Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Källbrink, Huddinge kommun

2 Verksarnhetwappc. 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Källbrink, i Huddinge kommun ingår i detta urval. Förskolan Källbrink besöktes den 3 och 4 februari Ansvariga inspektörer har varit Inga-Ull Svensson och Anneli Hansson. Vid besöket deltog också yrkesakkunnig Paulina Johansson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i fiirskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet.

3 Verksamhetsrappoi 2 (12) Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Källbrink Förskolan Källbrink inryms i en tvåvåningsbyggnad som stod färdig 2013 och är belägen inom Snättringe förskoleområde i Huddinge kommun. Förskolan ligger nära en skog och en stor idrottsplats. I närområdet finns också Källbrinks skola samt en- och flerfamiljshus. Förskolan består av fem avdelningar Anemonen, Korallen, Maneten, Snäckan och Sjöstjärnan. Skolinspektionen besöker avdelningen Maneten som har 19 inskrivna barn i åldrarna 2-4 år. Övriga fyra avdelningar har 71 barn indelade i olika åldersgrupper mellan 1-5 år. På avdelningen Maneten arbetar en förskollärare 100 procent, legitimerad med behörighet att undervisa i förskola och två barnskötare, en på 100 procent och en på 90 procent. På förskolans övriga avdelningar finns en legitimerad förskollärare, en nyutexaminerad förskollärare och en förskollärare med pågående validering till svensk legitimation. Därutöver finns två lärare med utländsk legitimation med behörighet riktad mot äldre åldrar samt sju barnskötare. Förskolechefen, som ansvarar för förskolan Källbrink, ansvarar också för ytterligare tre förskolor i området. Det finns en biträdande förskolechef. Personalsammansättningen på avdelningen Maneten är ny sedan januari 2016 då förskolläraren tillträde sin tjänst. Förskolläraren uppger att ansvaret på avdelningen är hennes men att arbetslaget delar på arbetet. Enligt förskolläraren har inte ansvarsfördelningen diskuterats med förskolechefen. Det är endast förskolläraren av den ordinarie personalen på avdelningen Maneten, som är i tjänst under Skolinspektionen besök. Arbetslaget har inte haft någon gemensam planering men förskolläraren vill arbeta gruppindelat med barnen och med mer utepedagogik. Naturvetenskap och att utforska tillsammans med barnen är ett pågående projekt på avdelningen. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 --- Skolinspektionen 3(12) Förskolläraren har erbjudit sig att bli "språkpedagog" på förskolan och vill arbeta för förbättring av språkutvecklande material på förskolan, exempelvis 3Dböcker. En förskollärare på varje förskola inom området ingår i ett nätverk för kollegialt lärande kring språk, enligt förskolechefen. Förskolechefen uppger också att det finns ett digitalt reflektionsverktyg som ett stöd för personalen att bedriva verksamheten utifrån barnens intressen och nyfikenhet. Genom APT (arbetsplatsträffar), medarbetarsamtal, återkoppling på reflektionsverktyget och genom det systematiska kvalitetsarbetet följer förskolechefen upp undervisningen på avdelningen. Hur avdelningen arbetar med undervisning och lärande ska synliggöras i en projektpärm enligt förskolechefen, och vara tillgänglig för barnen, vårdnadshavare samt personal. Avdelningen Maneten har tillgång till ett större rum och två mindre rum. Det största rummet är utformat efter rum i rum principen, där bygg och konstruktion, matematik samt naturvetenskap finns representerat. Ett mindre rum används till skapande och måltider. Det andra mindre rummet används bland annat till högläsning, drama, rollek och vila. I rummen finns dokumentation i form av bilder och text som anknyter till de olika aktivitetsområden som erbjuds barnen. Utemiljön består av tre sammanhängande gårdar som partiellt är snötäckta under Skolinspektionens besök. En gård är en orörd naturtomt. De övriga två gårdarna innehåller olika lekredskap, sandlåda och odlingslådor. Undervisning i förskolan Förskolläraren uttrycker att "barnen kan ta emot instruktioner och omsätta dem i praktiken och hur jag använder saker", det är undervisning i förskolan. Hon tillägger att undervisning sker både inomhus och utomhus. Arbetslaget, där förskolläraren nyligen börjat arbeta, har inte diskuterat begreppet undervisning, enligt förskolläraren. Förskolechefen uttrycker att, "undervisning är att erbjuda barnen utmaningar utifrån det barnen visar intresse för". Undervisning är också att visa barnen vad verksamheten kan erbjuda för att stimulera till nya intresse områden tillägger förskolechefen.

