspedagog 2 1 Totalt

19 Hälsobokslut Hälsobokslutet syftar till att påvisa de ekonomiska vinsterna med god hälsa och arbetsmiljö samt utröna och analysera sjukfrånvaron inom den egna verksamheten. Som arbetsgivare är det viktigt att ha en hälsofrämjande och hållbar personalpolitik som till stor del handlar om att skapa balans mellan verksamhetens behov, resurser och de krav som ställs på alla medarbetare. Detta för att både kunna behålla kompetent personal samt kunna rekrytera ny. Under året har personalkontoret arbetat för att uppnå de av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen satta personalpolitiska målen: Vänersborgs kommuns chefer utövar ett medvetet och utvecklat ledarskap. Arbetsplatserna har dialog och samverkan som är väl utvecklad och där såväl chefer som medarbetare tar ansvar för arbetsmiljön, verksamhetens resultat och kompetensutveckling. Arbetsplatserna har utvecklas så att de bidrar till ett hållbart arbetsliv. De anställda har utvecklats i sina yrkesroller. Stödet i de personaladministrativa processerna har förbättrats genom införande av ett komplett PA system. Kunskaper finns om olika verksamhetsutvecklingsmetoder och hur de kan användas i verksamheterna. Ledarskap Ett introduktionsprogram för nya chefer startade under hösten. Likaså har planering och rekrytering till nästa ledarförsörjningsprogram, karriärprogrammet, genomförts. Programmet har till syfte att identifiera och utbilda tänkbara chefer bland våra medarbetare i kommunen. Arbetsmiljö För att utveckla arbetsplatserna att nå målen har arbetsmiljöutbildningar genomförts för politiker, nämnder, skyddskommittéer och nya chefer. Tillsammans med fackliga representanter har även en arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud tagits fram. Det har genomförts en mängd riktade arbetsmiljöinsatser i form av utbildningar inom belastningsergonomi, förflyttningsteknik och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Arbetet med att utbilda instruktörer inom hjärt- och lungräddning (HLR) har påbörjats. Arbetet ska pågå under två år där målet är att all personal ska ha grundkunskap i hjärt- och lungräddning. Individinriktad friskvård En annan utgångspunkt för att nå hälsa är att utgå från den enskilde individen genom att öka personalens hälsomedvetande och inspirera till ansvarstagande och engagemang kring den egna hälsan. Personalklubben utgör basen för det individinriktade friskvårdsarbetet, främst vad gäller att erbjuda ett lättillgängligt utbud av aktiviteter. Kommunens 120 hälsoinspiratörer och/eller personalklubbsombud, medverkar för god hälsa på arbetsplatsen samt att få ut information på arbetsplatsen. De har under året fått kompetensutveckling via temaföreläsningar. Vänersborg var 2011 värd för en konferens med landets fritidsföreningar då personalklubben vann pris som Årets fritidsförening Kommunen har under året haft samarbete med Motionspalatset och Friskis och svettis där medarbetare erbjudits att teckna ett förmånligt avtal gällande träningskort varav kommunen också subventionerat kostnaden. Intresserad personal har även erbjudits ett livsstilsförändringsprogram, Avstampet, med syfte att motivera den enskilde att ta ökat ansvar för sin hälsa. Tillsammans med företagshälsovården Previa har kommunen haft utbildning för medarbetare i stressreducering och avspänning, det så kallade KI-programmet. 17

