Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Mellegården, Strömstad kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Mellegården, Strömstad kommun

2 1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Mellegården, i Strömstad kommun ingår i detta urval. Förskolan Mellegården besöktes den november Ansvariga inspektörer har varit Siv Wilborgsson och Inga-Lill Svensson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till utveckling och lärande. Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

3 2 (11) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten. 1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Mellegården Förskolan Mellegården ligger i Strömstad kommun i en liten by, 16 km från Strömstad. Förskolan har en avdelning med sammanlagt 17 barn i åldrarna 1-5 år. Avdelningen har tre heltidstjänster i grundbemanning. Mellegårdens förskola ligger i anslutning till Mellegårdens skola för F- åk 6. Barnantalet och efterfrågan på förskoleplatser ökar och det finns ett politiskt beslut på en nybyggnation av förskola i anslutning till skolan. I avdelningen arbetar en förskollärare, två barnskötare samt en outbildad personal. Förskolläraren arbetar 40 procent och har legitimation med behörighet att undervisa i förskolan. En barnskötare arbetar 100 procent och har en barnskötarutbildning. En outbildad barnskötare arbetar 100 procent, tjänsten är konverterad till barnskötare. Därutöver arbetar en outbildad personal 60 procent. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare tre förskolor i kommunen. Det är förskolläraren som har det övergripande pedagogiska ansvaret samt för det systematiska kvalitetsarbetet på avdelningen. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag. Förskolan Mellegården ligger i en paviljong som delas med skolan. Runt gården ligger byggnader tillhörande skolan. Vid förskolan finns en liten inhägnad gård där det finns en gungställning, ett gungdjur och ett lekhus med rutschkana. Måltiderna intas i skolans matsal och förskolan har tillgång till skolans sporthall. Förskolan Mellegården har tillgång till fyra rum, skötrum och tambur. Rummen är placerade så att det är svårt att få överblick, men det är lätt för barnen att alternera mellan tre av rummen. Rummen är möblerade utifrån principen rum i rummet. Ett rum används som samlings-, kudd- och vilorum. Det största rummet fungerar som läs-, sinnes-, bygg- och aktivitetsrum. Ett rum med kök används som pyssel-, hemvrå och rolleksrum. Ateljén fungerar för skapande verksamhet samt bygg- och konstruktionsrum för de äldre barnen. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3 (11) Mellegårdens arbetssätt bygger på en indelning av barngruppen i mindre grupper och projektinriktat arbete/aktiviteter. Personalen menar att genom delning av barnen i mindre arbetsgrupper ges förutsättningar till en lugnare atmosfär, men också en större möjlighet att se och bekräfta varje barn. Personalen arbetar utifrån Lotusdiagram och observationer. Förskolechefen följer upp verksamheten genom att det finns en struktur inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet samt genomför verksamhetsbesök en gång per vecka. Undervisning i förskolan Arbetslaget på Mellegården säger att de använder begreppet undervisning i liten omfattning, men att de kan bli bättre på det. Undervisning är bland annat på- och avklädning samt måltider, där barnen får prova på egen hand. Personalen menar att lärande sker i den fria leken och genom språket bidrar de vuxna så att leken kan utvecklas ytterligare. I projekt sätts ord på språkliga och matematiska begrepp och det sker utan att arbetslaget upplever att ordet undervisning används. Förskolechefen menar att undervisning är att tillvarata barnens behov och deras nyfikenhet och att pedagogerna kan tillvarata barnens frågor och leda dem vidare till lärande.

5 4 (11) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Merparten av observationstillfällena visar att verksamheten genomsyras av att personalen är lyhörd för barnens behov och uppmärksammar deras signaler genom att ge respons när barn söker kontakt. Fem barn och en vuxen sitter vid bordet och det serveras soppa till lunch. Ett barn säger soppa och pedagogen bekräftar genom att nicka åt barnet. Barnet fortsätter varmt varpå den vuxne undrar om barnet vill ha vatten. Barnet nickar och den vuxne häller lite vatten i soppan. Vid en samling sitter barnen i en ring och de räknar klappar utifrån antalet stavelser i sitt namn. Tårarna börjar rinna på ett av barnen, vilket den vuxne uppmärksammar. Pedagogen säger att de behöver alla barns hjälp och ber barnet att klappa samt säga antalet klappar på NN:s namn. Barnet slutar gråta och säger två. Den vuxne bekräftar barnet ja, det är rätt. Det finns en ömsesidig tillit och respekt mellan barn och vuxna som uttrycks via kroppsspråk. Det finns dock tillfällen då personalen inte uppmärksammar barnens signaler. Vid en tambursituation är en pedagog ensam med flera barn i olika åldrar. Ett yngre barn står vid en stövelhylla och tittar upp på hyllan och sedan på den vuxne, under en längre stund, utan att någon vuxen uppmärksammar att barnet vill något. Vid en måltidsituation sitter ett barn och vänder sig om till bordet bakom sig, samtidigt som den vuxne vid barnets bord frågar vad barnet