5 4412C1 4(12) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Barnen på avdelningen Maneten möts av personal som är lyhörda och uppmärksammar barnen. Avdelningens verksamhet genomsyras av en tillåtande atmosfär och barnen stimuleras till att själva prova. Ett exempel på detta är när ett barn försöker hänga upp sin overall men inte lyckas. Personalen frågar då om de ska prova att hitta kroken tillsammans och när barnet lyckas säger personalen "bra, du kan". I en matsituation har personalen och barngruppen dialog kring att vara artig. Ett barn får morötter skickat till sig vid bordet och tackar kompisen, vilket personalen direkt ger respons på genom att säga, "bra, vad duktig du är". I den fria leken noterar Skolinspektionen ett exempel på att personalen är lyhörd när ett barn ser lite surmulen ut och inte vill delta i den pågående leken. Den vuxne sätter sig på huk, kramar om barnet och säger "är det ingen bra dag?" Ytterligare ett exempel är när personalen uppmärksammar att ett barn känner sig trött och erbjuder barnet frukt, "jag tror dina ben behöver lite styrka". När frukten är uppäten så följer den vuxne upp situationen med "känns det bättre nu?" Att lyssna på barnen och stötta vid behov samt att bygga relationer, det är att var lyhörd och uppmärksam, uppger förskolläraren. Spelbrickorna i memoryspelet är utdelade när ett barn tillkommer, "jag vill vara med".

6 1 - I I Skolinspektionen Verks 5(12) Personalen som sitter med vid bordet frågar barnen hur de ska ordna så att [barnets namn] kan vara med. "Vi kan spela i lag" föreslår barnen, "vilken bra lösning" bekräftar den vuxne. Förskolläraren uttrycker att "uppmärksamma att alla barn hittar sin roll i gruppen och känner sig trygg i den" är också att vara lyhörd. Det finns en lyhördhet hos personalen, uppger förskolechefen, men den kan bli bättre så att "olika stunder tas tillvara". Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter I verksamheten sker en kommunikation där personalen expanderar dialogen med barnen för att stärka barnens intressen för att lära och erövra nya kunskaper. Lärandet sker i vardagssituationer enligt förskolläraren. I en observation noterar Skolinspektionen hur barnen väljer olika tillbehör av det som serveras i måltiden. Det uppstår en dialog kring maten där barnen berättar om vad de kan äta och vad de inte kan äta. Förskolläraren berättar för barnen om "prickar" på tungan och hur smaklökarna utvecklas genom att de får fler "prickar" ju äldre de blir. Som ett exempel nämner hon ett barn som lärt sig äta keso och snart kan prova att äta fetaost. Under observationen stimulerar personalen barnen att smaka på maten genom att beskriva vissa smaker, "fetaost, den är lite salt" och "rädisor, lite starka, nästan en lite pepprig smak". Förskolläraren uttrycker att det är viktigt att barnen får känna tillit till sin egen förmåga på alla sätt, inte bara i leken. När barnen skrapar sin tallrik efter lunchen eller när barnen utmanas och fattar egna beslut om att prova en ny grönsak är exempel på sådana situationer, säger förskolläraren. I en samling kring "Stora Ingridboken" reflekterar barnen och förskolläraren över ett tidigare kapitel om "Bassiluskan" som gör att barnen får äta medicin. Personalen använder sin röst och mimik för att fånga barnens intresse. Barnen pratar om färger på medicinen, personalen för en dialog om tillfällen där barnen fått medicin och de vuxna uppmärksammar och reflekterar med barnen kring att det är många sjuka nu, det är många "bassilusker". Förskolläraren ställer frågan, "Hur gör vi när vi hostar och nyser?" Barnen visar att man vänder sig bort och nyser i armvecket och personalen bekräftar. I ytterligare en observation som görs i tamburen noterar Skolinspektionen hur förskolläraren återkopplar till "Ingridboken" genom att fråga barnet som hostar "hur långt var det nu bassilusken kunde flyga?". Under ytterligare en samling används en bok som barnen tar initiativet till att läsa, 3D-boken "Det var det fräckaste", om mullvaden och de olika djuren. Förskolläraren använder bokens bilder, olika plastdjur samt mimik och röstläge för att stärka barnens intresse och göra dem delaktiga.