20 Friska medarbetare WHO (World health organization) har definierat friskt som frånvaro av ohälsa och sjukt som närvaro av ohälsa. Oavsett hur man definierar hälsa så är viktiga faktorer för friska medarbetare att medarbetaren ska kunna påverka arbetssituationen, veta vad som förväntas utföras, och att känna sig behövd. Faktorer som också följs upp via personalenkäten som görs vart annat år. I denna redovisning belyser vi även antalet sjuktillfällen och följer upp statistiken bland samtliga månadsanställda, och inte bara bland de tillsvidareanställda mot föregående år. Skillnaden i statistiken är marginell men samtliga som varit anställda under ett helår redovisas vilket ger en mer rättvisande bild. Under året var det 1016 medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro alls, vilket motsvarar 33 procent av de anställda. För kvinnorna var siffran 30 procent och för männen 43 procent. Sammanlagt har även 768 medarbetare varit långtidsfriska, det vill säga inte haft någon sjukfrånvaro alls på två år. Sjukfrånvaron har minskat i kommunen sett i timmar och kopplat mot arbetad tid. Emellertid visar ovanstående siffror att det är ett färre antal medarbetare som varit helt utan frånvaro, oavsett om vi jämför siffran mot tillsvidare- eller visstidsanställda. All sjukfrånvaro registreras dock tyvärr inte då det finns medarbetare som tar ut semester alternativt kompledigt i stället för att sjukskriva sig eller jobbar fast de är sjuka, så kallad sjuknärvaro. Dessa siffror döljs i begreppet frisk. Sjuknärvaron och den dolda sjukfrånvaron beräknas uppgå till en procent utöver den fastställda sjukfrånvaron. En viss begränsad sjukfrånvaro är naturlig eftersom alla kan drabbas av en förkylning eller magsjuka. Därför redovisas även hur många som haft en sjukfrånvaro upp till fem dagar, vilket anses vara ett normalt antal sjukfrånvarodagar under ett år. I tabell 21 kan det utläsas att 61 procent av kommunens anställda hade en sjukfrånvaro understigande fem dagar. En minskning mot fjolårets 66 procent. Skillnaden är en procentenhet sämre för både männen och kvinnorna i jämförelse med föregående år. Störst förändring har skett inom byggnadsförvaltningen där 96 procent av personalen hade en sjukfrånvaro understigande fem dagar mot 79 procent ifjol. Den största negativa utvecklingen är inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen som gått från 92 till 64 procent. Den förvaltningen är dock liten till antalet anställda vilket gör att en liten förändring direkt syns i statistiken. Tabell 21. Max fem dagar sjukfrånvaro i procent med uppdelning per förvaltning Förv. Kvinnor Män Totalt Bou 59% 71% 61% BF 94% 100% 96% GF 66% 60% 65% KS 75% 73% 74% MoH 60% 75% 64% SB 52% 67% 57% Soc 58% 71% 59% Totalt 59% 69% 61% 18

21 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent i förhållande till tillgänglig arbetstid är ett av de lagstadgade sjukfrånvarosiffrorna som ska redovisas årligen. Den visade även i år på sjunkande siffror. Under året var i genomsnitt 190 medarbetare frånvarande på grund av sjukdom varje dag mot 208 personer Statistiken baseras på all personal med undantag för timavlönade. Sjukfrånvaro för kommunen i procent I tabell 22 redovisas antalet sjuktimmar för kvinnor respektive män samt andelen procent sjukfrånvaro av tillgänglig ordinarie arbetstid. Tabellen visar att sjukfrånvaron minskat inom samtliga områden. Totalt är minskningen 0,3 procentenheter för kommunen och uppgår till 5,5 procent. För kvinnorna är sjukfrånvaron 6,0 procent och för männen 3,2 procent. Det innebär en minskning med 0,3 respektive 0,9 procentenheter. Tabell 22. Sjukfrånvaro i procent per kön Tillgänglig Sjuk antal Sjuk & Sjuk i Diff. mot Kön ord arb.tid timmar akt.ers Proc Kv ,0% -0,3 Män ,2% -0,9 Totalt ,5% -0,3 I diagrammet nedan utläses förändringen av kommunens totala sjukfrånvaro i procent de senaste tre åren för både den totala sjukfrånvaron samt i uppdelning per kön. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvarons utveckling Kvinnor Män Totalt Till SKL (Sveriges kommuner och landsting) rapporterar 264 kommuner in statistik för den totala sjukfrånvaron i procent. Medelvärdet för landets kommuner var 5,1 procent för den totala frånvaron, 5,6 procent för kvinnorna och 3,4 procent för männen. I jämförelse med övriga kommuner så ligger alltså Vänersborgs kommun 0,4 procentenheter över medelvärdet vad gäller den totala frånvaron samt bland kvinnorna. Männen ligger 0,2 procentenheter under medelvärdet. Sett till västra Götalandsregionen ligger Vänersborg 0,5 procentenheter över genomsnittet för den totala sjukfrånvaron, 0,6 över för kvinnorna och på genomsnittet avseende männens sjukfrånvaro. Tyvärr är det dock svårt att göra en helt korrekt jämförelse då flera kommuner lägger ut viss verksamhet på entreprenad, vilket innebär att kommunernas hela verksamhet inte finns redovisade i statistiken. Sjukfrånvaro per åldersgrupp Antalet sjuktimmar av tillgänglig ordinarie arbetstid minskade i kommunen inom samtliga åldersgrupper. Förra året fanns det en ökning bland medarbetarna som var under 29 år. I år däremot så finns den största minskningen i den åldersgruppen. Tittar man på antalet sjuktimmar så är det en ökning i ålderskategorin, dock har antalet arbetade timmar ökat markant vilket innebär att sjukfrånvaron som helhet blir mindre procentuellt. Det är heller inte så många anställda upp till 29 år, cirka 250 personer, vilket gör att ett fåtal sjukfall påverkar utfallet i större utsträckning än i en större grupp. Tabell 23. Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupp Ord. Sjuk Sjukers/ % Diff. Ålder arb.tid timmar akt.ers. sjuk år ,9-1, ,5-0,1 50 år ,9-0,3 Sjukdagar Genom att dividera antalet sjuktimmar med åtta timmar (normal arbetsdag) får man fram att varje medarbetare var frånvarande i snitt 12 dagar, kvinnorna 13 dagar och männen åtta dagar under