6 5 (11) vill äta. Den vuxne inväntar inte svar eller undrar över varför barnet vänder sig om. Förskolläraren beskriver att lyhördhet är väldigt viktigt, att se varje barn och möta det enskilda barnet. Förskolechefen menar att hon ser när personalen är med barnen och att det är i mötet och kommunikation som lyhördhet visas. Personalen har en ambition att möta alla barn, men att det ibland kan vara svårt, uppger förskolechefen. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Vid observationerna noteras att personalen ofta tar tillvara och stärker barnens intresse för att lära, erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Skolinspektionen iakttar dock skillnader inom arbetslaget i hur barnen utmanas i sitt tänkande eller att personalen ställer frågor för att vidga barnens perspektiv. I den fria leken utomhus står en vuxen ensam och tittar på barn som gungar när ett barn går dit med kupad hand, sträcker fram handen och visar. Den vuxne undrar vad det är. Barnet svarar snigel. Snigel säger den vuxne och dialogen avstannar. Snigelägg säger barnet och vänder sig om och går till en annan pedagog. Den andra pedagogen frågar: Var hittade du den? Där borta i vattnet säger barnet och pekar bort mot en vattenpöl vid trappan. Har den några ben?, frågar pedagogen och pillar på något i barnets hand som liknar en liten skalbagge. Barnet böjer huvudet fram över handen och tittar efter. Ett annat exempel är tambursituationen vid ett observationstillfälle där barnen bemöts med två skilda förhållningssätt. Barnen ombeds att ta på sig utekläderna, men de sitter och tittar på andra saker. Den vuxne säger till barnen att de ska ta på sig stövlarna. När de inte gör som de blir tillsagda, går den vuxne och hämtar stövlar till några barn. Lite senare kommer en annan pedagog in i hallen och ett barn säger att det inte har regnbyxor. Pedagogen pekar på hyllan och uppmuntrar barnet att gå till hyllan och hämta regnbyxorna. Barnet säger fortfarande att det inte har några regnbyxor och den vuxne säger du har ju en regnoverall. Barnet ler och säger overall och den vuxne berättar att det är regnbyxor på en overall. Arbetslaget säger att de lyssnar in barnen och skapar projekt. Ibland hittar barnen material ute på gården som kan användas inom projektet. De påminner barnen om aktiviteter eller saker som barnen upplevt och stärker barnen på så sätt. Förskolläraren menar att det är viktigt att vara delaktig och lyhörd samt att förstå hur tankarna hos barnen är utifrån deras nivå. De vuxna måste se och

7 6 (11) höra. Förskolechefen anser att personalens lyhördhet och frågor är en utmaning för att söka vidare, exempelvis med Ipad eller genom att gå ut och titta på någonting som barnen uppmärksammat. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Arbetslaget tar vid flera tillfällen tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att lyssna på barnen med intresse, allvar och respekt samt är närvarande. Vid samlingen inleder en vuxen en lek med att fråga Vad är detta? och tar fram en ballong, blåser upp och släpper ut luften. Det blir ljud och barnen skrattar. Pedagogen uppmuntrar till skratt med minspel. Några barn får prova att göra likadant när de andra ser på. Jag vill med och ett annat barn uttrycker att jag fick inte prova. Den vuxne lovar att de som inte provat denna gång ska få prova en annan gång. Därefter tar den vuxne upp en fjäder. Barnen vill känna på den och detta uppmuntrar pedagogen genom att fjädern sätts mot barnens kinder. Ett barn säger den är gul och ett annat barn säger att den är liten. Pedagogen bekräftar genom att nicka och säga ja. Barnen fortsätter att beskriva genom bland annat säga att fjädern är mjuk. Vid observationerna noteras personalens olika förhållningssätt för att skapa nyfikenhet. Vid en matsituation sitter barn och vuxna vid tre bord. Ett barn vid ett av borden börjar prata om något för barnet intressant, men blir då uppmanad av den vuxne vid bordet att äta färdigt. Barnet söker kontakt vid bordet bakom, där det pågår ett samtal om en bubbelmaskin. Barnet ber om vatten och bemöts med drick ur mjölken och ställ glaset på bordet. Vid bordet bakom barnet säger pedagogen till ett annat barn Vet du vad som hände med min flaska till bubbelmaskinen? Samtalet vid bordet bakom barnet fortsätter med att pedagogen uppmuntrar barnen att tänka och samtala vidare kring bubbelmaskinen. Förskolläraren anser att det är viktigt att ta tillvara på barnens nyfikenhet, stanna upp och titta på vad nyfikenheten har väckt samt stärka deras vetgirighet. Hon menar att de fångar ögonblicket, tar tillvara på nyfikenheten hos barnen, stöttar och är närvarande. Förskolechefen säger att personalen är lyhörda och att de ställer utmanande och utvidgande frågor. Hon anser att personalen lämnar planerad aktivitet eller moment och att de är flexibla för att ta reda på vad barnen vill, för att stimulera barnens nyfikenhet. Barnets lek som verktyg för lärande Den fria leken inomhus genomsyras av att personalen använder barnens lek som verktyg för lärande. Pedagogerna uppmuntrar initiativ till lek och deltar aktivt på ett lekfullt sätt i barnens lek. En vuxen läser en bok för några barn som handlar om bland annat en mormor. Barnen bjuder in mormor (pedagogen) till kalas. Ett barn kommer med ett stetoskop. Pedagogen undrar vad det

