Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan lgelbäcken, Stockholms kommun

2 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs iii av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Igelbäcken, i Stockholms kommun ingår i detta urval. Förskolan Igelbäcken besöktes den februari Ansvariga inspektörer har varit Lena Rostock och Marie Sjöberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

3 2 (13) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Igelbäckens förskola Förskolan Igelbäcken är belägen i Rinkeby-Kista stadsdel. Förskolan har tre avdelningar, Kotten, Granen och Tallen. På Kotten finns 14 barn i åldrarna 1-3 år inskrivna och på Granen finns det 15 barn i åldrarna 2-4 år. På Tallen finns det 20 barn inskrivna i åldrarna 4-5 år från och med januari Skolinspektionen har besökt avdelningen Tallen. På avdelningen arbetar en förskollärare och en barnskötare, båda på heltid. Det finns också en barnskötare som arbetar 75 procent. Från januari har avdelningen förstärkts med en heltidstjänst som innehas av en icke utbildad barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare fyra förskolor. Förskolechefen har hjälp av en biträdande förskolechef samt tre pedagogiska utvecklare. Dessa har ett nära samarbete med de fem förskolorna i området. Förskolläraren har legitimation med behörighet att undervisa i förskola. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret för att det pedagogiska arbetet genomförs. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag genom att bland annat ge mer planeringstid till förskolläraren. Arbetslaget på avdelningen planerar och genomför arbetet tillsammans. Personalen är involverade i olika nätverksgrupper såväl med de övriga fyra förskolorna som inom stadsdelen. Arbetslaget uppger i intervju att de får kompetensutveckling inom olika områden. Till exempel nämner de stadsdelens satsning på språkutveckling och interkulturellt arbete men även områden som natur och teknik. I intervjun med arbetslaget framkommer att de har mycket stöd i sitt arbete från de pedagogiska utvecklarna. Förskolan är en fristående byggnad i vinkel med tre avdelningar, gemensamma personalutrymmen samt ett tillagningskök. Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam hetsrapport 3(13) Inomhusmiljön omfattas av fyra rum av olika storlekar samt ett hygienrum. I anslutning till en korridor finns entrén. Det största av avdelningens fyra rum disponeras för olika aktiviteter såsom samling, rollek och rörelse. I rummet finns även ett bord som nyttjas vid måltider. Utmed väggarna finns hyllor med olika material som är väl synliga och tillgängliga för barnen. Ett andra rum är möblerat med två bord som nyttjas både vid måltider och för pyssel och spel. I det rummet finns också tillgång till en köksbänk med vatten. På kökslådorna finns bilder med gaffel, kniv, sked men innehållet i lådorna stämmer dock inte med bilderna. Ett mindre rum är inrett för bygg- och konstruktion med stor variation av byggmaterial, allt tillgängligt för barnen. I det minsta rummet finns en blå soffa och många hyllor och det disponeras som "läs-och mysrum". Förskolans gård är stor, kuperad och erbjuder gott om utrymme till lek. Det finns både träd och buskar så barnen kan leka avskilt. På gården finns såväl små som större naturliga "rutschkanor" och asfalterade "cykelvägar". På gården finns flera förråd som innehåller stor variation på uteleksaker. Gården ligger i anslutning till en allmänning med ett skogsområde på andra sidan. Detta område nyttjas vid utflykter. Samtliga intervjuade utrycker en glädje över såväl inom- som utomhusmiljön och berättar att de har de materiella och lokalmässiga resurser som de behöver för sin verksamhet. Förskolan byggdes på 1970-talet och har utrymmen och variation av lokaler och material och en utegård "som dagens nybyggda förskolor bara drömmer om." Undervisning i förskolan Enligt förskolechefen är ordet undervisning ett ord som inte känns så bekvämt. "Det är ett knepigt ord. Vi använder hellre lärande och utveckling. Hur barn lär sig av varandra, hur vi kan stimulera till utveckling och ge dom förutsättningar, barn är i ett görande och lär sig genom att pedagogerna gör något tillsammans med barnen. Då sker ett lärande. Skillnaden mot skolan är ju strävansmålen och vi tar det på allvar", uppger förskolechefen. Förskolläraren tycker inte att ordet undervisning används och har lite svårt för begreppet. Förskolläraren menar "Vi pratar mer om ledarskap, att visa vägen och ge utmaningar. Att använda min kunskap och erfarenhet och man hamnar lätt i ett förmedlande förhållningssätt." Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet. "Undervisning är mera skola. Här är det mera på lekfullt sätt. Att lära sig genom leken."