7 6(12) Hon utmanar barnen med frågor i att hitta likheter och olikheter mellan djuren. "Man får klappa kaniner" säger barnet och personalen bekräftar och frågar därefter, "får man klappa haren?" "Nä" svarar barnet. Personalen uppmärksammar barnen på att haren är, precis som rådjuret, skygga, så dem får man "inte klappa". Personalen tar vara på barnens intressen när ett barn inflikar, "harens bajs är hårda". "Ja och blanka" expanderar den vuxne "men tar man isär dom ser det ut som hästens bajs, med allt gräs som haren äter". Personalen använder surfplatta och uppslagsböcker för att stärka och stimulera barnens intresse för att lära och inhämta kunskaper uppger förskolläraren. "Jag kan inte veta allt" men barnen och personalen kan ta reda på saker tillsammans säger förskolläraren. Förskolechefen uppger sig "ha svårt att se en röd tråd i hur personalen arbetar men vet att en personal brinner för att fånga barnet i lärandet utomhus". Arbetslaget har precis fått en ny förskollärare bekräftar förskolechefen och uppger att hon "ser en vilja hos dem att fånga upp barnens tankar och ideer" men uppfattar att det fortfarande till viss del är för vuxenstyrt. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Vid observationer noteras att personalen är närvarande både i den fria leken såväl som i de planerade aktiviteterna. De tar vara på barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att de lyssnar, visar intresse och ger barnen respons, genom att följa upp barnens ideer men även tillföra ideer. Under den fria leken använder barnen ett ljusbord med sand. Ett barn ansluter och vänder sig till personalen och frågar "vad gör du?" Personalen svarar att de har bestämt sig för att bygga hus och gubbar. Barnet frågar igen, "hur gör ni gubbar?" varvid personalen bjuder in barnet i leken och utmanar barnet med "vet inte, har du någon bra ide?" I den fria leken på utegården initierar en personal en aktivitet genom att fråga efter barnens namn och om de vet vilken bokstav deras namn börjar på. Därefter tar den vuxne en pinne och ritar bokstaven i snön. Barnen letar efter pinnar och börjar skriva bokstäver i snön med lite hjälp av personalen. Några barn tillkommer och aktiviteten utvecklas till att ett barn ritar en kvadrat "jag har ritat en fyrkant" varvid personalen frågar barnet "varför kallas den fyrkant?" Barnet berättar att det är för att den har fyra linjer och personalen bekräftar och berättar för barnet att figuren också kan kallas kvadrat. Under en måltid säger ett barn "titta på mina stora tänder" och det uppstår en dialog om "vuxentänder" och att barnen kommer att tappa sina tänder när de är mellan 5-7 års ålder. Barnen pratar om i vilken ordning de tappar tänderna, "där framme först". "Du ska få 6-årständer, om du känner därinne så är där en bula" säger personalen och barnet känner efter med fingrarna och svarar "där känner jag!"