8 7 (11) är för något och fortsätter med att hon inte kan jobba som doktor, eftersom hon är mormor. Pedagogen vänder sig mot ett barn och frågar om barnet kan vara doktor. Mormor kvider jag har lite ont i örat kanske jag får åka till doktorn. Här ska doktorn vara, säger ett barn och pedagogen går dit och fortsätter God dag, jag har ont i örat! Jag har medicin, säger doktorn, och mormor tycker det känns lite bättre. Leken fortsätter och mormor frågar doktorn om de ska lyssna på mina lungor. Fler barn vill vara doktor och pedagogen menar att man kan vara flera doktorer. Dialogen och leken fortgår med flera doktorer tre doktorer, jag har så ont i och pedagogen vänder sig till en av doktorerna här kan du ta lite blodtryck. Leken utvidgas till att några barn kan vara sjuksköterskor. I Mellegårdens verksamhetsplan framkommer att leken är nödvändig i allt barns lärande, då leken uppmuntrar både till språkstimulans och socialt samspel. Personalen ska, enligt verksamhetsplanen, ge stor möjlighet till fri lek där de är lyhörda för barnens intressen och önskemål, samt att de förväntas vara närvarande i och utanför leken. Arbetslaget menar att den fria leken är mycket viktig då den utvecklar empati, språk och samspel. Blir de vuxna inbjudna i en lek så lyssnar de försiktigt in lekens tankar. Förskolläraren säger att utifrån sina tankar om vad hon lyssnat in, ser hon vad jag kan bidra med. Förskolechefen anser att barnen leker mycket i de olika lärmiljöerna och att pedagogerna ställer frågor och leder vidare genom samtal. De vuxna är delaktiga i leken, men även lite utanför för att observera barn som står utanför leken. Barn utanför leken måste ges möjlighet att få delta. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion på olika sätt för att stimulera och utmana barnen. Verksamheten genomsyras till stor del av att personalen är lyhörd för barnens behov och uppmärksammar deras signaler, men det finns också tillfällen som inte tillvaratas. Personalen tar ofta tillvara och stärker barnens intresse för att lära, erövra nya erfarenheter och kunskaper samt färdigheter. Arbetslaget tar vid flera tillfällen tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att lyssna på barnen med intresse, allvar och respekt samt är närvarande. Barnen får inte samma/lika uppmuntran och stimulans i alla aktiviteter, beroende på vilken vuxen som de möter. Barnens lek används som verktyg för lärande bland annat genom att pedagogen stödjer och vägleder barnen i att utveckla leken.

9 8 (11) 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Miljön inomhus är innehållsrik och inbjudande trots att lokalen är liten. Det finns till viss del förutsättningar för att förändra eller möblera efter barnens intressen och behov. Det finns tre smårum samt ett stort rum som erbjuder flera aktiviteter. Miljön är uppbyggd utifrån att tre av rummen är avsedda för hela barngruppen samt ett rum avsett endast för de äldre barnen. På väggarna exponeras en mångfald av dokumentation via foto, bilder och barnens alster. Det finns många bilder på bokstäver, siffror, former, kort från verksamheten och projekt. Bokstäver, siffror och former förekommer även på golv och möbler. Dokumentationen är placerad i både vuxnas och barns höjd, det senare ger förutsättningar för att de ska kunna betrakta och samtala om bilderna. Miljön ger begränsad möjlighet till lek, avkoppling och vila på grund av att lokalerna är små. Några rum har mer än en funktion exempelvis samlings-, kudd- och vilorum. Ett annat rum kombineras som rolleksrum med hemvrå och pysselhörna. I tre av rummen finns bord och stolar i barnens höjd. Den lilla hallen används till olika typer av aktiviteter, vid observationstillfällena leker barnen med bilar på en bilmatta. Hallen fungerar också som förråd för förskolans sittvagnar. Ovanför skötbordet finns en leksaksmobil som ger möjlighet till interaktion mellan vuxen och barn vid blöjbyten. Miljön är trygg och tillgänglig för barnen. Måltiderna intas i matsalen i en intilliggande F-6 skola. Förskolan äter lunch efter att skolans elever ätit. Vid lunchen är det en lugn atmosfär och barnen sitter på bestämda platser vid tre bord. Barnen tar, eller får hjälp av en vuxen att ta sallad vid ett serveringsbord. I övrigt serveras all mat i skålar på respektive bord. På förskolans inhägnade gård finns det ett gungdjur, ett lekhus med rutschkana för de yngre barnen och en gungställning för de äldre barnen. Gården är be-