5 4(13) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Att vara lyhörd och uppmärksam är, enligt arbetslaget, att se alla barn och ge dem den uppmärksamhet de behöver, till exempel vid maten då barnen vill berätta. "Då försöker man att lyssna och så försöker man förmedla något. Men det är svårare att vara lyhörd för de som inte tar för sig." Pedagogerna berättar att gruppen har fått fyra nya barn och att flera av personalen är nya på avdelningen "så det händer mycket nu." Förskolläraren menar att de blir bättre och bättre på att vara lyhörda och det är en bra stämning på Tallen. Enligt förskolechefen är personalen på avdelningen Tallen "lyhörda och de följer barnens trådar." Barnen är intresserade och personalen är öppen för förändringar utifrån vad som händer i barngruppen, berättar förskolechefen. Under Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen där personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras signaler, till exempel promenaden till återvinningsstationen. En vuxen går sist tillsammans med två barn och ett av barnen stannar flera gånger för att undersöka olika buskar utmed vägen. Den vuxne svarar på frågor och ger motfrågor. Barnet stannar till vid en lekpark som de brukar stanna vid på tillbakavägen. Den vuxne undrar "jag ser att du inte vill gå. Vad vill du göra?" Barnet svarar "jag är trött. Jag vill stanna här."

6 5(13) Den vuxne frågar då det andra barnet vad den vill och det barnet svarar att det också vill stanna och leka med X. Ett annat exempel är när ett barn under en samling inte har valt någon sång och barnet sitter tyst och ser lite ledsen ut. De övriga barnen pratar i munnen på varandra och berättar om olika saker utifrån de sånger som de har valt. Barnet säger väldigt tyst "jag har inte fått välja sång." Den vuxne lystrar till, vänder sig direkt till barnet och säger "förlåt Y, klart att du ska få välja." Den vuxne tar fram sångboken igen som hon lagt bakom sig på golvet. Barnet har svårt att bestämma sig och övriga barn är lite otåliga men den vuxne stöttar barnet att välja en sång. När valet är gjort sjunger alla med stor entusiasm. Vid en observation noteras i den fria leken att två barn som leker affär kommer i konflikt om en kassaapparat. Den vuxne är i ett annat rum och hör att ordväxlingen övergår i skrik, kommer fram till de två barnen och sätter sig bredvid dem och frågar "vad har hänt, berätta" Den vuxne lyssnar och frågar "vem hade kassaapparaten först" och tillsammans löser de konflikten. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Under intervju uppger förskolläraren att hon tycker att de stärker barnens intresse och lust att lära men att de just nu är i en brytningstid med nya barn. Förut var det en stress att hinna med många aktiviteter men nu är det mer realistiska mål, berättar förskolläraren. Enligt förskolechefen var det på Tallen förut mycket "göra" men avdelningen har ändrat sitt arbetssätt till att sätta fokus på "varför de gör det de gör." Vidare berättar förskolechefen att personalen utmanar barnen i att klara sig själva, genom olika experiment men allra mest genom språket, exempelvis genom sagoläsning. Men då barnen har en ojämn språkförståelse är det en svårighet att hålla utvecklande samtal, enligt förskolechefen. Vid observationer noteras situationer där personalen inte uppmärksammar när barnen lärt sig något, hjälper barnen att sätta ord på det egna lärandet eller reflekterar tillsammans med barnen om deras lärande. Exempelvis vid matsituationerna är det flera gånger som pedagogerna inte fångar upp barnens frågor eller spinner vidare på deras "trådar". En vuxen berättar vad som bjuds till lunch, men det pågår inga samtal om maten eller andra ämnen som varar en längre stund. Ett barn pratar om köttfärs och kryddor, men pedagogen svarar inte med några motfrågor. Ett barn säger "jag ska gå till en labyrint" och den vuxne undrar "vad då för labyrint?" Barnet svarar "långt bort" och den vuxne frågar "åker man till ett annat land då?" och sedan dör samtalet ut. Vid ett annat bord handlar kommunikationen mest om tillsägelser att äta upp, sitta på stolen