22 Sjukfrånvaro i procent per förvaltning Utvecklingen av sjukfrånvaron bland kommunens förvaltningar varierar. Den mest positiva utvecklingen står socialförvaltningen för vars sjukfrånvaro sjunkit med 0,7 procentenheter, följt av barn- och ungdomsförvaltningen som minskat med 0,4 enheter och gymnasieförvaltningen med 0,1 procentenheter. Övriga fyra förvaltningar har en negativ utveckling av sjukfrånvaron. Den största förändringen står miljö- och hälsoskyddsförvaltningen för med en ökning med 1,1 procentenheter. Förvaltningen har ett fåtal medarbetare vilket gör att en individs sjukfrånvaro ger ett stort utfall i statistiken. Samma gäller byggnadsförvaltningen som ökade med 1,0 procentenhet. Kommunstyrelseförvaltningen ökade sjukfrånvaron med 0,6 procentenheter och samhällsbyggnadsförvaltningen med 0,4 mot föregående år. Sjukfrånvaro över 60 dagar Andelen sjuka 60 dagar eller mer är ett sjuktal kopplat till långtidssjukskrivning som man enligt lag ska redovisa som arbetsgivare. Sjukfrånvaro uppdelat per kön Andelen långtidssjukskrivna över 60 dagar ökade med 0,6 procentenheter till 53,4 procent totalt, se tabell 24. Männen stod för ökningen med plus 4,5 procentenheter. Kvinnorna däremot minskade med 0,5 procentenheter. Kvinnorna utgör däremot en större andel individer vilket gör att männens ökning inte ger så stort utslag. Tabell 24. Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre Sjuktim. Långtids- Långtids- Diff. Kön totalt sjuka i tim. sjuka i % 2010 Kvinnor ,7% -0,5 Män ,8% 4,5 Totalt ,4% +0,6 20 Diagrammet nedan visar sjukfrånvaron i procent i förhållande till tillgänglig arbetstid per förvaltning för åren % 8% 6% 4% 2% 0% Bou Förv. Bou BF GF* KS MoH SB* SoC Sjukfr. 4,8% 2,7% 4,0% 2,6% 1,9% 6,7% 6,1% *Exkl OSA Sjukfrånv aro per förvaltning BF GF KS MHF För att se sjukfrånvarofördelningen och analys för respektive förvaltning, läs mer under personalresultatet fördelat på nämndsområden från sidan 28. Sjukfrånvaro per förvaltning I tabell 25 syns förändringen av andelen långtidssjukskrivna uppdelat per förvaltning. Samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen har den högsta andelen långtidssjukskrivna med 57,1 respektive 55,5 procent i förhållande till antalet sjuktimmar. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har en positiv utveckling med en sjunkande långtidsfrånvaro över 60 dagar. Kommunstyrelse-, gymnasie- och samhällsbyggnadsförvaltningen har däremot ökat andelen långtidssjukskrivna över 60 dagar, där kommunstyrelseförvaltningen ökade mest med 11,3 procentenheter. Tabell 25. Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre per förvaltning SB Antal Antal lång- Långtids- Diff. Förv. sjuktim. tidssjuka sjuka i % 2010 Bou ,5% -2,1 BF ,0% Oför. GF ,5% +7,3 KS ,9% +11,3 MoH ,0% Oför. SB ,1% +7,7 Soc ,5% -4,1 Soc Totalt