10 9 (11) gränsande genom att den är mycket liten och det finns inget utrymme för barnen att leka avskilt. Utanför inhägnaden finns en större lekställning avsedd för skolans elever. Utomhusmiljön erbjuder få möjligheter till variationer och är inte anpassad till olika slags aktiviteter. Enligt verksamhetsplanen ska personalen fortsätta arbeta med att skapa olika pedagogiska miljöer för att på ett naturligt och tilltalande sätt för barnen kunna uppfylla målen i läroplanen. Arbetslaget säger att de använder rum i rummen och att de har arbetat mycket med att hitta en inbjudande miljö till barnen och kan nu erbjuda barnen möjligheter. Det är viktigt att anpassa miljön utifrån barnens ålder. Förskolechefen menar att lokalerna är en stor utmaning och att det behövs en förskola som är bättre lokalmässigt. De saknar utrymme inomhus och säger att väggar och golv vibrerar. Det behövs fler smårum så att barnen kan gå undan och att de kan vila när andra barn är inne. Hon berättar att de saknar en större plats utomhus. Material för utveckling och lärande Materialet inomhus är rikligt, variationsrikt, genomtänkt och exponerat för barnen samt stimulerar till lärande. Materialet är exponerat så att det är lätt tillgängligt exempelvis byggklossar, pussel, böcker, spel, och skapande material. I ateljén för de äldre barnen exponeras skapande-, samt bygg- och konstruktionsmaterial. Utomhus finns en odlingslåda och, som tidigare framkommit, ett fåtal lekinventarier på den inhägnade gården. Skolinspektionen noterar vid besöket att barnen inte har tillgång till exempelvis cyklar och vagnar. Det förekommer sandleksaker såsom hinkar, vattenhjul, sandformar och spadar. Dessa förvaras i en låda avsedd för sand till vägar och sakerna i lådan är svåråtkomligt för barnen. På en närliggande vägg exponeras bilder på sandleksakerna. Arbetslaget menar att materialet inomhus är varierat och anpassat till barnens nivå både åldersmässigt och i barnens höjd. Förskolechefen bekräftar att materialet inomhus är tillräckligt och ändamålsenligt för denna barngrupp. Däremot anser hon att det behövs mer lekredskap utomhus för både yngre och äldre barn. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Då personaltätheten tillåter delas barnen in i mindre grupper. Grupperna arbetar med olika aktiviteter i olika rum för att ge större förutsättningar för ett lärande. Personalen menar att mindre grupper ger möjlighet till att varje barn blir sedd och lyssnad på. Vid båda observationsdagarna delas barnen in i två grupper, en mindre grupp som målar och klipper en raket inom pågående projekt

11 10 (11) samt en större grupp som har fri lek. Vid besöket exponeras och används material som är stimulerande till lärande och utveckling såsom, lego, klossar, böcker, spel, skriv- och ritmaterial, rolleksaker och skapande material. Materialet inbjuder till kommunikation och interaktion. Materialets variation och möjlighet till olika funktioner är stor. Utomhusmiljön erbjuder färre möjligheter till variation och kompletteras med traditionella sandleksaker. Arbetslaget anser att miljön och materialet stimulerar till utveckling och lärande då barnen ges möjlighet till samspel, kreativitet och språk. Förskolechefen saknar material utomhus, exempelvis lärmiljöer för experimenterande och möjligheter för både yngre och äldre barn att t.ex. gunga. Det ska finnas utmaningar till alla åldersgrupper. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är liten men innehållsrik och inbjudande samt utformad så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Miljön ger begränsad möjlighet till lek, avkoppling och vila. Förskolans material inomhus är stimulerande och exponerat så det inbjuder till lek och andra aktiviteter samt nåbart för åldersgruppen. Personalen använder såväl miljöer som material för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Utemiljön är begränsande genom att den är mycket liten. Utomhusmiljön erbjuder få möjligheter till variationer och är inte anpassad till olika slags aktiviteter. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet.

12 11 (11) Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.