7 Verksam hetsrapport 6(13) och att inte prata med barnen vid det andra bordet. Sällan påbörjas några samtal som mynnar ut i en utmanande dialog. Under en observation leker tre barn och en vuxen med PlayDoh lera. Ett barn sjunger "rullarullarulla" och den vuxne fyller i med "baka, baka liten kaka." Ett barn har gjort en kringla. Den vuxne säger "åh, mumsfilibabba," Barnet "vill du smaka?" Den vuxne "du måste grädda den först." Ett annat barn vill ha hjälp. Den vuxne frågar "vad vill du jag ska hjälpa dig med?" Barnet har svårt att uttrycka sig. Den vuxne frågar "vill du jag ska göra den längre?" Barnet nickar och säger ja. Den vuxne "se, det blev en bulle. Det luktar kanel. Mm en kanelbulle." Barnet säger "abrakadabra" och den vuxne härmar "abrakadabra." De ovan korta dialogerna dör dock snabbt ut. Ett annat exempel som observeras är följande situation. Den vuxne frågar "ska ni fira Alla hjärtans dag?" Barnen svarar ja. Den vuxne frågar ett barn "ska din mamma baka tårta? Hon är duktig på det. En hjärttårta kanske?" "Ja" svarar barnet, men det blir inget mer samtal om hjärtan eller Alla hjärtans dag. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Förskolläraren berättar, som exempel på nyfikenhet, att någon på förmiddagen hade tagit fram ett hopprep och barnen blev nyfikna på detta och att fler och fler barn ville vara med och hoppa. Det mynnade ut i flera lekar, enligt förskolläraren och de gjorde saker tillsammans, barnen och de vuxna. "Vi har nyfikna barn och de frågar mycket, särskilt när det gäller böcker." I intervjun berättar arbetslaget att de tycker det är viktigt att barnen ska lyckas, att de ska våga fråga och att ingen får skratta. Barnen får respons på det de kan, till exempel att skriva sitt namn och så "hjälper vi till med ljudningen". Det är likadant med att lösa konflikter och det är ok att säga att man inte vill. Barn ska få välja om de vill vara med eller inte, uppger arbetslaget. Arbetslaget berättar om temat "Gruffalon" som utgår från böcker om en liten mus som promenerar kaxigt genom skogen och skrämmer bort alla rovdjur som vill äta upp honom genom att beskriva sin otäcka fantasivän Gruffalon. "Vi pratar och frågar om musen utifrån vad barnen vill veta och är intresserade av. Varje vecka går vi på skogsutflykt och då har vi med oss material. Nu vill barnen skapa en egen skog i en skokartong." På väggarna finns olika dokumentationer från barnens skapande utifrån Gruffalon och musen. Bland annat finns orden mus, ögon, nos, öron, svans, ben, morrhår och päls på respektive barns språk och ett foto av barnet samt en teckning av musen som barnet har ritat. Vid observationer av några samlingar noteras att personalen ställer frågor till barnen utifrån vilken bok de läser "Vad heter boken? Vem är författare? Vad ser ni