23 Kostnad för sjuklön Från januari 2005 betalar arbetsgivaren sjuklön dag 2 14 motsvarande 80 procent av lönen. För dag betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen. Kommunens direkta kostnad för sjuklön ökade med cirka 220 Tkr och uppgick 2011 till drygt 17,5 Mkr. I tabell 26 redovisas utbetald sjuklön fördelat på respektive förvaltning. Socialförvaltningen stod för den största kostnadsökningen med cirka 420 Tkr mer än föregående år men kostnaden ökade i samtliga förvaltningar utom i barn- och ungdomsförvaltningen där minskningen är nästan 600 Tkr. Anledningen till att kostnaderna ökade är att inflödet vad gäller korttidssjukfrånvaron dag 2 14 ökat. Det har också skett en ökning i sjukfrånvaron över 60 dagar även fast inflödet totalt inom den gruppen dagar har minskat. I tabell 26 redovisas även en jämförelse av hur kostnaden är i proposition till kostnaden för ett årsarbete. Antalet årsarbeten har beräknats utifrån medellönen i kommunen ( kr plus PO-pålägg). Tabell 26. Kostnad för sjuklön per förvaltning Förv. Sjuklön Tkr Diff Årsarbete Bou ,4 BF ,3 GF ,8 KS ,8 MoH ,1 SB ,7 Soc ,1 Totalt ,3 Den totala kostnaden för sjukfrånvaron är mer omfattande än de direkta kostnaderna som anges här. Exempel på hur man kan räkna på kostnader vid sjukfrånvaro finns i bilaga 1. Sjukperioder Rehabilitering Fördelning av sjukfrånvaron I diagrammen ges en överblick av hur sjukfrånvaroperioderna är fördelade inom kommunen. I statistiken ingår från i år all frånvaro för månadsanställda, det vill säga både tillsvidare- och visstidsanställda. Tidigare har de med arbetsskada, sjukersättning, sjuk/aktivitetsersättning, medicinsk behandling, rehabilitering och smittspridning exkluderats. Det gör att statistiken inte är jämförbar med föregående års redovisning. Däremot har en jämförelse gjorts med samma urvalskriterier från 2010 vilket gör att vi kan se trenden mellan de två åren. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fördelning av sjukfrånvaron i kommunen Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- I kommunen totalt minskade sjukfrånvaron inom kategorierna dag och dag 91 och uppåt. Korttidsfrånvaron under 14 dagar ökade jämfört med föregående år. Sett till fördelningen bland könen så följer både män och kvinnor den kommunövergripande fördelningen, se sidan

24 60% 50% 40% 30% 20% Fördelning av sjukfrånvaron bland kvinnor Upprepad korttidsfrånvaro När en medarbetare har haft frånvarotillfällen sex gånger under en 12-månadersperiod ska det genomföras en rehabiliteringsutredning. Sammanlagt hade 145 personer haft sex sjuktillfällen eller mer under 2011 vilket är en ökning med fem ärenden, se tabell 27 nedan. Av de 145 medarbetarna var 22 män. 10% 0% Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- Tabell 27. Upprepad korttidsfrånvaro 50% 40% 30% 20% 10% Fördelning av sjukfrånvaron bland män Förvaltning Antal personer Diff Bou BF 1 +1 GF 1-8 KS 2 Oför. MoH 1 +1 SB 18 Oför. Soc Totalt % Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- Rehabiliteringsärenden I kommunen ska det genomföras en rehabiliteringsutredning när en medarbetare varit sjukskriven fyra veckor, haft upprepad korttidsfrånvaro eller när en medarbetare själv begär det. För att kvalitetssäkra rutinen har cheferna tillgång till ett databaserat system, Adato, som underlättar hanteringen. Under 2011 fanns 450 pågående rehabiliteringsärenden i kommunen, vilket är åtta ärenden mer än föregående år. Det avslutades 306 ärenden jämfört med 196 ärenden föregående år. Åtta personer erhöll varaktig sjukersättning mot tio året innan. I ett rehabiliteringsärende ges möjligheten att definiera frånvaroorsaken utefter kategorierna rörelseorgan, cancerdiagnos, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och övrigt. Även i år var den vanligaste frånvaroorsaken övrigt som stod för 38 procent av ärendena. I begreppet övrigt återfinns bland annat allergier, dödsfall och fall där det finns fler än en diagnos. De följande flest anmälda frånvaroorsakerna var i rörelseorganen med 14 procent och psykisk ohälsa med 10 procent. Utöver dessa hade 35 procent av ärendena inte någon vald frånvaroorsak alls. 22 Hälsosamtal - Rehabilitering För att tidigarelägga rehabiliteringsinsatserna och stärka medarbetarens hälsa samt kunna kvalitetssäkra arbetet vad gäller rehabilitering så påbörjades ett projekt, Hälsosamtal - Rehabilitering. Projektet har som syfte att skicka medarbetaren på hälsosamtal hos företagshälsovården om en individ varit frånvarande fyra sjukfrånvaroperioder under sex månader. Projektet startade 1 januari 2011 och pågår 18 månader. Därefter ska det utvärderas för eventuell implementering. Företagshälsovård Under året har arbetet med upphandling av ny företagshälsovårdsleverantör pågått, då avtalstiden med nuvarande leverantör löper ut. Insatserna från företagshälsovården 2011 har till stor del handlat om psykosociala insatser som till exempel stödsamtal på individ-, grupp- och organisationsnivå. Som ett led i kommunens ambitioner om tidig rehabilitering har en speciell gruppaktivitet kallat KI-programmet genomförts med syftet stressreducering och avspänning. Programmet har utförts tre omgångar med åtta träffar gången.

Personalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN

Personalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN Personalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN o bokslut 2012 Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2014 Omslagsbild: Årets glädjespridare 2014 Vinnarna är Katarina Larsson, Anna Franke, Margareta Norén

Läs mer

VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2012

VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2012 VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2012 Omslagsbild: Anders Carlsson från VA- Nyanläggning står i schaktet efter urgrävning från den stora vattenläckan i Vargön strax före jul

Läs mer

Personalekono. VÄNERSBORGS KOMMUN misk vi

Personalekono. VÄNERSBORGS KOMMUN misk vi Personalekono VÄNERSBORGS KOMMUN misk vi o bokslut 2012 Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2013 Omslagsbild: Cecilia Eriksson, kart- och mätningsingenjör genomför projekteringsmätning på Holmängen

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Vänersborgs kommun Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2015 VÄNERSBORGS KOMMUN PERSONALEKONOMISK REDOVISNING HÄLSOBOKSLUT

Vänersborgs kommun Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2015 VÄNERSBORGS KOMMUN PERSONALEKONOMISK REDOVISNING HÄLSOBOKSLUT Vänersborgs kommun Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2015 VÄNERSBORGS KOMMUN PERSONALEKONOMISK REDOVISNING HÄLSOBOKSLUT 2015 1 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattande fakta 4 Metod 5 Förkortningar

Läs mer

Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk. årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2013 Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Tillsvidareanställda per förvaltning

Tillsvidareanställda per förvaltning 1 (13) 2 (13) Tillsvidareanställda per förvaltning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 KLK 41 45 40 38 39 43 46 42 37 42 44 37 Ku-fr 21 20 20 20 18 18 18 19 19 18 17 SHB 9 12 13

Läs mer

Personalstatistik 2014

Personalstatistik 2014 Personalstatistik 2014 1 (13) Susanne P Höglander 2 (13) Tillsvidareanställda per förvaltning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Klk 41 45 40 38 39 43 46 42 37 42 44 37 41

Läs mer

Hälsobokslut Personalekonomisk redovisning. Vänersborgs kommun

Hälsobokslut Personalekonomisk redovisning. Vänersborgs kommun Hälsobokslut 2017 Personalekonomisk redovisning Vänersborgs kommun Bild framsida: foto: Jerry Lövberg Innehåll Vänersborgs kommun kom nära 4 Sammanfattande fakta 5 Metod 6 Förkortningar 6 Definitioner

Läs mer

Vänersborgs kommun. Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut

Vänersborgs kommun. Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut Vänersborgs kommun Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2016 1 Innehåll Vänersborgs kommun kom nära 4 Sammanfattande fakta 5 Metod 6 Förkortningar 6 Definitioner 7 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Personalekonomisk

Läs mer

BILAGA. till ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGA. till ÅRSREDOVISNING 2017 BILAGA till ÅRSREDOVISNING 2017 Personalekonomisk redovisning Till Kommunstyrelsen 2018-03-27 Till Kommunfullmäktige 2018-04-09 Förord Underlagen till den personalekonomiska redovisningen är hämtade ur

Läs mer

Personalstatistik 2015

Personalstatistik 2015 Personalstatistik 2015 1 (13) Susanne P Höglander 2 (13) Tillsvidareanställda per förvaltning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Klk 41 45 40 38 39 43 46 42 37 42 44

Läs mer

2018 Personalekonomisk redovisning. Hälsobokslut Vänersborgs kommun

2018 Personalekonomisk redovisning. Hälsobokslut Vänersborgs kommun 2018 Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut Vänersborgs kommun Bild framsida: foto: Jerry Lövberg Innehåll Vänersborgs kommun tillsammans 4 Metod 6 Förkortningar 5 Definitioner 6 Personalekonomisk

Läs mer

Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2008

Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2008 Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2008 Innehållsförteckning Personalekonomi 3 Sammanfattande fakta 4 Metod 6 Definitioner 6 Personalnyckeltal 8 Personalen i fokus 9 Personalstruktur 9 Anställningar

Läs mer

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd 03 Personalredovisning 1 Personalredovisning för Ängelholms kommun För andra året presenterar vi nu kommunens personalredovisning som ett särskilt dokument med fokus på angelägna personalförhållanden.

Läs mer

PERSONALEKONOMISKT BOKSLUT 2007

PERSONALEKONOMISKT BOKSLUT 2007 PERSONALEKONOMISKT BOKSLUT 2007 1 Den 1 juli år 2007 fördes Enskede-Årsta och Vantörs stadsdelsförvaltningar samman. Enskede-Årsta hade sedan sex år tillbaka tagit fram ett personalekonomiskt bokslut för

Läs mer

Handlingsplan för heltid som norm

Handlingsplan för heltid som norm Handlingsplan för heltid som norm Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Innehållsförteckning Fler ska arbeta heltid i framtiden...