8 Verksamhetsrapport 7(12) Tidigare visade barnen intresse för skogen och barnen tog då in nya saker från skogen, säger förskolläraren. Just nu utforskar barnen mycket kring snö och is, berättar förskolläraren, och hinken med snö som ett barn samlar in under utevistelsen tas in under samlingen noterar Skolinspektionen. Det leder till en dialog om vad som händer med snön i hinken när den kommer in i värmen. Barnen är överens om att det smälter till vatten och ett barn reflekterar över volym. Barnet uttrycker att när snön som finns i hinken smälter så når vattnet "ända upp till taket". Dialogen utvecklas till en reflektion, kring vad som händer om ett vattenrör på övervåningen går sönder och var det vattnet tar vägen. "Kan vattnet komma till Maneten?" frågar personalen. Personalen tar vara på barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att de arbetar vidare utifrån barnens intressen, enligt förskolläraren. Som ett exempel berättar hon om när barnen frös in flaskfärg i gummihandskar. Därefter ville barnen prova om det gick att måla med den färgade isen som bildades inuti handskarna. Resultatet är dokumenterat med bilder och handskar i den naturvetenskapliga hörnan. Förskolechefen uppger att hon ofta uppfattar att det är personalen som initierar och planerar en aktivitet och därefter bjuder in barnen att delta. Att undersöka och upptäcka tillsammans med barnen är att ta vara på vetgirighet och nyfikenhet enligt förskolläraren. Men det kan även vara att introducera material för att höra och uppleva med barnen, som exempelvis en fågelbok med ljud, uppger förskolläraren i intervjun. Barnets lek som verktyg för lärande Samtliga aktiviteter genomsyras av att personalen har ett tillåtande och lekfullt sätt att bemöta barnen på. Detta sker oavsett om det är barnen eller personalen som initierar ett lekmoment. Personalen deltar också aktivt i olika lekaktiviteter. Ett exempel på detta är en påklädningssituation där personalen initierar en sånglek. "Bä, bä gröna get..." och avslutar sången med att fråga vilken färg de sjöng om. Nästa gång är det ett barn som sjunger och byter ut färgen för att sedan ställa frågan "vilken färg?" Sången fortgår med nya färger tills ett barn väljer att sjunga början som vanligt men sedan ändrar slutet på sången. Barnen skrattar tillsammans med den vuxne och fortsätter därefter att tillsammans pröva nya slut på sången. I intervjun uttrycker förskolläraren att syftet med att de vuxna deltar i leken är för att få in lärande om "empati", att barnen ska "bli sedda" men även för att "leken ska utvecklas". Förskolläraren klargör, att personalen samtalar med barnen om vad som händer i leken och ser hur barnen deltar i leken. Det är en möjlighet att ta vara på barnens intressen men även för personalen att tillföra material och ideer så att leken kan utvecklas tillägger hon. I en regellek utomhus som personalen initierar, leker flera barn och två personal.

9 :I 1 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 8(12) Barnen får välja färg i den ena leken, får lära sig att ta hänsyn och lyssna på instruktioner som de sedan ska omsätta i leken. Leken övergår sedan till en snarlik regellek där två barn väljer att delta i leken på sitt eget vis. De sitter med varsin kratta framför dem som ska springa. När de andra barnen springer höjer barnen krattorna och mumlar ord. De är delaktiga i leken på sina egna villkor. I en lek som ett barn initierar, skrapas den isbelagda lekbåten ute på gården ren från "snäckor". "Jag gör det med pappa" upprepar barnet när personalen frågar om snäckorna sitter uppe eller nere. Barnet svarar inte närmare på frågan men när ytterligare ett barn tillkommer frågar personalen barnen om de tror att det går att äta snäckor. Barnen är tveksamma. Samtalet leder in på maträtter som härrör från havet, bland annat musslor och fiskpinnar och barnen berättar vad de tror är ätbart och vad de tycker är gott. Förskolechefen blir tillfrågad om hur hon uppfattar att personalen använder barnens lek för att stimulera och utmana lärandet. Det har varit mycket fri lek utan att den vuxne varit engagerad enligt förskolechefen men där är nu en process igång. Personalen ska få stöd kring miljö och olika arbetssätt genom studiebesök på andra förskolor, tillägger hon. Förskolläraren uppger att tiden har använts för att skapa relationer med barngruppen. Miljön utomhus behöver dock förändras för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande uppger förskolläraren. "Nu känns det ibland som att vi går ut och så får barnen leka själva" uppger förskolläraren, som vill se aktivitetskort, hjul som snurrar och mått för att mäta. Förskolläraren vill också skapa möjligheter för barnen att experimentera med bokstäver och språk i leken inomhus och utomhus. Som exempel uppger hon dikter men även att använda laminerade böcker på staketet utomhus. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnen i alla aktiviteter och situationer. Personalen är lyhörd och stimulerar barnens intresse för att lära och skaffa sig nya erfarenheter. Personalen tar till vara barnens nyfikenhet och vetgirighet i syfte att expandera barnens intresseområden och kunskaper både i de planerade aktiviteterna och i barnens fria lek inne och ute. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utfor-