8 7(13) på framsidan? (ett piano) Vad heter de här vita och svarta sakerna?" Samtalet fortsätter en lång stund om pianot och barnen ställer frågor som den vuxne besvarar och oftast med ytterligare följdfrågor. En annan samling med fyraåringarna utgår från tre olika trummor. Den vuxne sätter de olika trummorna på olika sätt och så utspinner sig ett samtal om mitten, bakom, framför, höger och vänster. Barnen får känna på trummorna, lyfta dem och de konstaterar att de väger olika. Den mellersta trumman går sen runt i ringen och barnen trummar på den, då de sjunger en namnsång. Några barn vill inte trumma och säga sitt namn och då svarar den vuxne att det är ok. På en fråga från ett barn varför de inte får spela på de andra trummorna också, så svarar den vuxne "idag ville jag visa på olika storlekar och på vad det innebär när något står i mitten, bredvid eller på sidan därför använde vi en trumma för att kunna jämföra." Under en observation går avdelningen till återvirmingsstationen för att slänga skräp och lära sig sortera olika material som en del i miljöarbetet utifrån att förskolan är med i projektet "Grön Flagg". Framme vid återvinningsstationen samlar de vuxna barnen. "Ta det lugnt, alla kommer att få slänga. Men kommer ni ihåg var vi slänger de olika sakerna?" En vuxen visar vad som är kartong, vad som är plast och var tidningar ska slängas. Det märks att barnen har varit här flera gånger förut men frågorna haglar ändå "vad är det här för material? Var ska jag slänga den här? Hjälp mig att nå upp!" En vuxen kommer direkt och lyfter barnet så hen kan slänga en tidning. Barnets lek som verktyg för lärande Vid ett observationstillfälle under fri lek noteras att barnen är uppdelade i grupper om fyra för, som en av personalen berättar, "materialet ska räcka och det ska vara roligt." 1 stora rummet finns en hörna med utklädningsmaterial (bland annat många sjalar och tygstycken) och en hörna med spis, bord, stolar, dockvagnar och låga bokhyllor med material. Två barn leker affär. Två barn bygger ett hus av sjalar som de fäster i en hylla, stolar och vagnar bildar väggar. Leken är ibland ganska högljudd, speciellt när ytterligare ett barn kommer in och vill vara med i husbyggandet. Ingen vuxen finns i rummet. Det är först när de barn som leker affär kommer i konflikt om en kassaapparat, som en vuxen kommer in. Konflikten löses men den vuxne frågar inte efter vad de andra barnen leker. I ett annat rum sitter två barn och spelar ett spel. En vuxen kommer till bordet och benämner färger och siffror i spelet men frågar inte barnen något. Barnen fortsätter spela och tar ingen notis om den vuxne som tittar på. Den vuxne frågar "kan du se en bricka med sex föremål?" Barnen letar och hittar brickan. Den vuxne reser sig och går till ett annat bord.

9 Verksam hetsrapport 8(13) Ytterligare ett exempel utspelar sig under den fria leken när fyra barn bygger med geometriska figurer med magneter. En vuxen finns med vid byggleken. Den vuxne ombeds av ett barn att bygga en pyramid. Den vuxne undrar hur man bygger en pyramid. Barnet tittar på en ritning som sitter på en vägg och säger 3 och 6. Den vuxne säger "då är det 36 trianglar vi behöver." Den vuxne bygger men involverar inte barnet och säger vidare "nej, det ser inte ut som på bilden". Den vuxne tar ner ritningen och sätter sig på golvet igen. Den vuxne bygger och räknar, men det sker ingen konversation med barnet som står och ser på. Den vuxne säger "så, nu är ena sidan klar. Ska du hjälpa mig med den andra?" Den vuxne bygger men barnet tittar på andra saker, "det blir inte rätt det här går inte bra för mig" säger den vuxne. Barnet hämtar en annan ritning och andra magneter att bygga med. Den vuxne fortsätter att bygga "nu ser jag vad felet är! Det gäller att göra i rätt ordning" men involverar inte heller nu barnet. Den vuxne frågar istället ett annat barn "kan jag ta de här tre trianglarna?" men inväntar inte något svar utan tar trianglarna. Arbetslaget uppger att de försöker vara med i leken. De ger exempel på att de är med i bygg- och konstruktionsleken där man får in matematik och att när barnen leker frisör är ofta någon av personalen kund. "Ibland styr vi upp som pedagoger, till exempel när pojkar leker i dockvrån blir det en annan lek." En i personalen berättar att "idag var jag robot. Barn ser på annat idag och då gäller det att hänga med." På frågan om de använder organiserade lekar svarar arbetslaget med att namnge lekar som Bro bro breja, Dansstopp och Kom alla mina kycklingar. Någon inflikar att språket kan man också få in i leken och att man som vuxen då kan förebygga konflikter. Även förskolläraren uppger att de samlar hela gruppen i organiserade lekar utomhus men att det i innemiljön "mest blir fyrkantig lek, såsom rollekar. Leken utvecklas dock oftast inte, enligt förskolläraren. "Barnen gillar att konstruera men vi är dåliga på att ta vara på det. Det blir mer pysslande än lekande." Det är olika hur pedagogerna gör om de deltar i leken, man går mellan olika rum men det blir ofta en stund för personalen att hämta kraft, berättar förskolläraren. Förskolechefens uppfattning är att personalen ser till att det blir en schysst lek och att de utmanar med språket även i leken. Personalen är alltid med barnen men vikarien behöver dock hjälp med att komma in i barnens lek. "När jag tänker efter är det oftast vuxna i konstruktionsrummet, kanske inte alltid i dockvrån." Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder den språkliga och kommunikativa interaktionen på ett medvetet sätt för att stimu-