Läs mer

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) 2016-02-25 BUN 2016.0096 Handläggare Lotta Frisk Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år fram ett

Läs mer

Tabellen nedan visar förvaltningens tillsvidareanställda fördelat på respektive avdelning och kvinnor/män.

Tabellen nedan visar förvaltningens tillsvidareanställda fördelat på respektive avdelning och kvinnor/män. IDROTTSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN PERSONALENHETEN BILAGA 5 PERSONALREDOVISNING 2009 Antal anställda Tillsvidareanställda Idrottsförvaltningen hade i slutet av 2009 totalt 420 tillsvidareanställda.

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har

Läs mer

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Personalfakta 218 Varje dag är viktigast! Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Vid frågor kontakta HR-controller Karin Lidén, karin.liden@malmo.se. HR-AVDELNINGEN Hälsa, vård & omsorg Innehåll Inledning...

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Innehållsförteckning. 2.1 Rehabilitering Arbetsskador...20 PERSONALSTATISTIK Utgiven av Haninge kommun 2010.

Innehållsförteckning. 2.1 Rehabilitering Arbetsskador...20 PERSONALSTATISTIK Utgiven av Haninge kommun 2010. Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1. Statistik från det personaladministrativa systemet...5 1.1 Anställningsformer...5 1.2 Yrkeskategori och kön...6 1.3 Ålder...8 1.4 Heltid/deltid...9 1.5 Arbetad

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda nov 2013 okt 2014 Tillsvidareanställda 2013-11-01 2014-10-31 Kvinnor 986 85 % 992 85 % Män 175 15 % 177 15 % Totalt 1161 1169 Ett mått

Läs mer

Av de tillsvidareanställda är 4,6 procent deltidsanställda, 6 kvinnor och 11 män, vilket är 1 procentenhet fler än 2011.

Av de tillsvidareanställda är 4,6 procent deltidsanställda, 6 kvinnor och 11 män, vilket är 1 procentenhet fler än 2011. IDROTTSFÖRVALTNINGEN BILAGA 5 SID 1 (6) PERSONALREDOVISNING 2011 Antal anställda Tillsvidareanställda Idrottsförvaltningen hade per 31/12 2011 totalt 372 tillsvidareanställda månadsavlönade och 14 timavlönade

Läs mer

Personal - och Hälsobokslut. Timrå kommun 2013 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN 1

Personal - och Hälsobokslut. Timrå kommun 2013 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN 1 Personal - och Hälsobokslut Timrå kommun 2013 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN 1 2 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Personal- och hälsobokslut...

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Tillsvidareanställda per verksamhet

Tillsvidareanställda per verksamhet Tillsvidareanställda per verksamhet Borgholm Energi Administration 3 2 Fastighet 23 25 25 24 22 22 20 10 9 7 8 Fjärrvärme/vindkraft 2 3 3 3 3 4 4 Kost administration 6 3 Kost 36 37 36 36 36 34 33 31 28

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut. år 2012

Arbetsmiljöbokslut. år 2012 Arbetsmiljöbokslut 2 Personalredovisning till nämndens årsredovisning Antal anställningar den 1 november 2012 Befattningsbenämning Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Administratörer

Läs mer

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se Personal- 2014 ekonomisk redovisning Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Summering 2014 Personalenheten Den medarbetarundersökning som gjordes 2013 visade på att

Läs mer

Personalstatistik 2015

Personalstatistik 2015 Personalstatistik 2015 Susanne P Höglander Tillsvidareanställda per verksamhet Borgholm Energi 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Administration 3 2 2 3 Fastighet 23 25 25

Läs mer

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 I nnehållsförteckning PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsat anställda 3 Åldersstruktur

Läs mer

Personalstatistik 2014

Personalstatistik 2014 Personalstatistik 2014 Susanne P Höglander Tillsvidareanställda per verksamhet Borgholm Energi 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Administration 3 2 2 Fastighet 23 25 25 24 22

Läs mer

Personalstrategiska frågor Redovisning av personalstatistik för 2004

Personalstrategiska frågor Redovisning av personalstatistik för 2004 Bilaga till tjänsteutlåtande juni 25 Bilaga 1 1(17) Personalstrategiska frågor Redovisning av personalstatistik för Sammanfattning Tabell Område Nyckeltal 1A Antal anställda tillsvidare 2 925 anställda

Läs mer

Fördelningen av antalet anställda inom respektive avdelning är följande: Förvaltningsledning, Administrativa staben