10 Verkgamhetsrapport 9(12) mad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Avdelningen Maneten delar två sammanhängande tamburer med husets övriga fyra avdelningar. I den första tamburen finns skohyllor, stövelknektar och bänkar där barnen kan stå eller sitta för att få hjälp av med fotbeklädnader. Via två dörrar i tamburen slussas alla barn och föräldrar vidare in i den andra tamburen som innehåller ett nittiotal klädfack. Avdelningen Maneten ligger på förskolan Källbrinks bottenvåning och har stora, låga fönster ut mot gården. Detta medför att hela avdelningen upplevs som öppen och ljus. I det största rummet finns orden matematik, konstruktion och naturvetenskap skrivna på väggarna för att visa att rummet är uppdelat i flera aktivitetsområden. I konstruktionshörnan ligger en bilmatta, vid matematikhörnan en siffermatta och en matta med djurspår och stubbar ligger i naturvetenskapshörnan. I ett intilliggande rum står språk och drama skrivet på ena väggen. Här finns böcker, cd-spelare, stora kuddar och utklädningskläder och längs ena kortväggen finns en scen. På dörren till ytterligare ett rum står ordet skapande skrivet. Här finns ett lågt bord, skapande material, återvinningsmaterial och pussel. På väggarna i samtliga rum hänger fotografier av barnens "göranden" med fastsatta läroplansmål. Det finns fönster mellan de olika rummen vilket gör att barnen kan se in i angränsande rum. Förskolan Källbrinks utemiljö består av en stor yta som är avdelad genom stängsel i tre storleksmässigt olika gårdar. De dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Maneten befinner sig barngruppen mest på den stora gården. Den stora gården är kuperad med inslag av både barr- och lövträd. Kullersten är lagd så att mönster av vattengångar bildas på marken. Det finns även fjorton stora stenar som ligger bredvid varandra på marken i form av en ringlande orm. Det finns odlingslådor med bärbuskar, en båt, fjädergungor samt två balansbrädor och ett litet lekhus på gården. En mindre gård har sandlåda samt materialförråd och en gård är en intakt naturtomt. Miljön ska förändras efter barngruppens behov och intressen, uppger förskolläraren. Hon uttrycker att utemiljön behöver struktureras så "man ser mer språk, matematik och natur ute" och att exempelvis odling och utforskarstationer organiseras.

11 Verksamhetsrapport 10 (12) Förskolechefen berättar att det finns planer på ett möte med personal och föräldrar i syfte att utveckla miljön. "Föräldrarna vill vara delaktiga i barnens miljö" uppger förskolechefen. Material för utveckling och lärande Materialet är tillgängligt för barnen och fördelat utifrån olika aktivitetsområden. Exempelvis finns det i matematikhöman en hylla med en klocka i form av ett pussel, en fonnbräda där former i olika färger kan skruvas av och på tre pinnar. Det finns en låda med bollar i olika material och storlekar. På ett lågt bord bredvid hyllan står en kulram och en kulbana. Det hänger en galge med två transparenta hinkar på väggen tillsammans med siffrorna 1-10 och bilder på olika former i olika färger. I konstruktionshörnan finns exempelvis kaplastavar, noppor, tågbana och stora skumgummiklossar. Det finns också bilar och en tågbana. Fotografier på barnens byggnationer sitter uppsatt på väggen. I hörnet märkt "Naturvetenskap" finns ett träd uppklistrat på väggen. Trädet har inga löv men det sitter påklistrade bomulls tussar på grenarna. Det hänger två uppblåsta plasthandskar i trädet. Bredvid trädet finns fotografier som återger barnens experimenterande med färger. Andra fotografier visar upp hur avdelningens barn undersöker naturmaterial som plockats in på avdelningen. Det står förstoringsburkar med plastspindlar i och två förstoringsramar på en tavellist på väggen. Framför trädet står två kabeltrummor (större trådrulle i trä till elkabel). På kabeltrummans "bord" ligger plastdjur i ett kamouflagenät. I fönsterkarmen bredvid står en låda med fler plastdjur. I avdelningen Manetens stora rum finns också ett ljusbord i barnens höjd på vilket det står en transparent låda. Lådan innehåller sand och diverse verktyg, exempelvis kakformar och mönsterskrapor. Dessa verktyg har blivit utbytta mot plastskålar och plastglas noterar Skolinspektionen på sin andra besöksdag. Skolinspektionen noterar att det finns naturmaterial, återvunnet material och kartongpapper såväl som färg, pennor, saxar och limstift i skapanderummet. Detta material finns tillgängligt i barnens höjd. På en hylla högt upp på väggen finns spel, tuschpennor, lera och små plus-plus (likformade olikfärgade byggklossar). Där finns även pärlor och knappar i olika utformning och storlekar som förvaras i transparenta burkar och lådor. I detta rum finns även spel. Förskolläraren uppger att "de som jobbade här före mig har strukturerat det bra" och uttrycker att avdelningen inte är så låst av "det traditionella" som exempelvis en hemvrå. Det måste tillföras friare material som inte är så tillrättalagt uttrycker förskolläraren och tillägger "Det märks att det är en ny förskola för den behöver fortfarande utrustas med mer material".