10 9(13) lera och utmana barnen. I vilken utsträckning barnen får utmaningar och stimulans i olika aktiviteter är dock beroende av vilken vuxen som de möter. Personalen är lyhörda för barnens behov och uppmärksammar deras signaler. Personalen tar också tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och intresse för att erövra ny kunskap, bland annat genom att lyssna aktivt och föra dialoger. Detta sker främst i de planerade och strukturerade aktiviteterna såsom samling och vid sagoläsning. Barnens lek används dock i mindre utsträckning av personalen för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Inomhusmiljön består av större och mindre rum och har flera korridorer vars väggar används till information och utställning av olika teman med barnens arbeten. I samtliga rum finns pedagogiskt material i form av siffror, bokstäver och dokumentation av genomförda aktiviteter. På torkskåpets dörr finns det bilder på olika klädesplagg med plaggens namn på svenska. I ett av rummen finns varje barn presenterat med namn, födelsedag och foto på en bakgrundsbild med en tallgren med kotte. Det minsta rummet är möblerat med en soffa med kuddar och hyllor fyllda med böcker. På hyllorna finns också förvaring av mindre leksaker. Allt material är väl synligt för barnen. På golvet ligger en rund mjuk matta som inbjuder till "en lugn stund". I rummet finns en dator som används när man dokumenterar tillsammans med barnen, annars disponeras rummet som läs- och myshörna.

11 10(13) Förskolans gård är stor, kuperad och erbjuder gott om utrymme till lek. Det finns både träd och buskar så barnen kan leka avskilt. På gården finns såväl små som större naturliga "rutschkanor" och många "cykelstigar". Gården har en inhägnad gungställning med två gungor, olika typer av klätterställningar till exempel ett träklättertåg med vagn, flera variationer av sandlådor och "gungdjur", många bord och bänkar. På gården finns flera förråd som innehåller stor variation på uteleksaker där barnen får välja vad de vill sysselsätta sig med. Vid tiden för Skolinspektionens besök är gården delvis täckt av snö och många av de små barnen drar nytta av den kuperade gården genom att åka stjärtlapp i en mindre backe. Flera av barnen har upptäckt uteförrådens utbud av sparkcyklar och sulkys. Material för utveckling och lärande Förskolans material är exponerat på ett sådant sätt att det är lättillgängligt för barnen. I det största rummet finns hyllor med material, till exempel pussel, pärlplattor, många genomskinliga lådor med pärlor, träskålar med garner och pappersband, kulramar, våg och barnens egna pärmar. På golvet finns en stor matta. Ena delen av rummet är organiserat i olika aktivitetshörnor, en med material för utklädning och rollekar som frisör, affär, dockor. I den andra hörnan finns en "hemvrå" med bord, stolar, lekspis med diskho och dockvagnar. I byggrummet finns ett bord, en färgrik klockmatta och flera låga hyllor med konstruktionsmaterial, till exempel lego, kaplastavar och magnetbyggsatser. Detta rum har anslutning till ett hygienrum med tvättställ och toaletter som även används för skapande verksamhet med tre vägghängda målarstaffli. I en hylla finns olika typer av färger och penslar. I det minsta rummet finns flera hyllor med böcker och en jordglob. Exempelvis presenteras böckerna Fantastiska dinosaurier, Kras Kras! och Boken om Bagare Bengtsson synligt på en av bokhyllorna. I hyllorna förvaras också mindre leksaker, till exempel en bondgård med många små plastdjur. I korridorerna finns rikligt med bokhyllor med stort utbud av såväl böcker som ljud/filmmaterial. En korridorsvägg med rubriken "Flerspråkig litteratur" har flera bokhyllor med böcker på olika språk, till exempel sorani, farsi och arabiska. Dessa böcker fungerar som ett bibliotek för såväl barn, personal som föräldrar. I en korridor finns en konkav och en konvex spegel placerad i barnhöjd. I förskolans lokaler finns ett gemensamt samlingsrum som är utrustat med bland annat en liten scen, byggkuddar i olika former och färger, instrument som tamburiner, trummor och klockspel. I rummet finns även bandspelare och en projektor med duk. På en vägg hänger ett tygcollage där barn har skapat