Fördelningen av antalet anställda inom respektive avdelning är följande: Förvaltningsledning, Administrativa staben KULTURFÖRVALTNINGEN VB 2013 BILAGA 05 KUN MEDARBETARNA SID 1 (5) 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 MEDARBETARNA Kulturförvaltningens verksamheter är i hög grad publika och personalintensiva och kvaliteten i

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen

Läs mer

Vilket yrke PAS SA R D I G? Bli en AV OS S. Vi är Söderhamn

Vilket yrke PAS SA R D I G? Bli en AV OS S. Vi är Söderhamn L E VA & J O B B A I S Ö D E R H A M N S KO M M U N Vilket yrke PAS SA R D I G? Bli en AV OS S Vi är Söderhamn VÅRA MEDARBETARE 2016 Jag är viktig varje dag! Jag känner att jag är betydelsefull varje dag,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Inledning Personal och hälsobokslut Innehållsförteckning. Inledning 2. Antal anställda 2. Tabell Anställda per förvaltning/bolag, tillsvidare den nov 2.2 Tabell Tillfälligt anställda 2.3 Tabell Åldersfördelning,

Läs mer

Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde. Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad

Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde. Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad 2 Innehåll Parternas syn på tidsbegränsade anställningar... 3 Uppdraget... 3 Statistiskt

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda

Läs mer

Föregående år hade förvaltningen 949 anställda, varav 852 tillsvidareanställda och 97 tidsbegränsat anställda.

Föregående år hade förvaltningen 949 anställda, varav 852 tillsvidareanställda och 97 tidsbegränsat anställda. VB 2015 BILAGA 05 KUN SID 1 (5) 4 MEDARBETARNA Kulturförvaltningens verksamheter är i hög grad publika och personalintensiva och kvaliteten i det personliga mötet har en avgörande betydelse för upplevelsen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut år 2011

Arbetsmiljöbokslut år 2011 Arbetsmiljöbokslut 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Personalredovisning till nämndens årsredovisning Antal anställningar per den 1 november 2011 Anställningsform, antal Könsfördelning

Läs mer

Personalbokslut 2012

Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska ge en aktuell bild

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Uppgifter för Nyckeltal om hälsa och ohälsa 2013

Uppgifter för Nyckeltal om hälsa och ohälsa 2013 Uppgifter för Nyckeltal om hälsa och ohälsa 2013 Sedan 2003 har medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Nedanstående enkät

Läs mer

Personalekonomisk redovisning och bokslut 2014

Personalekonomisk redovisning och bokslut 2014 Personalekonomisk redovisning och bokslut 2014 1 Innehållsförteckning personal PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Anställningsform 3 Åldersstruktur 3 Åldersfördelning över tid 3 Sysselsättningsgrad

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 1 (13) Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 2 (13) Inledning Hultsfreds kommun ser mångfalden som ett uttryck för att alla rättigheter, möjligheter

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Rapport inför löneöversyn

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Rapport inför löneöversyn KOMMUNLEDNINGSKONTORET Rapport inför löneöversyn 2018 2020 Innehållsförteckning Förord 1 Lönekartläggning 2 Tillvägagångsätt 2 Uppföljning handlingsplan från lönekartläggning 2016 inför 2017 löneöversyn

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2008

Personalekonomisk redovisning 2008 Personalekonomisk redovisning 2008 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet 2 587 årsarbetare. där andelen kvinnor liksom tidigare är 82 %. Under 2008 ökade antalet månadsanställda

Läs mer

Om Tidsanvändningsstatisken

Om Tidsanvändningsstatisken Tidsanvändning Helåret 2017 Om Tidsanvändningsstatisken Statistik kring tidsanvändning har tillkommit för att ge företagen jämförelseuppgifter över närvaro och olika former av frånvaro från arbete. Uppgifter

Läs mer

Personalekonomisk årsredovisning

Personalekonomisk årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2015 Bilderna på första sidan kommer från Symbolbilder by smalandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram Handläggare Datum Carina Petersson 2019-02-15 Lillian Alverö Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2018 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för barn och ungdomar Mål:

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2012

Personalekonomisk redovisning 2012 Personalekonomisk redovisning 2012 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro. Bollnäs kommun. November 2005.

Revisionsrapport. Granskning av. Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro. Bollnäs kommun. November 2005. Revisionsrapport Granskning av Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro Bollnäs kommun November 2005 Lena Forssell INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...3

Läs mer

Tabeller över bemanningsekonomin

Tabeller över bemanningsekonomin BILAGA 59 Tabeller över bemanningsekonomin I följande tabeller redovisas procentsiffrorna med en decimal. I rapportens diagram har siffrorna avrundats. Forshaga kommun öppen hemtjänst Personalbild Antal

Läs mer

2005-12-20 Bil1. Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort.