12 Verksamhetsrapport 11(12) Förskolläraren uppger också att allt material ska vara synligt för barnen men att "spel och mindre saker står högt, i genomskinliga lådor, för yngre barn kommer ibland in på avdelningen". Förskolechefen uppger att personalen plockat in material från skogen, utifrån barnens intressen. "Utforskningsmaterial (icke färdiga leksaker) är något vi behöver ha mer av" och tillägger att det måste diskuteras med henne vilka material som behövs på avdelningen och som kan leda till utveckling och lärande hos barnen. I utemiljön noterar Skolinspektionen att i förrådet som hålls låst förvaras sandleksaker, några stjärtlappar samt cyklar. Andra besöksdagen hämtar personalen en låda med diverse sandleksaker så att barnen själv kan förse sig. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Under de två dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Maneten använder personalen böcker som material i sina samlingar inomhus. Barnen uttrycker en önskan om att läsa stora "Stora Ingrid boken" igen. Barnen och personalen återkopplar till kapitlet om "bassilusker" men läser vidare i boken. Förskolläraren läser om pappan som har skägg, "men ingen mustasch" noterar ett barn. Personalen läser dialogiskt. Genom att personalen stannar upp och tar in det som barnen visar intresse för utifrån bokens innehåll och svarar på eller ställer frågor till barnen, så förs berättelsen framåt. Ett barn tillägger "min pappa har skägg". "Hur känns det...?" frågar förskolläraren. Barnen blir delaktiga i berättandet och får möjlighet att uttrycka tankar och funderingar. Den andra dagen samlar personalen barnen för att rikta fokus på en hink med is och snö som enligt ett barns önskemål plockats in på avdelningen. Ett barn frågar "Kan vi läsa mullvaden?". Förskolläraren säger att de först ska undersöka hinken och dess innehåll och att sagan kan läsas i mån av tid. När undersökandet av hinkens innehåll är över hämtar förskolläraren 3D-sagan, en saga med plastdjur som används för att konkretisera sagan, "Det var det fräckaste". Barnen får frågor i stil med "Vem gick mullvaden till då?" och "Hur låter den?" Under Skolinspektionens besök fördelar sig personalen både i utemiljön och inne i de olika rummen och deltar i barnens lekar. I uteleken är barnen sysselsatta med aktiviteter som exempelvis bygga en snögubbe med personalen och ett barn samlar snö och is i en hink som personalen använder i samlingen. I en observation noteras att barnen tillfrågas om vad de vill göra när de kommer in på avdelningen efter utevistelsen. Barnen berättar en och en för personalen och fördelar sig sedan på olika aktiviteter på avdelningen. Personalen spelar spel tillsammans med några barn som efterfrågar detta. I konstruktionsleken med träklossar deltar personalen genom att vara närvarande och lyssnar på barnens dialog och utmanar med frågor hur de tänker kring bygget.

13 -- Skolinspektionen Verksam hetsrapport 12 (12) Material som är avsett för ett visst område kan barnen i leken använda i andra sammanhang, berättar förskolläraren. I exempelvis köksleken kan "pusselbitar bli mat", förklarar hon. Vi som personal ska använda miljö och material för utforskande på olika sätt uppger förskolläraren. Att i exempelvis konstruktionslek bygga med och sätta ihop stolar, bygga med kuddar och filtar och inte bara använda sig av kaplastavar och mekano är ett sätt stimulera barnens lärande säger förskolläraren. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön på avdelningen Maneten är öppen och inbjudande. Materialet inomhus är tillgängligt och används av personalen i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande. Dock saknas en viss variation av skapandematerial, pussel och spel. Personalen använder miljön samt befintligt material utomhus för att stimulera barnens utveckling. Det material som finns utomhus är inte exponerat och tillgängligt för barnen. Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.