12 11(13) ordet fred på olika språk. Lokalerna rymmer även en gemensam "ateljé" med stor sortering av skapande material, såsom kartonger, hushållsrullar, träbitar, tyger, garnnystan, målarburkar och material från skogen. Utemiljön är stor, variationsrik och erbjuder utmaningar. I den bortre delen av gården bakom några buskar finns större "backar" som används vid pulkaåkning för de äldre barnen. Där finns även en trätrappa som, enligt personalen, är ett utmanande moment att ta sig upp och ned för. I förråden finns bland annat pulkor, skottkärror, trehjulingar, rockringar, hopprep, bandyklubbor, sopborstar, hinkar och spadar. Arbetslaget berättar att det inte finns någon uppdelning av utematerialen för olika åldersgrupper men att de försöker ge de äldre barnen utmaningar som till exempel att klättra i träd. "Men vi diskuterar hur tillåtande vi ska vara. Några pedagoger är mer rädda." Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Under observation noteras att några barn sitter vid ett bord och syr på syplattor. Ett barn säger till en vuxen att "jag vill inte sy mera". Den vuxne frågar "vad vill du göra då? Spela Kalaha eller pussla eller?" Barnet "nej, jag vill måla". Den vuxne svarar "då ska jag se om det finns någon plats." Barnet och den vuxne går in i hygienrummet. Den vuxne som finns i målarrummet ställer frågor om vilka färger barnen vill använda. Barnen vill ha färger som inte finns i tuberna. Den vuxne berättar och visar hur de kan blanda av de färger som finns och få nya färger. Tillsammans diskuterar de måleriet och de olika färgblandningarna. Efter en stund säger den vuxne att de måste börja plocka bort efter sig och går ut från målarrummet. Den vuxne sätter sig i läsrummet och börja läsa en bok för ett annat barn men har översikt genom fönstret i dörren. De barn som är kvar i målarrummet målar, leker, skrattar och spiller färg på golvet. När de två barnen är färdiga med sina bilder börjar de städa och när de lämnar rummet är allt bortplockat och golvet rengjort. I det mindre uteförrådet finns förutom pulkor, flera jordsäckar och ett antal plaströr av olika dimensioner. En av personalen berättar att de använder rören till experiment med vatten och att jorden ska användas till nästa plantering av fröer. Det finns dokumentation på väggarna utifrån barnens olika modersmål till exempel vad Hej heter på olika språk. Att de vuxna utgår från barnens kulturella identitet när de dokumenterar syns i lokalerna. Litteratur på ett stort antal

13 12 (13) språk är exempel på material som nyttjas av både barn, personal och föräldrar. Även föräldrarna involveras så att personalen kan använda ord på barnens modersmål. Pedagogerna uppger att de arbetar mycket med skapande och med böcker för att stimulera till utveckling och lärande. De ger som ett exempel att de läser många sagor och att dessa stunder skapar goda möjligheter för barnens språkutveckling. Personalen berättar vidare att de har olika projekt med författare, att de är med i ett språknätverk och när de högläser, presenterar de alltid boken och författare. Förskolechefen uppger att avdelningen har tydliga lekområden men att man kan gå emellan dem. Lokalerna är stora och det finns gott om utrymmen. Förskolan har mycket skapande material. Det finns mycket böcker och böcker på många språk. "Vi tänker inte på att bara köpa utan vad barnen har för behov." Utemiljön är fantastisk men den behöver rustas upp lite. Enligt förskolechefen så finns det inte så mycket "nej till lek" från personalens sida. "Vi har goda förutsättningar, det är en bra stadsdel att arbeta i." Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön både inom- och utomhus är innehållsrik, inbjudande och utformad så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Förskolans material är tillgängligt för barnen och exponerat så det inbjuder till lek och andra aktiviteter. Personalen använder såväl miljöer som material för att stimulera och utmana barns utveckling och lärande. Syfte 'bch frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:

14 13 (13) o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.