2005-12-20 Bil1. Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort. Arbetstidsmodell 1 Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort. Kännetecken Modifierad 3-3 modell där utgångspunkten är 3-3

Läs mer

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

Handlingsplan. Heltid som norm i Mullsjö kommun 1(5) Gäller: Namn på dokumentet: Heltid som norm. Senast ändrad: Version: 1.

Handlingsplan. Heltid som norm i Mullsjö kommun 1(5) Gäller: Namn på dokumentet: Heltid som norm. Senast ändrad: Version: 1. 1(5) Namn på dokumentet: Heltid som norm Version: 1.0 Dokumenttyp: Handlingsplan Gäller: 2018-2021 Revideras: Årligen Dokumentansvarig: Personalchef Senast ändrad: 2018-01-10 Beslutad av: Hillevi Lindström

Läs mer

Nyckeltal Hälsa ohälsa

Nyckeltal Hälsa ohälsa Nyckeltal Hälsa ohälsa 212 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och

Läs mer

Nyckeltal Hälsa ohälsa

Nyckeltal Hälsa ohälsa Nyckeltal Hälsa ohälsa Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Nyckeltal Hälsa ohälsa

Nyckeltal Hälsa ohälsa Nyckeltal Hälsa ohälsa 2008 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund:,, Göteborg,,,,,,,,, och Sammanfattning Göteborgsregionens tretton medlemskommuner

Läs mer

Personalbokslut 2014, gymnasieförvaltningen

Personalbokslut 2014, gymnasieförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-03-26 Handläggare: Lotta Frisk GN 2015.0058 Gymnasienämnden Personalbokslut 2014, gymnasieförvaltningen Sammanfattning Gymnasieförvaltningen tar varje år fram ett personalbokslut.

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Personalredovisning 2008

Personalredovisning 2008 Personalredovisning 2008 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Sammanfattning av personalredovisningen... 5 1.2 Nytt personalsystem... 5 2 Personalredovisning Tranemo kommun 7 2.1 Nyckeltal 1... 7 2.1.1 Anställda...

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

LÖNEPOLICY. Förändring av lön mellan revisionstillfällen är endast tillåten efter samråd med personalchefen.

LÖNEPOLICY. Förändring av lön mellan revisionstillfällen är endast tillåten efter samråd med personalchefen. Kommunstyrelsen LÖNEPOLICY Beslutad i Kommunstyrelsen 2003-02-05 35 Lönepolicy skall användas som ett styrmedel och bidra till att målen för verksamheten uppnås och att den anställde stimuleras till goda

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM

PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM 2017 2019 Dokumenttyp Fastställd Program Av kommunfullmäktige 2017-04-10, 18 Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2017 2018 Dokumentansvarig Personalchef

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015 JÄMIX för Utgiven april 2015 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska

Läs mer

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375 LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:

Läs mer

Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25

Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Lönepolicy i Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Almänna utgångspunkter 3 Lönesättning inom Falköpings kommun 4 Inlöst övertidsersättning

Läs mer

Nyckeltal Hälsa ohälsa

Nyckeltal Hälsa ohälsa Nyckeltal Hälsa ohälsa 29 Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR:,,,,,,,,,, och Sammanfattning För åttonde året i rad har sregionens kommunalförbunds (GR:s) medlemskommuner tagit

Läs mer

HELTIDSPLAN. Emmaboda

HELTIDSPLAN. Emmaboda HELTIDSPLAN Emmaboda Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov

Läs mer

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför? för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011

Läs mer

Fler anställda och fler som arbetar heltid

Fler anställda och fler som arbetar heltid PM 2018-03-26 1 (6) Fler anställda och fler som arbetar heltid Sammanfattning Antal anställda i kommuner, landsting och regioner fortsätter att öka. Även svårrekryterade yrken som lärare, socialsekreterare

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning Ängelholms kommun 2004 38140 2003 37859 2002 37706 2001 37312 2000 37312 1999 37054 1998 36921 1997 36638 1996 36553 2004 Personalredovisning Ängelholms kommun 1995 36491 1994 36092 1993 35658 Innehåll Inledning... 1 Personalkostnader

Läs mer

Antagen av Kommunfullmäktige , 78. Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun

Antagen av Kommunfullmäktige , 78. Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-08-30, 78 Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun 2016-2018 Sida 2 av 10 Innehåll INLEDNING... 3 Varför behövs en jämställdhetsplan?... 3 Vad är ett gott jämställdhetsarbete?...

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 Handläggare Datum Lillian Alverö/Ida Johansson 2018-03-02 0480-45 30 01 Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och

Läs mer